Applikation X Modellkalkyl för utvärdering av ... · produktkalkyler och nollpunktanalys. Jag tar...

Applikation X – Modellkalkyl för utvärdering av mobilapplikationens lönsamhet ur kundföretagets synvinkel

Examensarbete

Ida Koski

Examensarbete för tradenomexamen

Utbildningsprogrammet för Företagsekonomi

Åbo 2016

EXAMENSARBETE Författare: Ida Koski

Utbildningsprogram och ort: Företagsekonomi, Åbo

Inriktningsalternativ/Fördjupning: Redovisning

Handledare: Timo Kerke

Titel: Applikation X- Modellkalkyl för utvärdering av mobilapplikationens lönsamhet

ur kundföretagets synvinkel

Datum 23.3.2016 Sidantal 40 Bilagor 10

Abstrakt

En grupp av yrkeshögskolans studerande bygger upp en mobilapplikation, som

eftersträvar att förbättra företags synlighet inom lokala kunder och turister samt skapa

nya långvariga kunder till företag i Pargas och i Åbolandskärgård. I applikation finns

information om lokala företag och medlemsföretag kan till exempel skapa olika

kampanjer med erbjudande till applikationens användare.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ifall det lönar sig för ett lokal företag

att vara med i applikationen. Avsikten är också att göra en modellkalkyl, som

projektgruppen kan dra nytta av i applikationens marknadsföring till lokala

kundföretag. Med hjälp av modellkalkylen kan projektgrupp tillsammans med

kundföretag utvärdera hur medlemskapet i applikationen påverkar till företagets

resultat.

I arbetets teoridel berättar jag mera om applikationen, medlemskapet i den och om

tjänster inom applikationen. Jag tar dessutom upp väsentliga teorier om

produktkalkyler och nollpunktanalys med tanke på arbetets teoridel. I arbetets

empiriska del kalkylerar jag tre olika exempel kalkyler och scenarier. Med kalkyler

utvärderar jag till exempel hur täckningsbidraget, antal kunder och rabatter påverkar

till företagets resultat och ifall det lönar sig att vara medlem i applikationen.

Språk: svenska

Nyckelord: produktkalkylering, nollpunktanalys, mobilapplikation

OPINNÄYTETYÖ

Tekijä: Ida Koski

Koulutusohjelma ja paikkakunta: Liiketalous, Turku

Suuntautumisvaihtoehto/Syventävät opinnot: Laskentatoimi

Ohjaajat: Timo Kerke

Nimike: Puhelinsovellus X – Mallilaskelma puhelinsovelluksen jäseneksi liittymisen

kannattavuuden arvioimiseksi asiakasyrityksen kannalta

Päivämäärä 23.3.2016 Sivumäärä 40 Liitteet 10

Tiivistelmä

Ryhmä ammattikorkeakoulumme opiskelijoita tekee puhelinsovellusta, jonka tavoitteena

on parantaa Paraisilla ja Turun saaristossa olevien yritysten näkyvyyttä paikallisten

asiakkaiden ja matkailijoiden parissa sekä saada uusia pitkäaikaisia asiakkaita yrityksille.

Sovelluksesta löytyy tietoa alueen yrityksistä ja mikäli yritys haluaa liittyä jäseneksi, saa

yritys erilaisia etuja ja se voi esimerkiksi toteuttaa erilaisia alennuskampanjoita

sovelluksen käyttäjille.

Opinnäytetyön tarkoituksena on tutkia kannattaako yrityksen liittyä sovelluksen jäseneksi.

Tarkoituksena on myös tehdä laskumalli, jota sovelluksen projektiryhmä voi hyödyntää

sovelluksen markkinoinnissa paikallisille asiakasyrityksille. Laskumallin avulla

projektiryhmä voi yhdessä asiakasyrityksen kanssa arvioida sovelluksen jäseneksi

liittymisen vaikutusta yrityksen tulokseen.

Opinnäytetyön teoria osassa kerrotaan tarkemman käsityksen saamiseksi kehitteillä

olevasta puhelinsovelluksesta, sen jäsenyydestä ja palveluista joita jäsenyritykset voivat

hyödyntää. Lisäksi käsittelen työn empiiriseen osaan liittyvää oleellista teoriaa

kustannuslaskelmista ja nollatuloksen analyysistä. Työn empiirisessä osassa teen kolme

erilaista esimerkkilaskelmaa, joiden avulla arvioin miten esimerkiksi myyntikate, uusien

asiakkaiden määrä ja alennukset vaikuttavat yrityksen tulokseen ja siihen kannattaako

sovelluksen jäseneksi liittyä.

Kieli: ruotsi

Avainsanat: kustannuslaskelma, nollatuloksen analyysi, puhelinsovellus

BACHELOR’S THESIS

Author: Ida Koski

Degree Programme: Business Administration, Turku

Specialization: Accounting

Supervisors: Timo Kerke

Title: Application X- Model calculation for the evaluation of mobile applications

profitability from the client company’s point of view

Date 23.3.2016 Number of pages 40 Appendices 10

Summary

A group of university students are building a mobile application, which aims to improve

company’s visibility to local customer and tourists. Purpose is to create new long-term

customer relationships for the companies in the city of Parainen and Archipelago. The

application provides information about the local businesses. Membership companies can

also create different kind of campaigns with special offers to the application’s users.

The aim of my thesis is to investigate whether it is profitable for a local business to be a

member of the application. Intention is also to make a model calculation, which the project

team can benefit in the marketing of the application to the local customer businesses. With

model calculation the project team can together with the client evaluate how the

membership in the application affects the company’s profit.

In the theoretical part of the thesis I tell more about the application, its membership and

services within the application. I also tell about relevant theories of product calculations

and break- even analysis. In empirical part of the thesis I calculate three different examples

and scenarios. I evaluate with calculations for example the affect of the contribution

margin, number of new customers and special offers to the organizations performance and

whether it is profitable for the company to be a member of the application.

Language: Swedish

Key words: mobile application, break-even analysis, product calculation

Innehållsförteckning

1 Inledning ................................................................................................................................ 1

1.1 Syfte ............................................................................................................................................... 1

1.2 Problemformulering ............................................................................................................... 1

1.3 Avgränsning ................................................................................................................................ 2

1.4 Metod ............................................................................................................................................ 2

2 Applikation X ........................................................................................................................ 2

2.1 Uppbyggnad av Applikation X ............................................................................................. 3

2.2 Medlemskap i lojalitetsprogram för ett kundföretag ................................................. 4

2.2.1 Lojalitetsutmaning .......................................................................................................... 5

2.2.2 Startpaket ........................................................................................................................... 6

2.2.3 Översättningstjänster .................................................................................................... 7

2.3 Kostnader i Applikation X ..................................................................................................... 7

2.3.1 Medlemskapskostnader ................................................................................................ 7

2.3.2 Översättningskostnader ................................................................................................ 8

2.3.3 Startpaket, NFC-taggar och kodkort kostnader ................................................... 9

3 Ekonomistyrning ................................................................................................................ 9

3.1 Extern- och intern redovisning ........................................................................................ 10

3.2 Ekonomistyrningens grundbegrepp .............................................................................. 12

3.3 Olika typer av kostnader .................................................................................................... 12

3.3.1 Fasta och rörliga kostnader ...................................................................................... 12

3.3.2 Direkta och indirekta kostnader ............................................................................. 13

3.3.3 Särkostnader och samkostnader ............................................................................ 14

3.4 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader .................................................... 14

4 Produktkalkylering ........................................................................................................ 15

4.1 Bidragskalkylering ................................................................................................................ 15

4.1.1 Divisionsmetoden ......................................................................................................... 16

4.1.2 Ekvivalentmetoden ...................................................................................................... 17

4.1.3 Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader .......................................... 18

4.1.4 För- och nackdelar med bidragskalkylering ...................................................... 19

5 Nollpunktanalys ............................................................................................................... 20

5.1 Resultatdiagram ..................................................................................................................... 21

5.2 Känslighetsanalys med nollpunktanalys ...................................................................... 23

5.3 Säkerhetsmarginal ................................................................................................................ 23

5.4 Nollpunkt vid försäljning av flera produkter.............................................................. 24

6 Uträkning ............................................................................................................................ 25

6.1 Case 1 ......................................................................................................................................... 27

6.1.1 Utmaningar och belöningar ...................................................................................... 27

6.1.2 Nollpunktanalys för utmaningar och belöningar ............................................. 28

6.1.3 Resultatkalkyl ................................................................................................................ 31

6.2 Case 2 ......................................................................................................................................... 32

6.2.1 Kalkyl av utmaningar och belöningar ................................................................... 32

6.2.2 Nollpunktanalys för belöningar .............................................................................. 33

6.2.3 Resultatkalkyl ................................................................................................................ 34

6.3 Case 3 ......................................................................................................................................... 34

6.3.1 Kalkyl av utmaningar och belöningar ................................................................... 35

6.3.2 Nollpunktanalys för utmaningar och belöningar ............................................. 35

6.3.3 Resultatkalkyl ................................................................................................................ 36

6.4 Resultatanalys ........................................................................................................................ 37

7 Kritisk granskning........................................................................................................... 39

8 Avslutning .......................................................................................................................... 40

Källförteckning ......................................................................................................................... 41

Bilagor

Bilaga 1. Tabell om applikation kostnader

Bilaga 2. Case 1 Utmaningar och belöningar

Bilaga 3. Nollpunktanalys Case 1

Bilaga 4. Resultatkalkyl Case 1







1

1 Inledning

Olika mobila applikationen har blivit mera och mera populära när nästan alla använder

smarttelefoner och tabletter nuförtiden. I marknaden finns tusentals olika applikationer från

spel applikationer till olika informations applikationer som underlättar användarens

vardagliga liv. Marknaden är öppet för alla och det finns också behov för nya

applikationer.

En grupp av studerande i Yrkeshögskolan Novia uppbygger en mobilapplikation, som

eftersträvar att förbättra företags synlighet inom lokala kunder och turister samt skapa nya

långvariga kunder till företag i Pargas och i Åbolandskärgård. I applikation finns

information om lokala företag och applikationens medlemsföretag kan till exempel skapa

olika kampanjer med erbjudande till applikationens användare.

I arbetet kommer jag att göra en modell kalkyl, vilken projektgruppen kan använda vid

applikationens marknadsföring till lokala kundföretag. Med hjälp av modellkalkylen kan

projektgrupp tillsammans med kundföretag utvärdera hur medlemskapet i applikationen

påverkar till företagets resultat.

1.1 Syfte

En grupp av studerande i Yrkeshögskolan Novia uppbygger en mobilapplikation med

lojalitetsprogram som stöder företagande i Pargas och i Åbolandskärgård. Syftet med mitt

arbete är att reda ut ifall det lönar sig för ett företag som har verksamhet i Pargas och i

Åbolandsskärgård, att fara med och köpa medlemskapet i mobilapplikation X.

1.2 Problemformulering

Företagen som är intresserad att köpa medlemskapet i mobilapplikation X behöver

utvärdera ifall det lönar sig för dem. Arbetet går ut på att ge ett verktyg till projektgruppen

som de kan använda till nytta vid försäljningen av mobilapplikationens medlemskap till

målgrupps företag.

2

1.3 Avgränsning

Arbetet fokuserar på applikation X och ekonomistyrningens viktigaste begrepp samt på

produktkalkyler och nollpunktanalys. Jag tar upp endast teori inom dessa områden, vilka är

relevanta med tanke på arbetets syfte, problemformulering och empiriska del. Arbetet ger

en allmän bild om vad applikation X är, hur den fungerar och vad applikations

lojalitetsprogram är samt om ekonomistyrning, bidragskalkylering och nollpunktanalys.

Utgående från det teoretisk kunskap som uppnått från arbetets teoridel uträknar jag några

exempel kalkyler om lönsamhet i arbetets empiriska del. Empiriska delen innehåller tre

olika exempel scenarios och en resultatanalys. I kalkylen har jag använt existerande

företagets bokslut och gjort vissa antagande. Företaget hör till mobilapplikationens

målgrupp. Kalkylmodellen kan användas av mobilapplikationens projektgrupp och är

uppbyggt så att den går lätt att använda och ändra värdena enligt kundföretagets situation

och intressen.

1.4 Metod

För att förbättra arbetets trovärdighet och för att kunna svara på arbetets syfte använder jag

sekundär data som är insamlad från myndigheter. I kalkylen har jag använt bokslut från

existerande företag som hör till mobilapplikationens målgrupp. Jag har använd företagets

förra räkenskapsperiodens bokslut som är hämtat från Patent- och registerstyrelsens

informationstjänst Virre.

2 Applikation X

Applikation X är ett projektnamn för en mobilapplikation med lojalitetsprogram.

Applikationen är under utveckling av en samarbetsgrupp som består av studerande från

Novia Cambus i Åbo och Novia Campus i Raseborg. (Elvström, 2015, s. 3).

Applikationen går ut på att privata konsumenter kan spara alla lokala platser och

organisationer var de har varit. Med hjälp av applikationen kan konsumenten lätt hitta på

något att göra eller besöka. Konsumenter kan också lämna kommentar om en plats som de

har besökt. Via applikation är det möjligt att utföra utmaningar och samla på sig

belöningar. Med applikationen kan konsumenten också anmäla sig till olika evenemang

eller aktiviteter. Den hjälper användarna hitta nya lokala tjänster och aktiviteter.

3

Applikationen berättar om nya platser, evenemang och tjänster som finns i konsumentens

närhet. (Elvström, 2015, s. 4).

Applikationen baserar sig på Value Network konceptet (Elvström, 2015, s. 4). Konceptet

baserar sig på interaktion mellan företag och konsumenter. Desto mera användare desto

mera nytta får kundföretag och konsument. Kundföretagets och konsumenternas aktivitet

håller applikationen intressant och desto mera aktiviteter desto mera är applikationen värd

för båda. (Tveten, 2014. s. 32-34).

Applikationen är gratis för konsumenter eftersom projektgruppen vill att den uppnår och

får så många användare som möjligt. Applikationen funktionerar också optimalt när

mängden av användare är så stort som möjligt. För att applikationen ska fungera optimalt

krävs det dock också företag som vill vara med i applikationen. Till ett företag är det ett

bra sätt för marknadsföring. Företaget får synlighet och med hjälp av den uppnår nya

kunder. Vilket kan öka företagets försäljning och omsättning. (Elvström, 2015, s. 5).

Applikationen är ett informationsflödesverktyg för konsumenter och organisationer.

Projektgruppen erbjuder applikationen även gratis till kundföretag men tar betalt om

medlemskapet i lojalitetsprogrammet och extra rättigheter inne i applikationen. (Elvström,

2015, s. 5). Applikationen erbjuder lojalitetsprogram för kundföretag, men också till

konsumenter via lojalitetsutmaningar som medlemsföretags kan skapa till konsumenter.

Jag berättar mera om medlemskap i lojalitetsprogram och lojalitetsutmaningar senare i

arbetet.

2.1 Uppbyggnad av Applikation X

Applikationen är uppbyggt så att på förstasidan inloggar man till applikationen.

Inloggningen görs via Facebook eller med användarnamn som man har gjort vid

registrering till programmet. Efter inloggningen kommer upp framsidan. (Elvström, 2015,

s. 14-16).

Från framsidan hittar man kategorier som aktiviteter, nyheter, tjänster, shoppa, äta,

transport, övernatta, res och upplev samt söka jobb, söka bostad, lojalitetsutmaningar och

tips och tricks. Kategorier ”tjänster, äta, aktiviteter, shoppa och övernatta” är

företagskategorier. Företagskategorier visar profiler av applikationens kundföretag. Genom

att välja en kategori kommer det upp flera underkategorier. I underkategorier kan

konsumenter hitta vad dom letar efter genom att använda olika filtreringsmöjligheter. I

4

kategori shoppa finns till exempel alla företag som har en butik var man kan köpa

någonting och under tjänster finns företag som erbjuder tjänster till exempel inom

bokföring eller marknadsföring. (Elvström, 2015, s. 22-23).

Det är också i underkategorier var företagen och företagsprofilen syns. Företagsprofilen

berättar all informationen om företaget. Informationen innehåller beskrivning av företaget,

kontaktinformationen och adress, plats i kartan, öppethållningstider, sociala medier samt

lojalitetsutmaningar. Från profilen hittas också företagsutvärderingar. (Elvström, 2015, s.

23).

