Arabförbundets regionala integration - Diva1373813/FULLTEXT01.pdf · Arabförbundets regionala...
Transcript of Arabförbundets regionala integration - Diva1373813/FULLTEXT01.pdf · Arabförbundets regionala...
Arabförbundets
regionala integration En förklarande studie utifrån ett neofunktionalistiskt perspektiv.
Författare: Elvira Mårtensson
Handledare: Yonhyok Choe
Examinator: Torgny Klasson
Termin: VT19
Ämne: Statsvetenskap
Nivå: Kandidat
Kurskod: 2SK30E
Kandidatuppsats
Abstrakt
The League of Arab States, often referred to as the Arab League, is one of
the oldest existing regional organizations of its kind. The Arab League seeks
to promote closer ties among its twenty-two independent member states and
coordinate their policies and promote their common interests. But the Arab
League have difficulties to enforce the cooperation and to meet the purpose
of their three founding charters. Therefore, the aim of this thesis is to explain
why the Arab League have not fulfilled their purpose. To explain the
distinction between the Leagues chapters and reality the theory of neo-
functionalism is chosen, and by applying the idea of integration according to
neo-functionalism the general question formulation is “How can neo-
functionalism explain the fact that the Arab League failed to live up to its
charters?”. To create structured data out of the information about the Arab
League a text analysis has been used. The conclusion of the study is that the
League started with a cooperation in too many and sensitive areas. This in
turn made it difficult for the League to develop due to the insufficient
institutional and organizational conditions. The League has neither
developed mechanism that can cope with an economic or political spill-over.
Nyckelord
Arabförbundet, neofunktionalismen, regional organisation, överstatligt
samarbete, integration, spill-over
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Introduktion 1
1.2 Problemformulering 3
1.3 Viktiga teoretiska begrepp 4
1.4 Syfte och frågeställningar 4
2. Studiens relevans och teoretiska utgångspunkt 1
2.1 Studiens vetenskapliga relevans 1
2.2 Varför neofunktionalismen? 1
2.3 Neofunktionalismen 2
2.4 Det teoretiska perspektivets applicering i uppsatsen 5
2.5 Tidigare forskning 6
3. Metod och material 8
3.1 Textanalys 8
3.2 Material och kritisk granskning 3
3.2.1 Datainsamling och materialredovisning 3
3.2.2 Anmärkningar kring materialet och dess källor 5
4. Empiri 7
4.1 Historisk kontext 7
4.2 Medlemsländer i LAS 8
4.3 Alexandriaprotokollet 10
4.4 Pact of the League of Arab States 10
6.5 Treaty of Joint Defence and Economic Cooperation Between States of
the Arab League 12
4.5 Organisationsstruktur och ledning 13
Rådet (The Arab League Council) 13
Generalsekretariatet (The Secretary General) 15
Parlamentet (Arab Parliament) 15
5. Analys - ur ett neofunktionalistiskt perspektiv 16
5.1 Samarbete inleds 16
Ett överstatligt politiskt maktcentrum 18
Politisk plattform och samarbete 20
5.2 Spill-over effekter 21
Funktionell spill-over 21
Politisk spill-over 22
5.3 Effekter 23
6. Slutsatser 23
7. Självkritisk diskussion och framtida forskning 25
Återkommande akronymer
LAS – League of Arab States
AP – Alexandria Protocol
PLAS – Pact of the League of Arab States
JDECT – Joint Defense and Economic Cooperation Treaty
EU – Europeiska Unionen
1(5)
1. Inledning
Det inledande kapitlet kommer att presentera ge allmän information kring
regionala organisationers existens och Arabförbundet, League of Arab
States (hädanefter LAS) i synnerhet. Grundidén till förbundets existens
nämns. Här presenteras de utmaningar som LAS står inför genom en
problemformulering följt av viktiga teoretiska begrepp som i sin tur leder till
uppsatsens syfte och mynnar ut i frågeställningar.
1.1 Introduktion
“Political integration is the process whereby nations forgot the desire and ability to conduct
foreign and key domestic policies independently of each other, seeking instead to make joint
decisions or to delegate the decision-making process to new central organs”1 Ernst B. Haas
Den omvälvande processen i Tunisien 2011 till det nästan regionsomfattande
fenomenet arabiska våren har dragit uppmärksamhet till Mellanöstern.
Regionen har skapat ett nytt intresse där fokus snarare ligger kring specifika
problem såsom Israel-Palestinakonflikten.2 Arabiska våren har varit
omvälvande för både regeringsavgångar, regimbyten och demokratiska
reformer. Därför väcker arabiska våren intresse och många frågor kring
regionen och dess institutioner.3 Framväxten av regionala organisationer har
sedan slutet av andra världskriget ökat i hög omfattning.4
Men trots att Mellanöstern är en av de mest homogena regionerna med
hänvisning till språk, religion och kultur har mellanösterns gemensamma
regionala utveckling hamnat efter. I april 1945 en månad innan San
1 Haas, Ernst. The uniting of Europe: political, social, and economic forces 1950-1957.
1958, 16
2 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and
Arab Maghreb Union. 2017, 1.
3 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and
Arab Maghreb Union. 2017, 2
4 Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas. Internationella relationer. 2014,199-201
2(5)
Franciscokonferensen skulle inledas inom FN med syftet att diskutera hur
man skulle gå till väga för att utveckla regionala arrangemang med fokus på
att ’achive pacific settlements of local disputes’5, signerades
Alexandriaprotokollet (AP) mellan sju stater vilka var Egypten, Irak,
Jordanien (dåvarande transjordanien), Libanon, Saudiarabien och Syrien och
League of Arab States (LAS) grundades.6 LAS huvudsakliga syfte var både
vid grundandet och nu att skapa närmare relationer mellan dess medlemmar,
främja samarbete mellan dem (grundat i en pan-arabism7), skydda deras
oberoende och suveränitet samt att genomföra en gemensam väg för de
arabiska ländernas angelägenheter och intressen.8 Detta har varit en viktig
hållning som genomsyrat hela organisationen eftersom den största delen av
arabvärlden har varit under någon form av utländsk kontroll eller
kolonisering.
För att realisera viljan om att integrera medlemsstaterna och för att
organisationen ska kunna agera som en aktör regionalt, har förutom AP som
är grundfördraget tillsammans med Pact of the League of Arab States
(PLAS) upprättats tillsammans med andra viktiga dokument såsom Treaty of
Joint Defense and Economic Cooperation (JDECT) 1950, som förbjöd de
undertecknande staterna att använda våld för att lösa konflikter
medlemsländerna emellan. JDECT gav också LAS rådsförsamling
berättigande att medla i tvister som hotade att leda till krig, inklusive de
konflikter som uppstod mellan medlemsstaterna och ett tredje land.9 Bland
annat rapporterade The Guardian om hur LAS 2011 stängde av Syrien från
5 United Nations, The General Assembly. Peaceful settlement of disputes between States.
6 Pact of the League of Arab States, 1945.
7 Panarabisk enligt Nationalencyklopedin: ”panarabism, uppfattningen att alla araber och
arabfolk utgör en enda nation, trots olikheterna i faktiskt talspråk, kulturtradition och
religionstillhörighet. Det kan också vara ett politiskt program: strävan att förena alla araber
till en enda stat, eller åtminstone etablera ett nära samarbete mellan arabstaterna.”
8 League of Arab States, Pact of the League of Arab States 22 mars, 1945 och League of
Arab States Alexandria protocol, 7 oktober 1944
9 Treaty of Joint Defense and Economic Cooperation Between the States of the Arab
League, 1950.
3(5)
organisationen till följd av krisen i Syrien, allt för att isolera Bashar al-
Assad.10
Men trots de många faktorer som borde ha ökat integrationen mellan
medlemmarna i LAS, har organisationen, till skillnad mot andra regionala
organisationer, inte kunnat utarbeta en stadga med ett tydligt, definierat mål.
LAS generalsekreterare Nabil Al-Arabi uttalade sig kritiskt till LAS 2011 där
han menade att
"It became impotent [The Arab League] in the face of any crisis which
strikes Arab states and threatens their people".11
Kritiken gentemot organisationen har inte låtit vänta på sig. På
organisationens meritlista rörande konfliktlösning är det nedslående
information, särskilt rörande inbördeskrig. LAS har ingripit som medlare i
endast fem av de tjugotvå stora inbördeskrigen som inträffat i Mellanöstern
från 1945.12
1.2 Problemformulering
För att förbundet ska kunna nå målen som återges i PLAS, den uppdaterade
versionen av AP, har organisationen vidtagit åtgärder som gör att förbundet
får bättre förutsättningar att verka som en regional organisation. Bland annat
inrättades fördraget JDECT som i sin tur gav upphov till “Permanent
Military Commission” och efterföljande etablerades tillfälligt “Arab
Deterrent Force”. Trots dagens 22 medlemsstater och meriten att vara
världens näst äldsta existerande regionala organisation (av sin sort)13, har
LAS inte lyckats koordinera sina politiska intressen från teori till praktik
trots att målen funnits där.
