Bakgrund till Lgr 11?

SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan

Särskild utredare Leif Davidsen:

”Dagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare.”

”Sambanden mellan målen i läroplanen och i kursplanerna är ofta oklara och så utformade att de ofta ”flyter ihop” och därför blir svåra att arbeta med.”

”Kursplanerna har inte förklarats eller motiverats och statens intentioner med kursplanerna har inte kommit lärarna till del.”

”De nationella kursplanernas otydlighet och bristande styrning av ämnesinnehåll har enligt min bedömning lett till att skolan styrs mer av läroböcker och konsultprodukter än av kursplaner.”

”Min samlade bedömning kan – drastiskt uttryckt – sammanfattas så här: mål som rör normer och värden i Lpo 94 har fått genomslag i grundskolans undervisning, men det är kunskapsmålen från Lgr 80:s kursplaner eller tidigare läroplaner som i hög grad har påverkat kunskapsinnehållet i undervisningen.”

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Skolverkets kunskapsöversikt 2009

Med relativt stor säkerhet kan det ändå slås fast att de genomsnittliga resultaten inom flera centrala ämnesområden har försämrats över tid. Skolverkets nationella utvärderingar (NU92 och NU03) och internationella studier ger i stora drag en samstämmig bild av att svenska elevers resultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år, försämrats sedan början/mitten av 1990-talet.

Skolverket förklarar de sjunkande resultaten med decentraliseringen (kommunaliseringen), segregation/differentiering och individualisering

Betygets värde - Jonas Vlachos

Ökad konkurrens leder i allmänhet till att kundernas önskemål i allt högre grad tillfredställs. Detta är ofta själva syftet med konkurrensutsättning men i vissa sammanhang kan det få negativa konsekvenser. I det svenska utbildningssystemet är betygen ytterst betydelsefulla för den enskilde eleven. Det finns därför anledning att misstänka att den konkurrensutsättning som introducerats i den svenska skolan har bidragit till den betygsinflation som observerats under samma period.

Svaren för att komma åt dessa problem blev:

En läroplan med kursplaner med tydligt centralt innehåll, tydliga förmågor som ska utvecklas och kunskapskrav i tydlig progression.

Kommentarmaterial till kursplanerna

Skolverket har gett ut ett planeringsunderlag där man trycker på lärarledd undervisning som en framgång

Myndigheten för skolutveckling har lagts ner och skolinspektionen har fått stora resurser att kontrollera skolor och att de håller sig till det statligt formulerade uppdraget formulerat i skollagen, förordningar och styrdokument.

Friskolor har samma uppdrag som övriga och inspekteras också av skolinspektionen

Bedömning är viktigt redan i förarbetet till Lgr 11

Bedömningen syftar till att identifiera elevers kunskaper för att beskriva starka och svaga sidor och ge ett bra underlag för att planera elevens fortsatta utveckling.

Betygen ska visa i vilken utsträckning eleven har uppnått de nationellt uppställda kunskapskraven och även visa kvaliteten i kunskaperna. Nationella ämnesprov och andra prov är därvid en del av bedömningsunderlaget.

Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet

Formativ bedömning

Summativ bedömningmed inslag av kvalitativ information

Så kommer Lgr 11 som börjar gälla 2011 för år åtta och

mellanstadiet.

Betyg sätts utifrån de nya kunskapskraven Ht 2011 i år 8

och Ht 2012 för år 6-9.

Läroplanens uppbyggnad

Lgr 11 innebär inte att skolan fått ett nytt kunskapsuppdrag

Skolans värdegrund och uppdrag bör vara oförändrade i de samlade läroplanerna.

Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan

Den nya samlade Läroplanen för grundskolan

1. Skolans 1. Skolans värdegrund och värdegrund och

uppdrag uppdrag

2. 2. Övergripande Övergripande mål och mål och riktlinjerriktlinjerNormer och värdenNormer och värden

Elevernas ansvar och Elevernas ansvar och inflytandeinflytandeSkola och hemSkola och hemÖvergång och samverkanÖvergång och samverkanSkolan och omvärldenSkolan och omvärldenBedömning och betygBedömning och betygRektorns ansvarRektorns ansvar

KunskaperKunskaper

Kursplaner:

Syfte med förmågor

Centralt innehållÅr 1-3År 4-6År 7-9

KunskapskravÅr 3År 6År 9

De övergripande målen

Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen genom kursplaner.

I de övergripande målen ska de normer och värden samt de generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat efter slutförd utbildning anges.

De övergripande målen ska gälla i all undervisning.

Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan

I del 1 av läroplanen nämns fyra övergripande perspektiv som ska genomsyra all undervisning,

Ett historiskt perspektiv

Syfte med det detta perspektiv är att:

• eleverna ska utveckla en förståelse för samtiden

• utveckla en beredskap inför framtiden

• utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Ett miljöperspektiv


• eleverna ska få möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka

• eleverna ska få skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.

• eleverna ska få belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv


• eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och att skapa internationell solidaritet

• förbereda eleverna för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.

• eleverna ska utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Ett etiskt perspektiv


• ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden

Dessa fyra perspektiv återkommer sedan på olika sätt i ämnenas kursplaner.

Ur Centralt innehåll i kursplanen för Biologi:

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

Ur kursplanen för Engelska•Syftesbeskrivning

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

•Centralt innehåll

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Ur kursplanen i Svenska

Syftesbeskrivning:

Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Ur kursplan Hem- och konsumentkunskap

Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

Entreprenöriellt lärande?

• Centralt innehåll Samhällskunskap 7-9

Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

• Kapitel 2 Skolans uppdrag

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Entreprenöriellt lärande

Undervisning ska alltså leda till att eleverna tränar och utvecklar: • kreativitet • nyfikenhet • självförtroende• våga prova nya idéer • vilja att lösa problem• initiativförmåga • förmåga att ta ansvar• förmåga att arbeta självständigt• förmåga att arbeta tillsammans med andra

Språket finns i kapitel 2.2

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling

Så här inleds kursplanerna i svenska, svenska som andraspråk, engelska och

moderna språk:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära

Kursplanen i Biologi:

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt

innehåll.

Kursplanen i matematik

Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med

matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i

vardagliga och matematiska sammanhang.

Kursplanernas struktur

SyfteSyftet beskriver de förmågor som undervisningen ska utveckla hos elevernaSyftet beskriver undervisningens inriktning

Centralt innehållDet centrala innehållet beskriver de ämneskunskaper som undervisningen ska innehålla.Det centrala innehållet beskriver det innehåll som ska användas för att utveckla förmågorna.

KunskapskravKunskapskrav beskriver de kunskaper eleven ska kunna visa.Kunskapskraven beskriver utgångspunkterna för bedömning

Kursplanernas tre områden som ska påverka den dagliga undervisningen

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Syftestexten till fysik

Kunskapsmål som innebär handling

Fysiken och vardagslivet

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.

Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.

Centralt innehåll i fysik

Inget handlande i det centrala innehållet

Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

Ett kunskapskrav för A i fysik

I kunskapskraven är handlingen tillbaka

Läraren måste alltså planera för elevernas görande i undervisning och bedömning. Som

utgångspunkt ges det centrala innehållet

• Närvara på lektionerna (alla ämnen)• Kunna glosor (engelska)•Kunna glosor (moderna språk)• Springa fort (idrott)• Muntlig aktivitet (moderna språk)• Trä tråden i en symaskin (textil)• Att kunna multiplikationstabellerna (matematik) • Beskriva likheter mellan franska och ryska revolutionen (historia)• Muntlig aktivitet (biologi)• Förstå fotosyntesen (biologi)• Peka ut huvudstäderna i Europa (geografi)• Att vara snäll (alla ämnen)• Samarbete (alla ämnen)• Att tycka demokrati är bättre än diktatur (samhällskunskap)• Göra rent på bordet efter laborationen (kemi)• Veta att atomen består bland annat av elektroner, protoner och neutroner. (fysik)• Resonera om olika bilders innehåll och funktion (bild)

Bedömningsgrund, medel eller inget av det?

Geografi

Efter Steve Wretman

Efter Steve Wretman

Kunskapskravens uppbyggnad

Efter Steve Wretman

Kunskapskravens progression

•Tidigare var det en hierarkisk progression

Steve Wretman

Lpo 94 - Blooms taxonomi

Betyg i Lpo 94

Steve Wretman

I Lgr 11 ska det inte göras skillnad på förmågorna - alltså ingen hierarkisk

progression

Lgr 11: Skolverkets version av Blooms reviderade taxonomi

Principer för kunskapskraven

Okej Bra Bättre

Grundläggande Goda Mycket goda

EnklaFörhållandevis

komplexaKomplexa

Tydliga kriterier? Progressionuttrycken i Lgr 11

Vad kan man göra?Skolverket lägger ut bedömningsexempel på hemsidan

Det finns kommentarmaterial till varje kursplan, där förklaras värdeorden

De nationella proven blir i realiteten tolkare av kunskapskraven

Sambedömning med kollegor

• Hur uttrycks förmågorna i kunskapskraven?

