1

Arbetslivets spelregler

2

Medlemskap i facket ger många fördelar:

»LönochandraarbetsvillkorDet är fackförbundet som förhandlar för din del om lön och andra arbetsvillkor. I kollektivavta-let för din egen bransch kommer parterna över-ens om vad ditt arbete är värt. De kommer ock-så överens om arbetstider, sjuklön, övertids- och skiftarbetesersättningar och semestrar.

»FörtroendemanArbetstagarna som hör till facket väljer bland sig en förtroendeman, som förhandlar, avtalar, med-lar och förmedlar information mellan arbetsta-garna och arbetsgivaren. Förtroendemannen är arbetstagarnas representant om det uppstår oenighet eller konflikter mellan arbetstagarna och arbetsgivaren.

»ArbetslöshetsskyddNär du hör till ett fackförbund hör du också till en arbetslöshetskassa. Om du blir arbetslös betalar kassan dig en dagpenning som står i proportion till dina inkomster.

»Rådgivning,utbildning,verksamhetFackförbunden erbjuder olika slags hjälp i arbets-livets utmaningar, allt från rättshjälp till språk- och adb-kurser. Du får mera information om det-ta t.ex. i medlemstidningen eller på förbundets webbplats.

»FörmånerFackförbunden erbjuder också många andra slags förmåner till sina medlemmar. Förbunden har för-månliga semesterplatser och man kan t.ex. få eko-nomiskt bidrag för semesterfirande och rese-tjänster. I många förbund får medlemmarna ock-så rabatter på t.ex. bensin och försäkringar. Du kan läsa mer om medlemsförmånerna på förbundets webbplats.

3

Ta vara på dina rättigheterI din hand har du nu en sorts handbok eller gui-de om spelreglerna i arbetslivet. Guiden ger dig information om grundläggande anställningsfrå-gor, såsom arbetsavtal, lön under sjukdomstid, semester och semesterersättningar, övertidsar-bete och uppsägningsskydd. Det kan vara värt att spara boken!

Man behöver inte sitta ensam och grunna över krumelurerna i arbetslivets spelregler. Råd kan man få av förtroendemannen, arbetarskyddsfull-mäktige, arbetskamraterna och fackförbundet. Unga och snuttarbetare kan också ringa till FFC:s avgiftsfria telefonrådgivning 0800179279.

Det är värt att alltid ta reda på vad branschens kollektivavtal säger om frågor som är aktuella för dig. I kollektivavtalet har man ofta kommit överens om saker som är bättre ordnade i just din bransch än vad lagen förutsätter och därför garanterar bättre förmåner. Om ingen på din ar-

betsplats känner till ert kollektivavtal finns det åtminstone på webben: www.finlex.fi. Också FFC:s och fackförbundens gemensamma portal www.facket.fi kan hjälpa dig att finna det kollek-tivavtal som gäller dig.

4

Arbetslivets spelreglerArbetsavtalet är A och O ......................................................................................................... 5Vaddå, kollektivavtal? ................................................................................................................ 7Prövotid ........................................................................................................................................... 8Uppsägning eller hävande av arbetsavtal .......................................................................... 9Uppsägningstider ......................................................................................................................... 9Semester och semesterlön ...................................................................................................... 10Löneutbetalning ........................................................................................................................... 12Naturaförmåner ............................................................................................................................ 13Arbetsintyg ..................................................................................................................................... 13Lön för sjukdomstid .................................................................................................................... 13Olycksfallsförsäkring .................................................................................................................. 13Hyrarbete ........................................................................................................................................ 14Läroavtal.......................................................................................................................................... 14Arbetspraktik................................................................................................................................. 14Deltidsanställda arbetstagares rätt till tilläggsarbete ................................................... 16Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig .................................................................. 16Arbetstidslagen garant för din ork ........................................................................................ 17Arbetarskydd, arbetshälsa och företagshälsovård ......................................................... 19Lagen om unga arbetstagare skyddar personer under 18 år ...................................... 19Pensionsskydd .............................................................................................................................. 20Permittering ................................................................................................................................... 20Arbetsgivarens konkurs ............................................................................................................. 21Medlemskap i facket tryggar din framtid ........................................................................... 21De FFC-anslutna fackförbunden ........................................................................................... 23

