Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära...Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära SPSM-projekt BID2...
Transcript of Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära...Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära SPSM-projekt BID2...
Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära
SPSM-projekt
BID2 2016/2239
den 2 mars 2018
Rina Ek
Specialpedagog/ Projektledare
mobil. +46 70 366 23 05
Projekttid: 2017-01-12 – 2018-02-12
Barn
1
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära
SPSM-projekt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Sammanfattning.........................................................................................................3
2. Bakgrund.................................................................................................................... 4
2.1 Syfte……………………………………………………………………………………………………..6
2.2 Mål……………………………………………………………………………………………………….6
2.3 Målgrupp………………………………………………………………………………………………6
3. Genomförande............................................................................................................7
3.1 Översikt av projektets genomförande och ansvar……………………………………7
3.2 Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet..................8
3.3 Barnets medverkan..........................................................................................8
3.4 Utbildning: Autism-Lek......................................................................…………….8
3.5 Workshop: Speciella Lekgrupper.....................................................................8
3.6 Handledning till leklotsar och specialpedagog/projektledare…………………..9
3.7 Handledning till specialpedagog/ projektledare………………………………………9
3.7.1 Genomförda utvärderingar under projektets gång………………………10
3.7.1.1 Vårdnadshavare intervjuer/ återkoppling…………..............10
3.7.1.2 Barnintervju och observation………………………………..........10
3.7.1.3 Speciella lekgrupper utvärdering………..............................10
3.7.1.4 Enkät till kollegor i verksamheten………..……………............10
3.7.1.5 Förskolechefer.....................................................................11
4. Analys och Tolkning..................................................................................................12
4.1 Utfall av förväntade effekter, utbildning och workshopsdagar.......................12
4.2 Utfall av förväntade effekter, vårdnadshavare………………………………………… 12
4.3 Utfall av förväntade effekter, barnintervju och observation............................12
4.4 Utfall av förväntade effekter, Speciella Lekgrupper, utvärdering………..........13
4.4.1 Nybörjarlekarna .......................................................................................13
4.4.2 Dragarbarnen...........................................................................................14
2
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
4.4.3 Delaktighet...............................................................................................14
4.4.4 Leklotsarna...............................................................................................14
4.5 Utfall av förväntade effekter, kollegor verksamheten…..................................15
4.6 Utfall av förväntade effekter, handledning leklotsar…………………………………15
4.7 Utfall av förväntade effekter, handledning specialpedagog/
projektledare…………………………………………………………………………………………15
4.8 Utfall av förväntade effekter, förskolechefer...................................................18
5. Lärdomar och rekommendationer………………………………………………………………..19
6. Förteckning över bilagor…………………………………………………………………………….. 20
3
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
1. Sammanfattning
Att Lära Leka-Att Leka Är Att Lära - ett utvecklingsprojekt med stöd från SIS-medel,
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. SIS-medel är bidrag för utvecklingsprojekt
i förskola och skola som syftar till ökad måluppfyllelse eller ökade kunskaper om olika
pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning.
Vi såg ett behov av att lyfta lekens betydelse i verksamheten, en lek med glädje som ger
inspiration och motivation, lust och vilja till samspel och kommunikation. Vilket ger alla
barn goda förutsättningar till nyfikenhet, lust och delaktighet som en trygg grund för att
främja det livslånga lärandet genom lek.
Vi önskade ge likvärdiga förutsättningar för samtliga barn i förskolan, samt tillvarata och
öka kompetens som fanns i verksamheten.
Lek är ett viktigt verktyg för barns lärande. Det är genom lek som barnet prövar sina
tidiga erfarenheter, tränar sin sociala, kognitiva, emotionella och kommunikativa
förmåga. Man tar lätt förgivet att lek är en näst intill medfödd förmåga, men så är det
inte för alla barn.
Det föll sig naturligt i valet av samarbetspartners med Speciella, Maggie Dillner & Anna
Löfgren i Speciella lekgrupper. Projektet inleddes med en gemensam
kompetenssatsning inom autismspektrumtillstånd (AST) och lek för samtliga anställda i
verksamheten. För specialpedagog-/ projektledarrollen gavs behovsanpassad
handledning genom samarbetet med SPPO-Specialpedagoger Online, Maria Lundmark.
Under projektets gång har teoretisk kunskap, förhållningssätt och trygghet gett
förutsättningar i verksamheten för att möta barnen i en lustfylld lek. Arbetssättet har
gett verksamheten förutsättningar att lyfta lekens betydelse och glädje.
I utvärderingen, framkom att processarbetet i lotsandet varit lärorikt, roligt och
inspirerande, men även krävande.
Sammantaget har projektet skapat förutsättningar för en tillgänglig utbildning genom
lek för individ, grupp som organisation. Projektet har motsvarat alla förväntningar och
öppnat dörrar för nya utvecklingsområden.
