Anatomikompendium för LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap
35
Anatomikompendium_T2_VT21 _ 21 januari 2021 Anatomikompendium för LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap Oktober 2018 Reviderad januari 2021 Nils Danielsen, Katrin Mani
Transcript of Anatomikompendium för LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap
Anatomikompendium_T2_VT21 _ 21 januari 2021
Anatomikompendium för LÄKC21,
Rörelse och neurovetenskap
Oktober 2018
Reviderad januari 2021
Nils Danielsen, Katrin Mani
2
Inledning_____________________________________________________
De listor som följer har begränsats till strukturer som vi tycker är särskilt viktiga att kunna och som
ni förväntas behärska. Vi förväntar oss att ni även lär er de svenska och engelska namn ni kommer
att stöta på. Latinet är det gemensamma språk nästan alla världens länder (undantaget Nordamerika)
har kommit överens om att använda för att möjliggöra effektiv kommunikation inom professionen.
Ni kommer vidare snart att upptäcka att anatomin beskriver människokroppen (Deskriptiv anatomi)
med betydligt fler definierade strukturer än vad som återfinns i listorna. Dessa är dock att betrakta
som överkurs för de flesta läkare och i så motto också mer som föremål för akademiskt intresse.
Anatomilista A innehåller de termer som i första hand kommer att undervisas vid olika
modelldemonstrationer.
Anatomilista B innehåller neuroanatomiska strukturer som inte alltid är lätta att visualisera via
modeller, men som kan studeras via olika anatomiska läroböcker eller atlaser. I Anatomilista B
ingår strukturer och namn som behövs för att bl a kunna redogöra/förklara olika bansystem och de
olika sinnena.
Modelldemonstrationer/Föreläsningar Till er hjälp kommer ni att ha föreläsningar i vissa fall
och även sex stycken modelldemonstrationer där ni med hjälp av amanuenser identifierar de
anatomiska strukturer som förekommer i listorna på studentcentrums modeller. Erfarenhetsmässigt
fås mest ut av demonstrationerna om kompendiet alltid medtages och om avsnittet studeras i en
anatomisk atlas minst en gång innan genomgången.
Vägledning om korrekt uttal ges genom punkter under vokaler som ska betonas (t.ex. encẹphalon).
Se även separat kompendium med latinska uttalsregler samt en liten medicinsk ordlista som
återfinns på kursens hemsida.
Examination Examination av alla strukturer sker bl a genom sex stycken olika AnatomiQuiz där
frågorna i första hand är kopplade till Anatomilista A, men det finns även flera frågor kopplade till
Anatomilista B.
Sedan kommer dessa strukturer (Anatomilista A + Anatomilista B) även examineras vid det
digitala kunskapsprovet som ges i slutet av terminen, med hjälp av AnatomiQuiz liknande frågor
och som en förutsättning för att kunna förklara olika funktioner (Funktionell anatomi).
Viktigt därför att ni kan alla termer i båda listorna även till den slutgiltiga examinationen för kursen.
3
Innehållsförteckning
s. 5: CNS I
s. 9: Bålen
s. 14: Huvud och hals
s. 19: CNS II
s. 23: Övre extremiteten
s. 28: Nedre extremiteten
s. 33: Anatomilista B
4
ANATOMILISTA – A
Förkortning Betydelse (latin) (svenska)
sg.
pl.
singularis
pluralis
a.
aa.
artẹria (sg.)
artẹriae (pl.)
artär
art.
artt.
articulạtio
articulatiọnes
led
dx dẹxter/dẹxtra/dẹxtrum höger
ggl.
ggll.
gạnglion
gạnglia
ganglion
lig.
ligg.
ligamẹntum
ligamẹnta
ligament
m.
mm.
mụsculus
mụsculi
muskel
n.
nn.
nẹrvus
nẹrvi
nerv
nc.
ncc.
nụcleus
nụclei
kärna
sin sinịster/sinịstra/sinịstrum vänster
nll nodi grupper av
lymfknutor
v.
vv.