5

Arbetsavtalet är A och OArbetsavtalet är för många det allra första av-talet som gäller ens eget liv. Därför lönar det sig att vara extra uppmärksam när avtalet görs upp. Arbetsavtalet är ett avtal mellan arbets-givaren och arbetstagaren där arbetstagaren förbinder sig att för en viss lön utföra ett ar-bete för arbetsgivaren, under dennes ledning och kontroll. (På finska heter detta avtal työso-pimus.)

Det lönar sig alltid att ingå ett skriftligt arbets-avtal, även om också ett muntligt avtal är bin-dande. Med ett skriftligt avtal är det nämligen lättare att kunna bevisa vad man kom överens om vid anställningens början, om det uppstår en konflikt. Om man inte har ett skriftligt av-tal måste arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig redogörelse om arbetsvillkoren.

© Harri Tahvanainen

6

Iarbetsavtaletskaparternakommaöverensomföljandesaker:

» Vilka som är avtalets parter (arbetsgivarens och arbetstagarens namn och hem- eller verksamhetsort)

» Eventuell prövotid och dess längd

» Är det frågan om en fortlöpande anställning eller en visstidsanställning eller exempelvis praktik

» Orsaken till att anställningen är tidsbunden, om det är frågan om ett arbetsavtal på viss tid

» Tidpunkt för när arbetet inleds och vid visstidsavtal anställningens längd

» Var arbetet utförs

» För vilket slags arbetsuppgifter arbetstagaren har anställts

» Löne- och naturaförmåner och lönebetalningsperiod

» Arbetstid (om det bara är möjligt, undvik att ingå s.k. nollarbets- eller inkallningsavtal)

» Hur semester och semesterpenning förtjänas

» Lönebetalning under sjukdomstid

» Uppsägningstid

» Kollektivavtalet som tillämpas som en del av arbetsavtalet

7

En arbetsgivare som avsiktligt eller på grund av slarv inte presenterar en skriftlig redovisning över dessa centrala anställningsvillkor till ar-betstagaren bryter mot arbetsavtalslagen.

Arbetsavtal kan uppgöras på obestämd eller bestämd tid. Huvudregeln är att en anställning är bestående, dvs. gäller tillsvidare. I dessa fall kommer parterna inte överens om anställning-ens längd, utan anställningen avslutas genom uppsägning och med tillämpning av uppsäg-ningstiderna. Arbetsavtal på viss tid kan göras upp endast av motiverade skäl. Exempelvis ett familjeledighetsvikariat kan vara ett sådant skäl. Ingendera parten kan säga upp ett visstidsavtal, utan det tar slut när avtalet upphör utan upp-sägning, om inte parterna uttryckligen har kom-mit överens om en uppsägningstid.

Arbetsavtalet får inte innehålla sämre villkor än vad som stadgas i branschens kollektivavtal el-ler är stiftat i lag. Ett sådant avtal är inte giltigt.

Vaddå, kollektivavtal? Som ny arbetstagare lönar det sig för dig att så fort som möjligt bekanta dig med branschens kollektivavtal (på finska kallas det ofta TES, som är en förkortning av työehtosopimus). Där fin-ner du de mi ni mivillkor som tillämpas i bran-schen, såsom minimilön och olika lönetillägg.

Kollektivavtalet är ett riksomfattande avtal som branschernas respektive intressebevakande fackförbund ingår för en viss tid med det för-bund som representerar branschens arbets-givare. Största delen av kollektivavtalen i vårt land är allmänbindande. Det betyder att ar-betsgivaren måste följa kollektivavtalets mini-mivillkor för sina arbetsavtal oberoende av om arbetstagaren eller arbetsgivaren själv är orga-niserad i förbundet i sin bransch.