Sökord; lek, förskola, lärande, tillgänglig, likvärdig
4
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
2. Bakgrund
År 2017 bodde ca.9500 invånare i Älvkarleby kommun. Kommunens förskolor är delade
i tre geografiska områden med varsin förskolechef. Det fanns 467 förskolebarn,
fördelade på 9 förskolor, 25 avdelningar i åldrarna 1-5år. I kommunen arbetar en
specialpedagog övergripande i förskolans verksamhet.
Specialpedagog/ projektledare och förskolecheferna har sett förskolornas olika
förutsättningar, kompetens och förhållningssätt. Dessa olika förutsättningar skapade
skillnader för barn i behov av särskilt stöd. I vidare diskussion med chef för centrala
elevhälsan, såg vi ett gemensamt utvecklingsbehov i verksamheten: att lyfta åtgärder
från individ till grupp och organisation.
Kartläggning som grund för projektansökan, SIS-medel
Observation i lek, intervju med barn, förskollärare/barnskötare och vårdnadshavare
- Barnet efterfrågar inte själva delaktighet i lek
- Barnet blir inte i lika stor utsträckning efterfrågade att delta i lek som övriga
barn.
- Barnet blir sällan kvar längre stunder i någon aktivitet
- Barnets varierade förutsättningar för imitation av beteende, ljud eller rörelse
- Barnets varierade förutsättningar för uppmärksamhet och uthållighet
- Barnets kontakt med andra barn i leken blir ofta direkt och spontan
- Barnets kommunikation, samspel utgår och styrs ofta av eget behov
- Barnets varierade förutsättningar för självreglering
- Barnet visade bristande uppmärksamhetsfokus eller delad uppmärksamhet
- Pedagogen upplever ofta att barnet är nöjt och tillfreds i sin egen leksituation
Specialpedagogens sammanställning av uppdrag ur verksamhetens behov kunde
sammanställas enligt följande;
- delad uppmärksamhet (joint attention)
- perspektivtagning (theory of mind)
- samspel och sociala färdigheter
- tal, språk och kommunikation
Varför valde vi att fokusera på tillgänglig lek?
Vi vet att lek är viktigt för alla barns lärande och ger en möjlighet till att öva de
färdigheter barnet behöver för att utvecklas. Leken är en ständig process för alla barn,
den förändras, utvecklas och är sammansatt av olika funktioner och färdigheter. Barn
behöver stöd för att variera och utveckla sina lekar. Barn inom Neuropsykiatriska
funktionshinder (NPF)- området behöver medvetenhet och riktade insatser för att nå
målen enligt de styrdokument vi följer. När vi ger utrymme för leken så ger vi också
utrymme för lustfyllt lärande.
Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i
diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg säger:
– Arbetsgivare och skolor har fått ett större ansvar att arbeta förebyggande och
främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter.
www.do.se
5
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
Enligt Läroplanen ska verksamheten utgå ifrån en helhetssyn på barnet och dess
behov. Verksamheten ska anpassas till alla barn, utifrån deras sociala, kognitiva,
emotionella och kommunikativa förmågor. För barnet innebär en förmåga att:
- Förstå vad andra ser och tänker - perspektivtagning
- Uthållighet och uppmärksamhet
- Hålla fast vid en roll eller en röd tråd över tid
- Låtsas och verklighet i leken, tyda och förstå leksignaler
- Imitera och observera
- Kommunicera och interagera i lek
- Tolka, uppfatta och omsätta fantasi och verklighet
- Turtagning i samspel och ömsesidighet
- Delad uppmärksamhet
För målgruppen innebar lek en stor utmaning och förutsättningarna i verksamheten
hade olika förutsättningar att möta barnets behov.
6
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
2.1 Syfte
Utifrån förskolans styrdokument, forskning, vetenskaplig grund har verksamheten sett
ett behov av att lyfta fram lekens betydelse. Med leken som verktyg, där inspiration,
motivation, samspel och kommunikation ger alla barn en grund för att främja det
livslånga lärandet.
Det övergripande syfte var att skapa förutsättningar, ge kunskap och metod för att möta
alla barn i leken.
2.2 Mål
1. Skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga barn på förskolorna i Älvkarleby
kommun, genom lust och nyfikenhet att lära genom lek. Att utvecklas utifrån sina
funktionsförutsättningar och främja det livslånga lärandet.
2. Öka kompetens, nyfikenhet och inspirera pedagogerna av lekens betydelse för
ett livslångt lärande genom lek som verktyg.
2.3 Målgrupp
Deltagarna i projektet har varit tio barn, 2–6 år inom NPF-området/autism, tolv
förskollärare och sju barnskötare (under projektets gång utbildades till19 leklotsar).
7
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
3. Genomförande
Under denna rubrik beskrivs varje delmoment.
I projektet har vi samarbetat med
- Speciella – Speciella lekgrupper är ett arbetssätt som är inspirerat av
Pamela Wolfbergs ”Integrated Playgroups”. Det är en metod, en ansats, att
arbeta med barn med autism, inkludering och lek.
