Året som gått - Ringhals årsredovisning 2015

ÅrET som gåttRinghals årsredovisning 2015

InnehållOm Ringhals .........................................................................3

2015 – ett omvälvande år för Ringhals ..............4

Elåret i Sverige ..................................................................6

Driftåret på Ringhals .................................................... 7

Säkerhet och miljö i ständig utveckling ........ 16

Personalen i siffror .................................................... 19

R1 och R2 – Beslut om förtida stängning ........ 20

Stort och smått 2015 ................................................... 22

Årsredovisning .............................................................. 24

Ringhals styrelse ..........................................................47

Produktion: Ringhals kommunikationsavdelningText: Yvonne Jonsson och Gösta LarsenFoto/illustrationer: Annika Örnborg, Börje Försäter, Stibbe Johansson m flGrafisk produktion och layout: Samuel Linde Don’t Blink

2 Ringhals årsredovisning 2015

Årsredovisning

Om RinghalsRinghals är Nordens största kraftverk och ligger på den svenska västkusten,

cirka 6 mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 procent) och Sydkraft Nuclear Power AB (29,6 procent).

På Ringhals finns fyra reaktorer – en kokvattenreaktor (R1) och tre tryckvattenreaktorer (R2, R3 och R4). Produktionskapaciteten är 24-28 TWh per år, eller cirka 20 procent av den el som används i Sverige. 2015 var den installerade effekten 3924 MW. Antalet anställda

är cirka 1600 och 1300 årsarbeten köps in från konsult- och entreprenörsföretag.Ringhals har sedan starten 1974 producerat 800 TWh, lika mycket

el som alla Sveriges hushåll använder under 40 år.

Ringhals årsredovisning 2015

Från första stund har årets präglats av en tuff marknadssitua-tion med mycket låga spotpriser på elmarknaden. Allt tyder på att detta kommer att bestå under överskådlig tid. Vi har haft stort fokus på att arbeta kostnadseffektivt i vår egen verk-samhet, och också varit framgångsrika i det arbetet. Trycket på kärnkraften från yttre beskattningar och avgifter har gjort att vår elproduktion i nuvarande situation inte är lönsam för våra ägare. Det finns överskott på el i Norden och de senaste åren har priset på kol och gas minskat samtidigt som vind-kraften byggts ut med hjälp av ekonomiska stödsystem.

Höjningen av kärnkraftsskatten från 6 till 7 öre per kilo-wattimme, som genomfördes under året, innebar att den ekonomiska situationen har blivit ännu mer ansträngd. Denna effektskatt utgör 22 procent av Ringhals produktionskostnad och ger årligen cirka 2 miljarder kronor till statskassan. I tider av höga marknadspriser är dessa kostnader möjliga att bära, men inte i nuvarande läge.

Ett tungt beslutI april 2015 tog Vattenfall ett inriktningsbeslut om en förtida stängning av Ringhals 1 och 2. Under hösten fastställdes att produktionen vid R2 ska upphöra vid revisionsavställningen 2019 respektive 2020 för R1. Som bekant har även E.ON (Sydkraft Nuclear Power) under året tagit liknande beslut för Oskarshamn 1 och 2. Därigenom försvinner en betydande mängd koldioxideffektiv och klimatsmart elproduktion ur det svenska elsystemet.

Det är bra att våra ägare har lyft frågan om kärnkraftens framtid till landets politiker som har att ta ansvar för Sveriges elförsörjning. Vi står under 2016 inför beslut om betydande investeringar för Ringhals 3 och 4, investeringar som krävs

för att klara Strålsäkerhetsmyndighetens krav på oberoende härdkylning för de reaktorer som ska drivas vidare efter år 2020.

Det är mycket tråkigt och oönskat att välskötta produk-tionsanläggningar som R1 och R2 ska stängas i förtid. Den ekonomiska verkligheten ger emellertid inga andra valmöjlig-heter. För oss på Ringhals gäller det nu att hantera de frågor som en framtida stängning av kärnkraftreaktorer innebär. Arbetet innehåller många aspekter och har kommit igång på ett bra sätt, läs mer på sidan 20.

Våra värdefulla medarbetareJag vill särskilt lyfta fram den stora lojalitet som finns bland personalen, viljan att ställa upp i ur och skur för sin arbets-plats och göra sitt bästa för Ringhals. Under årens lopp har den inställningen varit oerhört värdefull, och även nu i denna omvälvande och oönskade situation kommer detta till uttryck. De närliggande frågorna för var och en om hur man själv kom-mer att beröras är det ännu för tidigt att kunna besvara. Min förhoppning är att omställningen ska kunna ske utan någon större övertalighet.

En hel del nya möjligheter till arbeten öppnas, samtidigt som vi ännu har många års elproduktion framför oss på Ringhals. För Ringhals 3 och 4 återstår omkring hälften av den möjliga produktionen. Vi planerar för en livslängd på 60 år och det innebär att Ringhals kommer att vara en betydande elproducent ända in på 2040-talet.

Med gemensamma krafter driver vi våra anläggningar sä-kert och ansvarsfullt hela deras återstående drifttid ut och ser även till att planera för en ansvarsfull avställning och avveck-ling. Vi ska gå i mål med flaggan i topp!

2015 – ett omvälvande år för Ringhals

De flesta åren kan beskrivas som händelserika under Ringhals hittills 41-åriga historia, men frågan är om 2015 ändå inte är bland de allra mest omvälvande.

Då tänker jag både på händelser i vår egen verksamhet och på yttre faktorer och beslut, som påverkar såväl vår framtida inriktning som energisystemet i Sverige.


Årsredovisning

Milstolpe för produktionen2015 har skilt sig från föregående år även i andra avseenden. Under året har enbart tre av våra fyra reaktorer varit i drift. Ringhals 2 har varit avställd för reparation av bottenplåten i reaktorinneslutningen, ett omfattande arbete som beskrivs på sidan 10.

I början av 2015 passerade Ringhals totala produktion 800 TWh el, eller 800 000 000 000 kilowattimmar, sedan starten. Det är mer el än något annat nordiskt kärnkraftverk produce-rat, och tillräckligt för att förse hela Sverige med el under fem år.

Ringhals årsproduktion 2015 var 21,1 TWh. Glädjande är att Ringhals 4 noterade sin högsta produktion genom tiderna, 7,6 TWh. Bidragande till produktionsrekordet är den effekthöj-ning med cirka 175 MW som genomfördes i februari 2015.

På god väg i förbättringsarbetetAtt alltid sätta säkerheten främst, oavsett om det gäller det dagliga arbetet eller mer långsiktiga beslut, är grundläggande i kärnkraftsbranschen. Det är också viktigt att dela med sig av erfarenheter och dra nytta av kunskaper från andra kärnkraft-verk både i ett nationellt och internationellt perspektiv.

I mars 2015 besöktes vi av ett granskningsteam från WANO, World Association of Nuclear Operators, som gjorde en uppföljning av en större granskning av Ringhals 2013. Re-sultatet visar att vi är på rätt väg i vårt förbättringsarbete och att omorganisationen som genomfördes 2014 har lagt en god grund för de utvecklingssatsningar vi jobbar vidare med.

Under året har vi fortsatt arbetet med att samordna arbetssätt och organisationsstruktur inom Vattenfalls kärn-kraftsverksamhet. Den 1 februari skapades en gemensam,

övergripande projektorganisation som jobbar enligt samma projektstyrningsmodell för alla de kärntekniska enheterna. En gemensam stabsorganisation infördes för Ringhals och Forsmark den 1 oktober och från samma datum har våra båda kärnkraftverk lika organisationsstrukturer. Vi har nu förutsätt-ningar att jobba allt mer samordnat, effektivt och kostnads-medvetet tillsammans.

Förtroendet ökarVarje år mäter vi allmänhetens förtroende för vår verksamhet. Det är glädjande att notera att förtroendet för Ringhals har ökat flera år i rad och nu är tillbaka på de höga nivåer som rådde fram till år 2011. Andelen som uppger att de har stort eller mycket stort förtroende för Ringhals verksamhet var 2015 80 procent. Även allmänhetens förtroende har stigit för informationen som vi lämnar. Bara en gång sedan mätningarna startade på 90-talet har förtroendet nått samma höga nivå i regionen.

Ringhals elproduktion är viktig för Sveriges elförsörjning – nu och under många år framöver. Vår produktion är betydel-sefull för elsystemets stabilitet och effektbalans. Kärnkraften behövs inte minst som en koldioxideffektiv energikälla som möjliggör klimatmålen.

Björn Linde Verkställande direktör för Ringhals AB

Björn Linde tillträdde som VD för Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB den 1 mars 2016. Han har närmast varit vice VD på Ringhals och tidigare underhållschef. Björn är civilingenjör i kemiteknik och har lång erfarenhet av storskalig produktion, bland annat från Albany International och Stora Enso.

Årsredovisning

Ringhals årsredovisning 2015 5

Lågt elpris och rekordhög elexport

Elkunderna blev vinnarna 2015. Det genomsnittliga system-priset på Nord Pool Spot uppgick till cirka 20 öre/kWh, en minskning med knappt 7 öre jämfört med år 2014. Skillnaden berodde bland annat på god tillrinning till vattenkraften och avsaknaden av längre perioder med stark kyla. Ett fortsatt globalt dämpat konjunkturläge, med låga bränslepriser som följd, bidrog till det lägsta genomsnittspriset sedan år 2000.

Elanvändningen i Sverige hamnade på något högre nivå än år 2014, 136,4 TWh. Eftersom elproduktionen samtidigt var

hög blev nettoexporten den högsta hittills, cirka 22,5 TWh, eller 14 procent av den totala produktionen. De främsta ex-portländerna var Finland, 17 TWh, och Danmark, 4 TWh.

Totalt blev elproduktionen 2015 cirka 159 TWh (150 TWh 2014). Vattenkraften svarade för 74,6 TWh (66 TWh före-gående år). Kärnkraften producerade drygt 54,3 TWh mot 62 TWh år 2014. Vindkraften fortsatte att öka sin andel och satte nytt produktionsrekord med 16,5 TWh (11,5 TWh).