8

© Jyrki Komulainen

Du kan fråga förtroendemannen på din arbets-plats eller ditt eget fackförbund om kollektiv-avtalet. De flesta kollektivavtal finner du på nä-tet: www.finlex.fi> på svenska > myndigheter > avgöranden om kollektivavtal eller på finska www.finlex.fi > viranomaiset > työehtosopimukset.

Prövotid

I arbetsavtalet kan parterna komma överens om en prövotid som får vara högst fyra månader och gäller från anställningens startdatum. I arbetsav-tal under åtta månader kan prövotiden vara högst hälften av anställningens längd. Man kan komma överens om en sex månaders prövotid om arbets-givaren arrangerar utbildning för de arbetsuppgif-ter som är aktuella, och utbildningen varar oavbru-tet mer än fyra månader.

Under prövotiden kan arbetsgivaren och arbets-tagaren häva arbetsavtalet utan uppsägningstid, men endast på sakliga grunder.

Om arbetstagaren ingår flera visstidsavtal med samma arbetsgivare får prövotiden gälla endast en gång, under för det första arbetsavtalet.

9

Uppsägningstiderenligtlagen

Uppsägningstider då arbetstagaren säger upp sig: 14 dagar – anställningen har varat högst fem år 1 månad – anställningen har varat minst fem år

Uppsägningstider då arbetsgivaren säger upp arbetstagaren: 14 dagar – anställningen har varat högst ett år 1 månad – anställningen har varat mellan ett och fyra år 2 månader – anställningen har varat mellan fyra och åtta år 4 månader – anställningen har varat mellan åtta och tolv år 6 månader – anställningen har varat över tolv år

Uppsägning eller hävande av arbetsavtal Arbetsgivaren har rätt att säga upp arbetsta-garen av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl. I de största företagen (minst 20 arbetsta-

gare) måste man först föra samarbetsförhand-lingar (se www.yhteistoimintaopas.fi på finska).

10

Arbetsgivaren har också rätt att säga upp en ar-betstagare som har försummat sina arbetsför-pliktelser, t.ex. regelbundet kommit för sent till arbetet. Innan arbetsgivaren kan säga upp ar-betsavtalet måste han höra arbetstagaren i sa-ken. I allmänhet förutsätter man att arbetstaga-ren först har fått en varning.

Vid speciellt grova försummelser kan arbetsav-talet hävas utan uppsägningstid.

Om arbetstagaren själv säger upp sig ska han el-ler hon överlämna sitt uppsägningsmeddelande till en representant för arbetsgivaren. Uppsäg-ningen behöver inte motiveras. Under uppsäg-ningstiden arbetar arbetstagaren som normalt och får full lön under tiden.

Ett arbetsavtal på viss tid kan inte sägas upp om inte parterna gjorde upp om uppsägningsmöj-ligheten då arbetsavtalet slöts eller de kommer överens om det under avtalets gång. Arbetsgi-varen kan häva en visstidsanställning om arbets-tagaren väsentligen bryter mot eller försummar sina anställningsförpliktelser.

Semester och semesterlön

Alla arbetstagare har rätt till semester eller le-dighet som motsvarar semester. Semesterkvali-fikationsåret är den 1 april – 31 mars. Den som arbetar minst 35 timmar eller fjorton dagar i må-naden förtjänar två semesterdagar per månad. Om anställningen har varat över ett år förtjänar arbetstagaren 2,5 dagar semester per månad. Också frånvaro, som har godtagbara skäl, t.ex. sjukdom, berättigar till semester.

För semestertiden betalas semesterlön. De som arbetar minst 35 timmar i månaden på timlöns-basis får enligt lagen 9 % av sin bruttolön som semesterlön, om anställningen har varat under ett år. Om anställningen har varat över ett år är semesterlönen 11,5 %. De timavlönade som ar-betar minst 14 dagar i månaden får en semester-lön som bestäms enligt medelförtjänst och ko-efficienter. Månadsavlönade får sin normala lön.