- SPPO-Specialpedagoger online
Erbjuder skräddarsydd specialpedagogisk kompetens genom konsultation,
handledledning och utbildning online. Ett modernt, tidseffektivt och
miljösmart arbetssätt för att hitta styrkor och förenade insatser till en god
och hållbar utveckling för individ, grupp och organisation.
3.1 Översikt av projektets genomförande och ansvar
Vårterminen 2017
- Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet
Ansvarig; specialpedagog/ projektledare
- Barnets medverkan
Ansvarig; Specialpedagog och leklots
- Utbildning: Autism-Lek, för samtlig personal i förskolan
Ansvarig; Speciella
- Workshopsdag: Speciella lekgrupper
Ansvarig; Speciella
- Handledning riktad till leklotsar och specialpedagog
Ansvarig; Speciella
- Handledning riktad till specialpedagog/ projektledare
Ansvarig; SPPO
- Löpande återkoppling och utvärdering
Ansvarig; Projektledare och förskolechefer
Höstterminen 2017
- Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet
Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare
- Barnets medverkan
Ansvarig; Specialpedagog och leklots
- Utbildning: Autism-Lek, för nyanställd personal och vikarier
Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare
- Workshopsdag: Speciella lekgrupper
Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare
- Handledning riktad till leklotsar
Ansvarig; Specialpedagog/ projektledare
- Handledning riktad till specialpedagog/ projektledare
Ansvarig; SPPO-Specialpedagoger Online
- Löpande återkoppling och utvärdering
Ansvarig; Projektledare och förskolechefer
8
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
Vårterminen 2018
- Utvecklingsmöjligheter, inspiration och motivation i ett tillgänglighetsperspektiv
för samtliga leklotsar, förskolechefer och projektledare.
Ansvarig; SPPO- Specialpedagoger Online
- Handledning riktad till specialpedagog/ projektledare.
Ansvarig; SPPO- Specialpedagoger Online
- Handledning riktad till leklotsar.
Ansvarig; Specialpedagog
- Löpande återkoppling och utvärdering
Ansvarig; Projektledare och förskolechefer
3.2 Vårdnadshavare informeras och erbjuds delaktighet i projektet
Innan uppstart tillfrågades vårdnadshavare om barnets delaktighet i projektet: Att Lära
Leka- Att Leka Är Att Lära. De har under projektets gång fått möjlighet att ta del av
information och dokumentation.
3.3 Barnets medverkan
Med kartläggning som grund, vårdnadshavarens godkännande, leklotsarnas teoretiska
kunskap om AST samt metoden Speciella lekgrupp, skapades förutsättningar för det
enskilda barnet. Barnet förbereds genom tydliggörande pedagogik.
3.4 Utbildning: Autism - Lek
Projektet inleddes med en gemensam kompetenssatsning inom
autismspektrumtillstånd (AST) och lek för samtliga anställda i verksamheten. Berörda
vårdnadshavare erbjöds att delta vid detta tillfälle. Föreläsningen handlade om hur man
kan förstå barn med autism och vilka utmaningar de har i sin vardag. Hur man på olika
sätt kan stödja barnet i lek.
3.5 Workshopsdag: Speciella lekgrupper
Deltagarna, förskollärare/ barnskötare, introduceras i sitt uppdrag som leklots, genom
en halvdags fördjupade workshop. I workshopen fördjupar leklotsarna sig i den
autismspecifika kompetens som krävs för att arbeta med Speciella lekgrupper.
Deltagarna får en mer omfattande kunskap om leklotsarnas roll i lotsandet. Deras
uppgift är att uppmärksamma initiativ, guida och stötta både lek och barn, samt vara en
social tolk. I Speciella lekgrupper är barn initierande, det vill säga det är barnet som är
expert.
Litteratur i projektet:
Mentaliseringsboken, Per Wallroth (2010)
Rätt att Leka- Hur barn med autism kan erövra leken hemma, förskolan och
skolan. Maggie Dillner och Anna Löfgren (2013)
Speciella beskriver Speciella lekgrupper enligt följande:
I Speciella lekgrupper är leken det primära. Speciella lekgrupper består av fem barn: en
nybörjarlekare och fyra dragarbarn. Lekgruppen leds av två leklotsar. Nybörjarlekare är
det begrepp som används för barn med diagnos inom AST. Dragarbarn är det begrepp
som använda för de övriga barnen i lekgruppen. Vi arbetar med samma
gruppkonstellation under hela projekttiden. Det möjliggör den kontinuitet och den
igenkänning som nybörjarlekaren (AST) behöver. Leklotsarna följer barnens lust och
initiativ och finns tillgängliga för att stötta alla barn i leken. Det är leklotsarna som utgör
9
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
själva insatsen, de agerar sociala guider och stöttar barnen i kommunikation och
samspel samt uppmärksammar initiativ och tydliggör sammanhang - lotsande i lek. I
lekgruppen är leklotsen närvarande, lyssnar till barnen och möter upp på ett medvetet
sätt. I lekgruppen får alla leka utifrån sina egna förutsättningar, det vill säga där barnet
själv finner lust och glädje. Vid lekgruppstillfället är det en leklots som lotsar barnen,
den andra filmar sekvenser av leklotsens lotsande i leken.