• Hur uttrycks det centrala innehållet i kunskapskraven?

• Vilka värdeord beskriver progressionen?

Viktiga frågor att ställa till kunskapskraven

Att planera för bedömning

Ett tydligt samband mellan kursmål, undervisningsformer, examination och bedömning brukar i litteraturen kallas constructive alignment eller försvenskat röd tråd eller inre logik.

Constructive alignment

Syfte

Bedömning

Undervisning

Syftet formuleras först. Det Syftet formuleras först. Det ger underlag för att kunna ger underlag för att kunna

formulera formulera bedömningskriterier.bedömningskriterier.

Bedömningskriterier Bedömningskriterier formuleras efter formuleras efter

syftesformuleringen. syftesformuleringen. Bedömningskriterierna ska Bedömningskriterierna ska formuleras så att de hjälper formuleras så att de hjälper eleven att nå eller närma sig eleven att nå eller närma sig

syftet.syftet. Sist formuleras Sist formuleras undervisningens innehåll. undervisningens innehåll. Den måste planeras så att Den måste planeras så att den hjälper eleverna att den hjälper eleverna att

träna sig på träna sig på syftesformuleringen och att syftesformuleringen och att de får möjlighet att visa sin de får möjlighet att visa sin

kunskap utifrån kunskap utifrån bedömningskriterierna.bedömningskriterierna.

1

2

3

Alignment

Ämne/Förmåga

Centralt innehåll/Und

ervisningUppgift Bedömning Feed Back

Engelska

Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal

Enkla presentationer (centralt innehåll)

Eleverna läser andras presentationer

Vi pluggar glosor som kan vara nödvändiga

Vi testar att läsa och prata framför klassen

Presentera sin hobby muntligt framför klassen

Formulerar sig enkelt och begripligt med fraser och meningarFormulerar sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande.Formulerar sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande.

Kamraterna ger three stars and a wish direkt efter

presentationen

Idrott

Förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

Rörelser till musik (centralt innehåll)

Vi tränar in två danser under lektionstid. En till musik med lugnt tempo och en med högt tempo.

I helklass dansa två

danser inför föräldrarna på

föräldramötet. En med lugn takt och en

med högt tempo.

I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm.I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm.I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm

Föreställningen spelas in med

filmkamera och sedan sitter lärare och enskild elev och bedömer elevens

insats tillsammans

Summativ bedömning och betygsättning

Betygsättningen är förtydligad genom att den införts i skollag

2010:800Betygssättning 10 kapitlet

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.

16 § Betyg ska sättas1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

Skollag 2010:800

19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Skollag 2010:800

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.

Betygsättning

65

Kanes broar (Kane, Crooks & Cohen, 1999)

PRESTATION

NIVÅBESKRIVNING GENERALISERADFÖRMÅGA - RELIABILITET

VALIDITETPRESTATION

Kunskapskrav 1—————

———

Formativ Bedömning 1:1

Formativ bedömning 1:2








Uppgift 1Uppgift 2Formativ bedömning 1:2:1

Formativ Bedömning 1:2:2

Formativ bedömning 1:2:3







Summativ Bedömning mål 1

Summativ Bedömning mål 2

SummativBedömning mål 3

Betyg

En elev ska helst få visa samma kunskapskrav vid flera tillfällen innan betyg

sätts

Kunskapskrav 2—————

———

Kunskapskrav3—————

———

Formulerade kunskapskrav i kursplanerna



Har inte visat tillräckliga kunskaper

Finns inte underlag att sätta betyg på

Betygskalan

Skolförordningen 2011:185 6 kap 2§ Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.

Kunskapskrav i samhällskunskapsämnet

Kunskapskrav för E

Kunskapskrav för C

Kunskapskrav för A

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Grundläggande Goda Mycket goda

Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

Enkla sambandFörhållandevis

komplexa sambandKomplexa samband

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sättpå ett relativt väl fungerande sätt

på ett i huvudsak fungerande sätt

Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

för enkla resonemangbeskriver enkla samband

för relativt väl utvecklade resonemang beskriver förhållandevis komplexa samband

för välutvecklade och nyanserade resonemang beskriver komplexa samband

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv.

Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.

Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...

samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

FörmågaKunskapskrav för E

Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.


I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller









Betyget E


Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A












Betyget D


Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A












Betyget C


Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A












Betyget B


Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A












Betyget A

Övningar!


Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A












Betyget B


Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A












Betyget D


Kunskapskrav för

C

Kunskapskrav för

A












Betyget F

Bakgrund till Lgr 11?

Documents

Transcript of Bakgrund till Lgr 11?