vẹna
vẹnae
ven
5
MODELLDEMONSTRATION I: CNS I
Systẹma nervọsum
pars centrạlis (systẹma nervọsum centrạle)
pars periphẹrica (systẹma nervọsum periphẹrica)
divisio autonomica
pars sympathica
pars parasympathica
cẹrebrum (telencẹphalon)
lọbus frontạlis
lọbus parietạlis
lọbus occipitạlis
lọbus temporạlis
ịnsula
cọrtex cẹrebri
sụlcus centrạlis
sụlcus laterạlis (fissụra Sỵlvii)
sụlcus parietooccipitạlis
sụlcus calcarịnus
incisụra preoccipitạlis
gỵrus precentrạlis
gỵrus postcentrạlis
gỵrus cịnguli
gỵrus parahippocampạlis
ụncus
gỵrus temporạlis supẹrior
nuclei basales (anatomisk indelning)
nụcleus lentifọrmis
putạmen
glọbus pạllidus (pallidum, paleostriatum)
nụcleus caudạtus
nuclei basales (funktionell indelning)
de anatomiska strukturerna plus substantia nigra och nucleus subthalạmicus
striạtum (betecknar nc. caudạtus och putạmen)
cạpsula intẹrna
cạpsula extẹrna
cạpsula extrẹma
hippocạmpus
fọrnix
amỵgdala
cọrpus callọsum
commissụra antẹrior
6
commissụra postẹrior
adhẹsio interthalạmica
Diencẹphalon
Thạlamus
subthạlamus
nụcleus subthạlamicus
hypothạlamus (bildar oxytocin och ADH som transporteras via axoner till neurohypofysen;
bildar även bl.a. GHRH, Somatostatin (GHIH), TRH, CRH, GnRH, PRH, PIH som
transpoteras till främre loben av hypofysen (adenohypofysen) via blodet, genom det
hypothalamiska-hypofysära portasystemet)
eminentia mediana (sammanbinder hypothalamus med hypofysens framlob; saknar BBB)
hypọphysis
adenohypọfys (framlob; bildar TSH, ACTH, FSH, LH, prolaktin och GH)
neurohypọfys (baklob; saknar BBB)
epithạlamus
glạndula pineạlis (corpus pineạle, epịphysis) - saknar BBB, bildar melatonin
organum subfornicale (saknar BBB)
Cerebẹllum
hemisphẹrium cerebẹlli
vermis
fọlia cerebẹlli (sg. fọlium cerebẹlli)
fissụrae cerebẹlli
lobus antẹrior cerebẹlli
lobus postẹrior cerebẹlli
tonsịlla cerebẹlli
nụcleus fastịgii
nụcleus globọsus
nụcleus embolifọrmis
nụcleus dentạtus
pedụnculus cerebellạris supẹrior, mẹdius et infẹrior
flọcculus
nọdulus
Hjärnstammen (består av mesencẹphalon, pons och medụlla oblongạta, men det finns en vidare ej
lika använd definition där även diẹncephalon inkluderas)
mesencẹphalon
pedụnculus cẹrebri
crus cẹrebri
tegmẹntum
tectum mesencẹphali
collịculus supẹrior
collịculus infẹrior
nụcleus rụber
substạntia nịgra
7
pons
pars dorsạlis pọntis
pars ventrạlis pọntis
medụlla oblongạta (myelencephalon)
pỵramis (pl. pyrạmides)
olịva
area postrema (saknar BBB)
medụlla spinạlis
intumescẹntia cervicạlis
intumescẹntia lumbosacrạlis
fissụra mediạna antẹrior
cọnus medullạris
cạuda equịna
cọrnu antẹrius
cọrnu postẹrius
cọrnu laterạle
nụcleus intermediolaterạlis
funịculus antẹrior
funịculus laterạlis
funịculus postẹrior
radix ventrạlis
radix dorsạlis
gạnglion spinạle
nn. spinạles (sg. nervus spinạlis)
rami ventrạles
rami dorsạles
menịnges (sg. mẹninx)
dura mạter craniạlis
falx cẹrebri
tentọrium cerebẹlli
spatium epidurale (cạvum epidurale)
spatium subdurale
dura mạter spinạlis
arachnoidẹa mạter craniạlis et spinạlis
spatium subarachnoideum (cạvum subarachnoideạle)
cistẹrna cerebellomedullạris (cisterna magna)
pia mạter craniạlis et spinạlis
8
Likvorrum och likvorcirkulation
ventrịculus laterạlis
forạmen interventriculạre (foramen Monroi)
ventrịculus tẹrtius
aquedụctus cẹrebri
ventrịculus quạrtus
apertụra mediạna ventrịculi quarti (foramen Magendi)
apertụrae laterạles ventrịculi quarti (foramina Luschkae)
canạlis centrạlis
plexus choroidẹus
granulatiọnes arachnoideạles
nervi craniales
nn. olfactọrii (I)
n. opticus (II)
n. oculomotọrius (III)
n. trochleạris (IV)
n. trigẹminus (V); n. ophthạlmicus; n. maxillạris; n. mandibulạris
n. abdụcens (VI)
n. faciạlis (VII)
n. vestibulocochleạris (VIII)
n. glossopharyngẹus (IX)
n. vagus (X)
n. accessọrius (XI)
n. hypoglọssus (XII)
9
MODELLDEMONSTRATION II: BÅLEN
Skẹleton axiạle (kranium, ryggrad, bröstkorg)