Begreppet lekträning används i intensiv beteendeterapeutisk träning(IBT) vid autism, i
Speciella lekgrupper är det glädje, lust och motivation som är drivkraft.
Dessa bilder presenterar två exempel på tydliggörande pedagogik. När barnet får
halsband/ medlemskort ger det en tydlig signal att nu är det dags, ingången genom
kartongdörren skapar tydlig övergång och start till lek. Dörren ger en tydlig start och ett
tydligt avslut på leksituationen.
3.6 Handledning till leklotsar och specialpedagog/ projektledare
Leklotsarna får stöd och handledning i sin utvecklingsprocess. En handledningsgrupp
består av två par leklotsar (4st). Vid lekgruppstillfället är det en leklots som lotsar
barnen, den andra filmar sekvenser av leklotsens lotsande i leken.
I handledningsgruppen med handledare reflekterar och analyserar man sina insatser
och hur man på bästa sätt kan uppmärksamma initiativ, vara en social tolk och
tydliggöra sammanhang för barnet.
Specialpedagogen får stöd och handledning i sin utvecklingsprocess och nya roll som
handledare i Speciella lekgrupper. Blivande handledare ska ha deltagit på alla delar av
uppstarten tillsammans med Speciella. Under påbyggnaden, får handledaren själv stöd
av kursledaren i att starta upp Speciella lekgrupper. Behörig kompetens att utbilda, leda
workshop samt handleda leklotsar i Speciella lekgrupper.
3.7 Handledning till specialpedagog/ projektledare
Specialpedagogen får stöd och handledning i profession och processarbete i
projektledarrollen. Handledningen var behovsanpassad och hade syfte och mål i
projektet Att Lära Leka - Att Leka Är Att Lära. Vid varje handledningsavslut fanns en
tydlig struktur för reflektion och analys med nya utvecklingsområden. Ett av
utvecklingsområdena var att anpassa ett utvärderingsmaterial till barnen i Speciella
lekgrupper. En tillgänglig barnintervju, där barnen utifrån sina förutsättningar gav
verksamheten en bild av upplevelse, känsla och erfarenhet.
10
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
Allt material, löpande anteckningar och inspelade handledningar fanns tillgänglig i vårt
gemensamma webbaserade arbetsrum under hela projekttiden. Handledningsprocesserna har tecknats i abonnemangsform månadsvis, med fyra online
handledningar per abonnemang.
Webbkamera och högtalare ingår i ett handledningsabonnemang och levereras innan
teknisk genomgång med SPPO It-tekniker, support.
3.7.1 Genomförda utvärderingar under projektets gång
Vi har använt metoder som intervju, enkät och observation.
- Vårdnadshavare intervjuer/ återkoppling
- Barnintervju och observation
- Speciella lekgrupp utvärdering
- Enkät riktad till kollegor i verksamheten
- Förskolechefer
3.7.1.1 Vårdnadshavare intervjuer/ återkoppling
Vårdnadshavarna erbjöds löpande återkoppling med leklotsarna.
Vid återkopplingstillfällena intervjuades vårdnadshavarna om förändring/ utveckling av
barnets förmågor, känslor och erfarenheter.
3.7.1.2 Barnintervju och observation
Barnintervju
En anpassad barnintervju framtagen i samarbete med SPPO för ökad delaktighet.
Barnintervjun bygger på fotografier av barnet, leklotsar, lekgrupp, lekmiljö och det
sammanhang barnet befinner sig i vid lektillfällen. Barnet får möjlighet att svara på
frågor utifrån egna förutsättningar och upplevelser genom att peka, benämna, ge
uttryck eller visa. Detta underlag skapar förutsättningar för leklotsarna att analysera och
reflektera kring framsteg och utveckling utifrån barnets upplevelse, känsla och
erfarenhet. (se bilaga 1.)
Observation
Genom att systematiskt iaktta lekgrupp och leksituation kan vi beskriva och delvis
förklara barnets beteende och reaktioner, dess sätt att tänka och reagera
känslomässigt.
3.7.1.3 Speciella lekgrupper utvärdering
Speciella lekgrupper utvärderas med en enkät framtagen av Speciella. Den belyser bl.a.
lotsarnas uppfattning av nybörjarlekarna, dragarbarnen och leklotsarnas egna insatser
och delaktighet. (se bilaga 2.)