Sveriges elproduktion 2015, totalt 159 TWh

■ Vattenkraft 74,6

■ Kärnkraft 54,3

■ Vindkraft 16,5

■ Övriga 13,5

Källa: Svensk Energi

Elåret i Sverige

»Sverige har en elproduktion som till 98 procent har låga klimatutsläpp. Vi har ett elsystem som är ett internationellt föredöme.«

Pernilla Winnhed, VD för Svensk Energi


Årsredovisning

Produktion och revision i sammandrag

2015 går inte till historien som ett av Ringhals bättre år, även om det finns ljusglimtar. Årets resultat påverkades starkt av att ett av de fyra blocken – Ringhals 2 – var avställt hela året för reparation av reaktorinneslutningens bottenplåt.

Med en knapp fjärdedel av produktionskapaciteten borta blev årsproduktionen måttliga 21,1 TWh och den sammanlag-da tillgängligheten 64,4 procent.

För de tre block som var i drift gick det ändå bra och Ring-hals 4 nådde sin högsta produktion sedan starten. Positivt var också att alla blocken under året slutförde de åtgärder

som krävdes för att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter.

I januari passerade Ringhals produktion milstolpen 800 TWh sedan starten.

Ringhals produktionskostnad 2015, fördelning i procent

■ Drift och underhåll 34

■ Skatt 20

■ Kapitalkostnader 23

■ Kärnbränsle 12

■ Avfallsfond 11

Ringhals produktion 2008-2015 (TWh)

0

5

10

15

20

25

30

20102008 2009 2011 2012 2013 2014 2015

Driftåret på RinghalsÅrsredovisning


Omfattande revision med generatorbyte

Ringhals 1 nådde en produktion på 5,77 TWh och tillgänglig-heten var 77,5 procent. Det var något under målet för året, vilket huvudsakligen berodde på att utbytet av generatorn på den ena turbinsträngen tog längre tid än planerat.

Produktionsåret inleddes med ett turbinsnabbstopp och därefter ett reaktorsnabbstopp. Det senare orsakades av att vatten från bergspalten trängde in i reaktorbyggnaden.

Revisionen inleddes den 12 april och pågick till den 7 juni. Det tog dock nästan ytterligare en månad innan man nådde full effekt på grund av kraftiga förseningar av installationen

av en ny generator på turbin 12. Under perioden med entur-binsdrift fick man också utlösa ett manuellt snabbstopp på grund av ett kvävgasläckage i inneslutningen.

Förutom generatorn byttes också huvud- och lokaltransfor-mator på samma turbinsida. Under revisionen genomfördes ett stort antal åtgärder som syftade till att uppfylla Strålsäker-hetsmyndighetens nya krav på reaktorer.

Under sommaren tvingades blocket att reglera bort 169 GWh av kraftbalansskäl.

Produktionsåret på Ringhals 1

Ringhals 1


0

1

2

3

4

5

6

7

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Produktion R1 (TWh) ■ Producerad energi

■ Tillgänglig energi

En rejäl lyftrigg användes för att klara ut- och intransporten vid bytet av den cirka 400 ton tunga generatorn på Ringhals 1.

En ny tank för totalavsaltat vatten, som används som vattenreserv för reaktorsystemet, lyftes på plats under revisionen. Cisternen rymmer 3000 kubikmeter och har tillverkats på driftområdet under vinterhalvåret.


Reparation av bottenplåten präglade året

Blocket var avställt under hela året på grund av reparation av reaktorinneslutningens bottenplåt. Det är ett mycket omfat-tande arbete där man bilade bort stora delar av det nästan metertjocka betonggolvet ovan plåten. Reparationen och det efterföljande analysarbetet är ännu våren 2016 inte färdigt. Återstart planeras andra halvåret 2016.

Revisionen under 2015 var mycket omfattande. Totalt in-fördes 56 anläggningsändringar och underhållsprojekt. Många

av dessa syftar till att uppfylla myndigheternas nya säker-hetskrav. En väsentlig åtgärd var ombyggnaden av hjälpma-tarvattensystemet. Det innebär att blocket kan återgå till 100 procents effekt efter att under en följd av år varit begränsat till 94 procent. Ett stort arbete under revisionen var också att byta lågtrycksturbinerna. De som byttes ut har varit i funktion sedan 1974.

Ringhals 2

I reaktorinneslutningen har ny plåt svetsats på de ytor där skador fanns i den underliggande bottenplå-ten. Därefter återställdes armeringen innan det var dags att gjuta nytt golv och täthetsprova den totalt 800 kvadratmeter stora byggnaden. Ringhals årsredovisning 2015

0

1

2

3

4

5

6

7

2010 2011 2012 2013 2014 2015



Nya rotorer till lågtrycksturbinerna installerades i turbinanläggningen som ersättning för de gamla som tjänstgjort ända sedan driftstarten 1974.

Med hjälp av vakuumsug togs stenen bort från transformatorbåsen inför ombyggnad av golvet som omger huvudtransformatorerna.


Kraftfull inledning fram till revisionen

Ringhals 3 producerade 7,75 TWh och hade en tillgänglighet på 86,3 procent.

Blocket hade en mycket bra inledning på 2015 med obruten full effekt från årsskiftet och fram till revisionen, som inleddes den 20 maj. R3 fasade åter till nätet den 24 juni, ett dygn före utsatt tid. På grund av tillkommande skovelinspek-tioner på turbin 31 var man inte i full drift förrän i början av juli.

Tidstyrande för revisionen var omgummering av rör i saltvattensystemet och byte av värmeväxlare i komponent-

kylsystemet. Även här utfördes en del moderniseringsarbeten med syfte att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens nya krav, till exempel brandseparation av kontrolltavlor, åtgärder för att förhindra rörbrott och förbättringar i jordbävningsskyddet.

I november inträffade ett vattenläckage i den ena gene-ratorns rotor. För att kunna genomföra de tunga lyften som krävdes för att byta ut den skadade rotorn, fick blocket kort-varigt stängas av.

På grund av kraftbalansskäl reglerades 179 GWh bort under sommarmånaderna.


Ringhals 3


Årsredovisning

0

2

4

6

8

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015



Att rengöra bränsleelement med hjälp av ultraljud är ett effek-tiv sätt att långsiktigt minska strålnivåerna i anläggningen. Här sker provprovtagning på de små partiklar av beläggning som lossnar från elementen vid rengöringen i bränslebassängen.

Reaktorkylpumparna försågs med läckagesystem som förhindrar en eventuell oljebrand.

Årsredovisning


Bästa driftåret genom tiderna

Ringhals 4 producerade 7,60 TWh trots ett drygt två veckor långt extra stopp i början av året på grund av en bränsleska-da. I samband med stoppet i februari kunde blocket genom-föra den sedan länge planerade effekthöjningen till 118,6 procent eller 3300 MW termisk effekt, vilket bidrog till att R4 kunde producera mer än någonsin förut. Tillgängligheten stannade dock vid 81,2 procent.

En omfattande provdrift genomfördes efter effekthöjning-en. Huvudsakligen gick provprogrammen bra men två delprov ledde till ytterligare åtgärder. Efter att man provat reaktor-snabbstopp från full effekt (vilket fungerade utan anmärkning) uppstod ett läckage i en lucka på en av ånggeneratorerna.

Blocket fick kortvarigt stängas av för att felet skulle kunna åtgärdas. När man något senare provade övergång till hustur-bindrift från full effekt, utlöstes reaktorsnabbstopp efter ett fel på turbinernas reglerventiler. Provet genomfördes senare under året med godkänt resultat.

Revisionen inleddes den 12 augusti och pågick 37 dygn. Dimensionerande arbeten var bland andra omgummering av saltvattensystemet och brandförebyggande åtgärder på reak-torkylpumparna.

Ringhals 4 reglerades ner i mindre omfattning och förlora-de bara 38 GWh av kraftbalansskäl.


Ringhals 4

Genom KIL-projektet gjordes säkerhetshöjande åtgärder som förstärker anläggningens förmåga att upprätthålla kylningen av reaktorhärden i ett långtidsförlopp, om ett stort rörbrott skulle inträffa. Här byts kontaktdon.


Årsredovisning

Produktion R4 (TWh)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2010 2011 2012 2013 2014 2015

■ Producerad energi


Tåligare material installerades i form av nya anslut-ningskablar för kraftmatning och signalöverföring till ventilmanöverdon i reaktorinneslutningen.


Ett axplock från vårt säkerhetsarbete

Säkerhetshöjande åtgärderFrån 1995 och framåt har Strålsäkerhetsmyndigheten skärpt kraven på de svenska reaktorägarna. Det har inneburit att an-läggningarna har anpassats till den säkerhetsnivå som råder för nya, moderna kärnkraftverk, och det har krävt ombyggna-der och förstärkningar av säkerhetssystem. Dessa säkerhets-moderniseringar går under namnet övergångsplanerna.

För Ringhals del var målgången för detta arbete 2015. Hit hör många av årets revisionsarbeten, exempelvis miljökva-lificeringsåtgärder på utrustning som används för kylning i långtid samt åtgärder mot rörbrott och brand i reaktorinne-slutningen.

Oberoende härdkylningI november 2014 beslutade SSM att de svenska kärnkraft-verken senast år 2020 ska ha infört åtgärder som signifikant stärker härdkylfunktionens oberoende. Detta som en följd av kärnkraftens stresstester efter händelserna i Fukushima 2011. Under 2015 har vi analyserat vad detta innebär för Ringhals, med fokus på Ringhals 3 och 4 som har en drifttid som sträcker sig bortom 2020. Övergångslösningar ska vara

genomförda 2017, vilket i huvudsak handlar om mobila enhe-ter för spänningssättning av anläggningen.

WANO på återbesök I mars 2015 besöktes Ringhals av WANO, den internationella kärnkraftsbranschens egna granskare. Syftet var en avstäm-ning efter den stora granskning av verksamheten som gjordes 2013, för att följa upp Ringhals förbättringsarbete.

Teamets slutsats var att Ringhals lagt en god plattform och grund genom den organisationsförändring som genomförts. Det ger rätt förutsättningar för vidare förbättringsarbete för att nå i mål inom samtliga granskningsområden. Nästa WANO-granskning sker i mars 2017.