Skẹleton appendiculạre (övre och nedre extremitet inkluderande skuldergördel och bäckengördel)
thorax
apertụra thorạcis supẹrior et infẹrior
arcus costạlis
cạvitas thorạcis (thorạcica)
mediastinum
colụmna vertebrạlis
vẹrtebrae cervicạles
ạtlas
ạxis
dens ạxis
vẹrtebra prọminens
forạmen transversạrium
vẹrtebrae thoracicae
vẹrtebrae lumbạles
vẹrtebrae sacrạles
vẹrtebrae coccygẹae
canạlis vertebrạlis
[Beskrivningar av formen på colụmna vertebrạlis, anv. oftast när denna är patologiskt överdriven]
kyfos
lordos
skolios
vẹrtebra
cọrpus vẹrtebrae
forạmen vertebrạle
forạmina intervertebrạlia (sg. forạmen intervertebrale)
arcus vẹrtebrae
pedịculus arcus vẹrtebrae
lạmina arcus vẹrtebrae
procẹssus articulạris (procẹssus zygapọphysis) supẹrior et infẹrior
fọvea costạlis supẹrior et infẹrior
procẹssus transvẹrsus
procẹssus spinọsus
procẹssus costạlis alternativt procẹssus costiformis vẹrtebrae lumbạlis
procẹssus accessọrius
os sạcrum
canạlis sacrạlis
hiạtus sacrạlis
forạmina sacrạlia pelvịna et dorsạlia (sg. forạmen sacrạle pelvịnum/dorsạle)
promontọrium
os coccỵgis (cọccyx)
10
costa
costae verae
costae spuriae
costae liberae
os costạle
cartilạgo costạlis
cạput cọstae
collum cọstae
tubẹrculum cọstae
corpus cọstae
angulus costae
sulcus cọstae
nn. intercostạles; rami ventrạles thoracicae
stẹrnum
manụbrium sterni
incisụra jugulạris
angulus sterni
corpus sterni
procẹssus xiphoidẹus
synchondrọses sternạles
scạpula
ạngulus infẹrior
margo medialis et lateralis
spina scạpulae
fossa supraspinạta
fossa infraspinạta
fossa subscapulạris
acrọmion
processus coracoidẹus
cạvitas glenoidạlis
clavịcula
art. acromioclaviculạris
lig. coracoclaviculạre
lig. acromioclaviculạre
art. sternoclaviculạris
Ryggens ligament lig. longitudinạle antẹrius
lig. longitudinạle postẹrius
lig. flạvum
ligg. interspinạlia
lig. supraspinạle
lig. nuchae
ligg. intertransversạria
11
Kotpelarens broskleder
dịscus intervertebrạlis
ạnulus fibrọsus
nucleus pulpọsus
Ryggens och nackens leder
art. atlantooccipitạlis
art. atlantoaxiạlis mediạna
lig. ạpicis dẹntis
ligg. alạria
lig. crucifọrme atlạntis
lig. transvẹrsum atlạntis
fasciculi longitudinạles
membrạna tectọria
artt. zygapophysiạles
art. atlantoaxiạlis laterạlis
art. lumbosacrạlis
lig. iliolumbạle
Thorax leder
artt. costovertebrạles
art. cạpitis costae
art. costotransversạria
artt. sternocostales
pelvis
pelvis major et minor
lịnea terminạlis
forạmen obturạtum
incisụra ischiạdica major
acetạbulum
fạcies lunạta
fossa acetạbuli
os coxae
os ịlium
corpus ọssis ịlii
ala ọssis ịlii
fossa ilịaca
crista ilịaca
spina ilịaca antẹrior supẹrior
spina ilịaca antẹrior infẹrior
spina ilịaca postẹrior supẹrior
spina ilịaca postẹrior infẹrior
os ịschii
corpus ọssis ịschii
spina ischiạdica
ramus ọssis ịschii
tuber ischiạdicum
12
os pụbis
corpus ọssis pụbis
ramus supẹrior ọssis pụbis
pẹcten ọssis pụbis
tubẹrculum pụbicum
ramus infẹrior ọssis pụbis
Bäckenets leder
membrạna obturatọria
canạlis obturatọrius
sỵmphysis pụbica
art. sacroilịaca
ligg. sacroilịaca
lig. sacrotuberạle
lig. sacrospinạle
foramen ischiạdicum majus
foramen ischiạdicum minus
Ryggens muskulatur (musculi dorsi)
ytligt liggande ryggmuskulatur
m. trapẹzius
m. latịssimus dorsi
m. levạtor scạpulae
m. rhomboidẹus major
m. rhomboidẹus minor
m. serrạtus posterior superior
m. serrạtus posterior inferior
djupt liggande ryggmuskulatur
m. erẹctor spịnae
mm. ileocostạlis, longịssimus et spinạlis
aponeurọsis mụsculi erectọris spịnae
mm. interspinạles
mm. intertransversạrii
mm. spinotransversạles
m. splẹnius
m. splẹnius cẹrvicis
m. splẹnius cạpitis
mm. transversospinạles
m. semispinạlis cạpitis
mm. multifidi
musculi thorạcis m. pectorạlis major
m. pectorạlis minor
m. serrạtus antẹrior
mm. intercostạles extẹrni
mm. intercostạles intẹrni
mm. intercostạles ịntimi
13
Mellangärdet