2.2 Medlemskap i lojalitetsprogram för ett kundföretag

Kundföretag kan antingen vara en gratisanvändare eller köpa medlemskap. Som en

gratisanvändare kan företaget registrera en företagsprofil till företagsregistret som finns i

applikationen. Gratisanvändaren får också synlighet i företagslistor. (Elvström, 2015, s.

29).

Lojalitetsprogram är ett marknadsföring sätt. Med lojalitetsprogram försöker

projektgruppen få kundföretag vara lojala till dem. Lojala kunder är långvariga kunder som

köper regelbundet från företaget. Lojala kunder är viktiga och deras lojalitet är uppskattad.

(Levy & Weitz, 2004, s. 336-337).

Företaget som väljer att köpa medlemskap i lojalitetsprogrammet får användnings

rättigheter till alla funktioner som applikationens erbjuder. Ett medlemsföretag kan skapa

och annonsera aktiviteter, arbetsplatser och evenemang. Den kan också skapa nyheter och

lojalitetsutmaningar till konsumenter. Till och med detta kommer ett medlemsföretag upp i

företagsprofilen som först och i profilen finns ett kommentarsfält var konsumenterna kan

lämna sin kommentar. (Elvström, 2015, s. 29).

5

Figur 1. Medlemskap alternativ (Elvström, 2015, s. 29).

2.2.1 Lojalitetsutmaning

Utmaningar till konsumenter är en del av lojalitetsprogram som applikationen erbjuder till

medlemsföretag. Lojalitetsutmaningar är skapade av applikationens kundföretag till

konsumenter. (Elvström, 2015, s. 26).

Lojalitetsprograms huvudsakliga uppgift är att öka mängden av lojala kunder och ge

tilläggs värde till konsumenter (Kautto, et.al., 2008, s. 130). Tilläggs värde till

konsumenter kan vara till exempel rabatt till de lojala kunderna (Söderlund, 2003, s. 129).

Tilläggsvärdet ges till konsumenter genom att uppbygga kundrelationer kontinuerlig och

erbjuda produkter och tjänster med rimlig pris (Levy & Weitz, 2004, s. 356). Lojalitet

programmen eftersträvar att kunderna köper mera, samtidigt när programmen främjar dem

att köpa varor och tjänster vilka är mest lönsamma för företaget. (Kautto, et.al., 2008, s.

130).

Ett nytt medlemsföretag får rättigheter att skapa tre stycken utmaningar till konsumenterna.

Företaget kan till exempel vara ett café som utmanar konsumenter att besöka dem och köpa

ett kaffe och bulle. Om konsumenten accepterar och genomför utmaningen registreras den

som avklarad. Företaget kan då belöna konsumenter som har avklarad utmaningen med ett

virtuellt kort. En kort kan användas en gång och den kan vara till exempel ”köp kaffe och

kaka för 4,50 €”. Företaget kan dock använda samma utmaning med samma belöning flera

6

gånger, men varje gång konsument avklarar den får hen ett nytt virtuellt kort. Alla

utmaningar som konsumenter utför sparas till statistiken. (Elvström, 2015, s. 26).

Kund lojalitetsprogram är lockande för kunder. Vissa kunder är intresserade av att använda

kundförmåner och därför fokuserar handla i ett visst ställe. (Kautto, et.al., 2008, s. 130-

131). Lojala kunder uppmuntrar också deras vänner och familj att använda företagets

tjänster. (Levy & Weitz, 2004, s. 336). Konkreta förmåner och enkelhet att uppfölja

lönsamhetstabell förbättrar lojalitetsprogram. Kund lojalitetsprogram kompenserar dock

inte dåligt koncept, verksamhet eller kundservice. (Kautto, et.al., 2008, s. 130-131).

Lojalitetsprogrammet kräver aktivitet från kundföretag, men också belönar

medlemsföretaget med kunder som besöker dem och använder företagets tjänster.

(Elvström, 2015, s. 26-27).

Användning av kund lojalitetsprogram är också en signifikant strategisk inriktning för ett

företag. Viktigaste är hur företaget tar i beaktande informationen som det får om kunder

via lojalitetssystem och hur den på ett positivt sätt drar nytta av systemet i

marknadsföringen. Kundinformationen kan utnyttjas till exempel i riktad marknadsföring

och producering av tjänster. (Kautto, et.al., 2008, s. 131). Mål med att samla

kundinformationen kan också vara till exempel att öka försäljning och förutsäga kundernas

köpbeteende (Levy & Weitz, 2004, s. 338-340)

Företaget som skaffar eller funderar att skaffa ett kund lojalitetsprogram borde dock

fundera noggrann om det lönar sig. Företaget borde utvärdera om nyttan som

lojalitetsprogrammen hämtar är större än kostnader som den orsakar. (Kautto, et.al., 2008,

s. 131). Ofta är det också dyrare att skaffa och sälja till nya kunder än att sälja till

existerande kunder (Levy & Weitz, 2004, s. 336).

2.2.2 Startpaket

Startpaketet som medlemmar kan köpa innehåller tre stycken NFC-taggar och 100 stycken

tryckta kodkort per utmaning. NFC-taggarna är färdigprogrammerade. Registrering av

avklarade utmaningar görs via NFC- teknik (Near Field Communication). NFC läsaren

finns färdigt inbyggt i de flesta smarttelefoner. Registrering av NFC- data görs i företaget

och är i form av ett klistermärke. Konsumenten rör sin telefon mot märket för att registrera

utmaningen. Om konsumentens telefon inte använder NFC-teknik kan registrering skötas

med hjälp av ett kodkort som innehåller en slumpmässig kod som fylls i via telefonen.

(Elvström, 2015, s. 26-27).

7

Startpaketet innehåller allt som allt tre stycken NFC-taggar och 300 stycken kodkort per

kundföretag. Till och med detta kommer NFC-taggarna och kortkoderna i specialutformad

låda. (Elvström, 2015, s. 30).

2.2.3 Översättningstjänster

Applikationen användas på svenska, finska eller engelska (Elvström, 2015, s. 28). Till

företagskunderna erbjuds översättningstjänster inom applikationen. Kundföretag kan

använda översättningstjänster för att översätta företagsprofil, utmaningar, belöningar,

nyheter, evenemang och arbetsplatsannonser. Företaget kan välja att översätta texter från

ett till alla tre språk. (Elvström, 2015, s. 30).

2.3 Kostnader i Applikation X

I detta kapitel berättar jag medlemskaps och översättningskostnader. I slutet av kapitel går

jag genom också inköpskostnader av ett startpaket och kodkorten samt programmerings

kostnader av NFC-taggar.

2.3.1 Medlemskapskostnader

Medlemskapets pris beror på bindningstiden som företaget väljer. Med ingen bindningstid

betalar företaget 20 € per månad. Maximal kostnad per år är 240 € om företaget väljer att

ha medlemskap för hela året. Företaget betalar månadsavgift månatligen och kan sluta

medlemskap när som helst. (Elvström, 2015, s. 35).

Om företaget väljer ett års bindningstid är månatlig pris 10 €. Maximal kostnad per år är

120 € och är därmed billigare medlemskapsalternativ än medlemskap med ingen

bindningstid. Företaget kan välja betala kostnaden i 1, 2, 4, eller 12 rater per år. Om

företaget väljer flera rater än en uppstår det skilt faktureringsavgift på 5 € per faktura.

(Elvström, 2015, s. 35).

8

Figur 2. Prisalternativ (Elvström, 2015, s. 29).

2.3.2 Översättningskostnader

Översättningens pris beror på hur många ord skall översättas och om översättningens görs

till ett eller två språk. Översättningen av till exempel företagsprofil, aktiviteter, nyheter och

evenemang till ett språk kostar 15,75 € om texten är 100 ord, med 200 ord kostar det 31,50

€ och om texten innehåller 500 ord, 58,50 €. Översättning till två språk är nästan dubbelt

dyrare. (Elvström, 2015, s. 35).

Figur 3. Kostnader för översättningstjänster (Elvström, 2015, s. 35).

Kostnad av översättning av utmaningar och belöningar beror på antalet översättningar samt

antal språk texten skall översättas. Om företaget har beställt översättning för en utmaning

och belöning kostar det 7,5 €. Om antalet är 2 är priset 12,50 € och med 3 översättningar är

priset 15,00 €. Det är alltså billigare i relation desto mera företaget köper

översättningstjänster. (Elvström, 2015, s. 35).

9

2.3.3 Startpaket, NFC-taggar och kodkort kostnader

Startpaketet är inte del av medlemsavgift och kostar 60,00 €. Priset innehåller tre NFC-

taggar, 300 kodkort, programmering av NFC-taggar samt paketerings och

leveranskostnader. (Elvström, 2015, s. 33-34).

Vid köpet av startpaketet kan företaget välja att inte programmera NFC-taggar genast. Om

företaget väljer att inte programmera dem genast kommer det att kosta senare. Företaget

kan också omprogrammera sina NFC-taggar som kom med i startpaketet. Kostnad av

programmering av NFC-taggar beror på antalet köpta taggar. Ett NFC-tag kostar 20,00 €.

Två taggar kostar 35,00 € och tre taggar kostar 45,00 €. Priserna innehåller

leveranskostnader. (Elvström, 2015, s. 34).

Figur 4. Programmering kostnader för NFC-tag (Elvström, 2015, s. 34).

Företaget är tvungna att köpa att nya kodkort om de tar slut. Hur många kodkort företaget

behöver och hur snabbt behövs mera beror på kundmängden och -aktivitet. Kodkorten är

en bruksvara och priset av kodkort är i proportion till inköpsantalet. 100 kodkort kostar

10,00 €, 250 stycke kostar 20,00 € och 500 styck kostar 30,00 €. Priserna innehåller

leveranskostnader. (Elvström, 2015, s. 33).

Figur 5. Inköpskostnader av kodkort (Elvström, 2015, s. 33).

3 Ekonomistyrning

Ekonomistyrning fokuserar till företagets ekonomiska mål (Ax, et.al., 2015, s.13).

Ekonomistyrning kan definieras på många olika sätt, men vanligt är att definitionen

innehåller tanken att företaget styrs mot finansiella mål som företaget har uppställt. Den

innefattar planering och uppföljning av ekonomiska mål. (Andersson, 2013, s. 41).

Ekonomistyrning använder olika kalkyler och grafiska modeller att analysera

10

företagsekonomiska problem. Verklighet är ofta komplex och därför är modeller

förenklade avbilder från verklighet. (Andersson, 2008, s. 89).

I detta kapitel går jag genom viktiga begrepp och ord i ekonomistyrning för att ge en bättre

uppfattning om arbetets empiriska del. Jag berättar först om extern och intern redovisning.

Jag har valt att fokuserar mest om intern redovisning, eftersom arbetets kalkyler är

hjälpmedel i intern redovisning. Efter dessa behandlas de centrala begreppsparen i

ekonomistyrning och olika typer av kostnader.

3.1 Extern- och intern redovisning

Redovisning producerar information om företagets verksamhet till olika intressenter.

Företagets redovisning delas i extern och intern redovisning. Uppdelningen görs enligt vem

som använder producerad information i första hand. (Jormakka, et.al., 2015, s. 18).

Extern redovisning ger information om företagets ekonomiska ställning och resultat vid en

viss tidpunkt (Ax, et.al., 2015, s. 286). Den producerar information till intressenter utanför

företaget. Externa intressenter kan till exempel vara ägarna och olika myndigheter.

(Ikäheimo, et.al., 2011, s. 81). Ägarna investerar till företag och vill ha vinst till deras

investering. Myndigheter som är intresserad av företagets ekonomiska situation är bland

annat beskattare, kunder och leverantörer. Externa intressenter behöver information för att

stöda beslutsfattandet. (Jormakka, et.al., 2015, s. 12).

Bokslutets resultaträkning, balansräkning, finansieringskalkyl och skattedeklaration är

extern redovisningens rapporter (Jormakka, et.al., 2015, s. 12). Med hjälp av dessa

rapporter är det till exempel lätt att jämföra olika företagets ekonomiska situationer med

varandra (Ikäheimo, et.al., 2011, s. 81).

Lagstiftning, instruktioner och rekommendationer styr extern redovisning (Ikäheimo, et.al.,

2011, s. 81). Företaget behöver bokföra alla ekonomiska händelser så att externa

intressenter kan vara säkra att informationen som företaget producerar motsvarar

verkligheten. Det är först och främst bokföringslag och -förordning som reglerar

bokföringen. Extern redovisning regleras också med andra lag, till exempel med olika

skattelagar. (Jormakka, et.al., 2015, s. 12).

Intern redovisning producerar information till intressenter inom företaget. Till exempel

företagsledning, projekt- eller avdelningschefer använder information från intern

11

redovisningen. (Ax, et.al., 2015, s. 286). Intern redovisningens uppgift är till exempel att

bedöma organisationens och dess olika enheters kostnader och specificera de till enstaka

produkter och tjänster. Med hjälp av intern redovisning försöker företaget bedöma framtida

utgifter och intäkter samt bedöma lönsamhet av investeringar. (Jormakka, et.al., 2015, s.

13).

Intern redovisning hjälper med planering, beslutsfattande och uppföljning av verksamheten

(Ikäheimo, et.al., 2011, s. 81). Med hjälp av det kan lönsamheten utvärderas från olika

intressenternas synvinkel (Jormakka, et.al., 2015, s. 13). Den information som fås från

intern redovisningen möjliggör att företaget kan ledas effektivt mot företagets

målsättningar (Ikäheimo, et.al., 2011, s. 81).

Intern redovisning är mera fritt formulerad än extern redovisning eftersom lagstiftningen

inte ställer något krav på den. Rapportering varierar enligt företagets bransch och storlek.

(Ikäheimo, et.al., 2011, s. 81). Rapporter är vanligen uppbyggt enligt det

informationsbehov som företaget har och de fokuserar till verksamhetens olika delar (Ax,

et.al., 2015, s. 286-287).

Intern redovisningens rapporter kan delas till planerings-, besluts- och

uppföljningskalkyler. Vanliga planeringskalkyler är till exempel budgeter för

korttidsperiod, vilka beskriver målsättningar under korttidsperiod. Investeringskalkyler för

längre tidsperiod är ett exempel om beslutskalkyler. De användas som hjälpmedel till

investeringsbesluten. Övervakningskalkyler är rapporter som uppföljer budgeter och

investeringar. (Ikäheimo, et.al., 2011, s. 81). Intern redovisningens rapporter som är

avsiktat till företagsledning uppdateras ofta, eftersom ledningen behöver aktuell

information för att stödja beslutsfattande. Information som intern redovisningen producerar

är avsett för företagets intern användning och därför är det sällan offentlig. (Jormakka,

et.al., 2015, s. 13).

Informationen som tas fram i rapporter är mera detaljerad och utförlig än i extern

redovisning. I intern redovisningen tas också ofta upp saker som inte behandlas i extern

redovisning. (Ax, et.al., 2015, s. 286-287). Intern redovisning ger mera djupare bild om

organisation än extern redovisningen. Informationens synvinkel är ofta kraftigt siktat till

framtiden. (Jormakka, et.al., 2015, s. 13).

12

3.2 Ekonomistyrningens grundbegrepp

Till ekonomistyrningens grundbegrepp hör sex olika centrala begrepp som beskriver

företagets affärstransaktioner och dess konsekvenser. Dessa begrepp kan delas till tre

begreppspar. Dessa tre par är inbetalning och utbetalning, inkomst och utgift samt intäkt

och kostnad. Med hjälp av grundbegrepp kan man förklara, beskriva, förstå och styra

företagets ekonomiska verksamhet. (Andersson, 2013, s. 69).

Inbetalning och utbetalning är det första begreppsparet. De beskriver betalning av en

produkt eller en tjänst. Dessa sker när betalningstransaktioner händer. Inbetalning

beskriver den tidpunkt när säljaren får betalt och utbetalning beskriver den tidpunkt när

köparen betalar. (Ax, et.al., 2015, s.33).

Inkomst och utgift är det andra begreppspar. Dessa uppstår vid försäljning av en produkt

eller en tjänst. Inkomst är den ekonomiska ersättning som säljaren får från köparen vid

registrering av affärstransaktion. Utgiften är den ekonomiska ersättning som köparen ger

till säljaren vid köpet. (Andersson, 2013, s. 69-70).

Intäkt och kostnad är det tredje begreppsparet. Dessa är mera komplicerad än tidigare

nämnt begreppspar. Intäkt är värdet på en prestation av en produkt eller tjänst som ett

företag erbjuder. Kostnad är värdet på den resursförbrukning som tillverkning av

produkter och tjänster krävs i ett företag. (Andersson, 2013, s. 70).