11

Utöver semesterlönen betalas en semesterpen-ning som är bestämd i kollektivavtalet. Den ut-gör i allmänhet halva semesterlönen.

Semesterdagarna betalas som pengar, dvs. se-mesterersättning om det inte är möjligt att ge ut semester då anställningen upphör – om t.ex. en tidsbunden sommaranställning tar slut och ing-en semester har hållits. Semesterersättningen räknas på samma vis som semesterlönen.

När man kräver semesterlön, semesterersätt-ningar och semesterpremie eller –penning gäller det att minnas att arbetstagarens rätt att kräva dessa föråldras inom två år efter att anställning-en har upphört. De olika semesterpengarna är normal beskattningsbar inkomst som ska be-aktas när skatteprocenten fastställs och också t.ex. när man söker studie- eller bostadsbidrag.

Ytterligare information om semester får du på finska på www.vuosilomaopas.fi.

12

LöneutbetalningMånadsavlönade arbetstagare ska få sin lön en gång i månaden och timavlönade med två veckors mellanrum. När löneutbetalningsda-gen infaller under helg, självständighetsdag el-ler 1 maj, under midsommar- eller julafton eller under en vardagslördag betalas lönen under de vardagar som föregår dessa.

Minimilönen bestäms enligt kollektivavtalet i respektive bransch. Om arbetsgivaren inte är bunden av något som helst kollektivavtal be-stäms lönen enligt arbetsavtalet.

I samband med löneutbetalningen ska arbets-tagaren ges en utredning över lönen (löneut-drag), varav framgår grundlönen, olika löne-tillägg, naturaförmåner, övertidsersättningar, dagpenningar och andra ersättningar, semes-terlön och de avgifter som har uppburits från lönen, dvs. socialskydds- och pensionsavgifter och eventuell medlemsavgift i fackförbundet.

När en anställning upphör ska lönen och se-mesterersättningen betalas genast. Om slut-lönen dröjer ska arbetsgivaren betala lön för väntetiden, dock högst för sex dagar.

13

Naturaförmåner Naturaförmåner kallas de förmåner som har ett värde i pengar och som arbetsgivaren be-kostar för arbetstagaren, och som har överens-kommits som en del av lönen eller istället för lön. Sådana förmåner är t.ex. bilförmån, mål-tidsförmån, telefonförmån eller bostadsför-mån. De kan också vara olika varor och tjäns-ter. Skattestyrelsen slår årligen fast värdet på naturaförmåner. Naturaförmånernas beskatt-ningsvärde är löneinkomst, som beskattas på samma vis som normal penninglön.

ArbetsintygArbetstagaren har rätt att få ett arbetsintyg vid anställningens slut. Av intyget ska framgå anställningens längd och arbetsuppgifter. Ar-betstagaren kan om han eller hon så önskar, be arbets givaren skriva in också orsaken till att anställningen upphör och en uppskattning av arbetsinsatsen.

Arbetsgivaren är skyldig att utfärda ett arbets-intyg ännu inom tio år efter att anställningen har upphört.

Lön för sjukdomstid Enligt arbetsavtalslagen har arbetstagaren rätt till full lön den dag sjukdomen börjar och föl-jande nio vardagar, då anställningen har varat över en månad. Om anställningen har varat under en månad, kan arbetstagaren få femtio procent av sin lön för dessa dagar. Kollektiv-avtalen bestämmer vanligen om bättre villkor än så här.

OlycksfallsförsäkringDå det sker en olycka under arbetstid eller på väg till eller från jobbet får arbetstagaren en ersättning från arbetsgivarens obligatoriska olycksfallsförsäkring. Det samma gäller om ar-betstagaren insjuknar i en yrkessjukdom.