diaphrạgma
pars sternalis
pars costalis
pars lumbalis
centrum tendịneum
foramen venae cavae
hiatus aorticus
hiatus oesophagẹus
musculi abdọminis
ytliga m. rẹctus abdọminis
vagịna mụsculi recti abdọminis
lịnea ạlba
m. oblịquus extẹrnus abdọminis
lig. inguinạle
m. oblịquus intẹrnus abdọminis
m. transvẹrsus abdọminis
anulus inguinalis profundus
anulus inguinalis superficialis
djupa
m. quadrạtus lumbọrum
Främre höftmuskler
m. iliopsọas
m. psoas major
m. ilịacus
canạlis inguinạlis
lacuna musculorum
lacuna vasorum
n. phrenicus
n. thoracicus longus
n. thoracodorsalis
14
MODELLDEMONSTRATION III: HUVUD OCH HALS
Cranium
gạlea aponeurọtica
lạmina extẹrna
diploë
lạmina intẹrna
sutụra coronạlis
sutụra sagittạlis
sutụra lambdoidẹa
sutụra squamosa
neurocrạnium
os frontạle
os parietạle
os occipitạle
os temporạle
os sphenoidạle
os ethmoidạle
fossa crạnii antẹrior, mẹdia et postẹrior
viscerocrạnium
maxịlla
os nasạle
os lacrimạle
os zygomạticum
os palatịnum
concha nasạlis infẹrior
vọmer
mandịbula
os hyoidẹum
palạtum dụrum (hårda gommen)
arcus zygomạticus
procẹssus zygomạticus ọssis temporạlis
procẹssus temporạlis ọssis zygomạtici
os frontạle
sinus frontạlis
os occipitạle
forạmen magnum
clịvus
cọndyli occipitạles
canạlis hypoglọssi
sulcus sinus sagittạlis superiọris
sulcus sinus transvẹrsi
sulcus sinus sigmoidẹi
forạmen jugulạre
protuberạntia occipitạlis extẹrna
15
os temporạle
pars petrọsa
tẹgmen tỵmpani
cạvum tỵmpani
meạtus acụsticus intẹrnus
porus acụsticus intẹrnus
meạtus acụsticus extẹrnus
pọrus acụsticus extẹrnus
procẹssus mastoidẹus
procẹssus styloidẹus
forạmen stylomastoidẹum
canạlis faciạlis
fossa mandibulạris
processus zygomạticus ọssis temporạlis
canạlis carọticus
os sphenoidạle
ạlae minọres
canạlis ọpticus
sella tụrcica
sinus sphenoidạlis
ạlae majọres
fissụra orbitạlis supẹrior
fissụra orbitạlis infẹrior
forạmen rotụndum
forạmen ovạle
forạmen spinọsum
procẹssus pterygoidẹus
lạmina mediạlis
lạmina laterạlis
os ethmoidạle
lạmina cribrọsa
crista gạlli
lạmina perpendiculạris ọssis ethmoidạlis
cọncha nasạlis supẹrior et mẹdia
lạmina orbitạlis
sinus ethmoidạlis (cẹllulae ethmoidạles)
cavitas nasi
nares
sẹptum nạsi ọsseum
vọmer
lạmina perpendiculạris ọssis ethmoidạlis
meạtus nạsi superior, medius et inferior
choạnae
canạlis nasolacrimạlis (maxilla, os lacrimale, concha nasalis inferior)
ductus nasolacrimạlis
cavitas ọris prọpria
lingua (jmf glossit)
16
frenulum linguae
dens (pl. dentes; 32 st vuxna, 20 st barn)
palạtum dụrum
palạtum mọlle
ụvula palatịna
arcus palatopharyngẹus
arcus palatoglọssus
tonsillae palatịnae
maxịlla
corpus maxịllae
procẹssus alveolạris maxịllae
procẹssus palatịnus maxịllae (tumregel: anteriora 3/4 av palạtum dụrum)
procẹssus frontạlis maxịllae
procẹssus zygomạticus maxịllae
sinus maxillạris
fạcies orbitạlis maxịllae
forạmen infraorbitạle
os zygomạticum
procẹssus temporạlis
fạcies orbitạlis
os palatịnum
lạmina horisontạlis ossis palatini (tumregel: posteriora 1/4 av palạtum dụrum)
lạmina perpendiculạris ossis palatini
mandịbula
ramus mandịbulae
procẹssus condylạris
cạput mandịbulae
collum mandịbulae
procẹssus coronoidẹus
canạlis mandịbulae
ạngulus mandịbulae
tuberọsitas massetẹrica
tuberọsitas pterygoidẹa
corpus mandịbulae
forạmen mentạle
forạmen mandịbulae
pars alveolaris
alveoli dentales
protuberạntia mentạlis
art. temporomandibulạris
dịscus articulạris
Ansiktets muskulatur
m. orbiculạris ọculi
m. orbiculạris oris
m. buccinator
17
Tuggmuskulatur m. massẹter
m. temporạlis
m. pterygoidẹus laterạlis
m. pterygoidẹus mediạlis
mm. colli (halsens muskler) platỵsma
m. sternocleidomastoidẹus
m. lọngus cọlli
m. scalẹnus antẹrior
m. scalẹnus mẹdius
m. scalẹnus postẹrior
mm. suboccipitạles
mm. suprahyoidei (övre tungbensmuskler)
m. digạstricus
m. stylohyoidẹus
m. mylohyoidẹus
m. geniohyoidẹus
mm. infrahyoidei (undre tungbensmuskler)