10 The Guardian. Syria suspended from the Arab League. 2011.
11 Ahramonline. Arab League chief calls his group 'impotent'. 2011. 12 Pinfari, Marco. Nothing but a failure? The Arab League and the Gulf Cooperation Council
as mediations in Middle Eastern conflicts. 2009, 10
13 MacDonald, Robert W. The League of Arab states: a study in the dynamics of regional
organization. 1965, 281
4(5)
1.3 Viktiga teoretiska begrepp För att få förståelse för de faktorer som ökar integrationen mellan
medlemmarna inom LAS kommer neofunktionalismen användas. Främst två
neofunktionalistiska begrepp är viktiga för att förstå hur regionala
organisationer utvecklas. Främst använder neofunktionalismen två
integrationsverktyg som kallas spill-over effekter;
1. Den första är fuktionell spill-over. Den innebär att spridningseffekten
från det neutrala politikområdet leder till integration i ytterligare
sektorer för att integrationen i den första sektorn ska bli så gynnsam
som möjligt för medlemsstaterna i organisationen.
2. Sedan kommer fokus flyttas därför från det funktionella till politiska
motivet för integration. Politisk spill-over sker när eliter i
medlemsstaterna i större utsträckning fokuserar sin uppmärksamhet
på en överstatlig nivå för att lösa sina inhemska konflikter.
Överstatliga lösningar ses som ett bättre alternativ än de som fattas på
nationell nivå.
1.4 Syfte och frågeställningar
Den akademiska diskussionen kring LAS handlar inte längre om huruvida
organisationen är ett misslyckande utan fokuserar numera på att fastställa vad
som ligger bakom svårigheterna att leva upp till de mål som uttryckts genom
organisationens fördrag.
Uppsatsens syfte är därför är att introducera LAS genom att fokusera på hur
samarbetet har inletts, hur det har utvecklats över tid, samt vilka effekter
detta har gett för att kunna verka som en regional organisation. Syftet med
uppsatsen är att bättre förstå varför LAS inte levt upp till de mål som framgår
ur deras grundläggande stadgar.
För att uppnå syftet har jag valt följande som övergripande frågeställning
5(5)
- Hur kan neofunktionalismen förklara det faktum att Arabförbundet
inte lyckas leva upp till sina stadgar?
För att besvara uppsatsens övergripande frågeställning krävs det vissa
delfrågor.
1. Hur inleddes samarbetet och vad är dess organisatoriska
förutsättningar?
2. Hur fortlöpte integrationen i förhållande till funktionell och politisk-
spill-over?
3. Hur ser integrationens effekter ut?
1(8)
2. Studiens relevans och teoretiska utgångspunkt
Kapitlet presenterar uppsatsens relevans och vetenskapliga bidrag. Den
neofunktionalistiska teorin presenteras för att påföljande redogöra hur den
ska appliceras specifikt i denna uppsats för att uppfylla syftet. Sist redogörs
det för relevant forskning både allmänt inom området för regionala
organisationer, men även mer specifikt den forskning som berör LAS.
2.1 Studiens vetenskapliga relevans
Det finns i dagsläget nästintill inga studier som behandlar LAS utgivna från
svenska universitet medans det finns gott om forskning rörande andra
regionala organisationer det gör att studiens relevans bör anses vara hög.
Studier som berör LAS är viktiga då området i Mellanöstern och
organisationens tillhörande stater är högst relevanta aktörer på den
internationella politiska arenan och kan vara avgörande för världsfreden då
den större delen av världens oljereserver finns i regionen och västvärlden i
hög grad är beroende av exporten från regionen.
2.2 Varför neofunktionalismen?
Valet att använda neofunktionalismen är i förhållande till studiens syfte valt
för att neofunktionalismen flitigt har använts för att förstå EU som regional
organisation. Generellt sett ses EU som en handlingskraftig organisation med
hög legitimitet som lyckats etablera ett långtgående överstatligt samarbete.
Neofunktionalismen är en relevant teori för studiens syfte då den förklarar
EU’s integrationsprocess, med fokus på integration och institutioner som jag
i min tur önskar förklara varför LAS inte har levt upp till samarbete kring de
områden som framgår i organisationens stadgar.
Teorin om neofunktionalismen har tidigare mycket begränsat applicerats på
LAS och dess regionala integration. Det kan man se såväl ur ett positivt som
2(8)
negativt perspektiv. Dels är det intressant och se om man överhuvudtaget kan
använda en ny teoretisk infallsvinkel för att studera LAS. Men det negativa
är att materialet att stödja sig mot har varit begränsat och processen har
därför bitvis varit tung. Men samtidigt är det detta som gör uppsatsens syfte
och frågeställningar intressant.
2.3 Neofunktionalismen
Neofunktionalistisk teori har under lång tid varit populär för att förklara
faktorer kring europeisk integration. Den fick sitt genomslag främst under
1950 och 1960-talet och är än idag flitigt använd. Neofunktionalismen
utvecklades och fick genomslag av Ernst B. Haas bok ”The uniting of
Europé”(1958). Haas analyserade den europeiska integrationen som växte
fram mellan stater via kol- och stålunionen → EEG → EG → och slutligen
det vi idag känner till som Europeiska Unionen. Sedan dess har
neofunktionalismen använts flitigt som analysverktyg för
integrationsprocesser.14
Neofunktionalismen kom att bli den mest inflytelserika för att studera
integration då den kombinerade metoderna funktionalism och federalism,15
där integrationen ses som en process som leder fram till att politiska enheter
integreras och inleder ett samarbete.16
1962 sammanfattade Jean Monnet sin syn på den västeuropeiska
integrationsprocessen och sina ideér i A ferment of change. Monnet framhöll
att både ekonomiska och politiska motiv var relevanta för
integrationsprocessen. Monnet inspirerades av funktionalismens idé om
14 Lucian Moga, Teodor. The Contribution of the Neofunctionalist and Intergovernmentalist
Theories to the Evolution of the European Integration Process. 2009, 796
15 Niemann, A. & Schmitter, P. ‘Neo-functionalism’. 2009, 2
16 Nikola Lj. Ilievski. The concept of political integration: the perspectives of
neofunctionalist Theory. 2015, 5
3(8)
sektorsintegration och en stegvis fördjupning av samarbetet där överföringar
av makt sker inom neutrala politikområden som inte väcker folklig
opposition eller fientlighet till ett överstatligt centrum. Monnets metod
innebar att Europa kunde byggas på i det tysta genom att gradvis avpolitisera
politikområden och utsätta dem för teknokratisk kontroll.17
Monnet skrev:
"Samverkan mellan nationer, hur viktigt det än är, löser inte någonting.
Vad man måste söka är en sammansmältning av Europas intressen, inte
bara för att bevara balansen bland dessa intressen”.18
Intressen främjas alltså av idén om en överstatlig beslutsmetod baserad på
gemensamma institutioner därefter kunna besluta i gemensamma intressen
och angelängenheter.19
Beskrivningen av neofunktionalismen har skiftat något över tid och det kan
därför vara svårt att ge någon exakt beskrivning av densamma. Gemensamt
är dock, enligt teorin; att regionala integrationsprocesser består av i tre olika
och samverkande faktorer. Inledningsvis sker integrationen mellan
nationalstater i ekonomiska frågor. Det är för att ekonomiska angelägenheter
ses som ett neutralt politikområde som inte väcker en folklig opinion. Senare
utökas samarbetet med så kallad spillover som leder till ett utökat samarbete.
Spill-over gör bland annat att andra aktörer utöver nationalstaten engageras,
och tillslut riktar staterna sitt beslutsfattande till ett nytt centrum. Haas
introducerade främst två spill-over effekter som skulle gynna integrationen.
Det är denna effekten som enligt neofunktionalismen är definitionen av en
lyckad ekonomisk eller politisk integration.20
17 Laughland, John. European integration: A marxist utopia? 200, 214
18 Monnet, Jean. Memoris. 2015, 316
19 Monnet, Jean. Memoris. 2015, 88 20 Westberg, Jacob. Integration som problemlösning: en introduktion till teorier om
europeisk integration. 2006, s. 72
4(8)
1. Först sker sker en fuktionell spill-over. Den innebär att
spridningseffekten från det neutrala politikområdet (exempelvis
ekonomi) leder till integration i ytterligare sektorer för att
integrationen i den första sektorn (exempel ekonomiska sektorn) ska
bli så gynnsam som möjligt för medlemsstaterna i organisationen.
2. Sedan kommer fokus flyttas från det funktionella perspektivet till ett
politiskt motiv för integration. Politisk spill-over sker när eliter i
medlemsstaterna i större utsträckning fokuserar sin uppmärksamhet
på en överstatlig nivå/centrum för att lösa sina inhemska konflikter.
Överstatliga lösningar ses som ett bättre alternativ än de som fattas på
nationell nivå.
