Att samtala med barnKunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

April 2019 Thomas Jonsland

Alla kan prata med barn.

Alla kan också utveckla sin förmåga att prata

med barn.

Varför samtal med barn?

För att:

• Säkerställa barnets rätt till delaktighet

• Säkra kvaliteten i det arbete som utförs

• Stärka och utveckla barnet

Kunskapsstödets utgångspunkter

Riktar sig till alla inom socialtjänst, hälso- och

sjukvård och tandvård som har samtal med barn

En bas, allmän orientering, inspiration, något att utgå

ifrån – men räcker inte

Bred, generell och grundläggande – allt därmed inte

relevant för alla sammanhang och situationer

Den enskilda professionelle måste göra en egen

bedömning av vad som är relevant eller ej

• Löpande text med stöd och resonemang

utifrån bästa tillgängliga kunskap.

• Varvas med praktiska och konkreta förslag

och exempel.

Upplägg

- Praktiska exempel på hur man kan fråga och

uttrycka sig i samtal med barn

Nu när jag berättar vad som ska hända ser jag på

dig att du blir rädd och ledsen. Är det så?

Berätta, vad är det som gör dig rädd och ledsen?

Jag vill verkligen förstå hur det är för dig. Det är

därför jag frågar så mycket. Hur kommer det sig

att du inte pratar så mycket idag?

- Reflekterande frågor att som professionell ställa sig

Fundera över tillfällen då du har hindrats att

samtala med ett barn och vad det då har

berott på.

Vad vet barnet om den process och det

sammanhang som samtalet är en del av?

- Exempel på sådant barn har uttryckt om sina

erfarenheter av samtal inom vård och omsorg

Min läkare kunde noggrant beskriva vad som

skulle hända, och då fick jag inga vilda fantasier.

Att vara förberedd på vad som ska hända gör mig

mindre rädd och orolig. (Flicka med lång

erfarenhet från hälso- och sjukvården).

Om du inte är ärlig mot mig så kan du inte tro att

jag kommer sitta här och vara ärlig mot dig.

(Ungdom, med erfarenhet från socialtjänsten).

- Tips på litteratur och material för mer specifik och

fördjupad kunskap

Mer om att se, våga fråga och agera gällande

barns utsatthet se www.tidigatecken.nu [4] samt

Barn som far illa eller riskerar fara illa [11].

utsatthet.

Tre olika typer av samtalInformerande

• En grundläggande förutsättning för delaktighet

• Vad händer, vad har hänt, vad kommer att hända

Stödjande

• Alla kan komma att ha ett stödjande samtal

• Bekräfta barnet på ärligt vis

Utredande

• Inrikta sig på barnets egna erfarenheter

• Även utredande samtal är stödjande

Samtalets gång

Förberedelser

• Förbereda sig själv. Förbereda barnet.

Inledning

• Beskriva syftet och ramen för samtalet

Avslutning

• Sammanfattning

• Vad händer efteråt?

Barns delaktighet kan se olika ut

• Barnet ska ges möjlighet till delaktighet, inte

pressas till det

• Barnet ska kunna vara med och påverka hur de

ska vara delaktiga

• Olika grader, olika former av delaktighet

Medan jag pratar med din mamma kan du

fundera på om det är något särskilt du vill veta

om sjukdomen. Om du inte vill fråga själv kan

du skriva det på en lapp eller be mamma att

fråga åt dig.

Lyhördhet inför barnets

förmågor och erfarenheter

• Barnet är unikt utifrån sina alldeles egna

förmågor och erfarenheter

• Skapa sig kunskap om och förståelse för

barnet

• Barnets ålder och mognad

• Funktionsnedsättningar

Jag blir arg. Att dom inte förstår. Jag kan ju,

jag vill ju visa det, men dom ser inte. (Flicka

med fysisk funktionsnedsättning)

Vara snäll –

skapa en förtroendefull relation

Barns erfarenheter visar på vikten av att vara snäll

Forskning visar på vikten av en förtroendefull relation

Hur gör man?

• Hellre glad och peppande än sur och dömande

• Empatisk, ärlig, varm och personlig

• Sätta barnet i centrum

• Skapa ett lugn

• Minska maktobalansen

Man kan ju alltid börja med: ”Hur mår du?”,

”Hur har dagen varit?”. Det behöver inte vara

jättemycket. Bara så att man känner, jamen, lite

mer normalt prat som typ människa till

människa, istället för vuxen till barn. (Ungdom

med erfarenhet från socialtjänsten)

Att genomföra samtalet –

tekniker, metoder, förhållningssätt

• Ge barnet möjlighet att fritt beskriva sina

erfarenheter och upplevelser

• Skapa en rytm, ett flyt

• Öppna frågor. Slutna frågor.

Sammanfattningar. Reflektioner och

beskrivningar. Verbaliseringar.