m. sternohyoidẹus
m. omohyoidẹus
m. sternothyroidẹus
m. thyreohyoidẹus
Yttre tungmuskler (tungans rörelser)
m. genioglọssus
m. hyoglọssus
m. styloglọssus
fascia cervicạlis
phạrynx pars nasạlis pharỵngis (epifarynx)
ọstium pharyngẹum tụbae auditịvae
pars orạlis pharỵngis
vallẹcula epiglọttica
pars laryngẹa pharỵngis (hypofarynx)
Svalgmuskulatur
m. constrictor pharyngis (superior, medius et inferior)
m. stylopharyngẹus
m. palatopharyngẹus
lạrynx
cartilạgo thyroidẹa
cartilạgo cricoidẹa
18
lig. cricothyroidẹum
cartilạgo arytenoidẹa
cartilạgines corniculatae
epiglọttis
cartilạgo epiglọttica
plica vocạlis
plica ventriculạris
ventrịculus larỵngis (sinus Morgagni)
mm. laryngis
m. cricothyroidẹus
m. cricoarytenoidẹus postẹrior (m. posticus)
m. cricoarytenoidẹus lateralis
m. thyroarytenoidẹus (m. vocalis)
m. arytenoidẹus transversus
mm. arytenoidẹi obliqui
n. vagus
n. laryngẹus supẹrior
n. laryngẹus recụrrens
n. laryngẹus inferior
Ansikte
bucca
labium oris
_______________________________________________________________________________
19
MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II
Cirkulation
aorta arcus aọrtae
trụncus brachiocephạlicus
a. carọtis commụnis dextra
a. subclạvia dextra
a. vertebrạlis dextra
trụncus thyrocervicạlis
a. thyroidẹa inferior dextra
a. carọtis commụnis sinistra
a. subclạvia sinistra
a. vertebrạlis sinistra
truncus thyrocervicạlis
a. thyroidẹa infẹrior sinistra
a. carọtis commụnis dextra et sinistra
a. carọtis extẹrna
a. thyroidẹa supẹrior
a. linguạlis
a. faciạlis
a. occipitạlis
a. temporạlis superficiạlis
a. maxillạris
a. meningẹa mẹdia
a. infraorbitạlis
a. carọtis intẹrna
a. ophthạlmica
a. centrạlis retịnae
a. cẹrebri mẹdia
a. cẹrebri antẹrior
a. commụnicans antẹrior
a. vertebrạlis
aa. spinạles posteriọres
a. spinạlis antẹrior
a. cerebẹlli infẹrior postẹrior (PICA, engelsk förkortning)
a. basilạris
a. cerebẹlli infẹrior antẹrior (AICA, engelsk förkortning)
a. cerebẹlli supẹrior (SCA, engelsk förkortning)
a. cẹrebri postẹrior
a. commụnicans postẹrior
cịrculus arteriọsus cẹrebri (cịrculus Willịsii)
20
vena cava superior
vena brachiocephạlica dextra et sinistra (bildas av *)
v. jugulạris intẹrna*
v. faciạlis
v. retromandibulạris
v. subclavia*
v. axillạris
angulus venosus (venvinkeln mellan v. jugulạris intẹrna och v. subclavia)
v. jugulạris extẹrna (tömmer sig i v. brachiocephạlica el i v. jugulạris intẹrna el i v. subclavia)
v. jugulạris antẹrior
Hjärnans venösa system
sinus sagittạlis supẹrior
sinus sagittạlis infẹrior
v. basạlis
v. cẹrebri mạgna (vena Galeni)
sinus rẹctus
cọnfluens sịnuum
sinus transvẹrsus
sinus sigmoidẹus
sinus cavernọsus
vv. diplọicae
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Syn
supercịlium
pạlpebrae
rịma palpebrạrum
cịlia (sg. cịlium)
tạrsus supẹrior
glạndulae tarsạles
tụnica conjunctịva
glạndula lacrimạlis
canalịculus lacrimạlis
pụnctum lacrimạle
sạccus lacrimạlis
canạlis nasolacrimạlis (maxilla, os lacrimale, concha nasalis inferior)
ductus nasolacrimạlis
ọculus
bụlbus ọculi
sclẹra
cọrnea
choroidẹa
corpus ciliạre
m. ciliạris
iris
pupịlla
m. sphịncter pupịllae
21
m. dilạtor pupịllae
retịna
dịscus ọpticus; papịlla
mạcula lụtea
fọvea
lens
fibrae zonulạres
cạmera antẹrior
cạmera postẹrior
corpus vịtreum
n. ọpticus (n. II)
chiạsma ọpticum
tractus ọpticus
corpus geniculạtum laterạle
sulcus calcarịnus
area striạta
musculi extẹrni bụlbi ọculi
m. levạtor pạlpebrae superiọris (innerveras av n. III)
m. rẹctus supẹrior (innerveras av n. III)
m. rẹctus infẹrior (innerveras av n. III)
m. rẹctus mediạlis (innerveras av n. III)
m. rẹctus laterạlis (innerveras av n. VI)
m. oblịquus supẹrior (innerveras av n. IV)
m. oblịquus infẹrior (innerveras av n. III)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Hörsel
ạuris extẹrna
aurịcula (öronmussla)
hẹlix
crus hẹlicis