3.7.1.4 Enkät till kollegor i verksamheten
Enkäten är framtagen av förskolechefer och projektledare ur ett
organisationsperspektiv, med syfte att ta del av upplevelser, reflektioner och tankar från
kollegor i verksamheten. (se bilaga 3.)
11
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
3.7.1.5 Förskolechefer Löpande återkoppling, analys med projektledare och förskolechefer, en gång/ månad.
Frågor ur organisation, verksamhet och projektperspektiv. Var är vi? Vart ska vi? Vad gör
vi? Hur blev det?
Vi har valt att utvärdera, analysera och utveckla arbetet under projektets gång med
hjälp av skolverkets kvalitetsarbete i praktiken.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken/vart-ska-vi/analys-1.224676
12
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
4. Analys och Tolkning 4.1 Utfall av förväntade effekter, utbildning och workshopsdagar
Genom utbildningsdagen fick samtliga anställda i verksamheten en gemensam start
och kompetensutveckling inom området autism och lek. En viktig start så väl för
projektet som för organisationens insyn och information om projektets syfte och mål.
Förskollärarnas/ barnskötarnas ”röster” citerade
- Utbildningen gav en tydlig start på projektet då alla i verksamheten fick
en gemensam grund
- Bra att få information om projektets syfte och mål
På workshopsdagen förbereddes leklotsarna för sitt uppdrag. Leklotsarna var
motiverade och inspirerade att komma igång med Speciella lekgrupper i sin
verksamhet.
Leklotsarnas ”röster” citerade
- Nu vill vi komma igång
- Känns verkligen spännande
- Hur ska det här gå?
4.2 Utfall av förväntade effekter, vårdnadshavare
Då vårdnadshavarna fick information och blev tillfrågade om barnets delaktighet i
projektet, så svarade alla utan tvekan ”Ja”.
En reflektion om samarbetets betydelse ur ett helhetsperspektiv för barnets utveckling
och lärande.
Vårdnadshavarna beskriver barnets utveckling genom iakttagelser och observation i
hemmet. Utvecklingsområden som ger sig i utryck så väl i vardagssituationer som i
sociala sammanhang tex. Barnet leker mera hemma och vill vara med och duka i köket.
Barn som blivit bjuden på sitt första kalas och, eller har haft en kompis hemma första
gången.
Vårdnadshavarnas ”röster” citerade
- Stor glädje över att barnet är en i gruppen.
- Idag får jag höra på gården och i hallen att barnet är saknat och
efterfrågat av kompisarna.
- Pedagogerna visar stort intresse och engagemang för deras barn
- De äldre syskonen har mera tålamod, barnet kan stanna upp och lyssna.
4.3 Utfall av förväntade effekter, barnintervju och observation
Samtliga barn i projektet reagerade positivt och igenkännande på fotografierna av
lärmiljön, lekgruppen och leklotsarna. Något barn stannar upp och tittar på sig själv
länge, andra lyser upp, pekar och uttrycker glädje. Med ord och handling uttrycker
barnet sin känsla. Leklotsen nämner barnens namn, barnet pekar och ger uttryck för
upplevelse och känsla genom mimik och ljud. Anpassningen i barnintervju gav alla barn
likvärdiga förutsättningar att ge uttryck för sina känslor och upplevelser. Detta gav en
ökad delaktighet och förståelse i verksamheten ur ett barnperspektiv.
13
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
Barnens "röster" citerade
- Jag blir glad när jag leker
- Jag tänker på mina kompisar
- Jag får bestämma då vi leker
- Riktigt, bara så där riktigt. Riktigt är att leka med de stora barnen
- Han gillar jag
- Jag känner det bra i magen
- Nämner barnen vid namn
- Du tar upp tummarna för att du bestämmer
Observationens tolkning
Genom observationerna har leklotsarna utvecklat sitt sätt att tolka och uppfatta barnets
signaler, som kan vara subtila för ett otränat öga. Analysen och reflektionen av
observationerna har gett leklotsarna förutsättningar att ta del av barnets utveckling,
framsteg och sett betydelsen av sitt eget förhållningssätt och agerande.
Barnets signaler, gester, mimik och uttryck
- Barnet visar glädje och går till dörren, ställer sig att vänta när lekgruppen
skall börja
- Barnet stannar upp i sin rörelse, mera iakttagande
- Barnet låter högt och stampar men stannar kvar i lektillfället
- Barnet kan ta emot lotsning i leken
4.4 Utfall av förväntade effekter, Speciella lekgrupper utvärdering
4.4.1 Nybörjarlekarna
Alla nybörjarlekare har utvecklats inom samtliga områden; delad
uppmärksamhet (joint attention), perspektivtagning (theory of mind), samspel,
sociala färdigheter, tal, språk och kommunikation.