För att underlätta struktur i analysen har jag valt att ställa upp
nyckelparametrarna sammanställda utifrån neofunktionalismens syn på
regional integration i en form av schema. Schemat utgår alltså från
neofunktionalismens centrala delar som är valda för att ge en överblick på
hur integrationsprocessen ser ur från början till slut. Frågorna utgår därmed
från uppsatsens frågeställningar 1. Hur inleddes samarbetet och vad är dess
organisatoriska förutsättningar? 2. Hur fortlöpte integrationen i förhållande
till de två olika typerna av spill-over? 3. Vad blev integrationens effekter?
5(8)
2.4 Det teoretiska perspektivets applicering i uppsatsen
EU ses som en organisation som integrerat stater och skapat en
organisationsstruktur som implementerar mål. Neofunktionalismen som teori
utgår från studiet av EU och min förhoppning är att jag ska kunna applicera
teorin om neofunktionalism på LAS och genom detta få en förklaring till
varför LAS inte har nått upp till sina stadgar. Utifrån kriterierna om
inledande organisation och struktur samt spillover effekterna som förklarat
EUs utveckling, vill jag se var bristerna i LAS utveckling kan finnas som
förhindrar dess fulla potential som regional organisation.
Neofunktionalismen blir därför ett intressant verktyg för att förklara LAS.
Generellt bör man ha i åtanke att en teori endast är antaganden om hur
integrationen har fortlöpt och ett verktyg snarare än en absolut sanning. Detta
är något som även kritiserats mer specifikt kring neofunktionalismen av
Andrew Moravcsik. Han ansåg att svagheten låg i bristen på empiri och att
integrationsprocessen togs till en för teoretisk förklaring när nyanser av en
Samarbetet inleds
• Integrationen startar på neutrala politikområden.
• Ett politiskt maktcentrum skapas.
• För att en organisation ska utvecklas på ett effektivt sätt ska den enligt neofunktionalismen erbjudas en politisk plattform och samarbetsmiljö där staterna utvecklar gemensamma intressen.
Spillover
• Funktionell spillover: Förklara hur integreringen inom ett politikområde skapar integration på andra.
• Politisk spillover: Lojaliteter överförs successivt till överstatliga maktcentrat när integrationen tagit fart.
Effekter •Något entydigt slutmål finns inte då fokus ligger på enande processen.
6(8)
integration inte framkommer.21 Även ”fadern” av neofunktionalismen, Haas,
har lyft problemet med att teorin snarare bör ses som en ”för-teori.”22
Trots den kritik som riktats mot neofunktionalismen har den bidragit till
analysen av EU och kan därmed vara hjälpsam för att förklara LAS
integration.
2.5 Tidigare forskning Det finns få uppsatser och forskning som berör LAS aktörskap från svenska
universitet och högskolor baserat på sökningar gjorda på såväl DiVA som
Google. Men den rådande forskningen från övriga världen är i stort sett
överens om att LAS relevans att agera som regional organisation är förenat
med svårigheter.
Magnus Lundgrens avhandling “International organizations as
peacemakers” (Stockholms universitet, 2014), försöker besvara frågan om
hur utvecklingen och effektiviteten av mellanstatliga instrument ser ut för att
avsluta ett inbördeskrig. Han menar att förväntan om att internationella
organisationer (IOs) kan spela en roll i upplösningen av en våldsam konflikt
har skapat en process av institutionell tillväxt under perioden efter andra
världskriget. Lundgren berör LAS då han undersöker hur institutionella
karaktäristiska egenskaper formade medlingen och övervakningen av LAS
och FN i Syrien 2011-2012. Det syriska inbördeskriget (2011-) har inneburit
två stora försök till konfliktlösning, en av Arabförbundet och den andra av
FN. Båda insatserna har försökt kombinera medlingsinsatser med militär
observation, men inget ingripande lyckades medföra några avgörande
moment i kriget. Dock var FN mer effektiva på kort sikt då de upprättade ett
21 Moravcsik, Andrew. The European Constitutional Compromise and the neofunctionalist
legacy. 2005, 354-355.
22 https://www.kuwi.europa-
uni.de/de/lehrstuhl/vs/politik3/Lehre_WS_11_12/Theories_of_European_int
egration_Folien_Sitzung_2.pdf
7(8)
tillfälligt eldupphör som ledde till en betydande minskning av våldet. Med
hjälp av most similar case design, unikt intervjumaterial och data om dödsfall
har Lundgren funnit att variation i omfattning och kvalitet av interventioner
medgav att FN kan ha större framgång som exempelvis konflikthanterare
jämfört med LAS. Han fann att interventionsegenskaperna var betingat med
IO-medlemsstaternas institutionella förmåga och preferenser, vilket förklarar
skillnader i resultat samt det slutliga misslyckandet av båda interventionerna.
Lundgrens forskning ger förståelse för att den bristande institutionella
förmågan många gånger ligger bakom LAS bristande framgångar.
Men när man börjar söka efter forskning kring LAS internationellt blir
tillgången större. En betydelsefull forskare kring LAS är Marco Pinfari. I
hans forskningsstudie från 2009, ”Nothing but Failure? The Arab League and
the Gulf Cooperation Council as Mediators in Middle Eastern Conflicts?”.
Fokuserar han på LAS och Gulfstaternas samarbetsråd som medlare
Mellanösterns konflikter. Han presenterar både historiska och aktuella
konflikter i Mellanöstern samt Arabförbundets interventioner från 1945 till
2008. Detta sätter han i förhållande till Gulfstaternas samarbetsråd som i
kontrast till Arabförbundet har lyckats att överraska även sina medlemmar
med sin framgång i regionen. Därpå har forskare använt hans
sammanfattande resultat av granskningen som ger insikter i förbundets
agerande och byggt vidare på dessa. Bland forskarna finns Fady Y.
Abusidualghoul och hans avhandling ”Why has the Arab League failed as a
regional security organization?” (2012). Abusidualghoul har analyserat
Arabförbundets villkor för framväxt, egenskaper och de interna och externa
utmaningar som definierar och omdefinierar deras regionala säkerhetsroll.
Abusidualghoul avhandlar både förbundets historia, utveckling, struktur för
att förstå deras misslyckanden som organisation. Han använder Pinfaris
tabeller med statistik över konflikter i mellanöstern samt Arabförbundets
interventioner.
8(8)
Att studera vikten av regionala och internationella organisationer ur ett
ekonomiskt hänseende är också en ingång på grund av regionens stora
oljetillgångar. Studier likt dessa fokuserar snarare på Gulfstaternas
samarbetsråd. Martin Beck ”How important are regional and international
organizations in the Middle East?”(2014) menar att västerländska aktörer har
allt för stort inflytande i Mellanöstern främst gällande det ekonomiska
området. Han lyfter imperialismen som start till detta där Storbritannien och
Frankrike dominerade för att på senare tid också fått ökat inflytande från
USA. Till följd av detta menar Beck att man inte har haft möjlighet att
utveckla regionala organisationer och därför får exempelvis Arabförbundet
inte det genomslag som man kanske förväntat sig.
Det som utmärker min uppsats från den tidigare forskningen är att ingen har
använt sig utav neofunktionalismen som teori för att studera LAS som
regional organisation.
3. Metod och material
Kapitel 3 introducerar uppsatsens metod, vilket är en textanalys. Efter det
sker en operationalisering av textanalysen där jag explicit sammanför
metoden och mitt material. För att öka uppsatsens trovärdighet kommer en
förklaring kring hur materialet är insamlat, samt några anmärkningar kring
faktorer som varit begränsande i sökandet efter förstahandsinformation.
3.1 Textanalys
För att uppsatsen ska uppfylla sitt syfte om att få förklara för varför LAS
genomslag som regional organisation inte har levt upp till förbundets
protokoll har en kvalitativ metod valts.
En kvalitativ textanalys är användbar som vetenskaplig metod då helheten i
texten framgår och det som är centralt för forskarens intressen lättare går att
2(26)
fånga in i jämförelse med en kvantitativ innehållsanalys som är styrd på ett
annat sätt. Textanalys är användbar då man är intresserad av mening och
meningsskapande processer.23 Texter måste tolkas och genom tolkning
finnes mening och betydelse.24 Målet med en textanalys är att analysera
textens innehåll, mening och avsikter eller maktstrukturer. Det finns olika
angreppssätt vid en textanalys genom att exempelvis läsa, tolka, koda eller
kategorisera innehållet i texterna får den en mening.25
Esaiasson m fl. Skildrar två huvudtyper av textanalyser där den första
handlar om att systematisera ett innehåll i de texter som är i fokus, medan
den andra snarare handlar om att på ett kritiskt sätt förhålla sig till innehåller
i texterna.
Den förstnämnda är den inriktning som är mest använd, den syftar till att
lyfta fram textens mening både tematiskt och systematiskt. För att
systematisera ska forskaren klargöra tankestrukturen genom att det mest
väsentliga innehållet ska bli lättillgängligt. I en textanalys ska man också
ordna material logiskt. Exempelvis innebär det att innehållet ska utformas på
ett sätt som gör att det går att överblicka i varierande kategorier. Det slutliga
för att systematisera undersökningar är att klassificera textens innehåll under
en sammanfattande rubrik.