WANO – World Association of Nuclear Operators – är en sammanslutning av kärnkraftföretag världen över som grundades 1989. WANO:s uppgift är att verka för säkerhet och tillgänglighet. Syftet med granskningarna är att jämföra anläggningen med det internationellt bästa arbetssättet och ge förslag på förbättringsmöjligheter inom områden som drift, underhåll, strålskydd och säkerhetskultur.

Säkerhet och miljö i ständig utveckling

Vi sätter alltid säkerheten främst och jobbar med ständiga förbättringar. Vårt agerande ska alltid vara säkerhetsmedvetet och miljöriktigt.

Ombyggnad i reningsverket. I Ringhals sanitära reningsverk har en mellanlagrings-bassäng byggts mellan det mekaniska och biologiska reningssteget för att jämna ut vattenflödet och därmed förbättra reningen. Drifttekniker Mikael Johansson inspekterar ett vattenprov.


Årsredovisning

SäkerhetskulturRinghals säkerhetskulturarbete har WANO:s ”Egenskaper hos en sund kärnsäkerhetskultur” som målbild. Där betonas be-tydelsen av varje individs engagemang för säkerheten liksom

ledningens ansvarstagande och beslutsfattande samt betydel-sen av ett ledningssystem som uppmuntrar ständigt lärande.

Ett axplock från vårt arbete inom yttre miljö och arbetsmiljö

• Utsläppen av radioaktiva ämnen från Ringhals till omgiv-ningen uppgick 2015 till mindre än 0,5 procent av tillåten mängd. Stråldoserna till de personer som arbetade vid kärn-kraftverket låg väl under gällande gränsvärden från SSM.

• Under året har vi fortsatt att jobba mot visionen att ingen ska skadas i sitt arbete på Ringhals. Antalet inträffade arbetsolyckor med sjukskrivning är högre än vi önskar. I merparten av händelserna blev ingen allvarligt skadad eller långvarigt sjukskriven, men varje arbetsolycka är en för mycket. Arbetet med informations-, utbildnings- och utveck-lingsinsatser fortsätter där var och en även har ett eget ansvar att arbeta säkert, använda föreskriven skyddsutrust-ning och vara rädd om sig själv och andra.

• Under 2015 har ökat fokus satts på att göra riskbedöm-ningar i verksamheten och en instruktion har tagits fram till hjälp för riskbedömningar inom arbetsmiljö, yttre miljö, kemiska produkter och brand.

• Byte av korrosionsinhibator i mellankylsystemet på Ringhals 2 innebär en miljöförbättring då den tidigare kromatbasera-de inhibatorn ersatts av en molybdatbaserad.

Miljömål 2015-2017• Förebygga olyckor: Ringhals har stort fokus på att få ned

antalet arbetsolyckor som leder till sjukskrivning, detta gäller både egen personal och inhyrd personal.

• Operativt strålskydd: Genom förutseende strålskyddsarbete och dosprognoser ska vi hålla vår kollektivdos nere.

• Kemiska produkter: De kemiska produkterna i vår kemika-lieförteckning ska värderas med avseende på vilka som kan bytas ut mot produkter som är mindre skadliga för männ-iska och miljö.

• Minskning av kvinnors sjukfrånvaro: Vårt mål är att kvinnors sjukfrånvaro inte ska överstiga 3,3 procent.

• Nedskräpning: Vi ska till 2017 ha halverat antalet rensbollar som släpps ut med kylvattnet till havet, jämfört med 2013 års utsläppsnivå.

• Svavelhexafluorid: Utsläppsnivån 2017 ska vara i nivå med 2008 års nivå.

Ringhals counterpart Christer Axelsson visade runt granskaren Joseph McCluskeyi Ringhals träningsanläggning Navet.

Årsredovisning


Våra certifieringar inom miljöområdetRinghals miljöledningssystem är sedan 1998 certifierat enligt standarden ISO 14001. För att behålla certifieringen krävs att vi arbetar med ständiga förbättringar. Det kontrolleras i sam-band med interna revisioner och av externa miljörevisorer. Vårt arbetsmiljöarbete är certifierat enligt den internationella standarden OHSAS 18001.

Ringhals el är miljödeklarerad enligt EPD, Environmental Product Declaration. Miljövarudeklarationen anger hur stor miljöpåverkan varje kilowattimme el har. Ett ackrediterat certi-fieringsorgan kvalitetssäkrar uppgifterna.

Kärnkraften är bra för miljönKärnkraften är en koldioxideffektiv och klimatsmart energikäl-la som möjliggör klimatmålen.

En kilowattimme el från Ringhals medför mycket liten miljöpåverkan. Ta del av våra miljödata här: http://gryphon.environdec.com/data/files/6/9794/epd26_Vattenfall_Ring-hals_Nuclear_Power_Plant_2013.pdf.

Om du inte kan följa den digitala länken här är du välkom-men att läsa mer på vår hemsida www.vattenfall.se/ringhals

Mer information om vårt arbete inom säkerhet och miljö finns i förvaltningsberättelsen, se sidan 26.

Politiker lärde om kärnkraft. Efter varje valår håller Kärnkraftkommunernas samarbetsorganisation, KSO, utbildningsdagar för ledamöterna i de lokala säkerhetsnämnderna. Ringhals besöktes av ett 80-tal personer från de fem kärnkraftskommunerna Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Öst-hammar. På programmet stod bland annat information om strålning, reaktorsäkerhet och haveriberedskap samt besök i R2:s simulator. Dessutom anord-nades en rundvandring till olika informationsstationer där ringhalsare berättade om sina arbetsområden och besvarade besökarnas frågor. Här berättar Jan Rognmo (till höger i bild) om naturlig bakgrundsstrålning och strålkällor som kan finnas i vardagsmiljön.


Årsredovisning

http://gryphon.environdec.com/data/files/6/9794/epd26_Vattenfall_Ringhals_Nuclear_Power_Plant_2013.pdf



Personalen i siffror vid årsskiftet 2015/2016

Antalet tillsvidareanställda vid Ringhals AB 1 627 personer

Inhyrd personal 1 291 personår

Nyanställda under året 97 personer

Avgångar (avslutat anställning, i pension etc) 125 varav 49 till övriga Vattenfallkoncernen

Personalomsättning, totalt 7,7 procent

Personalomsättning, till extern arbetsmarknad 3,3 procent

Medelålder 45 år

Andelen kvinnor 24 procent

Andelen kvinnliga chefer 28 procent

Sjukfrånvaro 2,6 procent


Ringhals huvudägare Vattenfall fattade i slutet av april 2015 ett inriktningsbeslut om förtida stängning av R1 och R2 i tidsintervallet 2018-2020. Tidigare planeringshorisont var 50 års drifttid, det vill säga till mitten av 2020-talet. Ett formellt beslut om stängning togs av Ringhals styrelse vid en extra bolagsstämma i mitten av oktober och årtalen fastställdes då till 2019 för R2 och 2020 för R1. Anläggningarna ska köras säkert ända in i mål.

För Ringhals 3 och 4 kvarstår planeringsförutsättningar om drift i 60 år.

Frågor att hanteraEfter inriktningsbeslutet startades ett projekt på Ringhals för att hantera alla de frågor som en framtida stängning av kärn-kraftreaktorer innebär. Det handlar om frågor som rör perso-nal och bemanning, tillståndsprocessen, finansiell optimering och anläggningstekniska frågor.

Samverkan har inletts med fackliga företrädare, och dialo-ger om framtiden är igång mellan chefer och medarbetare. Ett stort pussel håller på att läggas där man ser över kommande kompetensbehov och pensionsavgångar för att matcha dem

mot de anställdas utvecklingsönskemål och framtidsplaner. Genom trygghet och yrkesmässig utveckling ska kompetens säkras för framtiden. Målsättningen är att så långt det är möjligt undvika övertalighet.

Omställningen öppnar dessutom upp för nya arbetstillfäl-len inom det Vattenfallbolag som så småningom kommer att ansvara för rivningen av anläggningarna. På så vis kan även avvecklingen leda till utvecklingsmöjligheter för den enskilde individen.

Tillstånd som tar tidFör att en avvecklingsprocess ska kunna starta krävs tillstånd enligt bland annat miljöbalken. En ny miljökonsekvensbeskriv-ning för Ringhals måste därför tas fram och samråd hållas med berörda intressenter. Att få nödvändiga tillstånd beräk-nas ta cirka tre år för att kunna genomföra avställningen och ytterligare två till tre år för rivningstillståndet. Som en del i prövningsprocessen genomförde Ringhals samråd med när-boende, företag, organisationer, allmänhet och myndigheter i november 2015.

R1 och R2Beslut om förtida stängning

Ringhals 1 och 2 kommer att tas ur drift 2020 respektive 2019 i samband med de årliga revisionerna. Det bistra beskedet är en konsekvens av överskottet på el i Norden, de låga marknadspriserna och den höga beskattningen av kärnkraften.


Årsredovisning

4 STEG FÖR AVVECKLING

AVSTÄLLNINGSDRIFT När ett kärnkraftsblock fasats ut från elnätet för sista gången inleds avställningsdriften. Det innebär att reaktorn är kallt avställd och kontrollrummet är bemannat, precis som under vilket produktionsstopp som helst. Anläggningen sköts och nödvändigt underhåll och service genomförs.

RIVNINGNär alla tillstånd är klara, exempelvis miljötillstånd, rivnings-tillstånd och bygglov för tillfälliga förvar, kan rivningsarbetet påbörjas. Arbetet sker i två steg: först den kärntekniska riv-ningen inuti anläggningen då komponenter etc monteras ner, följt av den konventionella rivningen av byggnader.

SERVICEDRIFTNästa fas i avvecklingen inleds när allt uranbränsle trans-porterats bort. Personalstyrkan kan därefter minskas något och förberedelser görs inför rivningen. Verksamheten och nödvändiga tillstånd går i denna fas över från Ringhals AB till ett bolag i Vattenfalls regi som kommer att ansvara för den fortsatta avvecklingen.

ÅTERSTÄLLNINGEfter att byggnaderna rivits och allt restmaterial transporte-rats bort ska platsen friklassas radiologiskt och marken göras i ordning för framtida användning. Vad det blir vet man inte idag men hela området vid Ringhals är klassatt som ”riksin-tresse för energiproduktion”.