Inkludering och delaktighet är idag inte enbart enligt styrdokumenten, utan
något som våra nybörjarlekare får uppleva och erfara:
- Barnet accepterats som lekkamrat i gruppen
- Barnet tar initiativ och är engagerad
- Barnet har ökat sin vilja och intresse för samspel och kommunikation
- Barnet uttrycker glädje i samspel med andra barn
- Barnet ingår i ett socialt sammanhang och är saknad när barnet inte är
på förskolan
- Barnet väljer allt mer att vara med kompisar
- Barnet uttrycker glädje och förnöjsamhet i ett socialt sammanhang
- Barnet stannar kvar i leken trots att det inte blir som barnet vill, klarar av
att möta motgångar, ökad självreglering
- Barnet uppfattar andra barns uttryck för känslor, ökat perspektivtagande
- Barnet efterfrågar lekgruppen
14
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
4.4.2 Dragarbarnen
Barnen har vidgat sitt lekperspektiv, de bjuder in och tar emot ”nya” kamrater.
En ökad förståelse för olikheter och empati för varandra i gruppen, på
avdelningen och i förskolan. Gruppsammansättningar har vidgats i hela
verksamheten.
”Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.” Lpfö 98/16
- Barnets rädsla byts till mera förståelse för nybörjarlekaren
- Barnet tar initiativ och är engagerad
- Barnet uttrycker glädje i samspel med andra barn
- Barnet har fått ökad självkänsla och självförtroende
- Barnet har börjat avkoda leksignaler hos nybörjarlekaren
- Barnet efterfrågar lekgruppen
- Barnet har utvecklat större tolerans och acceptans för alla barn
- Barnets kompisrelationer på förskolan har vidgats
4.4.3 Delaktighet
Sammantaget kan vi se att arbetet med Speciella lekgrupper har lett till andra
samtal än tidigare. Nu läggs fokus på pedagogiska diskussioner kring leken.
Genom kollegialt reflekterande kring erfarenhet från lekgrupperna har
arbetslaget fått ett vidgat perspektiv på lekens betydelse. Några av arbetslagen
gav uttryck att en större trygghet hade utvecklats och skapade ett professionellt
samtalsklimat.
Leklotsarnas ”röster” citerade
- Vi i arbetslaget har blivit mera sammansvetsade, generösare med tid
- Lekgruppen och reflektionen har gett stor utveckling för barnen
- Reflekterar med kollegor vid avdelningsmöte, vikten av lekgrupp och
varför, har spridit sig
- Vi har visat film och förklarat, vilket gör att våra kollegor uttrycker
delaktighet och ökad förståelse för lekgruppens betydelse
4.4.4 Leklotsarna
Leklotsarna bekräftar en utveckling i sin profession och ökad kompetens inom
autismspektra. Leklotsarnas nyfikenhet för leken betydelse har vidgats och idag
ges leken en tillgänglighet och utrymme i vardagen. Analysen och reflektionen
har utvecklat ett perspektivtagande i sitt eget lärande och från individ till grupp
och organisation.
Leklotsarnas ”röster” citerade
- Jag önskar att hela förskolan kunde arbeta enligt principerna i Speciella
lekgrupper. Jag ser bara fördelar med detta arbetssätt.
- Film+ reflektion+ handledning= egen utveckling, en process för mig
- Analys, reflektion, ser nya saker och nyanser i barnets sätt att bli mer &
mer delaktig i leken.
- Vi diskuterar leken mycket mera nu.
- Vi har kommit varandra närmare i arbetslaget och jag har blivit mer
medveten vad jag gör och när.
- Jag har lärt känna barnet, ser förmågor och förutsättningar
15
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
4.5 Utfall av förväntade effekter, kollegor i verksamheten
Utifrån vår tolkning i enkätensvaren kunde vi utläsa önskan om en ökad delaktighet i
verksamheten under projektets gång. Verksamhetens övriga aktiviteter upplevdes
hamna i skymundan jämfört med leklotsarnas roller och uppdrag.
Några gav uttryck för åsikter som rörde praktiska lösningar och förbättringsmöjligheter i
vardagen. Majoriteten av svaren gav uttryck för positiva effekter på individ, grupp och
organisationsnivå.
Kollegornas ”röster” citerade
- Vi hann inte med övriga barn och deras aktiviteter
- Olika vikarier, stressigt och mer barn att ta hand om
- Barnen har älskat sin lekgrupp
- Vi har skapat andra lekgrupper
4.6 Utfall av förväntade effekter, handledning leklotsar
I handledningsprocessen skedde en synvända. Leklotsen framhöll sin egen utveckling,
vidgade perspektiv och sitt egna lärande. Det vill säga, skiftade fokus från barnet till det
egna lärandet och lotsandet.