antihelix
trạgus
antitragus
cavum conchae
lobulus aurịculae
meạtus acụsticus extẹrnus
membrạna tympạnica
ạuris mẹdia
cavum tỵmpani
mạlleus
ịncus
stạpes
fenẹstra vestịbuli (fenẹstra ovalis)
fenẹstra cọchleae (fenẹstra rotunda)
m. stapẹdius
22
m. tẹnsor tỵmpani
chorda tympani
cẹllulae mastoidẹae
tuba auditịva
ạuris intẹrna
ọrganum vestibulocochleạre
cọchlea
scala vestịbuli
helicotrẹma
scala tỵmpani
ductus cochleạris (scala mẹdia)
membrạna vestibulạris
lạmina basilạris
membrạna tectọria
ọrganum spirạle cọchleae
ggl. spirạle
utrịculus
mạcula utrịculi
sạcculus
mạcula sạcculi
ductus semicirculạris antẹrior, postẹrior, laterạlis
ampụlla ọssea antẹrior, postẹrior, laterạlis
cụpula
Övriga neurala hörselstrukturer
n. vestibulocochleạris (n. VIII)
collịculus infẹrior
corpus geniculạtum mediạle
gyrus temporạlis supẹrior
23
MODELLDEMONSTRATION V: ÖVRE EXTREMITETEN
membrum superius
cingulum pectorạle (skuldergördel)
axịlla
brạchium
cubitis (armbåge)
antebrạchium
manus
carpus
metacạrpus
palma
dorsum manus
dịgiti mạnus (pọllex, ịndex, mẹdius, anulạris, mịnimus)
hụmerus
cạput hụmeri
cọllum anatọmicum
tubẹrculum majus
tubẹrculum minus
sulcus intertuberculạris
cọllum chirụrgicum
tuberọsitas deltoidẹa
sulcus nervi radiạlis
fossa olẹcrani
fossa coronoidẹa
trọchlea hụmeri
capịtulum hụmeri
epicọndylus mediạlis
epicọndylus laterạlis
sulcus nervi ulnạris
art. hụmeri
lạbrum glenoidạle
lig. coracohumerạle
ligg. glenohumerạlia
lig. coracoacromiạle
bursa subacromiạlis
ulna
olẹcranon
incisụra trochleạris
procẹssus coronoidẹus
incisụra radiạlis
cạput ụlnae
procẹssus styloidẹus ụlnae
24
rạdius
cạput rạdii
collum rạdii
tuberọsitas rạdii
procẹssus styloidẹus rạdii
incisụra ulnạris
membrạna interọssea antebrạchii
art. cụbiti art. humeroulnạris
lig. collaterạle ulnạre
art. humeroradiạlis
lig. collaterạle radiạle
art. radioulnạris proximạlis
lig. anulạre rạdii
art. radioulnạris distạlis
dịscus articulạris
ọssa cạrpi
os scaphoidẹum
os lunạtum
os triquẹtrum
os pisifọrme
os trapẹzium
os trapezoidẹum
os capitạtum
os hamạtum
sulcus carpi
ọssa metacarpạlia I-V
ọssa digitọrum mạnus
phạlanx proximạlis, mẹdia et distạlis
artt. mạnus
art. radiocarpẹa
art. mediocarpẹa
art. carpometacarpẹa pọllicis (förkortas på klinik ofta till CMC-I)
artt. carpometacarpẹae, II-V (förkortas på klinik ofta till CMC-leder)
artt. metacạrpophalangẹae (förkortas på klinik ofta till MCP-leder)
artt. interphalangẹae proximạles (förkortas på klinik ofta till PIP-leder)
artt. interphalangẹae distạles (förkortas på klinik ofta till DIP-leder)
art. interphalangẹa pollicis
25
mụsculi mẹmbri superiọris
Skuldrans muskler
m. deltoidẹus
m. supraspinạtus*
m. infraspinạtus*
m. tẹres minor*
m. tẹres major
m. subscapulạris*
*Rotatorkuffmuskler
Överarmens främre muskelgrupp
m. bịceps brạchii
cạput lọngum et brẹve
m. coracobrachiạlis
m. brachiạlis
Överarmens bakre muskelgrupp
m. trịceps brạchii
cạput lọngum, laterạle et mediạle
Underarmens palmara muskelgrupp
Ytliga
m. pronạtor teres
m. flẹxor cạrpi radiạlis
m. palmạris lọngus
aponeurọsis palmạris
m. flẹxor cạrpi ulnạris
m. flẹxor digitọrum superficiạlis
Djupa
m. flẹxor digitọrum profụndus
m. flẹxor pọllicis lọngus
m. pronạtor quadrạtus
Underarmens radiala muskelgrupp
m. brachioradiạlis
m. extẹnsor cạrpi radiạlis lọngus
m. extẹnsor cạrpi radiạlis brẹvis
Underarmens dorsala muskelgrupp
Ytliga
m. extẹnsor digitọrum commụnis
m. extẹnsor dịgiti mịnimi
m. extẹnsor cạrpi ulnạris
Djupa
m. supinạtor
m. abdụctor pọllicis lọngus
m. extẹnsor pọllicis brẹvis
m. extẹnsor pọllicis lọngus
m. extẹnsor ịndicis
26
Handens muskler
thenarmuskler
m. abdụctor pọllicis brẹvis
m. oppọnens pọllicis
m. flẹxor pọllicis brẹvis
m. addụctor pọllicis
hypothenarmuskler
m. abdụctor dịgiti mịnimi
m. flẹxor dịgiti mịnimi brẹvis
m. oppọnens dịgiti mịnimi
"intrinsicmuskler"
mm. lumbricạles