Årsredovisning


Stort och smått 2015Januari800 TWh sedan startenI mitten av januari passerade Ringhals produktion milstolpen 800 miljarder kilowattimmar sedan starten 1974. Det skulle till exempel räcka till Sveriges samtliga hushåll i 40 år eller till en stad av Varbergs storlek i 2000 år.

FebruariKlartecken för effekthöjning på R4Strålsäkerhetsmyndighetens tillstånd i mitten av februari inne-bar att Ringhals 4 kunde ställa om anläggningen för en högre effektnivå och ta till vara den ökade produktionskapacitet som ånggeneratorbyte och turbinuppgraderingar möjliggjort. Med cirka 175 MW högre elektrisk effekt kan R4 nu förse ytterligare 260 000 hushåll med el.

Mars

Robust och redo Ett eget oberoende IT-nätverk, avbrottsfri kraftmatning för viktig utrustning samt fler och säkrare kommunikationsvägar för samtal och data. Det är några av nyheterna i Ringhals ledningscentral för haveriberedskapen, som återinvigdes efter modernisering.

WANO peer review Första veckan i mars besöktes Ringhals av WANO, den inter-nationella kärnkraftsbranschens egna granskare. Syftet var en avstämning efter den stora granskning av verksamheten som gjordes 2013, för att bilda sig en uppfattning om Ringhals fortsatta förbättringsarbete.

AprilRevision på Ringhals 1Årets revisionssäsong inleddes i mitten av april på R1. Bland de riktigt stora jobben fanns byte av den ena generatorn samt utbyte av huvudtransformator och lokaltransformator.

Ändrad inriktning för R1 och R2Den 28 april meddelade Vattenfall sitt beslut om ändrad inrikt-ning för planerad drifttid för Ringhals 1 och 2. Senare under året fastställdes återstående drifttid till 2019 för R2 och 2020 för R1.

Maj

Framtidens kemister, fysiker och matematiker Tjejerna var extra framgångsrika och tog hem förstaplatserna i såväl kemi, fysik som matematik när årets upplaga av Ring-halspriset delades ut till gymnasieelever på Peder Skrivares skola i Varberg. Skolan har en tradition att ha duktiga elever inom tekniska och naturvetenskapliga ämnen, något som Ringhals vill uppmuntra.

Juni

Solen värmer Ringhals entreprenörerNu värms Ringhals korttidsboende för inhyrd personal med solenergi. 70 procent av energibehovet täcks genom 264 kvadratmeter solpaneler på boendets tak.


Årsredovisning

Revision på Ringhals 3För första gången på flera år var det underhållsåtgärderna, inte anläggningsändringarna, som styrde revisionslängden på Ringhals 3. Totalt var cirka 1100 personer engagerade, varav 300 ringhalsare.

Juli

Full rulle i Infocenter 1800 personer passade på att besöka Ringhals Infocenter under sommaren. Tack vare den nyöppnade Kattegattleden mellan Helsingborg och Göteborg stannade extra många cyklister till för att vila benen och lära sig mer om energi och kärnkraft.

Internationell sommarskola lärde på RinghalsRinghals stod värd för ett besök från World Nuclear Univer-sity Summer Institute, en intensiv sommarskola där lovande talanger i kärnkraftbranschen under sex veckor fördjupar sina kunskaper under ledning av erfarna mentorer.

Augusti

Kickoff inför WANO 20172017 är det åter dags för en WANO-granskning på Ringhals och förberedelsearbetet är i full gång. I slutet av augusti samlades alla ringhalsare som kommer att tjänstgöra som ”counterparts” till ett uppstartsmöte och erfarenhetsutbyte med tidigare deltagare.

SeptemberFlygförbudzon över RinghalsI september infördes ett tillfälligt flygförbud över skyddsobjek-tet Ringhals, som senare ersattes av ett permanent förbud för alla luftfartyg inklusive drönare och modellflygplan. Flygför-budet gäller luftrummet under 2000 fot (cirka 600 meter) i höjdled och horisontellt inom en cirkel med en radie på en nautisk mil.

OktoberLika organisationer på båda kärnkraftverkenFörutsättningarna för samarbete och samordning mellan Ringhals och Forsmark tog ett stort kliv framåt den 1 oktober. Gemensamma stabsavdelningar för administration, personal och kommunikation infördes och Forsmark gick över till sam-ma organisationsstruktur som Ringhals haft sedan 2014.

NovemberBeredskap övadesUnder ledning av Länsstyrelsen i Hallands län övade olika aktörer samarbete under kärnkraftsövningen Gripen. Övning-en pågick under flera dagar och förutom Ringhals haveribe-redskapsorganisation engagerades kommuner, region, polis, försvarsmakten och privata aktörer i länet.

DecemberÖkat förtroende för RinghalsFörtroendet för Ringhals är gott. Det visar resultaten från de årliga opinionsundersökningar som görs i regionen runt kärn-kraftverket. Förtroendet för Ringhals har ökat flera år i rad sedan 2012 och ligger nu över 80 procent.

Årsredovisning


Styrelsen och verkställande direktören för Ringhals ABOrg nr 556558-7036

får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 - 2015-12-31

InnehållFörvaltningsberättelse 25Resultaträkning 28Balansräkning 29Kassaflödesanalys 31Redovisningsprinciper 32Väsentliga uppskattningar och bedömningar 34Noter 35Underskrifter 46


Årsredovisning

FörvaltningsberättelseVerksamhetenRinghals AB, organisationsnummer 556558-7036 med säte i Väröbacka, bedriver kärnkraftsverksamhet.

Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun och är Nordens störs-ta kraftverk. I Ringhals verksamhet ingår de fyra produceran-de kärnkraftreaktorerna Ringhals 1 - 4.

Ringhals AB är dotterföretag till Vattenfall AB, org nr 556036-2138, som i sin tur ägs av svenska staten. Vattenfall AB äger 70,44% i Ringhals AB. Sydkraft Nuclear Power AB, som är ett helägt dotterföretag till Sydkraft AB äger resteran-de 29,56% i företaget.

I syfte att öka öppenheten för hur styrelsearbetet i Ring-hals AB bedrivs och att öka förtroendet för att arbetet i styrelsen sker i enlighet med gällande konkurrenslagstiftning följer styrelsen Code of Conduct för styrelsearbete i kärn-kraftföretag. Koden är ett regelverk för utbyte av information, vilken har delats upp i en vit respektive svart lista över vilken information som får respektive inte får utbytas. För att överva-ka styrelsens efterlevnad av koden finns en extern observatör nominerad av Energimarknadsinspektionen. Styrelsen i Ring-hals AB gör årligen en utvärdering av styrelsens efterlevnad av koden.

Årsredovisningen är skriven i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges.

Väsentliga händelser under räkenskapsåretProduktionen som levererades från de fyra Ringhalsblocken blev 21,1 (24,6) TWh och den genomsnittliga energitillgänglig-heten för Ringhals blev 64,4 (77,3) %.

Ringhals produktion 2015 var lägre jämfört med 2014 vilket främst beror på att Ringhals 2 var avställd hela året pga förlängd revision. Produktionen på Ringhals 1 var högre 2015 jämfört med 2014, främst på grund av en längre och mer omfattande revision 2014. Revisionen 2014 på Ringhals 2 för-längdes på grund av reparation av inneslutningens bottenplåt och avslutades i juli 2015. Samtidigt tog revisionen för 2015 vid som innehållsmässigt var mycket omfattande. Produktio-nen på Ringhals 3 var lägre 2015 jämfört med 2014, delvis på grund av en något längre revision 2015 samt har på grund

av kraftläget blivit nedreglerade vid sex tillfällen under 2015. Produktionen på Ringhals 4 var högre 2015 jämfört med 2014, främst på grund av den effekthöjning som genomfördes under första kvartalet 2015.

Tidigare dotterbolaget Barsebäck Kraft AB har under året sålts till Sydkraft Nuclear Power AB.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slutDen 1 mars 2016 avgick Eva Halldén som verkställande direk-tör och ersattes av Björn Linde.

Försäljning och resultatRinghals AB säljer till Vattenfall AB och Sydkraft Nuclear Power AB den elkraft som producerats till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal. Den totala omsättningen för bolaget uppgick till 8 179 (8 008) MSEK varav 8 126 (7 957) MSEK utgjordes av kraftförsäljning till delägarna.

Avvikande skillnader från föregående års resultat är bland annat kärnkraftsskatten som har minskat jämfört med 2014 på grund av den förlängda revisionen på Ringhals 2. KAF (avgift enligt finansieringslagen) har ökat jämfört med 2014 på grund av en höjd avgift från 2,4 öre/kWh till 4,2 öre/kWh. Från och med 1 augusti 2015 höjdes kärnkraftsskatten med 17 procent jämfört med 2014. Trots högre lån mot delägarna har räntekostnaderna minskat jämfört med 2014 på grund av lägre räntesats.

Vattenfalls ABs styrelse fattade i slutet på april 2015 beslut om en ändrad inriktning för drifttiderna vid Ringhals 1 och 2. Inriktningen innebar en förkortad livslängd för Ringhals 1 och 2 där de två blocken kommer att stängas mellan åren 2018 – 2020. Tidigare planeringshorisont var 50 års drifttid till mitten av 2020-talet.

Ringhals styrelse fattade i slutet på augusti beslut om att begränsa investeringar för Ringhals 1 och 2. Analys av styrelsebeslutet innebar att reaktorerna under nuvarande förutsättningar inte kan drivas längre än till 2020. Beslutet innebar en förkortad avskrivningstid av anläggningarna vilket medförde en höjning av avskrivningskostnaderna under årets sista kvartal.

Efter beslut i Ringhals styrelse under december genomför-

Flerårsöversikt

2015 2014 2013 2012 2011

Produktion (GWh netto) 21 076 26 697 24 377 18 901 23 967

Nettoomsättning exkl. punktskatter (tkr) 8 179 087 8 007 820 7 978 105 7 882 767 6 338 970

Rörelseresultat (tkr) -10 735 805 419 320 581 811 918 420 576 012

Resultat efter finansiella poster (tkr) -10 855 539 2 292 6 000 7 500 4 500

Balansomslutning (tkr) 16 122 598 25 963 659 24 405 273 29 595 185 26 508 676

Eget kapital (tkr) 561 027 560 114 563 513 559 214 557 660

Soliditet, % 12 33 31 22 20

Medelantal anställda (st) 1 641 1 618 1 577 1 547 1 511

Årsredovisning


des per balansdagen 2015-12-31 nedskrivning av det sam-lade anläggningsvärdet för Ringhals 1 och Ringhals 2, vilket medförde en nedskrivningskostnad på 10 863 MSEK.