14

HyrarbeteI hyrarbete är arbetstagaren anställd av beman-ningsföretaget, fastän själva arbetsinsatsen görs i ett så kallat användarföretag. Användarföreta-get har rätt att leda och övervaka arbetet. Dess-utom ansvarar det för arbetshandledning och arbetarskydd tillsammans med bemanningsfö-retaget.

Hyrarbetsgivaren omfattas av samma förpliktel-ser som gäller andra arbetsgivare. Arbetsavta-let ska i allmänhet gälla tillsvidare. Endast det faktum att det rör sig om hyrarbete berättigar inte bemanningsföretaget att sluta ett arbetsav-tal på viss tid. I hyrarbete tillämpas användarfö-retagets kollektivavtal, om inte bemanningsföre-taget är bundet till ett annat kollektivavtal.

FFC har också gjort en guide om hyrarbete som finns på finska påwww.vuokratyoopas.fi.

Läroavtal Läroavtal är ett sätt att skaffa sig själv ett yrke. I läroavtalsutbildningen ingår arbetstagaren ett arbetsavtal med arbetsgivaren. Utbildningen består av inlärning på arbetsplatsen och kun-skapsgivande kursutbildning. Den studerande får lön när han eller hon är på arbetsplatsen och ekonomiskt stöd när han eller hon är på kurs. Till arbetsgivaren betalas en utbildningsersättning.

ArbetspraktikArbetspraktik ingår i flera olika utbildningsfor-mer. Då arbetspraktiken sker inom ramen för ett anställningsförhållande ska arbetstagaren få lön.

15

16

Deltidsanställda arbetstagares rätt till tilläggsarbete Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda extra ar-bete till de arbetstagare som är deltidsanställ-da, innan denne anställer nya arbetstagare. Ar-betsgivaren ska också meddela om arbete som blir vakant på så sätt, att deltidsanställda och visstidsanställda arbetstagare har möjlighet att söka arbetet.

Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig Som arbetstagarnas representant på arbets-platsen verkar förtroendemannen, som ar-betstagarna har valt bland sig själva. Förtro-endemannens uppgift är att fungera som

förhandlare, avtalsslutare, medlare och som in-formationskanal mellan arbetsgivaren och ar-betstagarna.

Förtroendemannen känner till kollektivavtalet och arbetslagstiftningen samt andra aktuella frågor inom den egna branschen. Det lönar sig också att gå igenom arbetsavtalet med förtro-endemannen innan du undertecknar det.

Om det inte finns någon förtroendeman på ar-betsplatsen är äldre arbetstagare en ovärder-lig hjälp i anställningsfrågor. I problemsituatio-ner lönar det sig ändå alltid att ta kontakt med sitt eget fackförbund, också om man ännu inte är medlem. Också regionförvaltningsverken erbjuder hjälp.

På arbetsplatser med minst tio arbetstagare ska utöver en förtroendeman även en arbetar-skyddsfullmäktig väljas.

17

Arbetstidslagen garant för din orkArbetstidslagen omfattar alla arbetstagare. Ar-betsgivaren måste föra bok över fullgjorda ar-betstimmar och utbetalade ersättningar. Det är viktigt att följa arbetstidslagens bestämmelser om övertidstimmar och vilotider.

När arbetstiden är mer än sex timmar per dygn ska arbetstagaren enligt arbetstidslagen erbju-das en måltidstimme. Arbetsgivaren och ar-betstagaren kan komma överens också om en kortare tid. Om arbetstagaren får lämna arbets-platsen under pausen räknas vilotiden inte som arbetstid.

Övertid är arbetstid som överstiger den regel-bundna dygns- eller veckoarbetstiden. Arbets-givaren måste alltid komma särskilt överens med arbetstagaren om övertidsarbete. Arbets-

tagaren behöver alltså inte gå med på att arbe-ta övertid, även om arbetsgivaren föreslår det.