3.3 Olika typer av kostnader

Det är viktigt att man förstår olika typer av kostnader som uppstår i företaget för att kunna

göra produktkalkyler och utvärdera och förstå företagets verksamhet. Vanligen kostnader

delas till tre olika kostnadspar. Dessa par är fasta och rörliga kostnader, sär och

samkostnader och direkta och indirekta kostnader. (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 93).

3.3.1 Fasta och rörliga kostnader

Kostnader kan delas till fasta och rörliga kostnader. Fasta och rörliga kostnader använd

ofta i nollpunktsanalyser (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 93). Är kostnader rörliga eller

fasta beror på hur kostnader beter sig när verksamhetsvolymen varierar. (Ljung, et.al.,

2010, s. 154). Rörliga kostnaders storlek är direkt kopplad till tillverknings- och

försäljningsvolym. Desto mera företaget tillverkar eller försäljer desto större rörliga

13

kostnaderna är och tvärtom. Rörliga kostnader i ett tillverkningsföretag är till exempel

tillverkningens löner och materialkostnader. I affärsverksamhet kan rörliga kostnader vara

till exempel anskaffningskostnader. (Jormakka, et.al., 2015, s. 150).

Fasta kostnader är kostnader som är helt oförändrade eller kostnader som ändrar i intervall

när verksamhetsvolymen ändrar. (Ljung, et.al., 2010, s. 154). Fasta kostnader är fasta

under viss tidsperiod eller kapacitetsnivån. De varierar till exempel enligt kapacitets

förändringar. Fasta kostnader uppstår oberoende om hur mycket företaget tillverkar eller

säljer. (Neilimo & Uusi-Rauva, 2005, s. 54-56). Detta eftersom företaget har alltid någon

fast kapacitet som orsakar kostnader för att bedriva verksamhet (Ljung, et.al., 2010, s.

154). Vanliga fasta kostnader är till exempel räntor, avskrivningar, annonsering, hyror och

lönekostnader. I praktiken varierar fasta kostnader under tiden, till exempel hyror kan

variera under en längre tidsperiod. Trots att dessa kostnaders storlek varierar under tiden

anses de vara fasta kostnader, eftersom kostnaders storlek inte beror om produktion eller

försäljning. Företaget hamnar betala fasta kostnader fast det skulle inte ha produktion eller

försäljning. (Tomperi, 2013, s. 19-20).

3.3.2 Direkta och indirekta kostnader

Den andra kostnadspar är direkta och indirekta kostnader. Dessa används ofta i

självkostnadskalkyler. (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 93). Direkta kostnader är ofta

rörliga kostnader som mäts och registreras direkt till en viss produkt eller tjänst. (Neilimo

& Uusi-Rauva, 2005, s. 58). En direkt kostnad kan vara till exempel löne-, material- eller

anskaffningskostnader (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 94).

Indirekta kostnader kan vara antingen rörliga eller fasta kostnader (Jormakka, et.al., 2015,

s. 150). Indirekta kostnader kan ofta hänföras direkt till en kostnadsbärare (Carlson &

Bernhardsson, 2013, s. 94). För att mäta och registrera kostnader direkt till en viss produkt

eller tjänst behövs använda någon kalkylmetod (Jormakka, et.al., 2015, s. 150). I

självkostnadskalkylen används en fördelningsnyckel för att fördela indirekta kostnader till

kostnadsbärare. Indirekta kostnader kallas också för omkostnader. Omkostnader kan vara

till exempel försäljningsomkostnader och administrationsomkostnader. (Carlson &

Bernhardsson, 2013, s. 94).

14

3.3.3 Särkostnader och samkostnader

Tredje kostnadspar är sär- och samkostnader. De används vanligen i bidragskalkylen.

(Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 93). Sär- och samkostnader kan vara fasta eller rörliga

kostnader. Med särkostnader menas ofta kostnader som tillkommer eller försvinner om till

exempel tillverkning av en viss produkt ändrar eller läggs ner. (Jormakka, et.al., 2015, s.

150-151). Särkostnader kan vara till exempel materialkostnader när materialet används

bara till tillverkning av en viss produkt eller marknadsföringskostnader av en viss produkt

eller tjänst (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 93).

Samkostnader är gemensamma till alla avdelningar, produkter och tjänster. Samkostnader

påverkas inte till exempel om projektet inte tillkommer eller om butiken slutar

försäljningen av en produkt. (Jormakka, et.al., 2015, s. 151). Samkostnader kan vara till

exempel underhållningskostnader av ett kontor eller olika administration kostnader.

(Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 94).

Generellt är det dock svårt att definiera vilka kostnader är särkostnader och vilka

samkostnader eftersom det varierar enligt beslutssituation. (Ax, et.al., 2015, s.114). De

beror på om vad som orsakar resursförbrukningen. Uppdelningen av kostnader kan göras

först när beslutssituationen är definierad. Om beslutssituationen handlar om till exempel

volymändring är rörliga kostnader ofta särkostnader. (Andersson, 2008, s. 72-73).

3.4 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader

Bokföringsmässiga kostnader används i extern redovisning. Extern redovisning regleras

med lagen och förordningar och därför följer också bokföringsmässiga kostnader lagen och

förordningar. (Ax, et.al., 2015, s.92-93).

Kalkylmässiga kostnader används i produktkalkylering som är intern redovisningens

hjälpmedel. I praktiken värderas kalkylmässiga kostnader i nupriset. Nupriset ger en

uppfattning om företagets ekonomiska situation i nuläget. Användningen av nupriset

berättar också vad det kostar att återskaffa eller sälja resursen nu. Resursens

anskaffningspris används inte, eftersom det är möjligt att resursen är anskaffat länge före

förbrukningen och resursens värde har ändrats under tiden. Om resursens värde har ändrat

under tiden ger användningen av anskaffningspriset en fel bild. (Andersson, 2013, s. 94-

95). Nupriser fungerar som hjälpmedel som ger bättre uppfattning om ekonomiska

konsekvenser vid ett beslutsfattande situationen (Andersson, 2008, s. 75).

15

Nupriset kan vara jobbigt att ta reda på hela tiden och därför används ofta standardpriser.

Standardpris är det genomsnittliga nupriset. Under en tidsperiod hålls standardprisets

värde samma. Standardpriset ändras varje gång nupriset varierar, men det kan också

uppdateras årligen eller kvartalsvis. (Andersson, 2013, s. 95).

4 Produktkalkylering

Företaget kan använda produktkalkylering som ett hjälpmedel vid beslutsfattande och vid

uppföljning av de gjorda besluten. Produktkalkylering producerar information till

planering, beslutsfattande och uppföljning av verksamheten. (Ikäheimo, et.al., 2011, s. 82).

Produktkalkylering är intern redovisningens hjälpmedel (Ax, et.al., 2015, s.287).

Det finns olika produktkalkyler för olika kalkylsituationer. Företaget kan använda

produktkalkyler till exempel vid prissättning av varor och tjänster och vid uträkning av

lönsamhet samt vid kontroll av kostnader och verksamhetsvolymen. (Ax, et.al., 2015, s.90-

91).

Produktkalkyleringens uppgift är att ta reda på kostnader per kalkylobjekt och rapportera

resultatet vidare till företagsledning. Information från rapporten används för att påverka

kalkylobjektets kostnader. (Ikäheimo, et.al., 2011, s. 83).

Produktkalkyler delas till självkostnadskalkyler och bidragskalkyler (Jormakka, et.al.,

2015, s. 197). I detta kapitel går jag genom teori om bidragskalkylering så att jag kan i

arbetets empiriska del kalkylera mobilapplikations lönsamhet ur kundföretagets synvinkel.

4.1 Bidragskalkylering

Bidragskalkylering används för utvärdering av företagets verksamhets lönsamhet,

kontrollering samt resultats planering (Jormakka, et.al., 2015, s. 151). Huvudsaklig

användnings områden är vid prissättningen och resultatuppföljning för marknader, kunder

och produkter (Ax, et.al., 2015, s.156). Bidragskalkylering är också ett bra verktyg för att

stödja kortsiktigt beslutsfattande. Med bidragskalkylering får företag svar till exempel till

hur många produkter de måste sälja för lönsam verksamhet eller om produkter säljs med

rabatterade priser, hur mycket behöver försäljningsvolymen öka för samma resultatnivå.

Bidragskalkylen är alltså en lönsamhetskalkyl. (Jormakka, et.al., 2015, s. 151).

16

Bidragskalkyl tar med kostnader och intäkter som har direktkoppling till kalkylobjektet. De

handlar om särkostnader. Både fasta och rörliga kostnader kan vara särkostnader.

Särkostnader tas upp i kalkylen eftersom de är kostnader som berättar vad det kostar att

tillverka en viss produkt eller tjänst. (Ax, et.al., 2015, s.154-155).

Bidragskalkyleringen kan delas till två olika huvudmetod, periodkalkylering och

orderkalkylering (Ax, et.al., 2015, s.156-157). Med hjälp av periodkalkyler kan företaget

göra en enkel kostnadsanalys. Periodkalkylering går ut på att kostnader mätas och

registreras per produkt för en viss tidsperiod. Tidsperioden kan vara till exempel en månad

eller ett år. (Andersson, 2013, s. 115). Periodkalkylering passar bäst för ett företag som

säljer eller tillverkar en eller flera likartad vara eller tjänst. Periodkalkylering vid

bidragskalkylering delas till två olika delmetoder, divisions- och ekvivalentmetod. (Ax,

et.al., 2015, s.157).

Orderkalkylering tar inte beaktande tidsaspekten i uträkningen av kostnader för

kalkylobjekt. Kostnader för kalkylobjektet beräknas istället till exempel per order eller en

tillverkningsserie. Orderkalkylering har två delmetoder, stegkalkyl och bidragskalkyl med

rörliga och fasta särkostnader. (Ax, et.al., 2015, s.162).

I detta kapitel behandlas divisionsmetoden och ekvivalentmetoden från periodkalkyler

samt bidragskalkylering med fasta och rörliga särkostnader från orderkalkylering.

4.1.1 Divisionsmetoden

Med divisionsmetoden kan företag uträkna kostnaden för en produkt eller en tjänstenhet.

Rörlig särkostnad per styck är totala rörliga kostnader för en tidsperiod dividerad med

verksamhetsvolym. I kalkylen används företagets rörliga kostnader eftersom de

sammanfaller med särkostnader. I kalkylen är särkostnader lika med rörliga kostnader.

(Ax, et.al., 2015, s.157).

𝑅ö𝑟𝑙𝑖𝑔 𝑠ä𝑟𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑝𝑒𝑟 𝑠𝑡𝑦𝑐𝑘 =𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑟ö𝑟𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑒𝑛 𝑡𝑖𝑑𝑠𝑝𝑒𝑟𝑖𝑜𝑑

𝑉𝑒𝑟𝑘𝑠𝑎𝑚ℎ𝑒𝑡𝑠𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚

Täckningsbidrag kan beräknas nu genom att reducera rörliga kostnader från särintäkter

(Ax, et.al., 2015, s.157).

𝑇ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔𝑒𝑡 (𝑇𝐵) = 𝑆ä𝑟𝑖𝑛𝑡ä𝑘𝑡𝑒𝑟 − 𝑅ö𝑟𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑠ä𝑟𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟

17

Täckningsbidragsprocent berättar hur många procent det blir kvar från särintäkter när alla

rörliga särkostnader är subtraherad från den. Täckningsbidragsprocent berättar också hur

många procent från försäljningsintäkter blir kvar för att täcka kostnader och vinst.

(Jormakka, et.al., 2015, s. 152).

𝑇ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡 (𝑇𝐵 %) =𝑇ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔

𝐹ö𝑟𝑠ä𝑙𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑖𝑛𝑡ä𝑘𝑡𝑒𝑟∗ 100

Om företaget inkluderar samtliga eller flera produkter eller tjänster till en bidragskalkyl tas

med också samkostnader. Totalt täckningsbidrag är totala särintäkter minus totala rörliga

särkostnader. Resultatet fås genom att reducera samkostnader från totalt täckningsbidrag.

(Ax, et.al., 2015, s.158).

+ Totala särintäkter

- Totala rörliga särkostnader

= Totalt täckningsbidrag

- Samkostnader

= Resultat

Mera avancerat sätt att använda divisionskalkyl är att uppdela kostnaderna på

kostnadsställena. Ett kostnadsställe kan till exempel vara en avdelning eller ett

tillverkningsavsnitt. När kostnaderna är uppdelat på kostnadsställena kan företaget få

information till exempel om hur kostnaderna i ett visst kostnadsställe har utvecklats och

hur uppstår företagets kostnader. Divisionskalkyl med uppdelning av kostnader på

kostnadsställen är totala rörliga särkostnader per kostnadsenhet dividerad med aktuell

verksamhetsvolymen. (Ax, et.al., 2015, s.159).

𝑅ö𝑟𝑙𝑖𝑔 𝑠ä𝑟𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑠𝑠𝑡ä𝑙𝑙𝑒 =𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑟ö𝑟𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑠ä𝑟𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑠𝑡ä𝑙𝑙𝑒

𝐴𝑘𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑣𝑒𝑟𝑘𝑠𝑎𝑚ℎ𝑒𝑡𝑠𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚

4.1.2 Ekvivalentmetoden

Ekvivalentmetoden används när det behövs ta i beaktande skillnader i kalkylobjektets

resurskrav (Ax, et.al., 2015, s.161). Företaget producerar till exempel från samma råvara

med samma tillverkningsmetoder produkter i olika storlekar (Jormakka, et.al., 2015, s.

199). Med hjälp av ekvivalenttal är det möjligt att ta till hänsyn skillnader i kalkylobjektets

resurskrav (Ax, et.al., 2015, s.161). Med ekvivalenttal är det möjligt att rikta kostnader till

kalkylobjektet (Jormakka, et.al., 2015, s. 199).

18

Ekvivalenttal används för att ta hänsyn skillnader i kalkylobjektets resurskrav. För att

kunna ta i beaktande kalkylobjektets resurskrav behövs studera företagets verksamhet (Ax,

et.al., 2015, s. 111). Ekvivalenttal fås till exempel genom mätning (Andersson, 2013, s.

120). Den kan mätas genom att ta i beaktande till exempel kalkylobjektets

materialförbrukning eller tidsåtgång. Ekvivalenttal berättar i vilket proportion kostnader

skall fördelas mellan olika kalkylobjekten. (Ax, et.al., 2015, s. 111). Företaget kan välja att

räkna ut total ekvivalenttal för hela verksamhetens resurskrav eller ett ekvivalenttal per

kostnadsslag (Andersson, 2013, s. 120).

Innan självkostnaden uträknas med hjälp av ekvivalenttal, behövs ekvivalentvolymen ta i

beaktande. Ekvivalentvolym kallas också för ekvivalentmängd. Kalkylobjektets kostnader

beror om ekvivalenttal, men också om volymen per kalkylobjektet. På grund av detta

multipliceras ekvivalenttal med volymen per kalkylobjekt. Resultaten blir

ekvivalentvolymen per kalkylobjektet. (Ax, et.al., 2015, s.111).

𝐸𝑘𝑣𝑖𝑣𝑎𝑙𝑒𝑛𝑡𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡 = 𝐸𝑘𝑣𝑖𝑣𝑎𝑙𝑒𝑛𝑡𝑡𝑎𝑙 ∗ 𝑉𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡

Kostnaden per kalkylobjekt är ekvivalentvolymen per kalkylobjekt dividerad med den

totala ekvivalentvolymen. Med att uträkna kostnader per kalkylobjekt fås den andel av

totalkostnad som kalkylobjekten ska belastas med. I detta fall är totalkostnaden rörliga

kostnader. (Ax, et.al., 2015, s.161).

𝐾𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡 = 𝐸𝑘𝑣𝑖𝑣𝑎𝑙𝑒𝑛𝑡𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑒𝑘𝑣𝑖𝑣𝑎𝑙𝑒𝑛𝑡𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚

För att få fram varje kalkylobjektets totala kostnad eller rörliga särkostnader multipliceras

kostnader per kalkylobjektet med periodens totala kostnader. Styckekostnaden eller

kostnaden per kostnadsenhet fås genom att dividera totalkostnaden per kalkylobjekt med

verklig volymen. (Ax, et.al., 2015, s.161).