Utmaningen med kvalitativa metoder är själva analysen. Det är sällsynt att
informationen ligger ordnad och i en systematiserad form. Inom de flesta
ämnen finns det tillgång till en omfattande materialsamling som gör att
någon överskådlighet är svår att finna under den begränsade tid som studier
23 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena
2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2017, 211
24 Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2012, 30
25 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud,
Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2017, 212-213.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2012, 51
3(26)
ofta pågår.26 Därför har jag nedan valt och presentera en operationalisering
av hur jag systematiserat min textanalys för att materialet ska stå i relation
till det problem, syfte och frågeställningar som denna studie önskar svara på.
Operationalisering av systematiserad textanalys:
Att klargöra tankestrukturen har genomförts i samband med
materialinsamlingen. Insamlingen har bestått i en stor mängd material som
har analyserats. Detta har varit dokument och främst dokument i form av
LAS officiella stadgar, vidare har två specifika protokoll valts ut som i
enlighet med textanalysen har kategoriserats och tolkats som två av de
bärande protokollen för LAS verksamhet både inomstatligt och
internationellt.
Studien har metodologiskt ordnat materialet logiskt genom att bland annat
strukturera empirin på ett sätt som gör att en mer omfattande kategorisering
blev möjlig. Exempelvis ges först relevant information kring LAS historia
och under vilka omständigheter som idén om en organisation föddes under
men också organisationens mest relevanta institutioner. Studien kategoriserar
även utvalda delar ur fördrag och protokoll som berör LAS.
Genom att klassificera har empirin delats in i olika underrubriker för att
ytterligare separera materialet.
3.2 Material och kritisk granskning
3.2.1 Datainsamling och materialredovisning
En inledande datainsamling gjordes genom att fastställa uppsatsens fokus.
Detta gjordes främst genom att bedöma ämnen och typer av texter som skulle
uppfylla studiens syfte. Sökning efter material gjordes inledningsvis via
Google som ledde mig in på bland annat Utrikespolitiska institutet. Senare
gjordes materialinsamling utifrån i söktjänsten OneSearch, DiVA portal, The
26 Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. 1997
4(26)
National Archives, JSTOR.org, och FNs dokument samlingar. Sökord som
frekvent har använts är: Arab League, Arab League treaties and protocols,
Arab League Regional Organization, Arab League members, Arab League
Successes and Failures, Arab League official statement, Arab League
communique, Arab league structure. Utifrån resultaten som framkommit av
den inledande materialsökningen har texterna gåtts igenom systematiskt.
Källkritiska aspekter har applicerats på materialet utifrån de fyra källkritiska
principerna:
- Äkthetskriteriet: Är källan vad den utger sig för att vara? Då
uppsatsen tar sin utgångspunkt i protokoll som ses som en berättande
källa är det viktigt att följande punkter beaktas.
- Tidskriteriet: ju närmare i tiden protokoll och liknande utges desto
mer trovärdig är källan.
- Beroendekriteriet: en trovärdig källa ska inte vara beroende av någon
annan källa. En trovärdig källa ska bekräftas av minst två oberoende.
- Tendenskriteriet: Har upphovsmannen något intresse av att vinkla och
påverka utifrån personliga, ekonomiska eller politiska intressen?27
Efter detta valdes relevant innehåll ut som har kategoriserats och
systematiseras. Utifrån syftet i denna studie var innehåll som berör LAS
organisationsstruktur, försvårande omständigheter inom
Mellanösternregionen, samt organisationens bakgrund, det mest
betydelsefulla.
Jag har valt att endast teoretisera LAS offentliga dokument och inte
specifika handlingar/händelser eller konflikter som utspelat sig i regionen.
Detta har valts då det är svårt att härleda konflikter endast till LAS utan att
27 Thurén, Torsten. Källkritik. 1997, s. 7-8
5(26)
blanda in andra organisationer och specifika länders agerande, för att kunna
ta det i beaktning hade det krävts mer utrymme än det inom en
kandidatuppsats. Vidare har mitt syfte med uppsatsen varit att ge en teoretisk
överskådlig förklaring till LAS integration vilket inte hade varit möjligt om
begränsningen legat i fallstudier.
De tre protokoll som kommer vara främsta utgångspunkten i denna uppsatsen
är AP (1944), PLAS (1945) och JDECT (1950). Dessa protokoll kommer
vara i fokus då de på ett eller annat sätt är bärande för LAS hållning. AP och
PLAS är båda grundfördrag och även om AP kom först så har PLAS samma
mål och medel med undantaget att det sistnämnda är mer utvecklat och
därför mer användbart för att uppnå studiens syfte. PLAS blev även den
officiella grunden till LAS bara månader efter AP. JDECT är organisationens
fördrag som har fokus på de ekonomiska och militära angelägenheterna.
3.2.2 Anmärkningar kring materialet och dess källor
En av de största utmaningarna rörande material har varit att få tag på
Arabförbundets offentliga dokument. Många dokument är endast tillgängliga
på arabiska utan engelsk översättning. Något problematiskt har det också
varit att den engelska versionen av förbundets officiella hemsida har varit
svår att komma åt då den under långa perioder är under konstruktion. Det är
ett något som andra också upplevt som begränsande faktor för den fria
tillgången av information, bland annat Abusidualghoul som nämndes under
rubriken tidigare forskning.
För att studien ska nå sitt syfte har det varit betydelsefullt att få tag i LAS
protokoll och därför har andrahandskällor som översatt deras protokoll fått
användas vilket ur en källkritisk synpunkt inte är det ultimata, dock har dessa
andrahandskällor valts ut med omsorg för att källorna inte på något sätt ska
vara tendentiösa samt att de ska vara korrekt översatta. Därefter har en
handfull forskningsrapporter och elektroniska källor som publicerat
6(26)
protokollen jämförts för att se om dessa stämmer överens vilket har varit
fallet med samtliga källor.
Studien har huvudsakligen utgått från “The Avalon project” som är ett
projekt från Yales juridiska institution. Projektet samlar elektroniska
dokument som berör områdena juridik, historia, ekonomi, politik och
diplomati. Risken för feltolkning finns fortfarande då alla förordningar är
översatta först från arabiska till engelska och sedan till svenska av mig. Jag
har bedömt att min andrahandskälla från Yale är tillförlitlig då det anses vara
ett av världens mest ansedda universitet. Men för att ytterligare kontrollera
dess tillförlitlighet har jag kontrollerat så översättningen stämmer överens
med andra källor där protokollen blivit översatta. Bland annat har Robert W.
MacDonald protokollen som bilagor i sin bok The League of Arab States
som har publicerats av Princetons bibliotek.
Under rubriken om datainsamlingen bör läsaren ha i åtanke att i studien likt
textanalysens ramverk så tolkas samtliga texter och övrigt material av
författaren där han/hon i sin tur ger materialet mening. Det innebär att
beroende på vilket perspektiv forskaren har påverkar det medvetet eller
omedvetet både urval och tolkning av texten. Forskaren kan utöver detta
också ha bristande kontextuell förståelse vilket kan påverka något annat än
utläsning av texterna.28
Det kritiska momentet angående översättning kommer jag inte ifrån oavsett
vilket material jag väljer att använda då den svenska tillgången av
tillförlitliga publikationer rörande LAS är mycket bristfällig. Den enda
svenska källan rörande LAS jag kommer ha nytta av är Landguiden.
Utrikespolitiska institutet som står bakom landguiden är ett oberoende
28 Grønmo, Sigmund. Metoder i samhällsvetenskap. 2006, 37.
7(26)
institut där dess sakkunniga inkluderar både forskare och redaktörer med
utrikespolitisk kompetens. Materialet kring LAS uppdaterades senast 2016.
Jag bedömer att den kan ses som tillförlitlig.
4. Empiri
Inledningsvis i detta kapitel kommer studiens empiri att presenteras. Först
kommer en kortare historisk inledning för att få en uppfattning om kontexten
som föranledde behovet av en regional organisation. Därefter en tabell med
medlemsländernas tidpunkt för medlemskap. Slutligen redogörs delar ur
grundfördragen i historisk ordning, från äldst till senaste; AP, PLAS och
JDECT. För att sedan återkomma till PLAS där den organisatoriska
strukturen presenteras som undertecknades i samband med detta.
4.1 Historisk kontext
För att få en förståelse för hur LAS har utvecklats är det viktigt att ha i
åtanke att organisationen verkar i en region som har varit starkt begränsad
utav kolonialmakt. Det ottomanska rikets makt avlöstes stegvis av europeiskt
styre runt 1800-talet29 Denna kolonialism fortsatte till slutet av andra
världskriget där de härskande staterna i området var främst Frankrike och
Storbritannien.30 Under 1940-talet tog idén om ett samarbete mellan
Mellanöstern och Nordafrika (MENA) fäste. Även om många stater hade
blivit självständiga var kolonialmakten fortfarande dominerande. Men läget
var oroligt och hoten mot de nya staterna var många.31 De negativa
effekterna av kolonialt styre började framträda och ett fåtal arabiska ledare
och tänkare började argumentera för att alla arabisktalande, oavsett sin
religiösa tillhörighet, var en del utav samma nation och skulle ha rätt att
forma och leva i en självständig stat, likt de europeiska nationerna redan
29 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and
Arab Maghreb Union. 2017, 7
30 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 25-26
31 Utrikespolitiska institutet. Arabförbundet, framväxten. 2016
8(26)
gjorde.32 En arabisk nationalism började ta form, men för att nå målet om en
Pan-arabism33 krävdes det institutioner för att utveckla program och policys.