Material och verktyg.

Andra barn har berättat för mig att det kan vara

svårt att prata med kompisar om sin mammas

sjukdom. Hur tycker du att det är?

Fortsätt. Berätta mer.

Samtalet med barnet i relation till

föräldrarna

• Föräldrarna tydligt närvarande, vare sig de är i

rummet eller ej

• Föräldrarna en viktig resurs för barnets

trygghet

• Föräldrarna kan hindra barnets fria

beskrivningar

• Även föräldrarnas delaktighet är i olika grader

Det är en trygghet att föräldrarna är med. Jag

vill ha dom som extrastöd. Dom kan lägga till

sånt som jag har glömt och vara med i viktiga

beslut. Som patient får man ibland stå på sig –

då är det bra att föräldrarna är med. (Flicka, 14

år, med lång och intensiv kontakt med hälso-

och sjukvården).

Det är mycket lättare att prata om inte

föräldrarna är med, för då kan man säga som

det är och då behöver man inte titta på

föräldrarna och se om de blir arga. (Ungdom

med erfarenhet från socialtjänsten)

Kunskapsstödet etc

• Nytt tema på Kunskapsguiden.se ”Samtal med barn”

• Ppt-presentation för arbetsledare

• Mindre affisch

• Info-blad

• Socialstyrelsens pod ”På djupet”

Att samtala med barn –

om sexuella övergrepp och

människohandel

Thomas Jonsland

April 2019

Alla samtal med barn inom vård och omsorg kan

komma att handla om sexuella övergrepp eller

människohandel.

Därför behöver man vara förberedd.

Bilagan kan vara en del av en grundläggande

förberedelse.

Stöd både för samtal om sexuella övergrepp och

människohandel.

Tydligt fokus på sexuella övergrepp.

För kompletteringar rörande människohandel se

material från Nationellt metodstödsteam (NMT)

samt Socialstyrelsens vägledning Barn i

internationell människohandel och exploatering.

• Olika former av sexuella övergrepp och

människohandel

• Omfattning

• Reaktioner, symptom och konsekvenser

Bakgrundsinformation

Olika skeden – olika förhållningssätt

• Olika mycket är känt om övergreppen

• Olika länge sedan övergreppen ägde rum

När ingen misstanke finns

Hitta sätt att förmedla - Här går det att berätta!

• Genom sådant som finns synligt och tillgängligt i

väntrum och besöksrum

• Genom hur man frågar och uttrycker sig gentemot

barnet

När viss anledning till misstanke finns

Ibland föra sexuella övergrepp på tal när misstanken

är vag eller inte alls finns. Varför?

• Barn berättar sällan spontant

• Vanligt att barn är multiutsatta

• Visa – Här går det att berätta!

Många barn råkar ut för att någon som de inte

känner pratar med dem om sex på internet eller i

mobilen, eller ber om eller skickar bilder. Har du

hört talas om det? Vad tänker du om det?

Vid misstanke om sexuella övergrepp

Misstankar om sexuella övergrepp uppstår ofta i

samband med ett samtal om något helt annat

Göra tydligt för barnet att man i och med det behöver

ändra syftet med samtalet

Ibland bygger misstankarna på information från annat

håll - viktigt att för barnet vara tydlig med var

misstankarna kommer ifrån

Inför eventuell anmälan till socialtjänsten

Skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke om

att ett barn far illa

Skaffa sig tillräcklig information från barnet för att kunna

avfärda eller konstatera misstanken

Enbart ställa frågor som är relevanta utifrån yrkesroll och

sammanhang

Inte tysta barnet – inte heller uppmuntra att berätta utöver

vad som är relevant

Du, det är väldigt bra att du har berättat det här

för mig. Jag tycker det är så modigt gjort. Du

kommer behöva berätta det här igen och mer

noggrant för socialsekreteraren och polisen.

Därför behöver du inte berätta mer för mig nu,

om du inte vill, förstås.

Samtal om anmälan till socialtjänsten

eller polisen

Om den professionella gjort bedömningen att anmäla:

• Genom information och samtal motivera barnet att samtycka

• Informera barnet om att anmälan kommer genomföras

• Informera barnet om vad en anmälan innebär

• Ge barnet möjlighet att ställa frågor och reflektera kring

informationen

Samtal inom socialtjänstens

barnavårdsutredningar

Väsentligt annorlunda än annars inom vård och omsorg

Syftet är att få en mer fördjupad och uttömmande

information om barnets situation, för att kunna göra en

bedömning av barnets behov av stöd och skydd

Samtal med barnet kan genomföras både före, under och

efter en brottsutredning

Samarbete mellan socialtjänsten och de brottsutredande

myndigheterna är central

När barnet berättar

Av särskild betydelse att uppfattas som snäll och skapa en

förtroendefull relation

Barnet ofta rädd för att den professionelle inte ska tro på

det och inte orka ta emot det barnet berättar

Att prata om sexuella övergrepp upplevs ofta som privat,

intimt och utelämnande

• Om hur vanligt det är att uppleva skuld och

skam

• Om hur förövarens strategier vanligen kan

se ut

• Om vanliga reaktioner och konsekvenser av

sexuella övergrepp

Ge information och sätt övergreppen i

ett sammanhang

Jag har träffat andra barn som har varit med om

det som du beskriver. Flera av dem har sagt

precis som du, de har trott att det är deras eget

fel. Men jag vill säga till dig att när någon har

gjort något sådant här mot dig så kan det aldrig

vara ditt fel.