Leklotsarnas ”röster” citerade vid projektets utvärdering
- Jag har andra ögon nu, leken tar plats på ett annat sätt och jag lotsar
leken och i verksamheten mer medvetet nu
- Leklotsarbetet är svårt att förklara, det måste upplevas
- Fast det många gånger har varit tungt och jobbigt, så ska man inte
glömma att det varit otroligt framgångsrikt och gett en utveckling för alla
som varit med
Leklotsarnas teoretiska kunskap, förhållningssätt och trygghet har gett förutsättningar i
verksamheten att möta barnen i lustfylld lek. Det strukturerade arbetssättet har gett
verksamheten förutsättningar att dela lekens glädje och lyfta dess betydelse. I
utvärderingen, framkom att processarbetet i lotsandet varit lärorikt, roligt och
inspirerande, men även krävande.
4.7 Utfall av förväntade effekter, handledning specialpedagog/ projektledare
Att ta del av egen handledning i ett utvecklande och förebyggande arbete har i min
specialpedagogroll betytt mycket. Betydelsen av att arbeta förebyggande, skapa
utrymme och struktur för analys och reflektion är avgörande för kvalitet och hållbarhet.
Jag har sett betydelsen av tydliga mål, som jag i min analys och reflektion kunnat
utvärdera, skapat en bild för fortsatt utvecklingsarbete. Handledningen har hjälpt mig
att inta rätt bemötande, fokusområde i olika situationer och professioner som det
inneburit då jag "suttit på två stolar". Det har även medfört att jag på ett bättre sätt har
kunnat hantera och minimera press och stress, behålla engagemang och nyfikenhet i
mitt uppdrag.
16
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
I min handledningsprocess har jag utvecklat mitt sätt att analysera. Att se metoden i
Speciella lekgrupper ur ett salutogent perspektiv. Ett perspektiv där tillgänglighet kan
implementeras i hela verksamheten. Det finns struktur, tydlighet, systematik och
kvalitetstänk så väl för individ, grupp och organisation. Jag ser att arbetssättet i
metoden skapar förutsättningar för lärande, så väl i den fysiska miljön, som i
pedagogisk och social. Detta är tillgänglighet och likvärdig utbildning!
https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/
17
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
I min projektledarroll har jag genom process och metodhandledning utvecklat ett
organisationsperspektiv. Det har för mig varit ett viktigt stöd för att förstå, se och
hantera det som sker i projektet, mötet med andra människor och arbeta förebyggande
i verksamheten.
I min projektledarroll har jag tydliggjort
Klart definierade projekt- och effektmål
Tidsbegränsat
Planerade aktiviteter, som är unika och inte återkommande
Avgränsad arbetsuppgift som inte ingår i ordinarie verksamhet
Omfattning
Bygger på en godkänd projektplan
Finansiering för projektet
För mig var det nödvändigt att tänka nytt då kompetensen jag sökte för denna
handledning inte fanns i min närhet. Även i styrdokument och en samhällsutveckling så
var det för mig viktigt att ta steget ut i en digitalisering och därmed ett samarbete med
SPPO. För den tekniska och webbaserade handledningen fanns en oro eftersom mina
kunskaper inom området var begränsade. Men med bra support och tekniska
förutsättningar, sitter jag idag vid datorn och kan ta del av handledningarna vart jag än
befinner mig. En möjlighet för tillgänglig kompetenshöjning och stöd i mitt arbete. Digital
handledning eller fjärrundervisning har hittills en mycket begränsad vetenskaplig
uppföljning. Men det ligger så väl i tiden för utveckling som i mitt uppdrag.
Specialpedagog/ projektledares ”röst” citerad
- Idag är ingenting omöjligt
- Hur skall detta gå, jag som har så lite kunskap kring internet och Skype
- Jag har i denna arbetsform sett fördelar, så väl ur ett tidseffektivt
perspektiv, miljövänligt som tillgängligt i mitt arbete i vardagen
18
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
4.8 Utfall av förväntade effekter, förskolechefer
Förskolecheferna har tagit del av dokumentation och deltagit vid utvärderingstillfällen
som visat att samtliga barn som deltagit i lekgrupperna.
Förskolecheferna ger uttryck för leklotsarnas utveckling i sin profession. De använder
ord och begrepp som de tidigare inte har använt sig av när de samtalar om barns lek.
Förskolecheferna ser att leklotsarna har utvecklat medvetenhet i lotsandet av barnet i
leken. Flertalet leklotsar är intresserade av att utveckla lekgrupp på egen hand. Det
finns en önskan om att fortsätta använda lekgrupper som metod i förskolan.
Några leklotsar har skapat förutsättningar och inspirerat andra kollegor att arbeta mer
aktivt och mer medvetet med lek, här ser verksamheten ett resultat av kollegialt
lärande.
I verksamheten ger metoden utrymme och förutsättningar för barnet att utveckla sina
förmågor på flera olika och mer avancerade sätt som bidrar till dess omvärldsutveckling
i enlighet med styrdokumenten.
Planering och upplägg har haft stor betydelse av tydliggörande av uppdrag,
förväntningar och effekter i verksamheten. Viktigt med delmål och långsiktiga mål där
årshjulet har varit till stor hjälp. En långsiktig och hållbar utveckling.