Egypten var den stat i Mellanöstern som drev idén om en arabisk
samarbetsorganisation hårdast och var också den stat som tog initiativ till ett
möte i Alexandria 1944. Detta möte får ses som lyckat då AP utformades,
som i sin tur ledde till att grundstenen till det vi idag känner till som LAS
började växa fram.34
Dokumentet som formades i Alexandria (6 oktober 1944) blev grunden till
fortsatta diskussioner vilket ledde till att PLAS signerades sex månader
senare i Kairo, och med detta existerade LAS i en mer formell mening.
PLAS utstakade en form av ram för den arabiska regionala ordningens
framtid.
4.2 Medlemsländer i LAS
I tabellen visas medlemsländer och tidpunkt för medlemskap samt fem
observatörer. Observatörerna tillåts att delta i LAS möten men endast för att
uttrycka sin åsikt och ge råd men de besitter inga röstningsrättigheter.35
32 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 27
33 Panarabisk enligt NE: ”panarabism, uppfattningen att alla araber och arabfolk utgör en
enda nation, trots olikheterna i faktiskt talspråk, kulturtradition och religionstillhörighet. Det
kan också vara ett politiskt program: strävan att förena alla araber till en enda stat, eller
åtminstone etablera ett nära samarbete mellan arabstaterna.”
34 Utrikespolitiska institutet. Arabförbundet, Framväxten. 2016
35 Toffolo E. Chris. Global Organizations. 2008, 9
9(26)
Land Årtal Land ÅrtalEgypten
Irak
Jordanien
Libanon
Saudiarabien
Syrien
22 Mars 1945
Oman 29 september 1971
Jemen 5 Maj 1945 Mauretanien 26 november 1973
Libyen 28 mars 1953 Somalia 14 februari 1974
Sudan 19 januari 1956 Palestina 9 september 1976
Marocko
Tunisien 1 oktober 1958 Djibouti 9 april 1977
Kuwait 20 juli 1961
Komorerna 20 november 1993
Algeriet 16 augusti 1962 Eritrea
Brasilien
Observatörer sedan
2003
Förenade
Arabemiraten 12 juni 1972 Indien Observatör sedan
2007
Bahrain
Qatar 11 september
1971
Venezuela Observatör sedan
2006
10(26)
4.3 Alexandriaprotokollet
Egypten var det land som drev frågan om en arabisk samarbetsorganisation
hårdast och tog initiativ till en konferens i Alexandria 1944, där riktlinjer för
LAS drogs upp. AP är det första dokumentet som undertecknades som visade
organisationens offentliga bildande 7 oktober 1944.
I och med undertecknandet accepterade ledarna en form av lös konfederation
med fortsatt självständiga stater, med en svag institution som skulle
samordna vissa aktiviteter. Huvudsyftet med AP var att stärka förbindelserna
mellan de arabiska staterna och att delta i samordningen kring respektive
lands politiska planer och utrikespolitik. Detta utan att störa deras oberoende
samtidigt som man utlovande skydd på lämpligt sätt i händelse av aggression
mot en av medlemsstaterna och dess suveränitet.36
Många stater var väldigt oroliga att de skulle förlora sin nya självständiga
makt till en annan institution, även om man såg fördelarna med någon form
av organisation för att samordna regionala angelägenheter.
4.4 Pact of the League of Arab States I och med att PLAS signerades och verkställdes 1946 så ersatte detta AP som
tidigare varit det protokoll som formulerade det regionala samarbetet. PLAS
nämner inte AP men det som skiljer stadgarna åt är att PLAS, som svar på
oroligheterna kring att en regional samordning skulle kränka suveräna staten,
lägger mycket mer fokus på att suveräniteten ska vara i centrum.37
Nedan återges delar av PLAS som är de mest bärande för hur samarbetet
mellan medlemsländerna ska fortlöpa.
36 League of Arab States Alexandria protocol. 1944, artikel 1.
37 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 34
11(26)
Medlemskapet är reglerat i artikel 1 där endast självständiga arabiska stater
kan ansöka om medlemskap. Medlemmarna lovar att respektera respektive
medlemsstats suveränitet enligt artikel 8, där det framgår att man inte får
vidta några åtgärder som är “beräknade för att ändra etablerade system av
regeringen”.38
Syftet var enligt artikel 2 att organisationen genom LAS skulle närma sig
varandra och samordna sina politiska verksamheter i syftet att skapa ett nära
samarbete, man ville genom samarbetet skydda staternas oberoende och
respektive medlemslands suveränitet.
“The purpose of the League is to draw closer the relations between
member States and co-ordinate their political activities with the aim of
realizing a close collaboration between them, to safeguard their
independence and sovereignty, and to consider in a general way the
affairs and interests of the Arab countries.”39
Idén var ett samarbete kring följande områden
a) Ekonomiska och finansiella frågor, inklusive handel, tull, valuta, jordbruk
och industri
b) kommunikation, inklusive järnvägar, vägar, luftfart, navigering och post
och telegraf
c) Kulturella frågor
d) Ärenden som är kopplade till nationalitet, pass, visum, verkställighet av
domar och utlämning
e) Sociala välfärdsfrågor
f) Hälsofrågor.40
Förutom att lägga grunden till syftet med förbundet så enades man även om
LAS organisationsstruktur, vilket presenteras närmare nedan.
38 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 8
39 ibid, artikel 2
40 Ibid.
12(26)
Tillhörande fördraget finns tre bilagor. Den första innefattar en bilaga
rörande Palestina, den andra rörande hur samarbetet med länder som inte är
medlemmar av LAS ska se ut, samt en tredje som avhandlat utnämningen av
LAS generalsekreterare.
Till skillnad mot AP nämner inte PLAS något kring försvarsfrågor. Därför
utvecklades senare JDEC.
6.5 Treaty of Joint Defence and Economic Cooperation Between States
of the Arab League
Detta är LAS säkerhetsfördrag. Fördraget som vanligen är känt som “The
Arab collective security pact” signerades 1950 och ratificerades 1952.
Tanken var att fördraget skulle medföra att LAS låg i linje med FN-stadgan
om kollektiv säkerhet (artikel 51).41
I artikel 1 bekräftar de fördragsslutande staterna sin önskan om att lösa
internationella tvister med fredliga medel för att upprätthålla stabilitet och
säkerhet.42
Artikel 2 i protokollet framhåller de fördragsslutande staterna betraktar all
beväpnad aggression mot någon eller flera av dem, eller deras väpnade
styrkor, som riktat mot dem alla. Därför framhålls rätten till självförsvar både
individuellt och kollektivt där alla tillgängliga åtgärder, inklusive beväpnade
styrkor, får användas för att avvärja aggressionen och återställa säkerhet och
fred.43
41 MacDonald, Robert W. The League of Arab states: a study in the dynamics of regional
organization. 1965, 48
42 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League. 1950,
artikel 1
43 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League.
1950, artikel 2
13(26)
Den ekonomiska biten av fördraget innebär att staterna i enlighet med artikel
7 ska skapa trygghet och välstånd i de arabiska staterna och att de i ett försök
att höja levnadsstandarden ska åta sig att samarbeta för att utveckla staternas
ekonomier och utnyttjande av deras naturresurser. Man önskade att
underlätta utbyte av respektive jordbruks- och industriprodukter och för att
leva upp till det ska man ingå i inter-arabiska överenskommelser. 44
Artikel 10 menar vidare att medlemsstaterna förbinder sig att inte ingå
internationella avtal som kan strida mot bestämmelserna i detta fördrag eller
att i sina internationella förbindelser agera på ett sätt som kan strida mot
syftet med detta fördrag.45
I samband med JDECT bildades även ett försvarsråd med utrikesministrar
eller försvarsministrar från medlemsländerna, samt två organ för
samordningen av samarbetet inom området.
4.5 Organisationsstruktur och ledning
Som tidigare nämnts beslutade man i samband med undertecknandet av
PLAS hur organisationen skulle samordnas. Det ser ut på följande sätt:
Rådet (The Arab League Council)
Detta är organisationens huvudbeslutande organ samt det kraftfullaste. Rådet
fattar alla viktiga beslut och de kontrollerar och samordnar LAS verksamhet.
De består i delegationer från varje medlemsstat, där varje medlemsstat har en
röst oavsett hur stor befolkning. 46 Delegaterna är ofta utrikesministrar.
Rådets möts två gånger per år i mars och oktober och möten utöver dessa kan
ske på begäran. Utöver mötena i mars och oktober med utrikesministrarna
44 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League.
1950, artikel 7
45 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League.
1950, artikel 10
46 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 3
14(26)
förekommer också toppmöten med ledare från alla medlemsstater.