För dygnsövertid betalas lönen enligt lagen förhöjd med femtio procent för de två första timmarna. För följande timmar betalas lönen förhöjd med 100 procent. För veckoövertid be-talas lönen förhöjd med femtio procent. Högst 138 timmar övertid får utföras under en fyra må-naders period, ändå högst 250 timmar om året.

18

19

Arbetarskydd, arbetshälsa och företagshälsovård När en ny arbetstagare introduceras i arbetet måste särskild uppmärksamhet fästas vid de eventuella faror och risker som är förknippa-de med arbetet. Enligt lagen om arbetarskydd ska arbetsgivaren ge arbetstagaren den väg-ledning som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter. Det innebär att arbetstagaren görs förtrogen med arbetsplatsens förhållanden, får utbildning i hur maskiner och anläggningar används och bekantar sig med säkerhetsföre-skrifterna.

Arbetstagaren är skyldig att tillämpa givna di-rektiv och omedelbart meddela arbetsgivaren om eventuell fara. Arbetstagaren har rätt att vägra en arbetsuppgift om den skulle medfö-ra allvarlig fara för egen eller andra arbetsta-gares hälsa.

Arbetsgivaren ska arrangera företagshälsovård för sina arbetstagare. Nya arbetstagare ska ge-nomgå en hälsogranskning vid anställningen, om arbetet kan medföra fara eller skador för hälsan.

Lagen om unga arbetstagare skyddar personer under 18 år Lagen om unga arbetstagare har stiftats för att skydda en ung arbetstagares mentala och fy-siska tillväxt och utveckling. Lagen bestämmer bland annat hur långa arbetsskift unga får utfö-ra och under vilka tider på dygnet.

Man får anställa en person som har fyllt femton år och genomgått sin läroplikt. En person som fyllt fjorton får under vissa villkor utföra sådant lätt arbete som inte äventyrar hans eller hen-nes hälsa eller utveckling eller gör att skolgång-en blir lidande.

20

Arbetsavtalet för personer under femton år ingås av arbetstagarens förmyndare eller med förmyndarens lov av den unge själv.

Pensionsskydd Pensionsskyddets syfte är att trygga ut-komsten vid ålderdom, men likaså vid arbetsoförmåga, långvarig arbets-löshet eller familjeförsörjarens död.

Arbetsgivaren ska teckna en för-säkring för varje 18 år fylld arbetsta-gare vid någon arbetspensionsanstalt och betala arbetstagarens arbetspen-sionsavgift från och med den allra första ar-betstimmen. Också arbetstagaren betalar en arbetspensionsavgift som bärs upp i samband med löneutbetalningen.

Permittering Permittering innebär att arbetet och löneut-betalningen tillfälligt stoppas. Grunden för permittering är ekonomiska och produktions-mässiga faktorer. En permittering kan vara

tidsbunden eller gälla tillsvidare. Arbetsgi-varen ska ge arbetstagaren permitte-

ringsbesked 14 dagar innan permit-teringen träder i kraft.

Arbetstagaren är berättigad till ar-betslöshetsersättning under per-

mitteringen.

Arbetstagare i visstidsanställning kan inte permitteras. Undantaget är en visstidsan-ställd arbetstagare som arbetar som vikarie för en fast anställd arbetstagare som omfattas av permitteringen.

21

Arbetsgivarens konkurs Lönegarantin betalar arbetstagarens lönetill-godohavanden i de fall att arbetsgivaren på grund av konkurs inte kan betala dem. Tillgo-dohavandena ska sökas inom tre månader ef-ter förfallodagen. Ansökningsblanketter finns hos arbetskraftsbyrån.

Medlemskap i facket tryggar din framtid Kärnan i fackföreningsverksamheten finns på arbetsplatserna, där fackförbundet och ar-betsgivarna kommer överens om arbetslivets spelregler. Anställningsskyddet är också det viktigaste skälet till att vara medlem i ett fack-förbund. Fackförbundets synligaste aktörer på arbetsplatsen är förtroendemannen och fack-avdelningen i och med dess verksamhet.