PersonalUnder 2015 har 97 personer anställts och 125 personer har lämnat Ringhals AB. Personalomsättningen var därmed 7,7% under året. 53 personer har gått till extern arbetsmarknad, 49 personer till annat Vattenfallbolag och 23 personer i pension. Antalet tillsvidareanställda uppgick vid årsskiftet till 1627 personer, vilket är en minskning med 30 personer jämfört med samma tidpunkt 2014. De senaste årens positiva trend i jämställdhetsarbetet håller i sig, 24,3 % är kvinnor och 27,7 % kvinnliga chefer. Sjukfrånvaron ligger på 2,6 %, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med 2014.

MiljöRinghals AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt kärntekniklagen. Verksamhetens säkerhetspåverkan regleras i kärntekniklagen och dess miljöpåverkan i strålskyddslagen och miljöbalken.

Ringhals AB är certifierat enligt ISO 14001 sedan 1998. Ringhals arbetsmiljöledning är certifierad sedan 2006 enligt AFS 2001:1 och OHSAS 18001.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Länsstyrelsen och Ar-betsmiljöverket har vid ett flertal tillfällen inspekterat reaktor-säkerhets-, strålskydds- och miljöarbetet och efterlevnaden av tillstånd, villkor och författningar.

I årliga rapporter till SSM beskrivs säkerhets- och strål-skyddsläget i relation till föreslagen utveckling, erhållna resultat och inträffade händelser. SSM sammanställer årligen en gemensam rapport till regeringen om säkerhets- och strål-skyddsläget vid de svenska kärnkraftsreaktorerna.

Sammanfattningsvis har inga händelser inträffat under 2015 som klassats som INES1 eller högre enligt IAEA:s inter-nationella sjugradiga skala (International Nuclear Event Scale).

De säkerhetsprogram som finns för varje kärnkraftreaktor, och som uppdateras årligen, innehåller den information som behövs för att få en helhetsbild av de åtgärder som görs för att uppfylla SSM föreskrifter.

Ett separat dokument, så kallad övergångsplan, omfattar åtgärder för modernisering (analyser och projekt) relaterade till föreskriften för konstruktion och uppförande av kärn-kraftsanläggningar. Moderniseringsarbetet enligt övergångs-planerna har slutförts under året.

I början av året slutfördes en återkommande helhetsbe-dömning av Ringhals 1 säkerhet och strålskydd enligt krav i Kärntekniklagen. Helhetsbedömningen avser anläggningens utformning och verksamhet i nuläget samt framtidsutsikterna för de kommande tio åren, inklusive grunderna för att köra blocket längre än de ursprungligen planerade 40 åren. Hel-hetsbedömningen med tillhörande åtgärdsprogram har redo-visats till SSM, som grund för myndighetens ställningstagande gällande förutsättningarna att driva Ringhals 1 vidare under tiden fram till nästa återkommande helhetsbedömning.

Ringhals genomförde under 2011 som en konsekvens av Fukushimahändelsen en samlad risk- och säkerhetsbedömning utifrån händelser som är svårare än vad man tidigare räknat med, de så kallade stresstesterna. Resultatet från stresstes-terna visar att anläggningarna i grunden är robusta. Under 2012 inlämnade Ringhals till SSM en redovisning av planerade

åtgärder i syfte att ytterligare stärka anläggningens tålighet mot vissa händelser. Vidareutveckling efter stresstesterna hanteras inom Ringhals. Under 2015 har åtgärder fortsatt genom förts och redovisats till SSM, enligt tidplan för långsikti-ga utredningar och åtgärder.

I den årliga miljörapporten till Länsstyrelsen redovisas samtliga miljötillstånd och hur bolaget efterlever dessa. I mil-jörapporten redovisas också förbrukning av kemiska produk-ter, utsläpp till vatten och luft, avfallsproduktion samt inträf-fade incidenter under året. Verksamhetens miljöpåverkan är liten. Ringhals har ett bra och förebyggande miljöarbete, vilket verifierats av myndigheter och certifieringsorgan vid återkom-mande kontroller och granskningar.

Investering och finansieringInvesteringar i materiella anläggningar i Ringhals AB, uppgick till 2 543 (2 622) MSEK. Fokus för Ringhals investeringsverk-samhet är säker och stabil drift.

All upplåning finansieras i sin helhet av delägarna i propor-tion till ägarandel.

Framtida utvecklingSäker och stabil drift kommer alltid främst i verksamheten, varje dag året om. I detta ligger också att fullfölja alla åt-gärder enligt myndigheters beslut och att uppfylla kraven i förelägganden och miljödomar.

De reaktorer som senast år 2020 inte har en permanent lösning enligt Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om oberoen-de härdkylning kommer inte att få tillstånd för fortsatt långsik-tig drift. För Ringhals berörs R3 och R4.

Ringhals 1 och Ringhals 2 ska ha förutsättningar för att upprätthålla säker drift under planerad drifttid. Därefter ska planering och genomförande av nödvändiga åtgärder vara klara för att minimera tiden för avställnings- och servicedrift.

Ökad samverkan med Forsmark och övriga Vattenfall för att uppnå effektiviseringsmöjligheter, vilket är en förutsättning för att klara de ekonomiska krav som ställs, inte minst till följd av de låga marknadspriserna på el.

Finansiell riskstyrningFör att hantera valutarisker och för att säkra framtida flöden, tecknar bolaget terminskontrakt. Det verkliga värdet på utestående terminskontrakt per balansdagen uppgick till 15,8 (36,5) MSEK (exklusive beaktande av uppskjuten skatt).

Bolagets ansvar, enligt Atomansvarighetslagen i händelse av nukleär olycka, är täckt genom atomansvarsförsäkringar. Dessa försäkringar är försäkrade i ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry), Blue:RE (administreras av ELINI) och NNI (Nordiska atomförsäkringspoolen). ELINI och Blue:RE är ömsesidigt ägda försäkringsbolag.

Anläggningarna är försäkrade mot maskin-, brand och nukleär skada genom egendomsförsäkringar hos EMANI (Eu-ropean Mutual Association for Nuclear Insurance) och Vatten-fall Insurance. EMANI är ett ömsesidigt ägt försäkringsbolag.

Övriga ansvar försäkras av en allmän ansvarsförsäkring, som tecknats hos Vattenfall Insurance.

Alla projekt täcks av EAR-försäkringar (Erection All Risk). EAR- försäkringen är en projektförsäkring som tecknas av Ringhals för att täcka skador orsakade av entreprenörer. Det innebär att entreprenörerna inte behöver teckna egna pro-jektförsäkringar samt att försäkringen förenklar en eventuell


Årsredovisning

skadereglering. Sammantaget sänker detta försäkringskost-naderna för projekten.

Ringhals har under året bara haft en mindre försäkrings-skada i form av en översvämning på Ringhals 2. Ersättningen blev ca 700 tkr.

Kärnavfallsavgiften (KAF-avgiften) ökade 2015 och det råder en stor osäkerhet om den framtida avgiftsnivån efter 2017.

Verksamhet inom forskning och utvecklingKostnaderna för forskning och utveckling uppgick till 26,3 (29,7) MSEK. De områden som forskning och utveckling bedrivs inom är materialforskning, processoptimering, reaktor-säkerhet, provningsteknik, kemi och radiokemi, underhåll, el, I&C (Instrument och kontroll), ånggeneratorteknik och inom härd- och bränsleområdet.

Avgifter uppgående till 23,6 (26,4) MSEK har erlagts till Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsprogram. Dessutom har bolaget i huvudsak via Kärnavfallsfonden (not 7), finansie-rat FoU inom Svensk Kärnbränslehantering AB, varav bo-lagets andel under 2015 uppgår till 41,2 (47,4) MSEK. Dessa kostnader står Vattenfall AB för.

ResultatdispositionTill årsstämmans förfogande står vinstmedel på sammanlagt 11 544 994 kr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinst-medlen disponeras enligt nedan:

Utdelning (352 885 st x 5 SEK) 1 764 425

Balanseras i ny räkning 9 780 569

Summa 11 544 994

Styrelsens yttrande enligt ABL 18 kap 4§Baserat på bolagets starka finansiella ställning, finner styrel-sen i företaget att den föreslagna utdelningen inte medför någon väsentlig begränsning av bolagets förmåga att göra eventuellt nödvändiga investeringar eller att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.

Mot bakgrund av ovanstående finner styrelsen förslaget om vinstutdelning på 1 764 425 SEK noga övervägt och försvar-ligt med hänsyn till dels de krav på verksamhetens art, omfatt-ning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet dels företagets konsoliderings- och investeringsbehov och likvidi-tet och ställning i övrigt. Styrelsen finner vidare att utdelning-en är i enlighet med ägarens policy om utdelningsstorlek.