Toppmötena berör alla typer av regionala problem, vad som diskuteras på ett
toppmöte är exempelvis kriget i Irak, men det har också varit hur man ska gå
till väga för att förbättra turismen och hur samarbeten likt ”Greater Arab Free
Trade Area” utvecklas.47
Rådet har befogenhet att ändra i LAS fördrag, att besluta om att erkänna nya
medlemmarna och att acceptera återkallandet av medlemskap. Rådet utser
generalsekreteraren varje år och godkänner LAS budget.48 De ansvarar också
för att fredligt avsluta tvister mellan ligamedlemmar, försvara alla
medlemmar som är offer för aggression och samordna LAS med andra
internationella organisationer. Sammanfattande är deras uppgift att
förverkliga LAS målsättningar. De medlemmar som inte fullföljer
obligationerna har rådet rätt att exkludera från LAS, genom ett beslut som
fattas med en enhällig omröstning från alla stater utom den stat som det
avses.49
I enlighet med artikel 4 finns det även permanenta kommittéer för var och en
av de områden som anges i artikel 2 i PLAS. Kommittéerna består även de i
representanter från medlemsländerna. Deras uppgift är att expandera
samarbetet mellan medlemsländer, och att skapa ett utkast till internationella
avtal för diskussion och godkännande av rådet.50
Sedan finns även specialiserade ministerråd som består av relevanta
regerings ministrar från varje medlemsland. De formulerar policys för
samarbete inom vissa speciella områden, exempelvis rådet för arabiska
47 BBC. Arab states line up behind Iraq. 25 mars 2003
48 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 13
49 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 6
50 Almakky Ghazy, Rawa. The League of Arab States and the protection of Human Rights:
A legal analysis. 2015, 126
15(26)
ministrar för ungdom och idrott51 som träffas periodvis för att främja
problem som är viktiga för barn.52
Generalsekretariatet (The Secretary General)
Är ett permanent generalsekretariat är LAS institution som ansvarar för det
dagliga arbetet och består i olika departement. Generalsekretariatet har
personal över hela världen och har en viktig roll i att representera LAS på
internationell nivå vilket har gjort att dess makt har ökat och ansvarar för
genomförandet av beslut som fattats av rådet.53
De huvudsakliga departementen under generalsekretariatet är de som berör
de viktigaste problemen i LAS regionala ansvar, exempelvis avdelningen för
ekonomiska frågor och militära angelägenheter. Det finns också andra
departement som är hängivna till LAS internationella verksamhet,
exempelvis avdelningen för administration och finansiella affärer.
Parlamentet (Arab Parliament)
Är LAS senaste tillskott som etablerades 2005. Här träffas representanter
från medlemsstaternas parlament. Varje stat har fyra representanter och
parlamentet begränsas till sociala, ekonomiska och kulturella problem. De
kan inte föreslå ny lagstiftning, och de kan endast diskutera och ge åsikter
rörande frågor rådet har hänvisat dem till.
51 Fritt översatt från the Council of Arab Ministers for Youth and Sport.
52 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 48
53 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 49 och Pact of the
League of Arab States. 1945, artikel 12
16(26)
5. Analys - ur ett neofunktionalistiskt perspektiv
Analysen följer neofunktionalismens integrationsprocess från att
samarbetet inleds, till den funktionella och politiska spill-overn och slutligen
analyseras effekterna av den eventuella integrationen inom det funktionella
och politiska.
5.1 Samarbete inleds
I organisationens grundande dokument AP och PLAS likväl som i tidigare
diskussioner om den framtida organisationen fanns den Pan-Arabiska
drömmen om ett enande av alla araber fritt från kolonialstyre. LAS födelse
var påverkad av många olika faktorer som influerade regionen, inklusive
andra världskriget. Ett politiskt samarbete sågs därför som nödvändigt för att
lösgöra staterna från det rådande kolonialväldet som rådde och i framtiden
fortsatt skydda dem från makthungriga européer.54
Ramarna i AP drogs upp och formulerades som
“The object of the League will be to control the execution of the
agreements which the above states will conclude; to hold periodic
meetings which will strengthen the relations between those states; to
coordinate their political plans so as to insure their cooperation, and
protect their independence and sovereignty against every aggression by
suitable means; and to supervise in a general way the affairs and
interests of the Arab countries.”55
LAS kan snarare ses som en lös form av en konfederation där LAS 22
medlemsstaterna har samlats för att samarbeta kring gemensamma intressen
samtidigt som staternas suveränitet står över de gemensamma.
54 Utrikespolitiska. Arabförbundet, Framväxten. 2016
55 League of Arab States Alexandria protocol. 1944, artikel 1
17(26)
Tanken om ett inledande samarbete enligt neofunktionalismen är att det
startade i okontroversiella frågor, likt ekonomi. Fyra problem som kan
identifieras utifrån neofunktionalismens föreställning om den inledande
integrationen är för det första, för högt ställda mål. Förbundet önskar
samarbeta både kring ekonomiska frågor, kommunikation, kulturella
angelägenheter, frågor om nationalitet, sociala frågor och hälsofrågor.
Organisationen hade från start breda syften vilken kan ha gjort att de haft
svårt och samordna frågor som rör både ekonomiska och politiska och frågor
från start. Trots att samarbetet inte fått det omfattande samarbete som man
tänkte sig i AP och PLAS har agendan fortfarande inte ändrats sedan 1945.
Detta kan kopplas till det andra problemet där det överhuvudtaget är svårt att
samarbeta på områden som inte anses vara känsliga eller som är neutrala i
mellanöstern regionen. Exempelvis är frågan om nationalitet ett av de sex
samarbetsområden som lyfts i PLAS. Det är något som generellt inte anses
känsligt inom EU men i Mellanösternregionen får en annan betydelse.
Detta leder in på den tredje problempunkten där organisationen har använts
som plattform för ett politiskt spel. Redan innan förbundet startades har
samordning och utveckling av gemensamma intressen varit problematiskt på
grund utav den historiska rivaliteten mellan medlemsstaterna. Rivaliteten har
i sin tur bidragit till en bristande samordning av gemensamma intressen som
delvis kan förklaras av att många icke-demokratiska medlemsstater deltar i
organisationen. Exempelvis så uteslöts som tidigare nämnts Syrien ur LAS
2011 till följd av Syrienkonflikten, men uteslutningen förväntas hävas någon
gång under 2019 och Bashar al-Assad förväntas återta sin plats bland
arabvärldens ledare.56 Samtidigt som den senaste mätningen av
demokratiindex (2018) visar att Syrien rankas som ett av världens fem mest
56 The Economist. Democracy Index, 2018.
18(26)
odemokratiska länder.57 LAS kan därmed generaliserande ses som en
organisation där odemokratiska ledare tävlar för att vinna legitimitet i en
organisation utan fungerande mekanismer, snarare än en plattform för
samarbetande mellan nationalstater.
Den odemokratiska aspekten kan sammankopplas med det fjärde problemet.
Organisationen framstår som något motsägelsefull i både AP och PLAS.
Samtidigt som grunden för det regionala samarbetet skulle utgå från att
skydda staternas suveränitet så strävar fördragen samtidigt mot ett ökat
samarbete och sammanslagningar.58 Detta kan vara en bidragande faktor till
att integrationen inte följer teorin, då medlemsstaternas statsskick skiljer sig
så pass emellan medlemsstaterna så är det även den stora skillnaden fattiga
och rika stater påtaglig. Detta gör att intressena därmed ser skiljer sig för
mycket för att en regional organisation med fortsatt helt suveräna stater inte
är applicerbart i regionen.
Ett överstatligt politiskt maktcentrum59
För att uppfylla målet om Pan-arabism krävdes det institutioner som tillät
LAS att utveckla program och policys för att förbättra samhällena. Olika steg
för att uppnå ett överstatligt politiskt maktcentrum har tagits från tiden då
medlemsstaterna var kolonialiserade fram tills idag. Exempelvis under 1930-
talet inleddes olika former av bilaterala och multilaterala fördrag mellan
enskilda arabstater och mellanstatliga konferenser för att diskutera
utvecklingen av en gemensam politik bortom de nationella regeringarna.60
57 The Guardian. Arab League set to readmit Syria eight years after expulsion. 2018. 58 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and
Arab Maghreb Union. 2017, 43
59 Översatt från “Supranational Governance”, “involving more than one country, or having
more power or authority that is greater than that of single countries”. Cambridge dictionary.
60 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 28
19(26)
Rådet är det högsta centrala exekutiva organet i LAS. Men likt tidigare
nämnts i avsnittet om grunderna för det inledande samarbetet finns det en
medfödd motsättning inom LAS som starkt påverkar även dess institutioner.