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡 = 𝐾𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡 ∗ 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑝𝑒𝑟𝑖𝑜𝑑

𝐾𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑝𝑒𝑟 𝑝𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡 = 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑘𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡

𝑉𝑒𝑟𝑘𝑙𝑖𝑔 𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑎𝑙𝑘𝑦𝑙𝑜𝑏𝑗𝑒𝑘𝑡

4.1.3 Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader

Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader går ut på att särkostnader kan vara båda

fasta och rörliga. Kalkylobjektet orsakar fasta särkostnader. Fasta särkostnader uppkommer

19

oberoende av verksamhetsvolymen. Verksamhetsvolym förändring påverkar inte fasta

särkostnader. Fasta särkostnader är till exempel reklamkostnader. Rörliga särkostnader är

till exempel lönekostnader i ett tjänsteföretag och varukostnader i ett handelsföretag.

Täckningsbidraget fås genom att först bestämma särintäkter per kalkylobjekt och

särkostnader per kalkylobjekt. Täckningsbidraget är särintäkter per kalkylobjekt minus

rörliga och fasta särkostnader per kalkylobjekt. (Ax, et.al., 2015, s.162-163).

+ Särintäkter

- Rörliga särkostnader

- Fasta särkostnader

= Täckningsbidrag

Totalt täckningsbidrag används för att beräkna täckningsbidraget för en del av verksamhet

eller för hela verksamheten. Total täckningsbidraget beräknas samma sätt som

täckningsbidrag per kalkylobjekt förutom att i kalkylen används totala kostnader istället för

kostnader per kalkylobjekt. (Ax, et.al., 2015, s.163).

+ Totala särintäkter

- Totala rörliga särkostnader

- Totala fasta särkostnader

= Totalt täckningsbidrag

- Samkostnader

= Resultat

4.1.4 För- och nackdelar med bidragskalkylering

Bidragskalkyleringens fördel är att den är snabbt och enkelt att använda. Med

täckningsbidrags procent går det lätt att jämföra olika produkter och tjänster med varandra.

Det är också lätt att jämföra företagets täckningsbidragsprocent med branschens

genomsnittliga procent. I jämförelse mellan olika produkter är det lätt för ett företag att

välja den alternativ som har högst täckningsbidragsprocenten eftersom den är också mest

lönsam. (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 97).

Problemen med bidragskalkylen är att den inte använder fullständigt kostnadsfördelning.

När kostnadsfördelning är ofullständigt tas inte verksamhetens samkostnader i hänsyn.

Detta betyder att mest lönsammaste produkten nödvändigtvis inte är den produkt som har

högsta täckningsbidraget. (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 97).

20

5 Nollpunktanalys

Nollpunktanalys eller resultatanalys är en kostnadskalkyl som används för att analysera till

exempel hur mycket skall företaget ha för försäljning för att få vinst eller hur mycket kan

försäljningen minska före företagets resultat blir negativt. Med hjälp av resultatanalys kan

företaget också till exempel analysera resultats förändring vid volym- och prisförändring

eller beräkna nollpunkten. (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 94-95). Nollpunktanalys kan

också användas för att kalkylera hur mycket företaget behöver sälja för att uppnå

målresultatet (Horngren, et.al., 2012, s. 935).

I princip alla företag vill veta verksamhetens nollpunkt. Nollpunkt kallas även för kritisk

punkt. På engelska kallas den för break-even point. Kritisk punkt berättar försäljningen vid

nollresultat. Med hjälp av kritisk punkt kan företag utvärdera till exempel olika risker.

(Andersson, 2013, s. 110). I nollpunkten skär intäkter och totala kostnader varandra

(Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 95). Mindre försäljningen än försäljningen vid

nollpunkten orsakar förlust och högre försäljningen hämtar vinst. Nollpunkten kan

uträknas på flera olika sätt och kalkyl metoden beror på vad företaget vill analysera.

(Horngren, et.al., 2012, s. 930-931).

Enklaste sätt att beräkna nollpunkten kallas för income statement approach på engelska.

Metoden använder företagets resultaträkning till nytta. Från företagets resultaträkning kan

man lätt uträkna hur många produkter företaget behöver sälja för att uppnå nollpunkten.

Den kan uträknas genom att dividera fasta kostnader med skillnaden mellan produktens

försäljningspris och produktens rörliga kostnader. Nollpunktsförsäljning per stycke går att

kontrollera genom att reducera rörliga och fasta kostnader från försäljningen. Försäljningen

och rörliga kostnader multipliceras båda först med antal sålda produkter vid nollpunkten.

Resultatet borde vara noll eftersom vid nollpunkten blir resultatet alltid noll. (Horngren,

et.al., 2012, s. 931).

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠å𝑙𝑑𝑎 𝑣𝑖𝑑 𝑛𝑜𝑙𝑙𝑝𝑢𝑛𝑘𝑡 = 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟

𝑃𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑛𝑠 𝑓ö𝑟𝑠ä𝑙𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑝𝑟𝑖𝑠 − 𝑃𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑛𝑠 𝑟ö𝑟𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟

Antalet sålda produkter vid nollpunkten kan uträknas också med hjälp av täckningsbidrag.

I resultaträkning kan man uträkna täckningsbidraget genom att reducera rörliga kostnader

från försäljningsintäkter. Från täckningsbidraget kan man reducera också fasta kostnader

för att få resultatet. Om man vidareutvecklar och förenklar kalkylen kan man räkna antalet

sålda produkter genom att först addera fasta kostnader med rörelseintäkter och sedan

21

dividera dem med produktens täckningsbidrag. När man beräknar antalet sålda produkter

vid nollpunkten är resultatet noll, de vill säga att i princip divideras fasta kostnader med

produktens täckningsbidrag. (Horngren, et.al., 2012, s. 931-932).

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠å𝑙𝑑𝑎 𝑝𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑟 𝑣𝑖𝑑 𝑛𝑜𝑙𝑙𝑝𝑢𝑛𝑘𝑡 = 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 + 𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡

𝑃𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑛𝑠 𝑡ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠å𝑙𝑑𝑎 𝑝𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑟 𝑣𝑖𝑑 𝑛𝑜𝑙𝑙𝑝𝑢𝑛𝑘𝑡 = 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟

𝑃𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑛𝑠 𝑡ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔

Nollpunktanalys kan också användas för att utvärdera företagets vinst. Företaget är

intresserad av att analysera etablerade produkters och tjänsters vinst samt vinsten som de

kan förvänta att nya produkter och tjänster hämtar. Målvinst är resultatet som företaget vill

ha eller förväntar att ha. Målvinst uppnås när försäljningsintäkter reduceras med rörliga

kostnader och fasta kostnader. Antal sålda produkter för att uppnå målvinsten räknas

genom att addera fasta kostnader med målvinst och dividera resultatet med försäljning

minus rörliga kostnader. (Horngren, et.al., 2012, s. 933).

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠å𝑙𝑑𝑎 𝑣𝑖𝑑 𝑣𝑖𝑛𝑠𝑡𝑚å𝑙 = 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟+𝑀å𝑙𝑣𝑖𝑛𝑠𝑡

𝑃𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑛𝑠 𝑓ö𝑟𝑠ä𝑙𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔−𝑃𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑛𝑠 𝑟ö𝑟𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟

Med hjälp av täckningsbidraget kan räknas ut hur stor försäljningen behövs för att uppnå

målvinsten. Den räknas genom att addera fasta kostnader med målvinst och sen dividera

resultatet med täckningsbidraget. (Horngren, et.al., 2012, s. 933).

𝑀å𝑙 𝑓ö𝑟𝑠ä𝑙𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔 = 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 + 𝑀å𝑙𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡

𝑇ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔

5.1 Resultatdiagram

Nollpunktanalys går ut på att man vet företagets fasta och rörliga kostnader,

försäljningsvolymen och priser. Med dessa värden är det möjligt att kalkylera nollpunkten

och rita upp ett resultatdiagram. (Carlson & Bernhardsson, 2013, s. 94). Resultatdiagram

kallas också för nollpunktsdiagram. Med hjälp av resultatdiagram kan lätt och snabbt

analyseras och visualiseras hur förändringar i försäljningsvolymen påverkar till resultatet.

Resultatdiagram ritas så att i den vertikalaxeln är omsättningen och i den horisontella axeln

är volymen. (Andersson, 2008, s. 90).

22

Figur 6. Resultatdiagram (Andersson, 2008, s. 91).

I resultatdiagram ritas totala fasta kostnader i en vågrät linje. Fasta kostnader ritas i vågrät

linje över hela volymskalan eftersom fasta kostnader hålls samma oberoende av hur

mycket volym förändrar. Totala kostnader är fasta kostnader adderad med rörliga

kostnader. Totala kostnader börjar från samma punkt som fasta kostnader. Totala rörliga

kostnader ökar i takt med ökad volym. Kurvan för totala intäkter börjar från origo eftersom

om företaget har ingen försäljning har företaget inte heller intäkter. (Andersson, 2008, s.

89-90).

Resultatet beräknas totala intäkter minus totala kostnader. Nollpunkt berättar den punkten

var resultatet är noll. Volymen vid nollpunkten kallas för nollpunktsvolym och på

motsvarande sätt kallas omsättningen vid nollpunkten nollpunktsomsättning. (Andersson,

2008, s. 91).

Om verklig volym uppnår Nollpunkten är risken för förlust minimal. Desto mera verklig

volymen är över kritisk punkten eller till höger om nollpunkten i diagrammen, desto större

är företagets resultat. Resultatet är positivt eftersom totala intäkter är högre än totala

kostnader. Om försäljningen är mindre än nollpunktförsäljningen, de vill säga till vänster i

diagrammen gör företaget förlust (Horngren, et.al., 2012, s. 934). Om nollpunktsvolymen

är samma som verklig volym är resultatet noll, företaget gör alltså ingen förlust men inte

heller vinst (Andersson, 2008, s. 91).

23

5.2 Känslighetsanalys med nollpunktanalys

När företaget vill förutsäga till exempel hur förändringen i försäljningspris, kostnader eller

volymen påverkar vinsten och nollpunkten kan de använda känslighetsanalys med hjälp av

nollpunktanalys. Med känslighetsanalys kan företaget utvärdera vilken resultat är sannolik

om till exempel försäljningspris ändrar eller kostnader förändrar. Känslighetsanalys är ett

verktyg som möjliggör att se hur olika verksamhets strategier påverkar vinsten och ger

information som underlättar beslutsfattande. (Horngren, et.al., 2012, s. 937).

Om försäljningspris per produkt ökar, ökar också produktens täckningsbidrag, men

nollpunktförsäljning minskar. Om produktens försäljningspris minskar, minskar också

täckningsbidraget, men nollpunkten ökar. Ökning i produktens rörliga kostnader orsakar

minskning av täckningsbidraget och ökning av nollpunktförsäljning. Minskning i rörliga

kostnader ökar täckningsbidraget, men minskar nollpunkten. Om totala fasta kostnader

ökar, ökar också nollpunkten men påverkar inte om produktens täckningsbidrag. På

samma sätt har minskning av totala fasta kostnader ingen påverkan om produktens

täckningsbidrag men nollpunkten minskar. (Horngren, et.al., 2012, s. 938-939).

Figur 7. Hur påverkar förändring i produktens försäljningspris, rörliga kostnader och totala fasta

kostnader till produktens täckningsbidrag och nollpunkt. (Horngren, et.al., 2012, s. 393).

5.3 Säkerhetsmarginal

Säkerhetsmarginalen är skillnaden mellan verklig volym och nollpunktsvolym.

(Andersson, 2013, s. 110). Säkerhetsmarginalen berättar hur mycket större verklig volym

är jämfört med nollpunktvolymen. Säkerhetsmarginal procenten berättar samma sak som

säkerhetsmarginalen men i procenttal. Om säkerhetsmarginalen och säkerhetsmarginal

procenten är positiva berättar de hur mycket verklig omsättning kan minska före den

motsvarar nollpunktvolymen. Om dessa värden är negativa berättar de, hur mycket

omsättningen skall öka för att uppnå nollpunktsvolym. (Jormakka, et.al., 2015, s. 153-154).

Med hjälp av säkerhetsmarginal kan företaget utvärdera nuvarande verksamhetens risker

Förändring Produkten täckningsbidrag Nollpunkt

Produktens försäljningspris ökar Ökar Minskar

Produktens försäljningspris minskar Minskar Ökar

Rörliga kostnader ökar Minskar Ökar

Rörliga kostnader minskar Ökar Minskar

Totala fasta kostnader ökar Påverkar inte Ökar

Totala fasta kostnader minskar Påverkar inte Minskar

24

och framtida planers risker. Säkerhetsmarginal uträknas genom att minska försäljning vid

nollpunkten från verklig volym. (Horngren, et.al., 2012, s. 939). Säkerhetsmarginal

procenten fås genom att dividera säkerhetsmarginal med verklig volym. Resultatet

multipliceras med 100 för att få svaret i procenttal. (Jormakka, et.al., 2015, s. 154).

𝑆ä𝑘𝑒𝑟ℎ𝑒𝑡𝑠𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙 (𝑆𝑀) = 𝑉𝑒𝑟𝑘𝑙𝑖𝑔 𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 − 𝑁𝑜𝑙𝑙𝑝𝑢𝑛𝑘𝑡𝑠𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚

𝑆ä𝑘𝑒𝑟ℎ𝑒𝑡𝑠𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡 (𝑆𝐵%) = 𝑆ä𝑘𝑒𝑟ℎ𝑒𝑡𝑠𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙

𝑉𝑒𝑟𝑘𝑙𝑖𝑔 𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚∗ 100

5.4 Nollpunkt vid försäljning av flera produkter

Företagen säljer vanligen flera olika produkter vars försäljningspris och rörliga kostnader

varierar. Varje produkts täckningsbidrag är därför också olika. För att kalkylera nollpunkt

för varje produkt behövs uträkna den vägda genomsnittlig täckningsbidrag för alla

produkter. På engelska heter den weighted-average contribution margin. (Horngren, et.al.,

2012, s. 940).

Till exempel om företaget säljer två produkter, produkt A och B. Antalet sålda produkter A

är 500 och produkt B säljs 200 stycket. Total försäljning är 700 stycke. As andel från total

försäljning är 500/700 = 0,71 eller 71 % och Bs andel från total försäljning är 200/700=

0,29 eller 29 %. Detta betyder att om man säljer 5 stycken produkt A kan man anta

säljningen vara 2 stycken för produkt B. Fasta kostnader är 20 000 €. As försäljningspris är

22 € och rörliga kostnader per stycke är 12 €. Bs försäljningspris är 50 € och rörliga

kostnader per stycket är 15 €. (Horngren, et.al., 2012, s. 940).

Den vägda genomsnittlig täckningsbidrag per stycke fås genom att först räkna

täckningsbidraget per stycke för båda produkter. Täckningsbidrag per stycket är

försäljningspris minus rörliga kostnader. Täckningsbidraget för produkt A är 22 € - 12 € =

10 €. Totalt täckningsbidrag fås genom att multipliceras täckningsbidraget per stycke med

båda produktens försäljningsandel, 10€*5=50 €. Den vägda genomsnittligt täckningsbidrag

per stycke är total täckningsbidrag dividerad med total försäljnings andel. Den vägda

genomsnittlig täckningsbidrag per stycke är 120 € / 7 = 17 €. (Horngren, et.al., 2012, s.

940).

25

Figur 8. Den genomsnittligt täckningsbidrag per stycke (Horngren, 2012, s. 940).

Antal sålda produkter vid nollpunkt uträknas genom att först addera fasta kostnader med

resultat. Resultatet divideras med den vägda genomsnittlig täckningsbidrag per stycke.

Med ovan nämnd värden är exempels antal sålda produkter vid nollpunkt (20 000 € + 0 €) /

17 € = 1176 styck. Resultat är noll eftersom resultatet är alltid noll vid nollpunkten.

(Horngren, et.al., 2012, s. 940).

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠å𝑙𝑑𝑎 𝑝𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑒𝑟 𝑣𝑖𝑑 𝑛𝑜𝑙𝑙𝑝𝑢𝑛𝑘𝑡 = 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 + 𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡

𝐷𝑒𝑛 𝑣ä𝑔𝑑𝑎 𝑔𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 𝑡ä𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑖𝑑𝑟𝑎𝑔 𝑝𝑒𝑟 𝑠𝑡𝑦𝑐𝑘𝑒

Nollpunkt för båda produkter skilt fås genom att multiplicera antalet sålda produkter vid

nollpunkten med produktens andel från försäljningen. I exemplet är As nollpunkt

försäljningen (1176*5/7) = 840 stycke och Bs (1000*2/7) = 336 stycke. Totalomsättningen

vid nollpunkten blir 840 st.*22 € + 336 st. *50 € = 35 280 €. (Horngren, et.al., 2012, s.

