Att analysera diskurserDiskursanalys som teori:Samhällsvetenskaplig teori om relationen mellan språk och samhällelig verksamhet/praktik

Diskursanalys som metod:Metoder för att analysera texter

Kurslitteraturen: Bergström & Boréus: kapitel 8

DiskursteoriKärnan i teorin:

Diskursen sociala verkligheten

(sociala effekter av texter)

Teorins rötter(1) Marxismen (överbyggnaden som en diskurs)Marx: Den ekonomiska basen överbyggnaden (ideologisk superstruktur)

Engels: Den ideologiska överbyggnaden har ett relativt oberoende

Gramsci: Hegemonibegreppet: för att vinna makten måste man etablera en dominans på det politiska och kulturella fältet

I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnadreser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande. Marx (1859) Till kritiken av den politiska ekonomin

The economic situation is the basis, but the various elements of the superstructure – political forms of the class struggle and its consequences, constitutions established by the victorious class after a successful battle, etc. – forms of law – and then even the reflexes of all these actual struggles in the brains of the combatants: political, legal, philosophical theories, religious ideas and their further development into systems of dogma – also exercise their influence upon the course of the historical struggles and in many cases preponderate in determining their form.

There is an interaction of all these elements in which, amid all the endless host of accidents (i.e., of things and events, whose inner connection is so remote or impossible to prove that we regard it as absent so and can neglect it) the economic movement finally asserts itself as necessary. Otherwise the application of the theory to any period of history one chose would be easier than the solution of a simple equation of the first degree.

Engels (1890): 417

(2) ”Linguistic turn”Wittgenstein, Winch, Rorty

Språket konstituerar den sociala verkligheten

Vikten av att studera yttringar av språket – texten

(jfr Derrida: ”det finns ingenting utanför texten”)

(3) PostmodernismenFocault: diskursiva formationer kan ses som uttryck för maktrelationer

Lyotard: ifrågasättandet av ”de stora berättelserna” (metanarrativen); kritik av universialismen

Derrida: dekonstruktion av språket: lyfta fram det motsägelsefulla i vad som sägs och skrives

(4) Det kommunikativa handlandetHabermas: den ideala samtalssituationen;

kommunikationer sociala förändringar

Diskursanalys(1) DiskursbegreppetDet talade och det skrivna: texten

Snävare och vidare innebörder

Diskurs/discourse: exempel på innebörder som ges begreppet: ”Discourse, in general terms, refers to actual practices of talking and writing.” Phillips & Hardy (2002): 3 “… the preliminary definition of discourse as a particular way of talking about and understanding the world (or an aspect of the world).” Jørgensen & Phillips (2002): 1 “’Discourse’ is used across the social sciences in a variety of ways, often under the influence of Focault. ‘Discourse’ is used in a general sense for language (as well as, for instance, visual images) as an element of social life which is dialectically related to other elements. ‘Discourse’ is also used more specifically: different ways of representing aspects of the world.” Fairclough (2003): 214-15

(2) Typer av diskursanalyser

Discipliner: psykologi, sociologi, mediestudier, pedagogik, lingvistik, statsvetenskap, företagsekonomi

Traditioner: exempel

Datamaterial: exempel

Data och traditioner inom diskursanalys Examples of data Examples of traditions Interviews Conversation analysis Focus groups Focauldian research Documents and records Critical discourse analysis Naturally occuring conversations Critical linguistics Political speeches Discursive psychology Newspaper articles Bakhtian research Cartoons Interactional linguistics Novels Ethnography of speaking Källa: Phillips & Hardy (2002): 9

(3) Ansatser/traditionerFocault:Diskursiva ordningar (psykiatrin; lagstiftning) – uttryck för maktrelationer i samhället

Sanningar – diskursiva konstruktioner; kunskapsregimer avgör vad som är sanningar

Makten – diskursen skapar den sociala världen och uttrycker därmed maktrelationer; diskursen sätter ramar för vad som kan diskuteras

Laclau + Mouffe:Analyserar relationer mellan olika diskurser – den diskursiva kampen

Hur ska språkliga uttryck tolkas?

Hur strävar diskurser efter att vinna hegemoni?

Begrepp:

Artikulering (vilka element finns i en text?)

Signifikanter (vilka uttryck är centrala i en text?)

Antagonism (vilka motsättningar avspeglas i en text?)

The fact that every object is constituted as an object of discourse has nothing to do with whether there is a world external to thought, or with the realism/idealism opposition. An earthquake or the falling of a brick is an event that certainly exists, in the sense that it occurs here and now, independently of my will. But whether their specificity as objects is constructed in terms of 'natural phenomena' or 'expressions of the wrath of God' depends upon the structuring of a discursive field. What is denied is not that such objects exist externally to thought, but the rather different assertion that they could constitute themselves as objects outside any discursive conditions of emergence. Laclau & Mouffe (1985): 108

Fairclough:Analysera konkreta texter

Undersöka förändringar i betydelser

Intertextualitet: mötet mellan olika texter

Samtidighet (collocation): koppling mellan nyckelord och andra ord

Användning av lingvistiska analysredskap

Discourse Analysis Ontology Constructionist - assumes that reality is socially constructed Epistemology Meaning is fluid and constructs reality in ways that can be posited

through the use of that can be ascertained through the use of interpretivemethods

Data Source Textual meaning, usually in relation to other texts, as well as practices of production, dissemination, and consumption

Method Qualitative (although it can involve counting) Categories Exploration of how participants actively construct categories Inductive/Deductive Inductive Subjectivity/Objectivity Subjective Role of context Can only understand texts in discursive context Reliability Formal measures of reliability are not a factor although coding is still

justified according to academic norms; differences in interpretation are not a problem and may, in fact, be a source of data

Validity Validity in the form of “performativity” i.e., demonstrating a plausible casethat patterns in the meaning in some way.