Årsredovisning


RESULTATRÄKNINGtkr Not 2015 2014

Nettoomsättning exkl. punktskatter 3 8 179 087 8 007 820

Kostnad för sålda varor 7 -18 787 007 -7 483 169

Bruttoresultat -10 607 920 524 651

Administrationskostnader 5 -77 581 -84 740

Forsknings- och utvecklingskostnader -26 368 -29 700

Övriga rörelseintäkter 13 827 13 217

Övriga rörelsekostnader -37 762 -4 108

-127 885 -105 331

Rörelseresultat 4, 6 -10 735 805 419 320

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag 8 18 706 3 476

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 1 006 5 555

Räntekostnader och liknande resultatposter 10 -139 446 -426 059

-119 734 -417 028

Bokslutsdispositioner 11 10 862 597 0

Resultat före skatt 7 058 2 292

Skatt på årets resultat 12 2 325 -398

Årets resultat 9 383 1 894


Årsredovisning

BALANSRÄKNINGtkr Not 2015-12-31 2014-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella anläggningstillgångar 13 - 0

0 0

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 14 518 751 992 648

Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 7 469 828 14 718 641

Inventarier, verktyg och installationer 16 173 015 158 997

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg-ningstillgångar 17 778 576 3 039 382

8 940 170 18 909 668

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 18 947 132 309

Fordringar hos koncernföretag 19 2 046 060 48 113

Andra långfristiga värdepappersinnehav 20 14 539 14 539

Uppskjuten skattefordran 21 487 985 11 291

Andra långfristiga fordringar 22 113 324 3 043 540

2 662 855 3 249 792

Summa anläggningstillgångar 11 603 025 22 159 460

Omsättningstillgångar

Varulager mm

Råvaror och förnödenheter 4 105 614 3 615 088

4 105 614 3 615 088

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 20 167 15 460

Fordringar hos koncernföretag 253 770 40 091

Fordringar hos moderföretag, koncernkonto 39 646 –

Övriga fordringar 26 200 37 053

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 74 177 96 507

413 959 189 111

Summa omsättningstillgångar 4 519 573 3 804 199

SUMMA TILLGÅNGAR 16 122 598 25 963 659

Årsredovisning


tkr Not 2015-12-31 2014-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 24

Bundet eget kapital

Aktiekapital (352 885 aktier, kvotvärde 1 146 kr) 404 406 404 406

Reservfond 145 076 145 076

549 482 549 482

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 2 162 8 738


11 545 10 632

561 027 560 114

Obeskattade reserver 25 1 742 715 10 296 142

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 065 993 1 029 626

Övriga avsättningar 26 72 578 85 652

1 138 571 1 115 278

Långfristiga skulder

Skulder till koncernföretag 27 7 578 895 6 693 144

Övriga skulder 28 3 180 467 5 954 894

10 759 362 12 648 038

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 265 989 376 664

Skulder till koncernföretag 138 176 208 677

Skulder till moderföretag, koncernkonto – 29 482

Skulder till intresseföretag 31 –

Aktuell skatteskuld 482 219 12 867

Övriga skulder 293 144 175 607

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 741 363 540 790

1 920 922 1 344 087

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 16 122 598 25 963 659

Ställda säkerheter 30 Inga Inga

Ansvarsförbindelser 30 212 180 234 175


Årsredovisning

KASSAFLÖDESANALYStkr Not 2015 2014

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat -10 735 805 419 320

- Avskrivningar och nedskrivningar 12 510 202 1 299 493

- Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 31 25 230 44 239

1 799 627 1 763 052

Erhållen ränta 1 006 5 555

Erhållna utdelningar 12 000 3 476

Erlagd ränta -139 446 -426 059

Betald inkomstskatt -5 016 13 049

Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 1 668 171 1 359 073

Förändringar i rörelsekapital

Förändring av varulager -490 526 -164 096

Förändring av rörelsefordringar -185 202 306 275

Förändring av rörelseskulder 136 965 85 367

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 129 408 1 586 619

Investeringsverksamheten

Förvärv av aktier i dotterföretag -153 –

Avyttring av aktier i dotterföretag 138 221 –

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 542 641 -2 621 707

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 0 –

Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 404 574 -2 621 707

Finansieringsverksamheten

Utbetald utdelning -8 469 -5 293

Upptagna lån 1 352 763 1 024 716

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 344 293 1 019 423

Årets kassaflöde 69 128 -15 665

Likvida medel vid årets början -29 482 -13 817

Likvida medel vid årets slut 39 646 -29 482

Bolagets likvida medel är en del av Vattenfalls koncernkonto och redovisas i balansräkningen under kortfristiga fordringar eller skulder.

Årsredovisning


NoterBelopp i tkr om inte annat anges.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1.

De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sam-manfattas nedan.

Resultaträkning

IntäktsredovisningNettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärn-verksamheten, dvs. produktion av el.

Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i företa-gets intäkter. I de fall varor och tjänster byts mot likartade varor och tjänster redovisas ingen intäkt.

Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta, dvs. med hänsyn till rabatter och efter avdrag för moms och energiskatter, och redovisas i posten Nettoomsättning.

Försäljning och distribution av energiEnergiförsäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten.

FörsäkringsersättningarVid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkrings-ersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar nettoredovisas mot de kostnader som ersättningen avser att täcka.

RänteintäkterRänteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgång-ens avkastning enligt effektivräntemetoden.

Erhålla utdelningarIntäkter från utdelningar redovisas när rätten att erhålla betal-ningen fastställts.

LeasingSamtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Le-aseavgifter där företaget är leasetagare kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semes-ter, bonus, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anlägg-ningstillgång.

Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonterade beloppet som företaget förväntas betala till följd av den out-nyttjade rättigheten.

Avgiftsbestämda pensionsplanerAvgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka fastställda avgifter beta-las till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbe-stämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser.

Förmånsbestämda pensionsplanerFörmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgifts-bestämda pensionsplaner.

Företaget har förmånsbestämda pensionsplaner i egen regi hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti och värderar denna i enlighet med den erhållna uppgiften. Förpliktelsen värderas till det belopp som PRI beräknar årligen.

Företaget har ett antal kapitalförsäkringar som tecknats för att täcka pensionsåtaganden gentemot anställda. Kapital-försäkringarna redovisas som tillgång.

Ersättningar vid uppsägningEn avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter.

LåneutgifterLåneutgifter, i den mån de inte hänförs till aktiveringar, kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter.

AvskrivningarMarkanläggningar, byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Grundinves-teringarnas avskrivningsperiod ändrades 2006 från 25 till 40 år, 2008 från 40 till 50 år, dock var redan samtliga grundinves-teringar avskrivna. Ringhals 3 och Ringhals 4 skrivs av på 60 år från 1 juli 2014. Bolaget tillämpar s k komponentavskriv-ning. Avskrivningstiden varierar mellan 3-60 år beroende på vilken systemdel investeringen avser. Inventarier, verktyg och installationer skrivs av på 3-10 år.

Alla avskrivningskostnader redovisas i resultaträkningen under kostnad sålda varor.

Nedskrivningar

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinnings-värde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs. Avseende nedskriv-ningstest på kärnkraftsreaktorer sker detta på koncernnivå i Vattenfall AB.


Årsredovisning

Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoen-de av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskriv-ningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenerande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger åter-vinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningarNedskrivningar av andra immateriella och materiella anlägg-ningstillgångar än goodwill återförs om skälen som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde, se ovan.

Återföring av nedskrivningNedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg till grund för nedskrivningen har förändrats.

Utdelningar från dotterföretagUtdelningar från dotterföretag intäktsredovisas när moderfö-retagets erhåller utdelningen från dotterföretaget.

KoncernbidragSamtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Balansräkning

Immateriella anläggningstillgångarFöretaget tillämpar kostnadsföringsmodellen, dvs utgifter för internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar kost-nadsförs när de uppkommer.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Korttidsinventerier och inventarier av mindre värde kost-nadsförs löpande.

AnskaffningsvärdeI anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är di-rekt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företags-ledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara ut-gifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till investeringar i anläggningstillgångar som

tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaff-ningsvärdet under uppförandeperioden. Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärdet inkluderar inte, till följd av kopplingen mellan redovisning och beskattning, beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av mark.

Tillkommande utgifterReparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Övriga till-kommande utgifter aktiveras under förutsättning att det ger ekonomiska fördelar i framtiden.

Andelar i intresseföretagInnehav i intresseföretag värderas till anskaffningsvärde even-tuellt minskat med nedskrivningar. Utdelningar från intressefö-retag redovisas som finasiell intäkt.

Finansiella instrument

Allmänna principerFinansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde, i förekommande fall med tillägg för transaktionskostnader.En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräk-ningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och företaget därmed har en avtalenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovi-sas när faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när företaget förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från ba-lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning.

Kundfordringar och liknande fordringarKundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Kundfordringar värderas till det värde som beräk-nas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Försäljningskostnader.

Finansiella skulderKortfristiga skulder värderas till det värde varmed reglering kommer att ske. Långfristiga skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.

DerivatinstrumentFöretaget använder terminer för att säkra valutarisker. Deri-vatinstrument värderas enligt lägsta värdets princip, till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde om det inte utgör säkringsinstrument i ett effektivt säkringssamband. Derivatinstrument med negativt värde värderas till det belopp som förpliktelsen skulle kunna regleras med på balansdagen.

Årsredovisning


VarulagerFöretaget använder sig av grundprincipen historiska anskaff-ningskostnader vid bestämmande av lagervärdet. Varje vara inom ett artikelnummer prissätts till ett vägt medelvärde av alla historiska anskaffningspriser. Största delen av varulagret består av kärnbränsle.

Fordringar och skulder i utländsk valutaMonetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. När en fordran eller skuld har termin-ssäkrats och denna säkring uppfyller kraven för säkringsre-dovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen vid säkringstillfället.

Valutakursvinster och -förluster avseende rörelsepos-ter redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Finansiella valutakursvinster och -förluster redovisas under rubriken Resultat från finansiella poster.

InkomstskatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skatte-fordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning.

Aktuell skatt/Uppskjuten skattAktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte.

Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transak-tioner eller händelser.

Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skill-nader, dvs. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott, Uppskjuten skatt redovisas inte på temporära skillnader som härrör från den första redovis-ningen av goodwill. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital.

Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran vär-deras enligt de skattesatser och skatteregler som är besluta-de före balansdagen.

Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat.

Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 22 %.

AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträf-fad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i

tiden betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är för-knippade med framtida betalningar till den del riskerna inte betaktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna.

Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för.

Avsättningen prövas varje balansdag och eventuell juste-ring av avsättningen redovisas i resultaträkningen.

Förändringar i avsättningen för återställande, nedmontering och bortforsling som beror på förändringar av den uppskatta-de utgiften avseende utflöde av resurser eller diskonterings-räntan förändrar tillgångens anskaffningsvärde. Periodisk förändring av nuvärdet redovisas som en räntekostnad.

Övrigt

AnsvarsförbindelserSom ansvarsförbindelse redovisas• en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och

vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller

• en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krä-vas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Likvida medelLikvida medel i kassaflödesanalys utgörs av disponibla tillgo-dohavanden på koncernens koncernkonto.

Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar

Upprättande av årsredovisning enligt K3 kräver att företags-ledning och styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i denna årsredovisning.

Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer som under rådande förhållan-den anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra källor.

Uppskattningar och bedömningar ses över årligen.Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar

kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan.