940).

Ovan nämnda kalkyler kan också användas för att göra uppskattning, om hur stor

försäljningen behövs för att företaget uppnår önskat resultat. Kalkyleringen görs på samma

sätt som tidigare nämnt, men resultatet är målresultat istället för noll som används vid

nollpunkkalkylering. (Horngren, et.al., 2012, s. 941).

6 Uträkning

Kapitlet är arbetets empiriska del och den handlar om produktkalkylering och

nollpunktanalys. Jag börjar kapitlet med att presentera kostnader inom applikation X. Jag

kommer att göra olika kalkylerings exempel. Jag identifierar kostnader i exemplen och

uträknar lönsamheten ur kundföretags synvinkel i tre olika scenarier. I resultatanalys

genomgås uträkningarnas resultat och analyseras resultaten.

A B Totalt

Försäljningspris per st. 22 € 50 €

Rörliga kostnad per st. 12 15

Täckningsbidrag per st. 10 € 35 €

Andel från försäljningen 5 2 7

Täckningsbidrag 50 € 70 € 120 €

Vägda genomsnittligt täckningsbidrag per stycke 17 €

26

Jag tar som ett exempel ett företag som har café- och restaurangverksamhet i Pargas och

Åbolandskärgård eftersom det passat utmärkt till applikation Xs målgrupp. Företaget har

verksamhet i två olika platser. I kalkyler behandlas företaget som helhet. Resultaten och

kalkyler är inte uppdelad mellan företagets verksamhetsplatser eftersom företagets två

café- restauranger har ungefär samma storlek, koncept och produkter. Jag antar också att

kunderna kan utförda utmaningar och använda belöningar i företagets båda

verksamhetsplatser. Företaget är ett riktigt företag och har 17 anställd.

För att få mera trovärdiga värden har jag använd företagets bokslut från

räkenskapsperioden 2015. Bokslutet har jag hämta från Handelsregistret. Med en intervju

med företagare skulle jag ha fått mera specifik information om till exempel

täckningsbidrag, antal sålda produkter och inköpspriser, men företagets ägare ville inte

delta till en anonym intervju. I kalkylen använder jag genomsnittliga värden, gör vissa

generaliseringar och använder branschens genomsnittliga värden. Till belöningar har jag

använt liknande erbjudande som företaget har använt tidigare. Erbjudande hittade jag från

företagets Facebook-sida. Utmaningarnas och belöningarnas försäljningspriser baserar på

priser som företaget använder för motsvarande produkter.

I alla exempel kalkylen har jag valt att företaget köper medlemskapet i applikation X.

Företaget vill vara medlem för ett år och väljer medlemskap med bindningstid för ett år.

Medlemskapet betalas i en rat i januari. Företaget vill skapa utmaningar varannan månad

och beräknar att under året behövs det ett NFC-tag och 100 kodkort per utmaning.

Företaget köper därför startpaketet i januari samt tre NFC-taggar och 500 kodkort i maj.

Jag har gjort en tabell som innehåller alla produkter och tjänster som företaget kan köpa

inom applikation. Med hjälp av tabellen kan mobilapplikations projektgrupp lätt fylla i

olika alternativ enligt kundföretagets önskemål och se applikationens totala kostnader samt

hur kostnader fördels under året. Tabellen är gjort så att om man ändrar värdena i den,

uppdateras de automatisk till andra kalkyler i modellkalkyl. Tabellen för applikations

kostnader finns i bilaga 1.

Under året skapar företaget 6 utmaningar. Utmaning 1 handlar om att konsumenten skall

köpa lunch och bulla på samma gång och belöningen för utförda utmaningen är att

konsumenten får kaffe eller te och bulla för 3,00 €. Andra utmaning är att konsumenter

köper två lunch och 2 munk. Belöningen är kaffe eller te med munk för två för 7,00 €.

Tredje utmaningen är att kunden köper lunch och en bit av kaka. För belöningen får

27

kunden kaffe eller te med en bit av kaka för 5,00 €. Fjärde utmaningen går ut på att kunden

köper lunch och bakelse. Belöningen för utfört utmaning är kaffe eller te med en bit av paj

för 4,50 €. Femte utmaning handlar om att konsumenten köper lunch och bulla. Belöningen

för detta köp är kaffe eller te med bulla för två för 6,00 €. Sjätte och sista utmaning är att

kunden köper lunch och en bit av kaka. Belöningen för utförd utmaning är kaffe eller te

med kaka för två för 10,00 €.

6.1 Case 1

I första scenarion har jag antagit att antal utförda utmaningar är 160 styck. Från utförda

utmaningar är 90 procent existerande kunder och 10 procent nya kunder. Av alla kunder

som utför utmaningar använder inte 20 procent belöningen. Utmaningarnas och

belöningarnas täckningsbidrag är 37 procent.

6.1.1 Utmaningar och belöningar

Jag har kalkylera skilt alla utmaningar och belöningen och berättar i kapitlen bara om

kalkylering för första utmaningar och belöningar. Det är viktigt att kundföretaget förstår

hur produkternas bidrag påverkar försäljningspriset och inkomsten samt hur de kan själv

räkna passliga utmaningar och rabatter.

Jag uträkna först utmaningarnas inköpspriser och omsättning skilt för varje utmaning

vartefter har jag räkna belöningarnas inköpspris och omsättning. För att få fram dessa

värden har jag börjat med att bestämma utmaningens försäljningspris. Försäljningspriserna

är samma som företaget använder normalt. I första utmaningen är försäljningspriset 12,20

€. Från priset har jag räkna bort mervärdesskatten som är 14 procent i restaurangtjänster

(Mervärdesskattelag 8 kap 85§). Mervärdesskatt är 12,20 € * (14/114) = 1,50 €. Genom att

ta bort momsen från försäljningspriset får jag priset utan moms. Priset utan moms är 12,20

€ - 1,50 € = 10,70 €. I år 2015 har företagets täckningsbidrag procent varit 37 procent och

därför har jag använt det för att räkna ut täckningsbidraget för utmaningen.

Täckningsbidraget är försäljningsbidraget multiplicerad med täckningsbidrag procenten,

10,70 € * 37 % = 3,96 €. Genom att reducera täckningsbidraget från priset utan moms har

jag fått utmaningens inköpspris. Inköpspriset är 10,70 € - 3,96 € = 6,74 €. För att uträkna

omsättningen antog jag att antal utförda utmaningar är 160 per utmaning. För varje

utmaning har företaget 100 st. kod kort och 1 NFC-tag. NFC- taggar kan dock använda hur

många kunder som helst. Jag antar alltså att 80 kunder använder kodkort och 80 kunder

28

använder NFC-taggar. Allt som allt blir antal utförda utmaningar 160 st. Totala

inköpskostnader för första utmaning är inköpspris gånger antal sålda, 6,74€ * 160 st. = 1

078,74. Totala kostnader för alla utmaningar har jag fått genom att räkna ihop totala

kostnader per utmaningar. Totala kostnader är 9 558,32 €. Omsättningen har jag först

uträkna per utmaning. Omsättningen är antal sålda per utmaning gånger försäljningspris

utan moms, 160 st. * 10,70 € = 1 712,28 €. Total omsättning för alla utmaningar fås genom

att räkna ihop omsättningar per utmaning. Total omsättning är 15 171,93€. Tabellen om

alla utmaningar finns i bilaga 2.

Belöningar uträkna jag på liknande sätt som utmaningar. Med belöningar bestämde jag

först normal försäljningspriset som baserar på motsvarande priserna som företaget

använder. Rabatt procenten är mellan 29 och 33 procent. Med dessa procent motsvarar

rabattpriser erbjudande som företaget har haft tidigare. Från försäljningspris och rabattpris

uträkna jag mervärdesskatters andel för båda pris. Genom att reducera moms från priset

fick jag normalpriset utan moms, vartefter uträkna jag belöningens täckningsbidrag samt

inköpspriset för normal försäljningspriset och rabattpriset. Totala inköpspris uträknas

genom att multiplicera inköpspriserna för varje belöning med antal använd belöningar. Jag

antar att alla som utför utmaningar använder inte belöningar eftersom det är inte realistisk.

Jag valde att 20 procent av dem som utför utmaningar använder inte belöningen. Om 160

utför utmaningen, använder 128 rabatten, 160 * (1-20 %) = 128. Omsättningen uträknas

genom att multiplicera antal använda belöningar med rabattpris. Tabell om alla belöningar

finns i bilaga 2.

6.1.2 Nollpunktanalys för utmaningar och belöningar

Jag har använt nollpunktanalys vid försäljningen av flera produkter. Jag har valt att

använda metoden eftersom den tar i beaktande båda utmaningen och belöningen i

uträkningen av nollpunktförsäljningen i stycke och nollpunktomsättningen.

Nollpunktanalysen har jag gjort skilt till alla utmaningar och belöningar.

Bilden nedan handlar om första utmaning och belöning. A är utmaningen och B är

belöningen. Försäljningspris per stycke och rörliga kostnader har jag tagit från kalkylen om

utmaningar och belöningar. Täckningsbidrag per stycke är försäljningspris per stycke

minus rörliga kostnader per stycke. As täckningsbidrag per stycke är 10,70€-6,74€ = 3,96€.

För att uträkna produkternas andel från total försäljningen behövs uträkna utmaningens

andel från utmaningens och belöningens försäljning. Total försäljning i stycke är 160+128

29

= 288. Utmaningens andel är 160/288 = 5/9 eller 56 %. Belöningens andel är 128/160 =

4/9 eller 44 %. Andel från försäljningen är 5 för A och 4 för B. Totalt blir det 5+4=9 som

motsvarar 100 %. Försäljningens förhållande mellan A och B är 5:4. Man kan anta att för

fem utförd utmaning kan används 4 belöningar. Täckningsbidrag är täckningsbidrag per

stycke gånger andel från försäljningen, 3,96 € * 5 = 19,80 €. För att få total

täckningsbidrag räknas As och Bs täckningsbidragen ihop, 19,80 € + 0,56 € = 20,36 €. Den

vägda genomsnittlig täckningsbidrag per stycke är 20,36 €/9 = 2,26 €.

Figur 9. Den vägda genomsnittlig täckningsbidrag per st. för första utmaning och belöning i Case 1.

Total nollpunktförsäljningen i stycke uträknades genom att dividera fasta kostnader med

det vägda genomsnittliga täckningsbidraget per stycke. Eftersom jag inte vet vad är fasta

kostnaders andel från hela fasta kostnader har jag först uträknad fasta kostnaders

förhållande med rörliga kostnader. Förhållande mellan kostnader fås genom att dividera

företagets fasta kostnader med rörliga kostnader. Fasta kostnader dividerad med rörliga

kostnader är 38,2 procent. Fasta kostnader är 38,20 procent från rörliga kostnader. Rörliga

kostnader är utmaningens totala kostnader ihop räknad med belöningen totala kostnader.

Dessa har jag uträkna tidigare i arbete och finns i bilaga två. Rörliga kostnader för A är 1

078,74 € och för B 318,32 €. Totala rörliga kostnader blir 1 078,74 € + 318,32 € = 1

397,06 €. Fasta kostnader är 1 397,06 €* 38,20 % = 533,73 €. Total nollpunktförsäljningen

i stycke blir 533,73€/2,26€ =236. Nollpunktförsäljningen i stycke för produkt A är

nollpunktförsäljningen totalt i stycke multiplicerad med As andel från försäljningen,

236*5/9= 131. Nollpunktförsäljningen i stycke för B är 105. Nollpunkt omsättning är As

försäljningspris per stycke multiplicerad med nollpunktförsäljning i stycke adderad med Bs

försäljningspris per stycke multiplicerad med nollpunktförsäljningen i stycke. Nollpunkt

omsättningen är 10,70 € *131 + 2,63€ *105 = 1 678,25 €.

För den andra utmaning och belöningen är total nollpunktförsäljningen 210 och

omsättningen 2 984,26 €. Utmaningens nollpunktförsäljning är 117 styck och belöningens

nollpunktförsäljnings är 93 stycke. Total nollpunktförsäljning för den tredje utmaningen

A B Totalt

Försäljningspris per st. 10,70 € 2,63 €

Rörliga kostnad per st. 6,74 2,49

Täckningsbidrag per st. 3,96 € 0,14 €


Täckningsbidrag 19,80 € 0,56 € 20,36 €

Vägda genomsnittligt täckningsbidrag per stycke 2,26 €

30

och belöningen är 238 styck och omsättningen är 2 169,79 €. Utmaningens

nollpunktförsäljning är 132 och belöningens 106 stycke. Den fjärde utmaningens totala

nollförsäljning är 252 styck, utmaningens är 140 st. och belöningens 112 styck.

Nollpunktförsäljningen är 2 061,21 €. Nollpunktomsättningen för femte utmaning och

belöning är 1 677,82 € och total nollpunktförsäljningen i styck är 236. Utmaningens del är

131 st. och belöningens 105 st. Den sista utmaningens och belöningens totala

nollpunktförsäljning är 214 styck och omsättningen 3 479,52€. Nollpunktförsäljning för

utmaningen är 119 st. och 95 st. för belöningen. Kalkyler för totala nollpunktförsäljningar i

stycke och nollpunktomsättningar för varje utmaningar och belöningar finns i bilaga 3.

Tabell 1. Case 1 nollpunkter

Med nollpunktanalys är det möjligt att rita ett resultatdiagram för första utmaningen och

belöningen. I tabellen nedan har jag uträkna olika omsättningar vid olika volymer för första

utmaning och belöning.

Tabell 2. Tabell för resultatdiagram för första utmaning och belöning i Case 1

Med hjälp av värdena i tabellen har jag skapat resultatdiagram nedan. I tabellen finns

kritiska punkten markerad med svart prick. Från höger av nollpunkten är försäljningen

större än totala kostnader och produkternas resultat är positivt.

Nollpunkt

Försäljning i st. Omsättning A i st B i st

1 236 1 678,25 € 131 105

2 210 2 984,26 € 117 93

3 238 2 169,79 € 132 106

4 245 2 005,44 € 136 109

5 236 1 677,82 € 131 105

6 214 3 479,52 € 119 95

Volym Försäljning Totala kostnader Fasta Kostnader Resultat

0 0,00 533,75 533,75 -533,75 €

100 711,33 1 018,86 533,75 -307,53 €

200 1 422,67 1 503,97 533,75 -81,31 €

300 2 134,00 1 989,08 533,75 144,92 €

400 2 845,33 2 474,20 533,75 371,14 €

500 3 556,67 2 959,31 533,75 597,36 €

31

Figur 10. Resultatdiagram för första utmaningar och belöningar i Case 1

6.1.3 Resultatkalkyl

Jag har använt värdena från företagets bokslut för räkenskapsperiod 2015 som en botten till

kalkylen. Kalkylmodellen finns i bilaga 4. Den är gjord så att det går lätt att byta och fylla i

värdena enligt företagets situation.

Jag har antagit att 10 procent av kunder som utför utmaningar och belöningar är nya

kunder. Med detta antagande kan jag konstatera att från totala inköpskostnader och för

utmaningar och belöningar tas med 10 procent till företagets totala rörliga kostnader i

2016. Från totalomsättning för utmaningar och belöningar tas också med 10 procent till

företagets omsättning i 2016. Företagets omsättning ökar med 1 786,53 € och

inköpskostnader ökar med 1 199,87 €.

Till resultaträkning adderas också applikation kostnader. Applikations kostnader ökar

företagets fasta kostnader. I exemplet är applikations kostnader totalt 413,00€. I

kalkylmodellen finns också övriga applikation kostnader. Till den hör andra kostnader som

applikationen kan orsaka för företaget. Dessa kostnader kan till exempel uppkomma om

företaget hamnar köpa utomstående tjänster inom marknadsföring eller planering av

utmaningar och belöningar.

Tabellen visar hela årets resultat men också resultat för varje månad. Till modellkalkylen i

första scenarion har jag inte tagit i beaktande variationer i försäljningen och kostnader

32

under åren. Jag antar dock att företagets försäljning och inköpskostnader varierar enligt

säsonger i verkligheten. Under sommarsäsong från maj till september är försäljningen och

kostnader högre än mellan oktober och april. Kalkylmodellen är därför uppbyggt så att det

går lätt att ta i beaktande variationer mellan olika säsonger.