Denna motsättning är den mellan ett överstatligt maktcentrum och den
nationella suveräniteten.61 Å ena sidan syftar man till samordning av
politiken för att uppnå samarbete mellan medlemsstaterna och för att skydda
deras oberoende och suveränitet. Men å andra sidan kan man säga att LAS
säger ifrån sig ensamrätten att verka som en regional organisation när
arabförbundets medlemmar får upprätta närmare och starkare samarbete med
andra samtidigt.62 Så länge organisationen prioriterar suveräniteten först
snarare än att axla rollen som en relevant regional organisation kommer den
troligen aldrig att få genomslag. Organisationen tillhandahåller alltså en gemensam plats där styrning kan äga
rum men LAS integration inte kan genomföras med hänsyn till staternas
suveränitet. Vidare betonade rådet ett funktionellt snarare än ett politiskt
samarbete.63 Detta speglar staters vilja att hellre upprätthålla den inhemska
makten och den styrande eliten än att integreras med andra medlemsstater
som skulle innebära samarbete och enande.64 Ett annat problem LAS står
inför är att även om staterna skulle vara överens saknas en effektiv mekanism
för att verkställa det som beslutats av rådet.65
Förslag om att utöka LAS för att få en starkare politisk genomslagskraft har
varit ett återkommande tema. 2004 föreslog exempelvis Jemens president,
Ali Abdullah, att LAS skulle ersättas med en arabisk union med mer
61 Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security
organisation? 2012, 20
62 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 9
63 Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security
organization? Bradford 2012, 17
64Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security
organization? 2012, 21
65 Almakky Ghazy, Rawa. The League of Arab States and the protection of Human Rights:
A legal analysis. 2015, 124
20(26)
maktbefogenheter. I dagsläget är det fortfarande inget som är aktuellt med
hänvisning till de varierande statsskicken skulle det vara svårt att få till den
typen av union då många av medlemsstaterna inte har en fungerande
institution på ”hemmaplan” och därmed är steget till att generera något
liknande på regional nivå inte ett rimlig steg.
Politisk plattform och samarbete
LAS försöker ersätta rivalitet mellan medlemsländer med en samarbetande
relation, så att alla medlemmarna ska kunna utvecklas snabbare på ett sätt
som hjälper hela gruppen. LAS har sedan AP och PLAS uppmuntrat att
medlemsstaterna ska samarbeta genom att exempelvis ha de breda målen för
samarbete i både ekonomiska, kulturella, sociala och hälsofrågor. Man tror
på att en samarbetsmiljö ska göra att staten både individuellt och
självständigt bibehåller sin suveränitet och självständighet genom att ingå
samarbete.
Även om det inte finns något överstatligt maktcentrum i en
neofunktionalistisk mening, har samarbete inom förbundet ändå haft en god
utveckling. Exempelvis sammanförs företag och andra typer av
organisationer från olika länder för att koordinera åtgärder som kan vara
positiva för förbundets medlemmar. Exempel på detta är grupper såsom the
Arab Sea Ports Federation, the Arab Postal Union och the Arab Association
of Iron and Steel.66 Den sistnämnda gruppen ska stödja och utveckla
stålindustrin inom LAS genom att bland annat hjälpa medlemmar med deras
ekonomiska, teknologiska och tekniska utvecklingen. Arab Association of
Iron and Steel bidrar till en samarbetande relation som hjälper hela gruppen
genom ökad import och export.67
66 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 52
67Arab Association of Iron and Steel.
21(26)
5.2 Spill-over effekter
Funktionell spill-over
Ekonomiskt samarbete och integration har stått högt upp på förbundets lista
sedan starten.68 Målet har varit att främja en regional ekonomisk integration
genom att koppla samman länderna, öka handeln och investeringarna.69 Det
har därför tagits ett flertal initiativ som gått i den riktningen. För att den
ekonomiska integrationen i AP och PLAS skulle möjliggöras var
handelsutbyte en central del och för att utveckla handeln har det stegvis
antagits åtgärder för att möjliggöra detta.
Årtiondena innan 1970 framhöll LAS regional integration genom att bland
annat föreslå handelsregler som möjliggjorde för deltagare i LAS att inte
betala tullar på råmaterial och produkter baserade på jordbruksprodukter
såsom kläder av bomull. Men dessa tidiga ansträngningar saknade
verkställande mekanismer och fick därför inte den önskade effekten på den
regionala handeln.70
LAS arbetade vidare för att integrera regionen genom att sätta upp en
regionsomfattande gemensam marknad där tanken var att man via
standardiserade handelsregler och förordningar samt sänkta tariffer och andra
handels barriärer, detta skulle skapa en marknadsplats mellan länder där det
skulle vara enkelt att skapa handel. Den kom att kallas The Common Arab
Economic Union (CAEU). Trots att CAEU var ett viktigt steg till en ökad
integration mellan medlemsländerna fungerade det inte bra pga. Att
handelshinder som vid tidpunkten inte kunde övervinnas genom att
underteckna ett fördrag.
68 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 4
69 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League. 1950,
artikel 7
70 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 90
22(26)
Senare bildades den regionala organisationen GAFTA (Greater Arab Free
Trade Area) som syftar till att göra försäljning av produkter inom blocket
utan skatt i regionen. För första gången så tryckte andra globala krafter också
på för bildandet i samma riktning.71
En förklaring till den långa process som föregåtts att få en fungerande handel
mellan medlemsstaterna, trots att det varit ett mål sedan det första fördraget,
kan grunda sig i den stora ekonomiska spänningen mellan medlemsstaterna.
Spänningen grundar sig mellan LAS oljerika stater72, som exempelvis Qatar,
Saudiarabien, och Kuwait och de fattiga medlemsstaterna som exempelvis
Mauretanien, Sudan och Comorerna. Qatar har till exempel en
bruttonationalprodukt som överstiger Mauretaniens med över sjuttio
gånger.73 Fattiga medlemsstater har anklagat de rika staterna för att inte ge
dem tillräckligt med ekonomiskt stöd74 och dessa spänningar har LAS inte
lyckats överbygga. En förklaring till att den ekonomiska integrationen inte
fullföljs är att de oljerika staterna (en form av elit i regionen) inte ser
samarbetet i PLAS som mer attraktivt då samarbetet inte sker på lika villkor
och därför är det mer gynnsamt att agera själva genom att skapa avtal mellan
enskilda nationer som inte gynnar organisationen i stort.
Politisk spill-over
Trots att neofunktionalistiska tänkare har uttryckt att politisk integration inte
kommer att kunna kringgås efter integration på det ekonomiska området
verkar inte det vara fallet för LAS.75 Idén var att ett växande beroende föddes
71 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 96
72 Utrikespolitiska Institutet. Arabförbundet, verksamheten. 2016
73 The World Bank. GDP per Capita, Qatar och Mauretanien.
74 Utrikespolitiska Institutet. Arabförbundet, verksamheten. 2016
75 Rosamond, Ben, Theories of European Integration. 2000, 51-52.
23(26)
ur den funktionella spill-overn och därefter skulle nationella lojaliteter sedan
överflyttas till någon form av överstatlighet.
Det politiska inflytandet har varit blygsamt medan den funktionella spill-
overn har haft en viss genomslagskraft. Den politiska spill-overn går att
koppla till bristen på ett överstatligt politiskt maktcentrum som berördes
tidigare. Till följd av de institutionella bristerna har LAS svårt att integrera
medlemsstaternas politiska intressen och en politisk spill-over blir därför inte
tillämpbar i enlighet med neofunktionalismen. Å andra sidan är det inte
oväntat, sambandet mellan att utforma ett maktcentrum och överlåta politisk
makt till en överstatlig organisation när majoriteten av medlemsländerna är
institutionellt underutvecklade själva är ingen logisk utveckling.
5.3 Effekter
Eftersom integrationen inom neofunktionalismen ligger på en enande process
är det inte möjligt att ge exakt svar på dess slutgiltiga effekter. Det som går
att konstatera utifrån ovanstående punkter är att LAS inte fått den effekt som
fördragen föreskriver på grund av samverkande faktorer. Men samtidigt har
LAS huvudsakliga mål sedan starten varit att bibehålla suveräniteten i
medlemsstaterna, så utifrån det avseendet är organisationen lyckad medan
det ur organisationssynpunkt inte är det då LAS har svårt att få igenom
beslut.
6. Slutsatser
LAS har sedan bildandet 1944 haft svårigheter att förverkliga och leva upp
till sina stadgar och studiens syfte var att med förklara varför med hjälp av
neofunktionalismen. Analysen har gjorts med utgångspunkt från hur
samarbetet har inletts och fortlöpt samt institutionella förutsättningar som bör
24(26)
finnas. Det empiriska underlaget utgår från de grundande fördragen AP,
PLAS och JDECT där målsättningarna med samarbete och dess
förutsättningar framgår. Analysen visar på avvikelser mellan målen och vad
som är relativt utifrån förutsättningarna.
Samarbetet inleddes med höga mål kring allt från ekonomiska, kulturella och
sociala frågor. De högt satta målen har i sin tur gjort det svårt för LAS att
utvecklas på grund av både bristfälliga institutionella och organisatoriska
förutsättningarna. LAS har varken från grundandet eller senare utvecklat
mekanismer som klarar av en ekonomisk eller politisk spill-over. De
bristande förutsättningarna för funktionell och politisk-spill over har förutom
svaga mekanismer också kunnat förklaras av de varierande styrelseskicken
och ekonomiska förutsättningarna i medlemsländerna.