Årsredovisning

Kärnavfallsavgift (KAF-avgift)KAF-avgiften är en avgift som Ringhals betalar för den nuva-rande och framtida kostnaden för lagring av utbränt kärn-bränsle samt avveckling (nedmontering) av kärnkraftverken.

Det råder stor osäkerhet kring hur stora de framtida kost-naderna kan komma att bli och hur stor del av denna osäker-het som skall täckas av avgiften i förväg.

Avgiften för Ringhals del har ökat 2015 från 2,4 öre/kWh till 4,2 öre/kWh. Nivån 4,2 öre/kWh gäller för åren 2015- 2017. Från 2018 kan avgiften komma att öka ytterligare, eftersom Ringhals 1 och Ringhals 2 förkortar antal driftår med 5,5 respektive 5,8 år. Beräkning av avgiften baseras på plane-rad produktion och med förkortad drifttid blir utbetalningar till Kärnavfallsfonden lägre än beräknat när avgiftsnivån besluta-des.

Det råder stor ovisshet om avgiften efter 2017.

Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggnings-tillgångarFöretaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar. Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens Not 1 Redovisnings- och värde-ringsregler.

Inkomstskatter och uppskjutna skatterFöretaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skatte-fordringar och skulder vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras avseende fram-tida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och mot-svarande skattemässiga värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skat-tesatser kommer att vara oförändrade samt att gällande reg-ler för utnyttjande av förlustavdrag inte kommer att ändras.

Not 3 Nettoomsättning exkl. punktskatter

Nettoomsättning per verksamhetsgren

2015 2014

Elförsäljning 8 126 175 7 989 118

Tjänster 11 162 11 752

Övrigt 41 750 6 950

Summa 8 179 087 8 007 820

Not 4 Operationell leasing

Företaget leasar förmånsbilar samt inventarier och kontors-moduler enligt avtal om operationell leasing. Kostnadsförda le-asingavgifter under året uppgår till 22 296 (29 557). Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande:

2015 2014

Inom 1 år 20 927 30 351

1-5 år 24 766 53 019

Senare än 5 år – –

Summa 45 693 83 370

Not 5 Ersättning till revisorer

2015 2014

Ernst and Young AB

Revisionsuppdraget 578 578

Skatterådgivning 74 4

Andra uppdrag 55 67

Summa 707 649

PriceWaterhouseCoopers AB

Revisionsuppdraget 112 129

Summa 112 129

Totala ersättningar till revisorer 819 778

Årsredovisning


Not 6 Löner och ersättningar

2015 2014

Löner och andra ersättningar

Styrelse och verkställande direktör 2 900 2 843

Övriga anställda 840 820 834 062

Summa löner och andra ersättningar 843 720 836 905

Sociala kostnader

Pensionskostnader 100 700 95 918

Varav för styrelse och verkställande direktör 780 743

Övriga sociala kostnader 290 850 282 081

Summa sociala kostnader 391 550 377 999

I löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direk-tören ovan ingår tantiem med 95 (97).

Avgångsvederlag m mAvtal har träffats med den verkställande direktören om av-gångsvederlag motsvarande 18 månadslöner vid uppsägning från företagets sida. Enligt anställningsavtalet gäller 6 måna-ders uppsägningstid från den verkställande direktörens sida och 6 månaders uppsägningstid från företagets sida.

Den 1 mars 2016 avgick Eva Halldén som verkställande direktör och ersattes av Björn Linde.

Medelantalet anställda

2015 2014

Kvinnor 395 369

Män 1 246 1 249

Totalt 1 641 1 618

Könsfördelning i styrelse och företagsledning (antal)

2015 2014

Styrelse

Kvinnor 2 4

Män 7 5

Totalt 9 9

Övriga ledande befattningshavare

Kvinnor 4 4

Män 6 7

Totalt 10 11

Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar

2015 2014

Av- och nedskrivningarnas för-delning i resultaträkningen:Kostnad för sålda varor 12 510 203 1 298 755

Varav avskrivningar 1 647 607 1 298 755

Varav nedskrivningar 10 862 596 –

Summa 12 510 203 1 298 755

Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag

2015 2014

Utdelning 12 000 3 476

Realisationsresultat vid avyttring av andelar 6 706 –

Summa 18 706 3 476


Årsredovisning

Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultat-poster

2015 2014

Ränteintäkter från koncern-företag* 694 1 977

Ränteintäkter från övriga företag 99 144

Valutakursdifferenser på kortfristiga fordringar 213 3 434

Summa 1 006 5 555

* 637 (988) avser ersättning för ränta knuten till mervärdes-avsättning (se not 24)

Not 10 Räntekostnader och liknande resultatpos-ter

2015 2014

Räntekostnader till koncern-företag -69 570 -256 616

Räntekostnader till övriga företag* -69 223 -167 562

Valutakursdifferenser på kortfristiga skulder -653 -1 881

Summa -139 446 -426 059

* 637 (988) avser ersättning för ränta knuten till mervärdes-avsättning (se not 24)

Not 11 Bokslutsdispositioner

2015 2014

Överavskrivningar 8 553 427 -1 313 156

Erhållna koncernbidrag 2 309 170 1 313 156

Summa 10 862 597 0

Not 12 Skatt på årets resultat

2015 2014

Aktuell skatt -474 369 -110

Uppskjuten skatt 476 694 -288

Summa 2 325 -398

Redovisat resultat före skatt 7 058 2 292

Skatt enligt gällande skattesats (22%) -1 553 -504

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader:

Övriga ej avdragsgilla kostnader -259 -670

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 4 137 776

Redovisad skattekostnad 2 325 -398

Not 13 Övriga immateriella anläggningstillgångar

2015 2014

Ingående ackumulerade an skaffningsvärden – 446 917

Omklassificeringar – -446 917

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0

Ingående ackumulerade av skrivningar – -317 055

Omklassificeringar – 317 055

Utgående ackumulerade av skrivningar 0 0

Redovisat värde 0 0

Övriga immateriella anläggningstillgångar omklassificerades under 2014 till materiella anläggningstillgångar. Tillgångarna består av dokumentation för anläggningstillgångar och är del av anläggningarna. Dokumentationen är ett myndighetskrav för att få driva anläggningen.

Årsredovisning


Not 14 Byggnader och mark

2015 2014

Ingående ackumulerade an skaffningsvärden 3 107 529 3 009 740

Omföring från pågående ny anläggningar 197 960 104 611

Försäljningar/utrangeringar -14 109 -6 822

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 291 381 3 107 529

Ingående ackumulerade av skrivningar -2 114 881 -2 045 512

Försäljningar/utrangeringar 14 109 6 822

Årets avskrivningar -96 587 -76 191

Utgående ackumulerade av skrivningar -2 197 359 -2 114 881

Ingående ackumulerade nedskrivningar – –

Årets nedskrivningar -575 271 –

Utgående ackumulerade nedskrivningar -575 271 0

Redovisat värde 518 751 992 648

Not 15 Maskiner och andra tekniska anläggningar

2015 2014

Ingående ackumulerade ans kaffningsvärden 28 283 811 26 167 492

Inköp 9 746 7 151

Omföring från pågående ny anläggningar 2 922 810 1 849 950

Försäljningar/utrangeringar -330 588 -187 699

Omklassificeringar 0 446 917

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 30 885 779 28 283 811

Ingående ackumulerade av skrivningar -13 543 359 -12 232 102

Försäljningar/utrangeringar 328 651 186 962

Omklassificeringar 0 -317 055

Årets avskrivningar -1 507 002 -1 181 164

Utgående ackumulerade av skrivningar -14 721 710 -13 718 641

Ingående ackumulerade nedskrivningar -21 811 -21 811

Årets nedskrivningar -8 672 430 –

Utgående ackumulerade nedskrivningar -8 694 241 -21 811

Redovisat värde 7 469 828 14 718 641


Årsredovisning

Not 16 Inventarier, verktyg och installationer

2015 2014

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 642 572 610 284

Inköp 54 804 25 661

Omföring från pågående nyanläggningar 37 177 13 637

Försäljningar/utrangeringar -309 -7 010

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 734 243 642 572

Ingående ackumulerade avskrivningar -483 575 -449 185

Försäljningar/utrangeringar 309 7 010

Årets avskrivningar -44 018 -41 400

Utgående ackumulerade avskrivningar -527 284 -483 575

Ingående ackumulerade nedskrivningar – –

Årets nedskrivningar -33 945 –

Utgående ackumulerade nedskrivningar -33 945 0


Not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

2015 2014

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 3 039 382 2 418 686

Under året nedlagda kostnader 2 478 091 2 614 614

Omföring till anläggningar i drift -3 157 947 -1 993 918

Årets nedskrivningar -1 580 950 –

Redovisat värde 778 576 3 039 382

Årsredovisning


Not 18 Andelar i koncernföretag

2015 2014


Förvärv 153 –

Försäljning -249 389 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 947 250 182

Ingående ackumulerade nedskrivningar -117 874 -117 873

Försäljningar 117 874 –

Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 -117 873

Redovisat värde 947 132 309

Dotterföretag Org nr SäteAndel, %

kapital (röster) Antal andelar

Redovisat värde

2015 2014

Barsebäck Kraft AB 556094-5197 Kävlinge 0 (0) 0 – 131 515

Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB 556167-1784 Stockholm 33,35 (33,35) 1 330 133 100

SQC AB 556527-6424 Täby 33,3 (33,3) 3 334 334 334

AB SVAFO 556446-3411 Nyköping48,0 (48,0)

0 (0) 4 800 480 360

947 132 309

Not 19 Fordringar hos koncernföretag

2015 2014


Årets förändring av avsättning mervärdesavtal (se not 40) -14 813 -1 472

Omklassificeringar* 2 012 760 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 046 060 48 113

Redovisat värde** 2 046 060 48 113

* Omklassificering till skuld koncernföretag då dessa har reglerats netto i januari 2016.** Varav hänförligt till mervärdesavtal 33 300 (48 113).