Företagets täckningsbidrag och resultat kalkyleras med bidragskalkylen. Täckningsbidraget

fås genom att subtrahera totala rörliga kostnader från omsättningen. Täckningsbidraget är

382 483,20 – 241 026,59 = 141 456,61. Täckningsbidrag procenten är täckningsbidrag

dividerad med omsättningen. Täckningsbidrag procenten är 36,98 % i 2016. I 2015 var den

exakt 37 procent. Resultatet är täckningsbidraget minus totala fasta kostnader. Resultatet är

141 456,61-92 080,96= 49 375,65. I 2016 är resultatet 413 € högre än i 2015. Resultatet

varierar dock månatligen. I januari och i juni är resultatet lägre än i andra månader.

Resultatet är lägre på grund av applikations kostnader som uppkommer i januari och i juni.

Företagets kritiska punkt är 248 976,85 € och säkerhetsmarginalen 133 506,35 €.

I kalkylen har jag också uträkna räntor och avskrivningar. Eftersom kalkylen är en

realistisk kalkyl om hur applikationen påverkar till företagets resultat och följer inte efter

någon offentliga kraven, har jag tagit räntor och avskrivningar upp först efter resultat. När

de inte är med i kostnader och är presenterad först efter resultat påverkar de inte heller till

företagets kritiska punkt. Vinsten är resultat minus räntor och avskrivningar. I 2016 är

vinsten 1 154,35 €. Vilket är 413 € högre än i 2015.

6.2 Case 2

I andra exempel har jag valt att företagets täckningsbidrag är 57 %, eftersom branschens

genomsnittliga täckningsbidrag är ungefär 57 procent i små och medelstora företag

(Tilastokeskus, 2006). Försäljningspriser av utmaningar och belöningar är samma som i

första scenarion, men på grund av högre täckningsbidrag är inköpspriser lägre.

Belöningens rabatterade priser är också samma som i första scenarion. Antal utförda

utmaningar är 160 styck och 80 procent av dess använder rabatten. Nya kundernas andel är

50 procent.

6.2.1 Kalkyl av utmaningar och belöningar

Uträkning av utmaningar och belöningar har jag gjort på samma sätt som i första exempel.

Jag har använt samma försäljningspriser för utmaningar och belöningar. Första

utmaningens försäljningspris är 12,20 € och priset utan mervärdesskatt är 10,70 €.

33

Täckningsbidraget är 57 procent blir täckningsbidraget 6,10 € och inköpspriset 4,60 €.

Tabellen om alla utmaningar finns i bilaga 5.

Första belöningens försäljningspris är 4,50 € och rabattpris 3,00€. Rabattprocenten är

mellan 29 och 33 procent, vilka är samma som i första scenarion. Inköpspriset blir 1,66 €

med täckningsbidrag 57 procent. I bilaga 5 finns tabellen om alla exemplets belöningar.

6.2.2 Nollpunktanalys för belöningar

Nollpunkt analysen har jag gjort med exemplets värden på liknande sätt som i scenario 1.

Första utmaningens totala nollpunktförsäljning är 94 styck och 669,67 €.

Nollpunktförsäljning för utmaningen är 52 styck och för belöningen 42 styck. För den

andra utmaning och belöningen är total nollpunktförsäljningen 72 och omsättningen

1 097,83 €. Utmaningens nollpunktförsäljning är 40 styck och belöningens

nollpunktförsäljnings är 16 styck. Total nollpunktförsäljning för den tredje utmaningen och

belöningen är 95 styck och omsättningen är 861,88 €. Utmaningens nollpunktförsäljning är

53 och belöningens 42 styck. Den fjärde utmaningens totala nollförsäljning är 100 styck,

utmaningens är 56 styck och belöningens 44 styck. Nollpunktförsäljningen är 815,52 €.

Nollpunktomsättningen för femte utmaning och belöning är 697,54 € och total

nollpunktförsäljningen i styck är 98. Utmaningens del är 55 styck och belöningens 43

styck. Den sista utmaningens och belöningens totala nollpunktförsäljning är 89 styck och

omsättningen 1 446,05 €. Nollpunktförsäljning för utmaningen är 49 st. och 40 st. för

belöningen. Kalkyler för totala nollpunktförsäljningar i stycke och nollpunktomsättningar

för varje utmaningar och belöningar finns i bilaga 6.

Tabell 3. Case 2 nollpunktanalyser

För första utmaning och belöningen har jag uträkna resultatet vid olika volymen och gjort

ett resultatdiagram som visar nollpunkten.

Nollpunkt


1 94 669,67 € 52 42

2 72 1 097,83 € 40 16

3 95 861,88 € 53 42

4 100 815,52 € 56 44

5 98 697,54 € 55 44

6 89 1 446,05 € 49 40

34

Tabell 4Tabell för resultatdiagram för första utmaning och belöning i case 2

Figur 11. Resultatdiagram case 2


Resultatkalkylen är gjort samma sätt som i scenario 1. Resultatkalkylen finns i bilaga 7.

Företagets omsättning ökar med 9 029,31 € från 2015 och är 389 725,98 €. Inköp ökar med

4 078,48 € och totala rörliga kostnader är 243 905,20 € i 2016. Täckningsbidraget är

145 820,78 € och 37,42 procent. Fasta kostnader ökar med applikationens kostnader och

blir 92 080,96 €. Resultatet är 53 739, 83 € och efter avskrivningar och räntor blir vinsten

5 518, 52 €. Vinsten är 4 537,83 € mera än i 2015, när vinsten var 980,69€. Kritiska

punkten är 246 098,97 € och säkerhetsmarginalen 143 627,01 €.

6.3 Case 3

Den tredje exempel går ut på att 90 procent av kunder som använder applikationen är nya

kunder. Täckningsbidraget är 47 procent, som är mellan företagets riktiga täckningsbidrag

och branschens genomsnittliga täckningsbidrag. Antal kunder som utför utmaningar är


0 0,00 358,38 358,38 -358,38 €

100 709,09 687,99 358,38 21,10 €

200 1 418,19 1 017,61 358,38 400,58 €

300 2 127,28 1 347,22 358,38 780,06 €

400 2 836,38 1 676,83 358,38 1 159,54 €

500 3 545,47 2 006,45 358,38 1 539,02 €

35

160, men 40 procent av dessa använder inte belöningar. Applikations kostnader är samma

som i tidigare exemplen.

6.3.1 Kalkyl av utmaningar och belöningar

Utmaningar och belöningar är uträknad samma sätt som i första exempel. Utmaningens

försäljningspris är samma som tidigare. Första utmaningens försäljningspris är 12,20 € och

pris utan moms är 10,70 €. Täckningspriset är 47 procent och 5,03 €. Inköpspriset blir 5,67

€. Tabellen för kalkylering av utmaningar finns i bilaga 8.

Belöningarnas försäljningspriser, rabattprocent, rabattpris och priserna utan mervärdesskatt

är samma som i första exempel. Första utmaningens normala försäljningspris är 4,50 € och

utan moms är priset 3,95 €. Täckningsbidraget är 1,86 € och inköpspriset är 2,09 €.

Tabellen om kalkylering av alla belöningar finns i bilaga 8.

6.3.2 Nollpunktanalys för utmaningar och belöningar

Nollpunkt analysen har jag gjort med exemplets värden på samma sätt som i scenario 1 och

2. Första utmaningens totala nollpunktförsäljning är 135 styck och 1 039,42 €.

Nollpunktförsäljning för utmaningen är 85 styck och för belöningen 51 styck. För den

andra utmaning och belöningen är total nollpunktförsäljningen 127 och omsättningen

1 912,46 €. Utmaningens nollpunktförsäljning är 79 styck och belöningens

nollpunktförsäljnings är 24 styck. Total nollpunktförsäljning för den tredje utmaningen och

belöningen är 135 styck och omsättningen är 1 306,75 €. Utmaningens

nollpunktförsäljning är 84 och belöningens 51 styck. Den fjärde utmaningens totala

nollförsäljning är 126 styck, utmaningens är 79 styck och belöningens 47 styck.

Nollpunktförsäljningen är 1 096,46 €. Nollpunktomsättningen för femte utmaning och

belöning är 1 039,42 € och total nollpunktförsäljningen i styck är 135. Utmaningens del är

85 styck och belöningens 51 styck. Den sista utmaningens och belöningens totala

nollpunktförsäljning är 128 styck och omsättningen 2 273,86 €. Nollpunktförsäljning för

utmaningen är 80 st. och 48 st. för belöningen. Kalkyler för totala nollpunktförsäljningar i

stycke och nollpunktomsättningar för varje utmaningar och belöningar finns i bilaga 9.

36

Tabell 5. Case 3 nollpunktanalys

Jag har gjort en nollpunktanalys och resultatdiagram för första utmaningen och belöningen.

Resultatdiagram visar nollpunkten.

Tabell 6. Tabell för resultatdiagram för första utmaning och belöning i case 3

Figur 12. Case 3 Resultatdiagram för första utmaning och belöning


Företagets omsättning blir 396 169,44 € i 2016, vilket är 15 472,77 € högre än i föregående

år. Inköpskostnader ökar med 8 622,82 € från 2015 och är 105 824,83 €.

Täckningsbidraget är 37,29 procent och 147 719, 90 €. Fasta kostnader ökar med

applikations kostnader och är 92 080,96 €. Företagets resultat blir 55 638,94 €. I 2015 var

resultatet 49 201,99€. Företagets vinst är 7 417,64 € i 2016. Vinsten var 980,69 € i 2015,

Nollpunkt


1 135 1 039,42 € 85 51

2 127 1 912,46 € 79 24

3 135 1 306,75 € 84 51

4 126 1 096,46 € 79 47

5 135 1 039,42 € 85 51

6 128 2 273,86 € 80 48


0 0,00 443,71 443,71 -443,71 €

100 767,45 876,66 443,71 -109,21 €

200 1 534,89 1 309,61 443,71 225,28 €

300 2 302,34 1 742,56 443,71 559,78 €

400 3 069,78 2 175,51 443,71 894,27 €

500 3 837,23 2 608,46 443,71 1 228,77 €

37

vilket är 6 436,95 € lägre än i år 2016. Nollpunkt är 246 951,51 € i 2016. Den är lite lägre

än 2015 när den var 247 729, 82 €. Säkerhetsmarginalen är 149 217,87 och 38 procent.

Resultatkalkylen finns i bilaga 10.

6.4 Resultatanalys

Applikationens medlemskaps kostnader varierar enligt hurdant medlemskap företaget

väljer att köpa. Medlemskap kostnader är inte dyra men applikationens kostnader kan

eventuellt bli relativt mycket om företaget väljer dyraste medlemskap alternativ. Tjänster

som företaget köper inom applikationen ökar också applikationens kostnader och därmed

hela företagets kostnader. Desto högre applikationens kostnader desto mera behöver

företaget sälja för att täcka alla kostnader.

Jag har använd olika täckningsbidrag för att utvärdera hur den påverkar till utmaningarnas

och belöningars nollpunktförsäljning. I första exempel använde jag företagets

täckningsbidrag procent från räkenskapsperioden 2015. I andra scenarion var

täckningsbidraget 57 procent, vilket är branschens genomsnittliga täckningsbidrag och i

sista exempel använd jag 47 procent som täckningsbidrag eftersom den var mitt i mellan

från tidigare använd täckningsbidragen. När täckningsbidraget ökar minskar nollpunkt

försäljningen. I första exempel, som har lägsta täckningsbidraget, är utmaningarnas och

belöningarnas nollpunkt försäljningen högst jämfört med andra scenarios. Lägsta

nollpunktförsäljningen är när täckningsbidraget är 57 procent. Ökning av

täckningsbidraget påverkar också till rörliga kostnader. Utmaningens och belöningens

inköpspriser varierar enligt täckningsbidragets storlek. Desto större är täckningsbidraget

desto mindre blir inköpspriser.

I varje scenario har jag antagit att antal utförda utmaningar är 160 styck. I exemplen 1 och

2 är antal kunder som inte använder belöningen 20 procent och i tredje exempel 40

procent. Antalet kunder som utför utmaningen och använder rabatten påverkar företagets

omsättning och kostnader. Desto mindre antal som utför utmaningar och använder desto

mindre omsättning, inköpskostnader och nollpunktförsäljning. Om antal utförda

utmaningar och belöningar är mindre än nollpunktförsäljningen, blir resultatet negativt.

När resultatet är negativt är kostnader för stora jämfört med försäljningen.

Belöningarnas rabatt procenten har varit i varje scenario 29-33 procent. Jag har inte ändra

procenten i exemplen, eftersom försäljningspriser och rabatt priser baserar på priser som

38

företaget använder i verkligheten. Rabatt procenten äter upp vinsten som täckningsbidraget

ger. Rabatten borde inte därför vara större än produktens täckningsbidrag, om företaget vill

att produkten har positivt resultat.

Jag har använd samma utmaningar och belöningar i alla exempel. Belöningar baserar på

erbjudande som exempel företaget använder riktigt. När företaget väljer hurdana

utmaningar och belöningar de vill ha, borde de ta i beaktande produkternas

försäljningspriser, inköpspriser, rabatter och täckningsbidraget. Exempel utmaningar och

belöningar har relativt samma nollpunktförsäljning jämfört med varandra. Andra och sjätte

utmaning och belöningen har minsta nollpunktförsäljningar i stycke i varje scenario.

Skillnader orsakas av de, att dessa utmaningar utmanar kunden att köpa för två istället för

en. Belöningen är också för två personen.

I första exempel blir företagets resultat lite högre än i 2015. Skillnaden är dock bara några

hundra euro. Exempel visar vad kan hända om applikationen används mest av företagets

existerande kunder. Täckningsbidraget är 37 procent i exempel som företaget har haft som

total täckningsbidrag i 2015 enligt deras bokslut. Täckningsbidraget är relativt låg jämfört

med branschens genomsnittliga täckningsbidrag. Total täckningsbidraget berättar dock inte

variationer mellan olika produktens täckningsbidrag och motsvarande produkter kan ha

högre täckningsbidraget i verkligheten. Mängden av nya kunder räcker dock att täcka

kostnader som applikationen orsakar. Utmaningarnas och belöningarnas

nollpunktförsäljningar är mellan 210-245 stycke. Exemplet har högsta

nollpunktförsäljnings mängd. Scenarion är också den enda scenario var hela företagets

nollpunkt blev högre än tidigare.

I andra exempel blev företagets resultat 4 537, 82 € högre än i föregående år.

Utmaningarnas och belöningarnas täckningsbidrag motsvarar branschens median och är 57

%. Den ökar produkternas resultat och därför ökar också företagets hela resultat. Till

resultatet påverkar också de att mängden av nya kunder ökar med 50 procent. 80 procent

av kunder använder också rabatten. Utmaningarnas och belöningarnas

nollpunktförsäljningar är mellan 72-100 stycke. Exemplet har lägsta nollpunktförsäljnings

mängd.

I tredje exempel blev företagets resultat 6 436,95 € högre än i föregående

räkenskapsperiod. Resultatet ökade på grund av täckningsbidrag och antal nya kunder.

Produkternas täckningsbidrag var 47 procent och hela företagets täckningsbidrag ökade

39

med 0,29 procent jämfört med föregående år. Antal nya kunder var 90 procent av alla

konsumenter som använder applikationen. Utmaningarnas och belöningarnas

nollpunktförsäljningar är mellan 126-135 stycke.

Kalkyl exempel ger en bra uppfattning om hur olika faktorer påverkar till

nollpunktförsäljning och resultat. Enligt dessa scenarier är det dock svårt att säga ifall det

lönar sig för företaget att köpa medlemskapet i applikationen eftersom exempel kalkyler

baserar på många antagande om framtiden och företagets situation nu. Med hjälp av

modellkalkyl kan projektgruppen dock utvärdera med kundföretaget ifall det lönar sig.

Realistisk är att anta, att applikationen uppnår båda existerande kunder och nya kunder.

Under vintersäsongen när det inte är så många turister i Pargas och i Åbolandskärgården är

största delen av kunder antagligen existerande kunder. Hur många nya lojala kunder

företaget lyckas att få via applikationen är en viktig del av utvärdering ifall det lönar sig för

företaget att vara med i applikationen. Viktiga faktorer är också hurdana utmaningar och

belöningar företaget använder samt dess prissättning.

I figuren nedan har jag sammanfatta olika förändringarnas påverkan till produktens

nollpunktförsäljning och rörliga kostnader.