mm. interọssei dorsạles et palmạres
"fossa tabatieré (anatomical snuff-box)" YA
tendo m. abduktor pollicis longus et tendo m. extensor pollicis brevis
tendo m. extensor pollicis longus
retinạculum musculọrum flexọrum (lig. carpi transvẹrsum)
canạlis carpi
n. mediạnus; tendo m. flẹxor digitọrum supeficiạlis; tendo m. flẹxor digitọrum profụndus;
tendo m. flẹxor pọllicis lọngus
canạlis ulnạris
retinạculum musculọrum extensọrum
senfack 1: tendo m. abdụktor pọllicis lọngus; tendo m. extẹnsor pọllicis brẹvis
senfack 2: tendo m. extẹnsor cạrpi radiạlis lọngus; tendo m. extẹnsor cạrpi radiạlis brẹvis
senfack 3: tendo m. extẹnsor pọllicis lọngus (benknöl Listers tuberkel)
senfack 4: tendo m. extẹnsor digitọrum commụnis; tendo m. extẹnsor ịndicis
senfack 5: tendo m. extẹnsor dịgiti minimi
senfack 6: tendo m. extẹnsor cạrpi ulnạris
vagịnae tẹndinum manus (sg. vagịna tẹndinis manus) (vagịnae synoviạles digitọrum mạnus)
nervi membri superioris
plẹxus brachiạlis (C5-Th1)
fascịculus laterạlis
n. musculocutạneus
n. cutạneus antebrạchii laterạlis
fascịculus postẹrior
n. thoracodorsạlis
n. axillạris
n. radiạlis
ramus profụndus
ramus superficiạlis
27
fascịculus mediạlis
n. ulnạris
n. cutạneus brạchii mediạlis
n. cutạneus antebrạchii mediạlis
gemensamt ursprung från fasciculus lateralis och fasciculus medialis
n. mediạnus
gemensamt ursprung från nn spinales ventrales C5-C7
n. thorạcicus longus
nervi manus nn. digitạles palmạres commụnes (innerveras av n. ulnaris och n. medianus)
nn. digitạles palmạres prọprii (innerveras av n. ulnaris och n. medianus)
nn. digitạles dorsạles (innerveras av n. radialis och ulnaris)
Kärl övre extremiteten a subclavia
a axillaris
a circumflexa humeri anterior
a circumflexa humeri posterior
a brachialis YA
a profunda brachii
a radialis YA
arcus palmaris profundus
a ulnaris YA
a interọssea communis
a interọssea anterior
a interọssea posterior
arcus palmaris superficialis
aa digitales palmares communes
aa digitales palmares propriae
aa digitales dorsales (från reta carpi dorsale via aa metacarpeae dorsales)
Djupa vener (analogt med större artärer)
v. subclạvia (bildar v. brachiocephạlica tillsammans med v. jugulạris intẹrna)
v. axillạris
Ytliga vener
v. basilica YA
v. cephalica YA
v. mediana cubiti YA
Lymfstationer
nll lymphatici axillạres
nll lymphatici apicales
nll supraclaviculares
28
MODELLDEMONSTRATION VI: NEDRE EXTREMITETEN
membrum inferius
cingulum pelvicum (höftgördel)
nates (skinkor)
cọxa (höft)
fẹmur (lår)
gẹnu (knä)
poples
crus
sura (vad)
pes (fot)
tạrsus (ankel, vrist)
calx (häl)
metatạrsus
planta (fotsula)
dorsum pedis
dịgiti pẹdis (hạllux, secụndus, tẹrtius, quạrtus, mịnimus)
lacuna musculorum
lacuna vasorum
os fẹmoris
cạput fẹmoris
fọvea cạpitis fẹmoris
cọllum fẹmoris
trochạnter major
trochạnter minor
lịnea intertrochantẹrica
lịnea ạspera
cọndylus mediạlis
epicọndylus mediạlis
cọndylus laterạlis
epicọndylus laterạlis
art. cọxae
acetạbulum
fạcies lunạta
lạbrum acetabulạre
lig. transvẹrsum acetạbuli
lig. cạpitis fẹmoris
lig. iliofemorạle
lig. ischiofemorạle
lig. pubofemorạle
patẹlla
tịbia
cọndylus mediạlis
cọndylus laterạlis
ạrea intercondylạris antẹrior et postẹrior
tuberọsitas tịbiae
mallẹolus mediạlis
29
fịbula
cạput fịbulae
mallẹolus laterạlis
art. gẹnus
lig. patẹllae
retinạculum patẹllae mediạle et laterạle
lig. collaterạle tibiạle
lig. collaterạle fibulạre
menịscus mediạlis et laterạlis
lig. cruciạtum antẹrius et postẹrius
bụrsa suprapatellạris
art. tibiofibulạris
syndesmọsis tibiofibulạris
lig. tibiofibulạre antẹrius et postẹrius
membrạna interọssea crụris
ọssa tạrsi
tạlus
trọchlea tạli
calcạneus
tụber calcạnei
os naviculạre
os cuboidẹum
os cuneifọrme mediạle
os cuneifọrme intermẹdium
os cuneifọrme laterạle
ossa metatarsạlia I-V
ọssa digitọrum pẹdis
phạlanx proximạlis, media, et distạlis