Årsredovisning

Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2015

2015 2014


Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 539 14 539


Företag Org nr Antal andelar 2015 2014

Nira m.a. 3 – –

ELINI 4 14 539 14 539

Blue Re (fortfarande under bildande)* – – –

14 539 14 539

* Ringhals styrelse beslutade 2011 att deltaga i bildandet av det ömsesidigt ägda återförsäkringsbolaget Blue Re pga en ny lag där det gäller ett obegränsat skadeståndsansvar för kärnkraftsföretagen. Ringhals har betalat 320 000 EUR i startkapital vilket är bokfört som en fordran.

Årsredovisning


Not 21 Uppskjuten skattefordran

2015 2014

Temporär skillnad

Uppskjuten skuld

Uppskjuten fordran

Temporär skillnad

Uppskjuten skuld

Uppskjuten fordran

Byggnader och mark 37 059 – 8 153 37 044 – 8 150

Maskiner och andra tekniska anl. 2 156 222 – 474 369 – – –

Finansiella anläggningstillgångar 14 832 – 3 263 13 932 – 3 065

Personalrelaterade avsättningar 10 000 – 2 200 – – –

Avsättningar för pensioner – – – 348 – 76

Delsumma 2 218 113 0 487 985 51 324 0 11 291

Kvittning


Not 22 Andra långfristiga fordringar

2015 2014

Koncernbidrag Sydkraft AB 2 779 542 3 043 540

Omklassificeringar* -2 666 218 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

113 324 3 043 540

Redovisat värde 113 324 3 043 540

*Omklassificering till övriga skulder då dessa har reglerats netto i januari 2016.

Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2015 2014

Upplupna intäkter 41 825 32 911

Förutbetald hyra 4 079 4 521

Övriga poster 28 273 59 075


Not 24 Eget kapital

Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Summa Eget kapital

Belopp vid årets ingång 404 406 145 076 10 632 560 114

Utdelning -8 469 -8 469


Redovisat värde 404 406 145 076 11 545 561 027


Årsredovisning

Not 25 Obeskattade reserver

2015 2014

Ackumulerade överavskrivningar 1 742 715 10 296 142

Redovisat värde 1 742 715 10 296 142

I obeskattade reserver ingår 22 % uppskjuten skatt.

Not 26 Övriga avsättningar

LOM* Personalrelaterad Mervärde** Totalt

Ingående redovisat värde 2014 37 381 575 49 584 87 540

Tillkommande avsättningar*** 43 372 -575 9 189 51 986

Ianspråkstagna belopp**** -43 213 – -11 649 -54 862

Ränteeffekt nuvärdesberäkning – – 988 988

Redovisat värde 2014 37 540 0 48 112 85 652

Ingående redovisat värde 2015 37 540 0 48 112 85 652

Tillkommande avsättningar*** 33 398 10 000 184 43 582

Ianspråkstagna belopp**** -41 660 – -15 633 -57 293

Ränteeffekt nuvärdesberäkning – – 637 637

Redovisat värde 2015 29 278 10 000 33 300 72 578

* Reserv för hantering av låg- och medelaktivt avfall.** Reserv för hantering av kostnader avseende samarbetsavtal för mervärdesinsatser.*** Justerad betalningsplan från Svensk kärnbränslehantering, kolumn Mervärde. Personalrelaterad avsättning avser övertalig-hetsreserv.**** Upparbetade kostnader från Svensk kärnbränslehantering, kolumn Mervärde.

Not 27 Skulder till koncernföretag

2015 2014

Förfallotidpunkt från balansdagen:Senare än 5 år 7 578 895 6 693 144

Redovisat värde 7 578 895 6 693 144

Årsredovisning


Not 28 Övriga skulder

2015 2014

Förfallotidpunkt från balansdagen:Skuld till delägare, senare än 5 år 3 180 467 5 954 894

Redovisat värde 3 180 467 5 954 894

Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2015 2014

Upplupna personalkostnader 179 883 174 603

Upplupna räntekostnader 432 621

Upplupna energikostnader 289 753 167 363

Leverantörer 111 127 197 951

Övriga poster 160 168 252


Not 30 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelser* 2015 2014

Ansvar till PRI (pensionsförpliktelse) 21 279 20 569

EMANI (åtagande försäkringsfond) 76 485 65 798

ELINI (åtagande försäkringsfond) 68 322 59 656

Övriga ansvarsförbindelser** 46 094 88 152


* Bolaget har även ett åtagande avseende kostnader för mervärdesinsatser enligt senare del i Samarbetsavtalet hänförliga till de svenska kärnkraftsprogrammet. Dessa kostnader, som ännu är svårbedömda, ska enligt avtal vidarefaktureras till moderbo-laget.** Avser SVAFO samt 2014 även Barsebäcks pensionsavsättning.


Årsredovisning

Not 31 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet

2015 2014

Avsättning till pensioner 36 367 54 028

Övriga avsättningar -13 074 -1 888

Övrigt 1 937 -7 901

Summa 25 230 44 239

Not 32 Derivatinstrument

2015 2014

Omfattning Verkligt värde Omfattning Verkligt värde

Valutaterminer EUR 36 223 3 773 77 293 36 089

Valutaterminer GBP 476 -68 144 137

Valutaterminer JPY 4 170 550 10 068 5 210 250 -9 653

Valutaterminer NOK 17 795 -1 004 20 560 -171

Valutaterminer USD 7 006 3 033 18 501 10 117

Omfattning är säkrat belopp i respektive valuta. Verkligt värde är motvärde i SEK på balansdagen. Företaget säkrar inköp i utländsk valuta med valutaterminer. Finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde.

Årsredovisning


Not 33 Koncernuppgifter

Företaget är ett delägt (70,44%) dotterföretag till Vattenfall AB (publ), org. nr. 556036-2138, med säte i Solna.

Ringhals styrelse

Torbjörn WahlborgOrdförande

Mats LadebornLedamot

Henrik NebreliusLedamot

Eva-Lena GreenArbetstagarrepresentant

Björn LindeVerkställande direktör

Johan SvenningssonLedamot

Eva HalldénLedamot

Jonas ÅkessonLedamot

Åke WallinArbetstagarrepresentant

Revisorer

Ernst & Young AB

Jonas SvenssonAuktoriserad revisor

PriceWaterhouseCoopers AB

Magnus WillforsAuktoriserad revisor

En daterad och undertecknad version av årsredovisningen publiceras i augusti 2016.


Årsredovisning

Ringhals styrelseRepresentanter Vattenfall ABTorbjörn Wahlborg, styrelsens ordförande, chef för Vattenfall Generation, född 1962Mats Ladeborn, chef för Fleet Development inom Vattenfall Generation, född 1961Jonas Åkesson, chef för Business Control inom Vattenfall Generation, född 1966Eva Halldén, Senior Advisor Nuclear Technology inom Vattenfall Generation, född 1959Dag Svensson, chef för Human Resources inom Vattenfall Generation, född 1959 (suppleant)Christopher Eckerberg, chef för Svensk Kärnbränslehantering AB, född 1971 (suppleant)

Representanter Sydkraft Nuclear Power ABJohan Svenningsson, vice ordförande i styrelsen, VD för Sydkraft Nuclear Power AB, född 1965Henrik Nebrelius, Chief Financial Officer, Sydkraft Nuclear Power AB, född 1974

Camilla Söderqvist, Safety Leader, Sydkraft Nuclear Power AB, född 1972 (suppleant)

Fackliga representanterÅke Wallin, arbetstagarrepresentant Ledarna Ringhals, född 1953Eva-Lena Green, arbetstagarrepresentant Unionen Ringhals, född 1963Mårten Walfridsson, arbetstagarrepresentant SEKO Ringhals, född 1961 (suppleant)Lars Herolf, arbetstagarrepresentant Akademikerna Ringhals, född 1954 (suppleant)

Oberoende observatörSture Larsson, född 1947

RevisorerJonas Svensson, Ernst & Young ABMagnus Willfors, PricewaterhouseCoopers AB

RINGHALS STYRELSE. Främre raden från vänster: Camilla Söderqvist, Sydkraft Nuclear Power; Eva-Lena Green, arbetstagarrepresentant Unionen; Eva Halldén, Vattenfall; Yvonne Fredriksson, extern observatör; Åke Wallin, arbetstagarrepresentant Ledarna; Henrik Nebrelius, Sydkraft Nuclear Power; Dag Svensson, Vattenfall. Bakre raden från vänster: Jonas Åkesson, Vattenfall; Johan Svenningsson, Sydkraft Nuclear Power (styrelsens vice ordföran-de); Torbjörn Wahlborg, Vattenfall (styrelsens ordförande); Ola Jönsson, arbetstagarrepresentant Akademikerna; Mårten Wahlfridsson, arbetstagarrepre-sentant Seko. Saknas på bilden: Christopher Eckerberg, SKB; Mats Ladeborn, Vattenfall.

Årsredovisning


Anläggningen i siffror

Ringhals 1 Ringhals 2 Ringhals 3 Ringhals 4Nettoeffekt (enligt säkerhetsredovis-ningen)

865 MW 865 MW 1064 MW 1130 MW

Reaktortyp Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor

Reaktorleverantör Asea-Atom Westinghouse Westinghouse Westinghouse

Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Siemens AG/KWU Areva NP

Turbinleverantör General Electric Co Stal-Laval Turbin AB Alstom Power AB Alstom Power AB

Generatorleverantör General Electric Co Alstom Power AB Alstom Power AB Alstom Power AB

Kommersiell drift januari 1976 maj 1975 september 1981 november 1983

Reaktor

Termisk märkeffekt 2 540 MW 2 652 MW 3135 MW 3292 MW

Drifttryck 7 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa

Ångtemperatur 286 °C 276 °C 276 °C 276 °C

Ångflöde 1 248 kg/s 1 413 kg/s 1 670 kg/s 1 726 kg/s

Antal bränsleelement 648 157 157 157

Antal styrstavar 157 48 48 48

Generatorer

Generatorspänning 19,5 kV 19,5 kV 21,5 kV 21,5 kV

Nätspänning 400 kV 400 kV 400 kV 400 kV

Turbiner

Antal turbiner 2 2 2 2

Varvtal 3 000 rpm 3 000 rpm 3 000 rpm 3 000 rpm

Kylvattenflöde (havsvatten)

2x21 m/s 2x17,5 m/s 2x21,4 m/s 2x21,4 m/s

Året som gått - Ringhals årsredovisning 2015

Documents

Transcript of Året som gått - Ringhals årsredovisning 2015