Som medlem i förbundet får arbetstagaren ett brett nätverk av sakkunniga, till exempel hjälp och råd samt den rättshjälp fackförbundet be-viljar vid eventuella konflikter med arbetsgiva-ren.

En person som blir arbetslös får rätt till ersätt-ning från arbetslöshetskassan efter att han el-ler hon har jobbat och varit medlem i sex må-nader (arbetsvillkor). Arbetsvillkoret kan också uppfyllas genom ett antal korta perioder i ar-bete.

Medlemsavgiften i fackförbundet och a-kas-san kan betalas genom att fylla i en uppbörds-fullmakt till arbetsgivaren, vilket innebär att arbetsgivaren bär upp medlemsavgiften i för-bundet och a-kassan direkt från lönen. Man kan också betala medlemsavgifterna själv. Av-gifterna går att dra av i beskattningen.

22

Fackföreningsrörelsenharunderårensloppåstadkommitbådeettochannat.Omintefackförbundenfannsskullefinländarnasaknaenheldelavderättighetviidaguppfattarsomsjälvklarheter.

» Åtta timmars arbetsdag» Fem dagars arbetsvecka» Semester» Vintersemester» Sjuklön

» Uppsägningsskydd» Moderskaps- och föräldraledighet» Övertidsersättningar» Semesterpenning» Alterneringsledigt

Det är lätt att skriva in sig i ett fackförbund. Ett bra alternativ är att söka upp förtroendeman-nen på arbetsplatsen. Vem är han eller hon? Ta reda på.

Du kan också fylla i en anslutningsblankett på fackförbundets webbplats eller via www.facket.fi.

23

Vilket är ditt fackförbund? Nedan har vi en förteckning med FFC:s medlemsförbund och deras webb - adresser. På www.facket.fi finns en sökrobot som hjälper dig att finna det förbund som är rätt för dig. Hjälp att finna rätt förbund får du också per telefon 0800 179 279.

De FFC-anslutna fackförbunden

Allmänna journalistförbundetwww.yleinenlehtimiesliitto.fi

Bil- och transportbranschens Arbetarförbund AKTwww.akt.fi

Byggnadsförbundetwww.rakennusliitto.fi

Elbranschernas fackförbundwww.sahkoliitto.fi

Fackförbundet för Kabinpersonal i Finland SLSYwww.slsy.fi

Finlands Elitidrottarens Unionwww.huippu-urheilijoidenunioni.fi

Finlands Livsmedelsarbetareförbund SELwww.selry.fi

Finlands Musikers Förbundwww.muusikkojenliitto.fi

Finlands post- och logistikunionwww.pau.fi

Finlands Sjömans-Union FSUwww.smury.fi

Finlands Socialdemokratiska Journalistförbund SSSLwww.sssl.fi

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHLwww.jhl.fi

organisationsanslutna förbund

Fängelsefunktionärernas förbund VVLwww.vankilavirkailijainliittoVVL.fi

Gränssäkerhetsunionenwww.rtu.fi

Tullförbundetwww.tulliliitto.fi

Underofficersförbundetwww.aliupseeriliitto.fi

Järnvägstjänstemannaförbundetwww.rautatievirkamiesliitto.fi

Lokmannaförbundetwww.vml.fi

Luftfartsunionen IAUwww.iau.fi

Metallarbetarförbundetwww.metalliliitto.fi

Pappersförbundetwww.paperiliitto.fi

Servicefacket PAMwww.pam.fi

TEAM Industribranschernas fackförbundwww.teamliitto.fi

Teater- och Mediearbetarna i Finland www.teme.fi

Trä- och specialbranschernas förbundwww.puuliitto.fi

Handelsbranschens föreståndarförbund KEY (via Servicebranschens union)www.esimiesliitto.com

24

www.sak.fiwww.facket.fi

Pai

noka

relia

201

3