Krisstöd vid akut händelse

Viktiga principer vid krisomhändertagande

• Förstärka barnets känsla av säkerhet och trygghet

• Stärka barnets känsla av hopp

Krisstöd i avslöjandeskedet

• Sortera i vad som sker och vad som är barnets behov

just nu

• Fokusera på måendet, mindre på själva övergreppen

När barnet berättar - efteråt

Kan komma upp långt senare – efter brottsutredning och

behandling

Upplevas som akut för den professionell, men inte alls vara

det för barnet

Stanna upp i det barnet berättar

Fokus på hur barnet förhåller sig till övergreppet idag och

hur mycket det har behov av att prata om det

Beskriva att känslor och tankar av sexuella övergrepp kan

komma och gå

Poängtera att hjälp finns att få, tex ungdomsmottagning,

BUP eller Bris

Kunskapsstöd:

Bedöma barns mognad för delaktighet

April 2019 Thomas Jonsland

En tioårig pojke med ADHD kommer för att genomföra en

vaccination. Det är sedan tidigare känt att pojken är

stickrädd.

•På vilket sätt har pojkens mognad betydelse i

sammanhanget?

•Hur kan pojkens ADHD tänkas påverka hans mognad?

•Vad i pojkens mognad och erfarenheter påverkar hur

delaktig han kan vara i samband med vaccinationen?

•På vilka sätt kan pojken göras delaktig i samband med

vaccinationen?

•Vad kan göras för att bedöma vilken information som

är relevant för pojken?

•Vilken information kan vara relevant för pojken?

En kvinna är aktuell inom vuxenpsykiatrin med anledning av tidigare självmordsförsök och fortsatt suicidrisk. Kvinnan har en son på 11 år.

•På vilket sätt har pojkens/sonens mognad betydelse i sammanhanget?

•Vilken betydelse har en bedömning av pojkens mognad för hur och av vem han ska få information om självmordsförsöket och suicidrisken?

•Hur kan ansvarig behandlare gå till väga för att bedöma pojkens mognad?

•Hur kan behandlaren gå till väga för att se till att pojken får relevant information?

•På vilket sätt kan mamman vara delaktig i att informera pojken?

•Vad kan behandlaren mer tänka på för att komma fram till vad som är pojkens bästa?

I flera centrala lagtexter beskrivs hur barns

delaktighet ska bestämmas utifrån en

bedömning av barnets mognad

Komplext!

Kunskapsstödets bakgrund

Syftet med kunskapsstödet

Stöd i arbetet med bedömningar av barns mognad för

delaktighet

För socialtjänsten, hälso- och sjukvården och

tandvården

Kunskapsbas, underlag och verktyg för dialog och

diskussion på arbetsplatsen

• Mognadsbedömning och barns delaktighet

• Barns utveckling – en översikt

• Fallbeskrivningar och diskussionsfrågor

Tre separata delar

Mognadsbedömning och

barns delaktighet

20xx-xx-xx

Landar i

• begreppet mognad

• mognadsbedömningen och

• barnets rätt till delaktighet

Barnets rätt till information

20xx-xx-xx

Rätten till information är en grundläggande

förutsättning för barns alla former av

delaktighet

För att barnet ska kunna sätta sig in i frågan

och bilda sig en uppfattning krävs att barnet

har fått relevant information

För att barnet ska förstå och kunna ta till sig

informationen behöver den anpassas till

barnets mognad

Barnets rätt att komma till tals

20xx-xx-xx

Barnets rätt att göra sin röst hörd = att barnet

överhuvudtaget får möjlighet att uttrycka vad det

tycker och tänker

Barnets rätt att bli lyssnad till = att någon aktivt tar

emot det barnet har att säga

Barnets rätt att både få uttrycka sin åsikt om vad

som är bäst för hen, och rätten att få uttrycka sina

tankar, känslor och upplevelser

Sättet på hur man låter barnet komma till tals är

beroende av barnets mognad

Barnets rätt till inflytande och

självbestämmande

20xx-xx-xx

Inte bara rätt till att komma till tals, utan även

att barnets åsikter ska tillmätas betydelse

Tillmätas betydelse = ha inflytande

I vilken grad barnet ska ha inflytande bedöms

utifrån ålder och mognad

Barnets rätt till inflytande och

vårdnadshavarens ansvar

20xx-xx-xx

Utgångspunkter i svensk rätt är att:

- vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att

bestämma i frågor som rör barnets personliga

angelägenheter

- vårdnadshavaren ska i takt med barnets

ålder och utveckling ta allt större hänsyn

till barnets synpunkter och önskemål

Barnets rätt till inflytande utifrån ålder

20xx-xx-xx

Vissa åldersgränser berör barns delaktighet

och inflytande

• Barn som har fyllt 15 år har rätt att själv söka

bistånd enligt SoL

• Kontaktperson får utses för den som fyllt 15 år

bara om hen begär eller samtycker till det

• En patient som har fyllt 15 år har rätt att i

domstol föra sin talan om psykiatrisk tvångsvård

• Vissa uttalanden i JO och regeringsrätten, som

pekar på både 12 år och 15 år som riktmärken i

olika sammanhang

Begreppet mognad

Odefinierat, men viss vägledning finns

”Mognad avser förmågan att förstå och bedöma

konsekvenserna av en särskild fråga. Med mognad menas ett

barns kapacitet att uttrycka sina åsikter om frågor på ett

rimligt och självständigt sätt. ” (Barnrättskommittén)

”Centralt för bedömningen av om ett barn ska anses moget

nog att ensam ge sitt samtycke till en sjukvårdsåtgärd är om

barnet förstår hälso- och sjukvårdsinsatsen samt vilka

konsekvenser insatsen kan få” (förarbeten Patientlagen)

”Begreppet mognad handlar om förmågan att förstå och

bedöma vilka konsekvenser den aktuella frågan medför” (förarbeten SoL och LVU)

”Mognad kan beskrivas som i vilken grad man har olika

förmågor, till exempel att hålla flera perspektiv samtidigt,

kunna väga risker och möjligheter mot varandra och tänka

långsiktigt”

Upplevs som svårt och subjektivt

Måste göras från fall till fall

Subjektivt = olika personer kan göra olika bedömningar

av samma barn

Kunskapsstödet en väg till att skapa förutsättningar för

mer samstämmiga bedömningsgrunder

Översiktlig bild av hur barns utveckling typiskt

ser ut.

Tre huvuddelar:

• Utvecklingslinjer

• Typiska barn

• Faktorer som påverkar barns utveckling och

funktion

Barns utveckling – en översikt

Utvecklingslinjer

Syfte: presentera barns socioemotionella och kognitiva

funktionsutveckling

Exempel på teman:

• ärftliga faktorer

• samspel med andra

• sexualitet

• språkutveckling

• minnessystemen

• tidsuppfattning

• könsidentitet

Typiska barn

Syfte: beskriva hur barn i olika åldrar typiskt fungerar i

olika avseenden

I punktform beskrivs vad ett typiskt barn i den aktuella

åldern kan och gör. Några exempel:

• Ett typiskt spädbarn är aktivt och söker kontakt med

omvärlden

• En typisk 4– 6-åring är allt duktigare på att hitta lösningar

i sociala situationer och att hantera olika viljor.

• En typisk 6–9-åring blir allt duktigare på att återge ett

händelseförlopp mer organiserat, detaljerat och

uttrycksfullt.

• En typisk 9-11-åring förstår mångtydighet i ord, vilket

syns i humor och förståelse för metaforer.

• En typisk 14–18-åring får ökad erfarenhet av att fatta

självständiga beslut men kan ha svårt att hejda snabba

beslut som ”känns bra”

Faktorer som påverkar barns utveckling

Syfte: ge inblick i hur svårigheter i tänkande eller i

livssituationen kan påverka barns utveckling

Teman

• Intellektuell funktionsnedsättning

• Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter

• Svårigheter med socialt samspel

• Ångest, depression och trauma

Fallbeskrivningar och diskussionsfrågor

Beskrivningar av autentiska situationer där en

bedömning av barns mognad för delaktighet är central

Varje beskrivning följs av ett antal diskussionsfrågor

Inga självklara svar

Tidigare delar av kunskapsstödet en bas

• Socialstyrelsens pod ”På djupet” Om att bedöma

barns mognad för delaktighet

• Kunskapsguiden.se - tema Mognadsbedömning

för barns delaktighet

Kunskapsstödet etc

Ladda ner! Beställ! Sprid!

Bedöma barns mognad för delaktighet

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-

12-22

Att samtala med barn

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-11-

14

Ladda ner gratis

Beställa för 100/125 kr

Sprid!

Se:

www.socialstyrelsen.se

Kunskapsguiden.se

Mejla gärna! Thomas.jonsland@socialstyrelsen.se

Utvärdera föreläsningen!

www.menti.com

Kod: 682338