Utifrån idén om funktionell spill-over har många försök till ökad handel
mellan medlemsstaterna genom exempelvis sänkta tariffer. Men oljerika
stater har inte sett samarbetet som tillräckligt attraktivt då det även finns
många fattiga medlemsstater i organisationen. Oljerika stater har därför sett
det som mer lönsamt att agera på egen hand och därmed har heller inte någon
politisk spill-over skett, för behovet av ett överstatligt politiskt centrum har
inte varit aktuellt.
De organisatoriska förutsättningarna är starkt begränsade. LAS har svårt att
agera på grund av både den bristande gemensamma basen att stå på, där
medlemsstaternas styrelseskick gör behovet av samordningen och intressena
så pass skilda. Detta i sin tur gör att majoriteten av staterna inte vill
underkasta sig ett överstatligt politiskt centrum genom att göra avkall på sin
suveränitet. LAS har inte haft någon större inverkan på som organisation
utifrån neofunktionalismen. Möjligtvis kan man se effekter på mindre
samarbeten (alltså spill-overs) i form av exempelvis Arab Association of Iron
25(26)
and Steel. Men någon överföring till ett överstatligt politiskt maktcentrum
har inte skett. Därför kan man inte heller säga att effekterna av samarbetet
ses som tillräckligt lyckat för någon enandeprocess kan man inte tala om.
Sammanfattningsvis har LAS inte levt upp till sina stadgar på grund av
- För högt satta mål på för många områden. Även om samarbetet
inleddes neutralt genom ekonomiska frågor så infattade det även
samarbete på områden som vara känsliga specifikt för
mellanösternområdet beroende på vilken stat det berör.
- Organisationen har inte de rätta förutsättningarna för att agera i en
region där odemokratiska stater verkar på grund av att
organisationens fördrag värnar om staters suveränitet i första hand.
- Funktionell spill-over förekommer i mindre skala, men har inte fått
det genomslag som de olika handelslättnader varit tänkta att få. Detta
kan förklaras med den starka spänningen som finns mellan rika
oljestater och fattigare utan naturtillgångar. De rika staterna ser inte
vinsten med en funktionell spill-over vilket i sin tur leder till att en
politisk spill-over inte blir av, för det finns heller ingen vinst med att
överföra sina nationella lojaliteter överstatligt.
7. Självkritisk diskussion och framtida forskning
Med facit i hand tror jag att uppsatsen hade tjänat på att ha en mer ’hands-
on’-applicering där jag som författare skulle dragit mer nytta av den statistik
som finns rörande hur LAS har agerat vid mindre krig och konflikter och
även fokuserat på hur ett antal stater faktiskt agerat. Kanske hade det gett en
mer omfattande och djupgående analysdel.
Teoridelen har varit kämpig och det förvånade mig att LAS inte har mer
befogenheter att agera än det som framgår i fördragen. Detta har gjort att
26(26)
uppsatsen skulle kunna bli intressant med ytterligare en teori, även det för en
mer omfattande analys. Samtidigt var ju just neofunktionalismen det jag
önskade skulle genomsyra hela uppsatsen, eftersom det är en så populär
integrationsteori som ingen tidigare hade applicerat på LAS.
Ett intressant område för vidare studier kring LAS integration kan vara att
addera ytterligare en regional organisation från regionen, exempelvis
Gulfstaternas samarbetsråd som enligt många ses som mer lyckad
organisation än LAS. Att då jämföra LAS med Gulfstaternas samarbetsråd
med hjälp av neofunktionalismen hade varit intressant för att se vilka
skillnader som framkommer.
Men som jag nämnde ovan finns det en del statistik att tillgå och man skulle
istället kunnat väva in det i analysdelen och sett om det förekommit någon
form av spillover som inte framkommit i mitt material.
1(3)
Referenser
Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security organisation?
University of Bradford. 2012
https://bradscholars.brad.ac.uk/bitstream/handle/10454/6333/Fady%20Abusidu-Al-
Ghoul%20PhD%20final%20Submission.pdf?sequence=3&isAllowed=y
Almakky Ghazy, Rawa. The League of Arab States and the protection of Human Rights: A
legal analysis. Brunel University London. 2015
https://bura.brunel.ac.uk/bitstream/2438/11067/1/FulltextThesis.pdf
Arab Association of Iron and Steel. https://aisusteel.org/en/aisu-objectives/
Ahramonline. Arab League chief calls his group 'impotent'. 13 september. 2011
http://english.ahram.org.eg/NewsContent/2/8/21159/World/Region/Arab-League-chief-calls-
his-group-impotent.aspx)
BBC. Arab states line up behind Iraq. 25 mars. 2003
http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/2882851.stm
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 2012
Cambridge dictionary. “Supranational”.
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/supranational
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena
2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan
Stockholm: Wolters Kluwer. 2017
Grønmo, Sigmund. Metoder i samhällsvetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber. 2006
Haas, Ernst. The uniting of Europe: political, social, and economic forces 1950-1957. [Ny
utg.] Notre Dame, Ind.: University of Notre Dame Press. 2004
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 1997.
Laughland, John. European integration: A marxist utopia? Oxford Univeristy Press 2009.
(https://www.jstor.org/stable/27904119?seq=1#metadata_info_tab_contents)
Lucian Moga, Teodor. The Contribution of the Neofunctionalist and Intergovernmentalist
Theories to the Evolution of the European Integration Process. Journal of Alternative
Perspectives in the Social Sciences. Vol 1, No 3. 2009.
https://www.researchgate.net/publication/40542728_The_Contribution_of_the_Neofunction
alist_and_Intergovernmentalist_Theories_to_the_Evolution_of_the_European_Integration_P
rocess
MacDonald, Robert W. The League of Arab states: a study in the dynamics of regional
organization. Princeton, N.J.: 1965.
2(3)
Monnet, Jean. Memoris. Third Millennium. 2015.
https://archive.org/stream/MonnetJeanMemoirs/Monnet%2C%20Jean%20-
%20Memoirs_djvu.txt
Moravcsik, Andrew. The European Constitutional Compromise and the neofunctionalist
legacy. Journal of European Public Policy. 2005, s. 354-355.
https://www.princeton.edu/~amoravcs/library/Moravcsik%20on%20Haas.pdf
Nationalencyklopedin. Panarabism.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/panarabism
Niemann, A. & Schmitter, P. ‘Neo-functionalism’, in: Wiener, Antje and Diez, Thomas
(eds) Theories of European Integration, Oxford: Oxford University Press, 2nd Edition. 2009.
https://www.researchgate.net/publication/330259562_Neo-functionalism
Nikola Lj. Ilievski. The concept of political integration: the perspectives of neofunctionalist
Theory. Journal of Liberty and International Affair. 2015. http://e-
jlia.com/papers/34928593_vol1_num1_pap4.pdf
Söderbaum, Fredrik. Theories of Regionalism. Beeson Mark och Stubbs Richard (edt) 2a
upplagan. 2011. https://www.academia.edu/6106775/Theories_of_Regionalism
Pinfari, Marco. Nothing but a failure? The Arab League and the Gulf Cooperation Council as
mediations in Middle Eastern conflicts. London School of Economics and Political Science
2009 http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.630.5422&rep=rep1&type=pdf
Rosamond, Ben. Theories of European Integration. Houndsmills: MacMillan. 2000.
Grønmo, Sigmund. Metoder i samhällsvetenskap. Liber. 2006
Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas (red.), Internationella relationer, MTM, Johanneshov,
2014
The Economist. Intelligence Unit. Democracy Index, 2018.
https://www.theguardian.com/world/2018/dec/26/arab-league-set-to-readmit-syria-eight-
years-after-expulsion
The Guardian. Syria suspended from the Arab League. 2011.
https://www.theguardian.com/world/2011/nov/12/syria-suspended-arab-league
The Guardian. Arab League set to readmit Syria eight years after expulsion. 2018.
https://www.theguardian.com/world/2018/dec/26/arab-league-set-to-readmit-syria-eight-
years-after-expulsion
Thurén, Torsten. Källkritik. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1997.
United Nations, The General Assembly. Peaceful settlement of disputes between States, 15
November 1982. https://www.un.org/documents/ga/res/37/a37r010.htm
Utrikespolitiska institutet, Landguiden. Red. Ylva Lindahl. Arabförbundet. 2016.
https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/Arabforbundet/inledning/
3(3)
Westberg, Jacob. Integration som problemlösning: en introduktion till teorier om europeisk
integration. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag 2006
Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and
Arab Maghreb Union. Abingdon, Oxon: Routledge 2017.
The World Bank. GDP per Capita, Qatar och Mauretanien.
https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD?end=2017&locations=MR-
QA&start=1960&view=chart
Dokument från LAS
League of Arab States Alexandria protocol, 7 oktober 1944
http://avalon.law.yale.edu/20th_century/alex.asp
League of Arab States, Pact of the League of Arab States, 22 mars, 1945
http://avalon.law.yale.edu/20th_century/arableag.asp
Treaty of Joint Defense and Economic Cooperation Between the States of the Arab League,
17 juni, 1950 http://avalon.law.yale.edu/20th_century/arabjoin.asp