Figur 13. Hur förändring i produktens TB, antal nya kunder och rabatten påverkar till produktens

nollpunktförsäljning och rörliga kostnader

7 Kritisk granskning

Jag anser att jag har uppnått arbetets syfte, genom arbetets kalkyler har jag uppbyggt en

modellkalkyl som projektgruppen har möjlighet att använda som ett exempel när de

marknadsför applikationen till lokala företag i Pargas och i Åbolandsskärgården. Arbetets

teori är relevant med tanke på arbetets syfte och problemformulering. Teorin stöder

kalkyleringen i arbetets empiriska del. Genom arbetet har jag också lyft fram faktorer som

påverkar till utvärdering ifall det är lönsamt för ett företag att fara med i applikation X.

Förändring Nollpunkt Rörliga kostnader

Täckningsbidraget ökar Minskar Ökar

Täckningsbidraget minskar Ökar Minskar

Antal nya kunder ökar Minskar Ökar

Antal nya kunder minskar Ökar Minskar

Rabatten ökar Ökar Påverkar inte

Rabatten minskar Minskar Påverkar inte

40

Jag anser att intervju med kundföretaget skulle ha ökat arbetets trovärdighet. Med intervju

skulle det ha varit möjligt att få mera exakta värden till kalkylen. Kalkylen är dock en

modellkalkyl och ger en allmän bild om lönsamheten för kundföretaget. I helheten anser

jag dock att saknande intervju med företagets ägare inte har stor betydelse, eftersom

meningen med arbete var att bygga upp en kalkylmodell som applikationens projektgrupp

kan använda vid marknadsföring av applikation till lokala företag i Pargas och i

Åbolandskärgård. Till varje intresserad företag skall projekt gruppen själv fylla i värdena

till kalkylen och utvärdera enligt situationen ifall det lönar sig för företaget att köpa

medlemskapet. I arbetet har jag använd riktiga priser som exempel företaget använder samt

erbjudande som de har tidigare använt, vilka kan ses öka arbetets trovärdighet.

8 Avslutning

För varje företag är det viktigt ta alla synpunkter i beaktande och analysera noggrant om

det lönar sig att investera eller köpa någon produkt. Applikationen är ett bra sätt för lokal

företag i Pargas och i Åbolandsskärgård marknadsföra och skapa synlighet inom lokala

kunder och turister. I bästa fall ökar applikationen medlemsföretagets resultat och

kundmängden. Medlemskapet och inköp i applikationen är relativt billigt men företaget

kan också spendera en hel del i den och den kan orsaka andra tilläggs kostnader till

företaget. Applikationen är trots allt en bra investering om utmaningar och belöningar är

bra planerad och om kunderna hittar applikationen.

Projektgruppen uppbygger applikationen för företag och kunder i Pargas och i

Åbolandsskärgården. Vem som helst inom området kan börja använda applikationen. Om

applikationen fungerar bra och uppnår lokala användarna och turister i områden finns det

möjlighet att lansera applikationen i hela Finland. För fortsätt forskning skulle det vara

möjligt att utvärdera ifall det är lönsamt för ett företag till exempel inom en annan

verksamhetsbransch och annan storlek med riktiga utmaningar och belöningar att köpa

applikationens medlemskap och uppfölja hur applikationen påverkar till företagets

kundmängd och lönsamhet.

Arbetets ämne var intressant och konkret. Det var intressant att bygga upp en konkret

produkt som projektgruppen kommer att ha nytta av. Jag har redovisning som huvudämne

och anser att arbetet har fördjupa mina kunskaper inom områden och gett mig viktiga nya

kunskaper till arbetslivet.

41

Källförteckning

Andersson, G. 2013. Ekonomistyrning - Beslut och handling. Lund: Studentlitteratur AB.

Andersson, G. 2008. Kalkyler som beslutsunderlag – Kalkylering och ekonomisk styrning.

Lund: Studentlitteratur AB.

Ax, C., Johansson, S. & Kullvén, H. 2015. Den nya ekonomistyrningen. Stockholm: Liber

AB.

Carlson, M. & Bernhardsson, J. 2013. Ekonomi för chefer. Stockholm: Liber AB.

Elvström, R., 2015. Utveckling av Applikation X. Projektarbete – Mobila applikation med

lojalitetsprogram som stöder företagande i Pargas. Åbo: Examensarbete för

tradenomexamen. Yrkeshögskolan Novia, Utbildningsprogrammet för Företagsekonomi.

[Online] http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2015120419356 [hämtad: 1.2.2016]

Horngren, C.T., Harrisson Jr, W.T. & Oliver, M.S. 2012. Financial & Managerial

Accounting 3rd. Edition. Pearson Education Inc.

PRH, Patent- och registerstyrelsen. u.å. Informationstjänsten Virre [Online]

https://virre.prh.fi/novus/home?execution=e1s1 [hämtad: 16.2.2016]

Ikäheimo, S., Laitinen. E.K., Laitinen. T & Puttonen, V. 2011. Laskentatoimi ja rahoitus.

Vaasa: Vaasan Yritysinformaatio Oy.

Kautto, M., Lindblom, A. & Mitronen, L. 2008. Kaupan liiketoimintaosaaminen. Helsinki:

Talentum Media Oy.

Levy, M. & Weitz, B.A. 2004. Retailing Management. New York: The McGraw-Hill

companies, Inc.

Ljung, J., Nilsson, P. & Ohlsson, U.E. 2010. Företag och marknad – Samarbete och

konkurrens. Lund: Studentlitteratur AB.

Jormakka, R., Koivusalo, K., Lappalainen, J. & Niskanen, M. 2015. Laskentatoimi.

Helsinki: Edita Publishing Oy.

Neilimo, J. & Uusi-Rauva, E. 2005. Johdon laskentatoimi. Helsimki: Edita Publishing Oy.

http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2015120419356

https://virre.prh.fi/novus/home?execution=e1s1

42

Söderlund, Magnus. 2003. Den lojala kunden. Malmö: Liber Ekonomi

Tilastokeskus. 2006. Suomen virallinen tilasto (SVT): Majoitus- ja ravitsemistoiminnan

tilinpäätöstilasto [Online] http://www.stat.fi/til/matipa/2004/matipa_2004_2006-03-

03_kat_002.html [hämtad: 24.3.2016]

Tomperi, S. 2013. Yrityksen taloushallinto 3 - Kannattavuus- ja kustannuslaskenta.

Helsinki: Edita Publishing Oy.

Tveton, T., 2014. How to make money on mobile applications – The impact marketing

channels and network externalities have on applications’ popularity. Saarbrücken: LAP

LAMBERT Academic Publishing.

Finländska författningar:

Mervärdesskattelag 30.12.1993/1501. www.finlex.fi (15.3.2016)

Figurförteckning

Figur 1. Medlemskap alternativ .......................................................................................................... 5

Figur 2. Prisalternativ .............................................................................................................................. 8

Figur 3. Kostnader för översättningstjänster ................................................................................ 8

Figur 4. Programmering kostnader för NFC-tag ........................................................................... 9

Figur 5. Inköpskostnader av kodkort ................................................................................................ 9

Figur 6. Resultatdiagram...................................................................................................................... 22

Figur 7. Hur påverkar förändring i produktens försäljningspris, rörliga kostnader och totala fasta kostnader till produktens täckningsbidrag och nollpunkt ............................ 23

Figur 8. Den genomsnittligt täckningsbidrag per stycke......................................................... 25

Figur 9. Den vägda genomsnittlig täckningsbidrag per st. för första utmaning och belöning i Case 1 .................................................................................................................................... 29

Figur 10. Resultatdiagram för första utmaningar och belöningar i Case 1 ...................... 31

Figur 11. Resultatdiagram case 2 ..................................................................................................... 34

Figur 12. Case 3 Resultatdiagram för första utmaning och belöning ................................. 36

Figur 13. Hur förändring i produktens TB, antal nya kunder och rabatten påverkar till produktens nollpunktförsäljning och rörliga kostnader ......................................................... 39

Tabellförteckning

Tabell 1. Case 1 nollpunkter ............................................................................................................... 30

Tabell 2. Tabell för resultatdiagram för första utmaning och belöning i Case 1 ............ 30

Tabell 3. Case 2 nollpunktanalyser .................................................................................................. 33

Tabell 4Tabell för resultatdiagram för första utmaning och belöning i case 2 .............. 34

Tabell 5. Case 3 nollpunktanalys ...................................................................................................... 36

Tabell 6. Tabell för resultatdiagram för första utmaning och belöning i case 3 ............ 36

http://www.stat.fi/til/matipa/2004/matipa_2004_2006-03-03_kat_002.html

http://www.stat.fi/til/matipa/2004/matipa_2004_2006-03-03_kat_002.html

http://www.finlex.fi/

Bilaga 1. Tabell om applikations kostnader

Ap

pli

kati

on

XP

ris/

st1

23

45

67

89

1011

12

Me

dle

msk

ap-

Bin

dn

and

e 1

år

120,

0012

0,00

120,

00

Me

dle

msk

ap-

Mån

adsa

vtal

20,0

00,

00

Fakt

ure

rin

gsav

gift

5,00

0,00

Star

tpak

et

60,0

060

,00

60,0

0

1 N

FC-

tag

20,0

00,

00

2 N

FC-t

ag35

,00

0,00

3 N

FC-t

ag45

,00

45,0

045

,00

Om

pro

ggra

mm

eri

ng

av N

FC-t

ag27

,00

0,00

100

Ko

dko

rt10

,00

0,00

250

Ko

dko

rt20

,00

0,00

500

Ko

dko

rt30

,00

30,0

030

,00

1 sp

råk

100

15,7

50,

00

1 sp

råk

250

31,5

00,

00

1 sp

råk

500

58,5

00,

00

2 sp

råk

100

31,5

00,

00

2 sp

råk

250

58,5

00,

00

2 sp

råk

500

108,

0010

8,00

108,

00

1 sp

råk

Ut

17,

500,

00

1 sp

råk

Ut

212

,50

0,00

1 sp

råk

Ut

315

,00

0,00

2 sp

råk

Ut

112

,50

0,00

2 sp

råk

Ut

220

,00

0,00

2 sp

råk

Ut

325

,00

25,0

025

,00

50,0

0

Tota

l ko

stn

ad31

3,00

0,00

0,00

0,00

0,00

100,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

0041

3,00


Pro

du

ktIn

köp

spri

sTB

Pri

s u

tan

mo

ms

Mo

ms

Förs

äljn

ings

pri

sA

nta

l sål

da

Tota

l ko

stn

adV

inst

Om

sätt

nin

g

Utm

anin

g 1

6,74

€3,

96 €

10,7

0 €

1,50

€12

,20

€16

01

078,

74 €

633,

54 €

1 71

2,28

€

Utm

anin

g 2

14,5

9 €

8,57

€23

,16

€3,

24 €

26,4

0 €

160

2 33

4,32

€1

370,

95 €

3 70

5,26

€

Utm

anin

g 3

8,12

€4,

77 €

12,8

9 €

1,81

€14

,70

€16

01

299,

79 €

763,

37 €

2 06

3,16

€

Utm

anin

g 4

7,29

€4,

28 €

11,5

8 €

1,62

€13

,20

€16

01

167,

16 €

685,

47 €

1 85

2,63

€

Utm

anin

g 5

6,74

€3,

96 €

10,7

0 €

1,50

€12

,20

€16

01

078,

74 €

633,

54 €

1 71

2,28

€

Utm

anin

g 6

16,2

5 €

9,54

€25

,79

€3,

61 €

29,4

0 €

160

2 59

9,58

€1

526,

74 €

4 12

6,32

€

Tota

lt9

558,

32 €

5 61

3,61

€15

171

,93

€

Pro

du

ktIn

köp

spri

sTB

No

rmal

pri

sTB

rab

att

pri

sN

orm

al p

ris

uta

n m

om

sR

abat

tpri

s u

tan

mo

ms

Mo

ms

no

rmal

pri

sM

om

s ra

bat

tpri

sFö

rsäl

jnin

gsp

ris

Rab

att

Rab

attp

ris

An

tal s

åld

a To

tal k

ost

nad

Om

sätt

nin

g

Be

lön

ing

12,

49 €

1,46

€0,

97 €

3,95

€2,

63 €

0,55

€0,

37 €

4,50

€33

%3,

00 €

128

318,

32 €

336,

51 €

Be

lön

ing

2 2,

76 €

1,62

€1,

14 €

4,39

€3,

07 €

0,61

€0,

43 €

5,00

€30

%3,

50 €

6417

6,84

€19

6,49

€

2,76

€1,

62 €

1,14

€4,

39 €

3,07

€0,

61 €

0,43

€5,

00 €

30 %

3,50

€64

176,

84 €

196,

49 €

Be

lön

ing

3 3,

87 €

2,27

€1,

62 €

6,14

€4,

38 €

0,86

€0,

61 €

7,00

€29

%5,

00 €

128

495,

16 €

561,

18 €

Be

lön

ing

43,

59 €

2,11

€1,

46 €

5,70

€3,

95 €

0,80

€0,

55 €

6,50

€31

%4,

50 €

128

459,

79 €

505,

04 €

Be

lön

ing

52,

49 €

1,46

€0,

97 €

3,95

€2,

63 €

0,55

€0,

37 €

4,50

€33

%3,

00 €

6415

9,16

€16

8,25

€

2,49

€1,

46 €

0,97

€3,

95 €

2,63

€0,

55 €

0,37

€4,

50 €

33 %

3,00

€64

159,

16 €

168,

25 €

Be

lön

ing

63,

87 €

2,27

€1,

62 €

6,14

€4,

38 €

0,86

€0,

61 €

7,00

€29

%5,

00 €

6424

7,58

€28

0,59

€

3,87

€2,

27 €

1,62

€6,

14 €

4,38

€0,

86 €

0,61

€7,

00 €

29 %

5,00

€64

247,

58 €

280,

59 €

Tota

lt2

440,

42 €

2 69

3,39

€


Utmaning 1

Total försäljning i st 288

Utmaningens andel från försäljning 5/9

Belöningens andel från försäljning 4/9

A B Totalt







Nollpunktförsäljning total i st 236

Nollpunktförsöljning A i st 131

Nollpunktförsöljning B i st 105

Nollpunkt omsättning 1 678,25 €

Utmaning 2




2/9

A B1 B2 Totalt

Försäljningspris per st. 23,16 € 3,07 € 3,07 €

Rörliga kostnad per st. 14,59 2,76 2,76

Täckningsbidrag per st. 8,57 € 0,31 € 0,31 €

Andel från försäljningen 5 2 2 9

Täckningsbidrag 42,84 € 0,61 € 0,61 € 44,07 €



Nollpunktförsäljning A i st 117

Nollpunktförsäljning B i st 93

Nollpunktomsättning 2 984,26 €

Utmaning 3




A B Totalt











Utmaning 4




A B Totalt











Utmaning 5




2/9

A B B Totalt











Utmaning 6




2/9

A B B Totalt












Säso

nge

r:

Maj

-se

pte

mb

er

8,33

%

Okt

ob

er-

apri

l8,

33 %

2015

2016

12

34

56

78

910

1112

Förs

äljn

ing

4339

94,2

038

436

030,

8536

335

,90

36 3

35,9

036

335

,90

36 3

35,9

036

335

,90

36 3

35,9

036

335

,90

36 3

35,9

036

335

,90

36 3

35,9

036

335

,90

36 3

35,9

0

Alv

14

%53

297,

5353

547

,65

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

4 46

2,30

Om

sätt

nin

g38

0696

,67

382

483,

2031

873

,60

31 8

73,6

031

873

,60

31 8

73,6

031

873

,60

31 8

73,6

031

873

,60

31 8

73,6

031

873

,60

31 8

73,6

031

873

,60

31 8

73,6

0

RÖ

RLI

GA

KO

STN

AD

ER

Inkö

p97

202,

0198

401

,88

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

8 20

0,16

Lön

er

1426

24,7

114

2 62

4,71

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

RK

TO

TALT

2398

26,7

224

1 02

6,59

20 0

85,5

520

085

,55

20 0

85,5

520

085

,55

20 0

85,5

520

085

,55

20 0

85,5

520

085

,55

20 0

85,5

520

085

,55

20 0

85,5

520

085

,55

TÄC

KN

ING

SBID

RA

G14

0869

,95

141

456,

6111

788

,05

11 7

88,0

511

788

,05

11 7

88,0

511

788

,05

11 7

88,0

511

788

,05

11 7

88,0

511

788

,05

11 7

88,0

511

788

,05

11 7

88,0

5

FAST

A K

OST

NA

DER

Ap

pli

kati

on

X41

3,00

313,

000,

000,

000,

000,

0010

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

Övr

iga

app

lika

tio

n k

ost

nad

er

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

An

dra

ko

stn

ade

r91

667,

9691

667

,96

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

FK T

OTA

LT91

667,

9692

080

,96

7 95

2,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 73

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

7 63

9,00

RES

ULT

AT

4920

1,99

49 3

75,6

53

836,

054

149,

054

149,

054

149,

054

149,

054

049,

054

149,

054

149,

054

149,

054

149,

054

149,

054

149,

05

Rän

tor

28 8

83,7

028

883

,70

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

Avs

kriv

nin

gar

19 3

37,6

019

337

,60

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

TOTA

LT48

221

,30

48 2

21,3

04

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

44

VIN

ST98

0,69

1 15

4,35

-182

,39

130,

6113

0,61

130,

6113

0,61

30,6

113

0,61

130,

6113

0,61

130,

6113

0,61

130,

61

TB %

TO

TALT

37

,00

%36

,98

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%

KR

ITIS

KA

PU

NK

TEN

2477

29,8

224

8 97

6,85

21 5

01,3

320

655

,01

20 6

55,0

120

655

,01

20 6

55,0

120

925

,40

20 6

55,0

120

655

,01

20 6

55,0

120

655

,01

20 6

55,0

120

655

,01

SÄK

ERH

ETSM

AR

GIN

AL

1329

66,8

513

3 50

6,35

11 1

25,5

311

125

,53

11 1

25,5

311

125

,53

11 1

25,5

311

125

,53

11 1

25,5

311

125

,53

11 1

25,5

311

125

,53

11 1

25,5

311

125

,53

SM%

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

35 %

KP

pe

r d

ag89

5,89

860,

6386

0,63

860,

6386

0,63

871,

8986

0,63

860,

6386

0,63

860,

6386

0,63

860,

63


Pro

du

ktIn

köp

spri

sTB

Förs

äljn

ings

pri

s u

tan

mo

ms

Mo

ms

Förs

äljn

ings

pri

sA

nta

l sål

da

Tota

l ko

stn

adV

inst

Om

sätt

nin

g

Utm

anin

g 1

4,60

€6,

10 €

10,7

0 €

1,50

€12

,20

€16

073

6,28

€97

6,00

€1

712,

28 €

Utm

anin

g 2

9,96

€13

,20

€23

,16

€3,

24 €

26,4

0 €

160

1 59

3,26

€2

112,

00 €

3 70

5,26

€

Utm

anin

g 3

5,54

€7,

35 €

12,8

9 €

1,81

€14

,70

€16

088

7,16

€1

176,

00 €

2 06

3,16

€

Utm

anin

g 4

4,98

€6,

60 €

11,5

8 €

1,62

€13

,20

€16

079

6,63

€1

056,

00 €

1 85

2,63

€

Utm

anin

g 5

4,60

€6,

10 €

10,7

0 €

1,50

€12

,20

€16

073

6,28

€97

6,00

€1

712,

28 €

Utm

anin

g 6

11,0

9 €

14,7

0 €

25,7

9 €

3,61

€29

,40

€16

01

774,

32 €

2 35

2,00

€4

126,

32 €

Tota

lt6

523,

93 €

8 64

8,00

€15

171

,93

€

Pro

du

ktIn

köp

spri

sTB

No

rmal

pri

sTB

rab

att

pri

sN

orm

al p

ris

uta

n m

om

sR

abat

tpri

s u

tan

mo

ms

Mo

ms

no

rmal

pri

sM

om

s ra

bat

tpri

sFö

rsäl

jnin

gsp

ris

Rab

att

Rab

attp

ris

An

tal s

åld

a To

tal k

osn

adO

msä

ttn

ing

Be

lön

ing

11,

662,

211,

47 €

3,87

2,58

€0,

630,

42 €

4,50

33 %

3,00

€12

821

3,00

€57

6,00

€

Be

lön

ing

2 1,

852,

451,

72 €

4,30

3,01

€0,

700,

49 €

5,00

30 %

3,50

€64

118,

34 €

192,

64 €

1,85

2,45

1,72

€4,

303,

01 €

0,70

0,49

€5,

0030

%3,

50 €

6411

8,34

€19

2,64

€

Be

lön

ing

3 2,

593,

432,

45 €

6,02

4,30

€0,

980,

70 €

7,00

29 %

5,00

€12

833

1,34

€55

0,18

€

Be

lön

ing

42,

403,

192,

20 €

5,59

3,87

€0,

910,

63 €

6,50

31 %

4,50

€12

830

7,67

€49

5,14

€

Be

lön

ing

51,

662,

211,

47 €

3,87

2,58

€0,

630,

42 €

4,50

33 %

3,00

€64

106,

50 €

164,

95 €

1,66

2,21

1,47

€3,

872,

58 €

0,63

0,42

€4,

5033

%3,

00 €

6410

6,50

€16

4,95

€

Be

lön

ing

62,

593,

432,

45 €

6,02

4,30

€0,

980,

70 €

7,00

29 %

5,00

€64

165,

67 €

275,

09 €

2,59

3,43

2,45

€6,

024,

30 €

0,98

0,70

€7,

0029

%5,

00 €

6416

5,67

€27

5,09

€

Tota

lt1

633,

04 €

2 88

6,69

€


Utmaning 1




A B Totalt










Nollpunkt omsättning 669,67 €

Utmaning 2




2/9

A B1 B2 Totalt











Utmaning 3




A B Totalt










Nollpunktomsättning 861,88 €

Utmaning 4




A B Totalt











Utmaning 5




2/9

A B B Totalt











Utmaning 6




2/9

A B B Totalt












Säso

nge

r:

Maj

-se

pte

mb

er

8,33

%

Okt

ob

er-

apri

l8,

33 %

2015

2016

12

34

56

78

910

1112

Förs

äljn

ing

433

994,

2044

4 28

7,62

37 0

23,9

737

023

,97

37 0

23,9

737

023

,97

37 0

23,9

737

023

,97

37 0

23,9

737

023

,97

37 0

23,9

737

023

,97

37 0

23,9

737

023

,97

Alv

14

%53

297

,53

54 5

61,6

44

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

804

546,

80

Om

sätt

nin

g38

0 69

6,67

389

725,

9832

477

,16

32 4

77,1

632

477

,16

32 4

77,1

632

477

,16

32 4

77,1

632

477

,16

32 4

77,1

632

477

,16

32 4

77,1

632

477

,16

32 4

77,1

6

RÖ

RLI

GA

KO

STN

AD

ER

Inkö

p97

202

,01

101

280,

498

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

048

440,

04

Lön

er

142

624,

7114

2 62

4,71

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

RK

TO

TALT

239

826,

7224

3 90

5,20

20 3

25,4

320

325

,43

20 3

25,4

320

325

,43

20 3

25,4

320

325

,43

20 3

25,4

320

325

,43

20 3

25,4

320

325

,43

20 3

25,4

320

325

,43

TÄC

KN

ING

SBID

RA

G14

0 86

9,95

145

820,

7812

151

,73

12 1

51,7

312

151

,73

12 1

51,7

312

151

,73

12 1

51,7

312

151

,73

12 1

51,7

312

151

,73

12 1

51,7

312

151

,73

12 1

51,7

3

FAST

A K

OST

NA

DER

Ap

pli

kati

on

X41

3,00

313,

000,

000,

000,

000,

0010

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

Övr

iga

app

ko

stn

ade

r0,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

00

An

dra

ko

stn

ade

r91

667

,96

91 6

67,9

67

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

00

FK T

OTA

LT91

667

,96

92 0

80,9

67

952,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

739,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

00

RES

ULT

AT

49 2

01,9

953

739

,82

4 19

9,73

4 51

2,73

4 51

2,73

4 51

2,73

4 51

2,73

4 41

2,73

4 51

2,73

4 51

2,73

4 51

2,73

4 51

2,73

4 51

2,73

4 51

2,73

Rän

tor

28 8

83,7

028

883

,70

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

Avs

kriv

nin

gar

19 3

37,6

019

337

,60

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

TOTA

LT48

221

,30

48 2

21,3

04

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

44

VIN

ST98

0,69

5 51

8,52

181,

2949

4,29

494,

2949

4,29

494,

2939

4,29

494,

2949

4,29

494,

2949

4,29

494,

2949

4,29

TB %

TO

TALT

37

,00

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%37

,42

%

KR

ITIS

KA

PU

NK

TEN

247

729,

8224

6 09

8,97

21 2

52,8

020

416

,26

20 4

16,2

620

416

,26

20 4

16,2

620

683

,53

20 4

16,2

620

416

,26

20 4

16,2

620

416

,26

20 4

16,2

620

416

,26

SÄK

ERH

ETSM

AR

GIN

AL

132

966,

8514

3 62

7,01

11 2

24,3

712

060

,90

12 0

60,9

012

060

,90

12 0

60,9

011

793

,64

12 0

60,9

012

060

,90

12 0

60,9

012

060

,90

12 0

60,9

012

060

,90

SM%

35 %

37 %


P

rod

ukt

Inkö

psp

ris

TBFö

rsäl

jnin

gsp

ris

uta

n m

om

sM

om

sFö

rsäl

jnin

gsp

ris

An

tal s

åld

aTo

tal k

ost

nad

Vin

stO

msä

ttn

ing

Utm

anin

g 1

5,67

€5,

03 €

10,7

0 €

1,50

€12

,20

€16

090

7,51

€80

4,77

€1

712,

28 €

Utm

anin

g 2

12,2

7 €

10,8

8 €

23,1

6 €

3,24

€26

,40

€16

01

963,

79 €

1 74

1,47

€3

705,

26 €

Utm

anin

g 3

6,83

€6,

06 €

12,8

9 €

1,81

€14

,70

€16

01

093,

47 €

969,

68 €

2 06

3,16

€

Utm

anin

g 4

6,14

€5,

44 €

11,5

8 €

1,62

€13

,20

€16

098

1,89

€87

0,74

€1

852,

63 €

Utm

anin

g 5

5,67

€5,

03 €

10,7

0 €

1,50

€12

,20

€16

090

7,51

€80

4,77

€1

712,

28 €

Utm

anin

g 6

13,6

7 €

12,1

2 €

25,7

9 €

3,61

€29

,40

€16

02

186,

95 €

1 93

9,37

€4

126,

32 €

Tota

lt8

041,

12 €

7 13

0,81

€15

171

,93

€

Pro

du

ktIn

köp

spri

sTB

No

rmal

pri

sTB

rab

att

pri

sN

orm

al p

ris

uta

n m

om

sR

abat

tpri

s u

tan

mo

ms

Mo

ms

no

rmal

pri

sM

om

s ra

bat

tpri

sFö

rsäl

jnin

gsp

ris

Rab

att

Rab

attp

ris

An

tal s

åld

a To

tal k

ost

nad

Om

sätt

nin

g

Be

lön

ing

12,

09 €

1,86

€1,

24 €

3,95

€2,

63 €

0,55

€0,

37 €

4,50

€33

%3,

00 €

9620

0,84

€25

2,38

€

Be

lön

ing

2 2,

32 €

2,06

€1,

44 €

4,39

€3,

07 €

0,61

€0,

43 €

5,00

€30

%3,

50 €

4811

1,58

€14

7,37

€

2,32

€2,

06 €

1,44

€4,

39 €

3,07

€0,

61 €

0,43

€5,

00 €

30 %

3,50

€48

111,

58 €

147,

37 €

Be

lön

ing

3 3,

25 €

2,89

€2,

06 €

6,14

€4,

38 €

0,86

€0,

61 €

7,00

€29

%5,

00 €

9631

2,42

€42

0,88

€

Be

lön

ing

43,

02 €

2,68

€1,

85 €

5,70

€3,

95 €

0,80

€0,

55 €

6,50

€31

%4,

50 €

9629

0,11

€37

8,78

€

Be

lön

ing

52,

09 €

1,86

€1,

24 €

3,95

€2,

63 €

0,55

€0,

37 €

4,50

€33

%3,

00 €

4810

0,42

€12

6,19

€

2,09

€1,

86 €

1,24

€3,

95 €

2,63

€0,

55 €

0,37

€4,

50 €

33 %

3,00

€48

100,

42 €

126,

19 €

Be

lön

ing

63,

25 €

2,89

€2,

06 €

6,14

€4,

38 €

0,86

€0,

61 €

7,00

€29

%5,

00 €

4815

6,21

€21

0,44

€

3,25

€2,

89 €

2,06

€6,

14 €

4,38

€0,

86 €

0,61

€7,

00 €

29 %

5,00

€48

156,

21 €

210,

44 €

Tota

lt1

539,

79 €

2 02

0,04

€


Utmaning 1




A B Totalt










Nollpunkt omsättning 1 039,42 €

Utmaning 2




3/16

A B1 B2 Totalt











Utmaning 3




A B Totalt











Utmaning 4




A B Totalt











Utmaning 5




3/16

A B1 B2 Totalt











Utmaning 6




3/16

A B B Totalt












Säso

nge

r:

Maj

-se

pte

mb

er

8,33

%

Okt

ob

er-

apri

l8,

33 %

2015

2016

12

34

56

78

910

1112

Förs

äljn

ing

433

994,

2045

1 63

3,17

37 6

36,1

037

636

,10

37 6

36,1

037

636

,10

37 6

36,1

037

636

,10

37 6

36,1

037

636

,10

37 6

36,1

037

636

,10

37 6

36,1

037

636

,10

Alv

14

%39

973

,15

55 4

63,7

24

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

984

621,

98

Om

sätt

nin

g38

0 69

6,67

396

169,

4433

014

,12

33 0

14,1

233

014

,12

33 0

14,1

233

014

,12

33 0

14,1

233

014

,12

33 0

14,1

233

014

,12

33 0

14,1

233

014

,12

33 0

14,1

2

15 4

72,7

7

RÖ

RLI

GA

KO

STN

AD

ER

Inkö

p97

202

,01

105

824,

838

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

748

818,

74

Lön

er

142

624,

7114

2 62

4,71

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

11 8

85,3

911

885

,39

RK

TO

TALT

239

826,

7224

8 44

9,54

20 7

04,1

320

704

,13

20 7

04,1

320

704

,13

20 7

04,1

320

704

,13

20 7

04,1

320

704

,13

20 7

04,1

320

704

,13

20 7

04,1

320

704

,13

TÄC

KN

ING

SBID

RA

G14

0 86

9,95

147

719,

9012

309

,99

12 3

09,9

912

309

,99

12 3

09,9

912

309

,99

12 3

09,9

912

309

,99

12 3

09,9

912

309

,99

12 3

09,9

912

309

,99

12 3

09,9

9

FAST

A K

OST

NA

DER

Ap

pli

kati

on

X41

3,00

313,

000,

000,

000,

000,

0010

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

Övr

iga

app

ko

stn

ade

r0,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

000,

00

An

dra

ko

stn

ade

r91

667

,96

91 6

67,9

67

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

00

FK T

OTA

LT91

667

,96

92 0

80,9

67

952,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

739,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

007

639,

00

RES

ULT

AT

49 2

01,9

955

638

,94

4 35

8,00

4 67

1,00

4 67

1,00

4 67

1,00

4 67

1,00

4 57

1,00

4 67

1,00

4 67

1,00

4 67

1,00

4 67

1,00

4 67

1,00

4 67

1,00

Rän

tor

28 8

83,7

028

883

,70

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

2 40

6,98

Avs

kriv

nin

gar

19 3

37,6

019

337

,60

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

1 61

1,47

TOTA

LT48

221

,30

48 2

21,3

04

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

444

018,

44

VIN

ST98

0,69

7 41

7,64

339,

5565

2,55

652,

5565

2,55

652,

5555

2,55

652,

5565

2,55

652,

5565

2,55

652,

5565

2,55

TB %

TO

TALT

37

,00

%37

,29

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%37

%

KR

ITIS

KA

PU

NK

TEN

247

729,

8224

6 95

1,57

21 3

26,4

320

487

,00

20 4

87,0

020

487

,00

20 4

87,0

020

755

,19

20 4

87,0

020

487

,00

20 4

87,0

020

487

,00

20 4

87,0

020

487

,00

SÄK

ERH

ETSM

AR

GIN

AL

132

966,

8514

9 21

7,87

SM%

35 %

38 %

Applikation X Modellkalkyl för utvärdering av ... · produktkalkyler och nollpunktanalys. Jag tar...

Documents

Transcript of Applikation X Modellkalkyl för utvärdering av ... · produktkalkyler och nollpunktanalys. Jag tar...