Förskolechefernas ”röster” citerade
- Vi har sett betydelsen av förankringsarbete för ett gott resultat.
- Vi ser att utvecklingsarbetet kan komma att vara av stor betydelse i
förankringsarbetet för ett hållbart och tillgängligt arbete
- Delge kollegor löpande information för att vidmakthålla deras nyfikenhet och
intresse för arbetet
- Det är viktigt att hitta kanaler för information, om det inte fungerar kommer
kollegor/personal lätt i kläm
- Pedagoger i vår verksamhet har ett omfattande uppdrag, där framförhållning och
planering är av stor betydelse och viktiga aspekter att väga in
19
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
5. Lärdomar och rekommendationer
Sammantaget har projektet skapat förutsättningar för en tillgänglig utbildning genom
lek för individ, grupp som organisation. Projektet har motsvarat alla förväntningar, men
även öppnat dörrar för nya utvecklingsområden.
Detta projekt bygger på ett förebyggande arbetssätt som skapar samsyn och delaktighet
med goda förutsättningar för ett kollegialt lärande i verksamheten.
Vi har sett betydelsen av att arbeta för gemensamma och utvärderingsbara mål i hela
organisationen.
Vi ser framsteg och utveckling för alla deltagare i projektet, små som stora. Vi är
övertygade om att metoden har skapat och gett alla deltagare tillgängliga
förutsättningar i lek. Vi kan trots detta inte bevisa att barnets utveckling och framsteg
enbart beror på Speciella lekgrupper, barn leker, lär och utvecklas individuellt. Men i
sammanställning av leklotsarnas utveckling och lärande kan vi dra klara slutsatser att
projektet bidragit till så väl professionell utveckling som kollegialt lärande.
Kriterier för en tillgänglig utbildning finns i metoden Speciella lekgrupper. Ett anpassat
arbetssätt i fysisk-, pedagogisk- och social-miljö som ger en likvärdig utbildning.
Vi saknade trots detta ett tillgängligt utvärderingsverktyg ur ett barnperspektiv. Många
gånger saknas dessutom tid, kunskap och verktyg för ett tillgängligt pedagogiskt samtal.
Med denna erfarenhet gavs det möjligheter att anpassa ett verktyg för att tillvara och
utveckla barns intressen, erfarenhet och upplevelse av verksamheten. Barnintervjun
gav leklotsarna dessa förutsättningar. Glädjen barnen förmedlar i intervjuerna kan man
inte missta sig på!
Som projektledare har jag fått många nya erfarenheter och insikter genom projektets
genomförande och rapportsammanställningen. Jag har på ett djupgående plan fått
möjlighet att analysera, reflektera varje delmoment i projektet, för att komma till
slutsats och resultat. En förutsättning för att se framgångar och utvecklingsområden, för
långsiktigt och hållbart arbete i förskolans verksamhet.
Utifrån det nya arbetssättet tillsammans med SPPO har digitaliseringens möjligheter
gett mig större frihet att utvecklas i tiden. Digitala möjligheter har gjort att omvärlden
blivit tillgänglig. Samarbetet med SPPO har gett förutsättningar att bli trygg i detta
arbetssätt.
Skolverkets ”röst” citerad
Därför behöver du vässa din digitala kompetens
Vi lever i en snabbt föränderlig värld med ökad digitalisering. Förskolan ska lägga
grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som krävs för att
leva och verka i ett modernt samhälle. Nu vi har fått ett nytt uppdrag att revidera
förskolans läroplan och där ingår även att skriva in digital kompetens. Förslaget
ska redovisas till regeringen i mars 2018.
20
Att
Lä
ra L
ek
a-A
tt L
ek
a Ä
r A
tt L
ära
|
20
18
-03
-02
Viktigt att tänka på
- Allt tar mycket längre tid än man beräknar
- Viktigt med god planering och förankringsarbete, före och under projektets gång
- Information till hela verksamheten, före och under projektets gång
- Betydelsen av ett väl genomfört projekt med samtliga nivåer involverade i
projektet
- Utvärdering i verksamheten för att se framgångsfaktorer och
utvecklingsområden, för individ, grupp och organisation
- Rapporten är en av de viktigaste delarna för att se framgångsfaktorer
- Rapporten är en av de mest krävande delarna om man inte har för vana att
analysera och sammanställa materialet i ett helhetsperspektiv
- Viktigt att rapportens analys, reflektion och resultat återkopplas till alla nivåer i
organisationen
6. Förteckning över bilagor
Bilaga 1. Barnintervju
Bilaga 2. Speciella lekgrupper utvärdering
Bilaga 3. Utvärdering kollegor i verksamheten
Nu börjar ett nytt kapitel;
Att sprida erfarenheterna av projektets framgång, så
väl till egen verksamhet som till andra verksamheter.
Att våga ta steget till utveckling och framgång.
Rina