Reflexivity Necessarily high - author is part of the process Not whereby meaning is constructed.

Källa: Hardy, Harley & Phillips (2004)

Tillämpningar av diskursanalys

(1) Globalisering (Phillips & Hardy 2002: 7-8)Kvantitativ: undersöka grad av globalisering och dess samband med andra faktorer

Kvalitativ: undersöka konsekvenser av globalisering för grupper av individer

Diskursanalys: undersöka framväxt av och uttryck för globaliseringsdiskussionen som uttryck för maktrelationer i vår samtid

(2) Folkhälsa som pedagogiskt projekt (Ulf Olsson)Syftet: synliggöra hur föreställningar om folkhälsan hos svenska myndigheter har utvecklats över perioden från 1930-tal till 1990-tal

Teori: Diskursen är ett uttryck för ett maktperspktiv inom detta politikområde; hur vill myndigheterna forma medborgarna?

Material: Offentliga utredningar

Metod: Analysera texter under beaktande av- mjölighetsvillkor: vad pekas ut som problem?- styrnig-makt: hur söker man påverka individer i önskad riktning?- vetande: hur brukas kunskap i ett disciplinerande syfte?

Resultat: Olika diskurser urskiljes:- den passiva närvaron (1930-tal)- den passiva frånvaron (1950 - 70-tal)- den aktiva närvaron (1970 – 90-tal)

(3) Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik (Ulf Mörkenstam)Syfte: Analysera den svenska samepolitiska diskussionen under en längre tidsperiod från 1800-talet fram till slutet av 1900-talet

Teori: Diskursen har betydelse för hur samhällets maktrelationer kan upprätthållas och föreställningar om samer institutionaliseras genom lagstiftningen inom detta område

Material: Offentliga utredningar

Metod: Användning av analogikedjor för att påvisa vad som är diskursens kärna; analysera texter utifrån hur man identifierar: problem – orsak – lösning

Analys: Redogörelser för hur diskursen tar form för olika tidsperioder; illustrativa citat tas med i framställningen

Resultat: olika föreställningar om samen kan urskiljas: den nomadiserande renskötaren; icke renskötande; renskötaren som bärare av samisk kultur; samer som grupp. Utverkandet av särrättigheter för samer har medverkat till att upprätthålla samernas underordnade position i det svenska samhället.

(4) Diskrimineringens retorik: en studie av svenska valrörelser 1988 - 2002 - SOU 2006:52 (Kristina Boréus)Syfte: Kartlägga förekomsten av strukturell diskriminering med språkliga medel riktad mot människor som uppfattas som icke etniskt svenska i de fem senaste valrörelserna (s. 11)

Teori: Diskursen är ett uttryck för maktrelationen i samhället; icke etniskt svenska människors underordning i det svenska samhället som det framgår av diskurser under valrörelserna

Material: Valmaterial från partierna; tidningsartiklar; TV-inslag

Metod: Påvisa diskursiva diskrimineringsformer genom att analysera de olika texterna

Analys: Påvisa förekomster av olika former av diskriminering under de skilda valrörelserna; jämföra förekomster mellan olika valrörelser

Resultat: Diskriminerande diskurser förekommer i valrörelserna; rekommendationer läggs fram om hur man kan undvika den diskursiva diskrimineringen:- undvika överdriven uppdelning i ”svenskar” och ”invandrare”- motverka nedvärdering- motverka objektifiering (utgå från rättighetsperspektiv i stället för att urskilja ”invandrare”)

Exempel på diskursanalyser i litteraturen:Sutherland, Claire (2005) ”Nation-building through discourse theory”, Nations and Nationalism, 11 (2), 185-202.

Simhandl, Katrin (2006) ”’Western gypsies and travellers’ – Eastern roma’: the creation of political objects by the institutions of the European Union”, Nations and Nationalism, 12 (1), 97-115.

Diez, Thomas (2001) ”Europe as a discourse battleground: discourseanalysis and European integration studies”, Cooperation and Conflict, 36 (1): 5-38.

San Martin, Pablo (2002) ”A discourse reading of the emergence of Asturian nationalist ideology”, Journal of Political Ideologies, 7(1), 97-116.

”Symposium: Discourse Analysis and Political Science”, European PoliticalScience, 2, 2002 (1) 48-67.

Howarth, David et al. (2000) Discourse theory and political analysis: identities, hegemonies and social change, Manchester: Manchester University Press.