ọssa sesamoidẹa
artt. pedis
art. talocrurạlis
lig. collaterạle mediạle (lig. deltoidẹum)
lig. collaterạle laterạle
lig. talofibulạre antẹrius
lig. talofibulạre postẹrius
lig. calcaneofibulạre
art. subtalạris (art. talocalcạnea)
(utgör tillsammans med art. talocalcaneonaviculạris den s.k. undre språngbensleden)
art. tạrsi transvẹrsa
art. talocalcaneonaviculạris
artt. tarsometatarsạles (förkortas på klinik ofta till TMT-leder)
artt. metatarsophalangẹae (förkortas på klinik ofta till MTP-leder)
30
mụsculi mẹmbri inferiọris
fascia lạta
foramen ovale
fascia cribrọsa
fascia cruris
aponeurọsis plantạris
Främre höftmuskler
m. iliopsọas
m. psọas major
m. ilịacus
Bakre höftmuskler - sätesmuskler - glutealmuskler
m. glutẹus mạximus
m. glutẹus mẹdius
m. glutẹus mịnimus
m. tẹnsor fasciae lạtae
tractus iliotibialis
Tvära höftledsmuskler (korta utåtrotatorer)
m. pirifọrmis
m. gemẹllus supẹrior
m. obturatọrius intẹrnus
m. gemẹllus infẹrior
m. quadrạtus fẹmoris
m. obturatọrius extẹrnus (tillhör lårets mediala muskelgrupp)
Lårets främre muskelgrupp
m. sartọrius
m. quạdriceps fẹmoris
m. rẹctus fẹmoris
m. vạstus laterạlis, mediạlis et intermẹdius
Lårets mediala muskelgrupp
m. pectịneus
m. addụctor brẹvis
m. addụctor lọngus
m. addụctor mạgnus
m. grạcilis
m. obturatọrius extẹrnus
Lårets bakre muskelgrupp (hamstrings)
m. bịceps fẹmoris
m. semimembranọsus
m. semitendinọsus
pes anserịnus
Underbenets främre muskelgrupp
m. tibiạlis antẹrior
m. extẹnsor digitọrum lọngus
m. extẹnsor hallụcis lọngus
31
Underbenets laterala muskelgrupp
m. fibularis brevis (m. peronẹus brẹvis)
m. fibularis longus (m. peronẹus lọngus)
Underbenets bakre muskelgrupp
Ytliga
m. trịceps sụrae
m. gastrocnẹmius
cạput laterạle et mediạle
m. sọleus
tẹndo calcạneus (tendo Achillis)
Djupa
m. poplịteus
m. tibiạlis postẹrior
m. flẹxor digitọrum lọngus
m. flẹxor hallụcis lọngus
plexus lumbạlis (Th12-L4)
n. iliohypogạstricus
n. ilioinguinạlis
n. cutạneus fẹmoris laterạlis
n. genitofemorạlis
n. obturatọrius
n. femorạlis
n. saphẹnus
plexus sacrạlis (L4-S5)
n. glutẹus supẹrior
n. glutẹus infẹrior
n. cutạneus femoris postẹrior
n. pudẹndus
n. ischiạdicus
n. fibularis communis (n. peronẹus commụnis)
n. cutạneus sụrae laterạlis
n. fibularis profundus (n. peronẹus profụndus)
n. fibularis superficialis (peronẹus superficiạlis)
n. tibiạlis
n. cutạneus sụrae mediạlis
n. surạlis (tillsammans med en gren från n cutaneus surae lateralis som kommer från n
fibularis communis)
32
Kärl nedre extremiteten
a ilịaca communis
a ilịaca interna
a glutẹa superior
a obturatoria
a glutẹa inferior
a ilịaca externa
a femoralis YA
aa pudendae externae
a profunda fẹmoris
a circumflexa fẹmoris lateralis et medialis
canalis adductorius
a poplịtea YA
a tibialis posterior YA
a fibularis (a peronea)
a tibialis anterior
a dorsalis pedis YA
a arcuata
Djupa vener (analogt med större artärer)
v cava infẹrior
v ilịaca communis
v. ilịaca intẹrna
v. ilịaca extẹrna
v. femorạlis
vv. pudendae externae (kan även mynna i v. saphena magna)
v. poplịtea
Ytliga vener (analogt med större artärer)
v. saphena magna YA
v. saphena parva YA
vv. communicantes
Lymfstationer
nll inguinạles superficiạles
nll inguinạles profundi
nll poplịtei
33
ANATOMILISTA – B GRUNDLÄGGANDE TERMER
encẹphalon
proencẹphalon
mesencẹphalon
rhombencẹphalon
telencẹphalon
diencẹphalon
mesencẹphalon
metencẹphalon
myelencẹphalon
Brodmanns cytoarkitektoniska areor
Ofta omtalade areor: 1, 2, 3a, 3b + 4 + 5, 7 + 6 + 11 + 17 + 20, 21 + 22, 41, 42 + 39, 40
lạminae I-X (indelning av ryggmärgens grå substans)
MOTORIK
primära motorcortex, M1 (delar av gyrus precentrạlis)
premotorcortex
supplementära motorarean
posteriora parietalcortex
trạctus corticobulbạris
trạctus corticospinạlis (antẹrior et laterạlis; pyramidbanan)
decussạtio pyrạmidum
tractus rubrospinạlis
tractus tectospinạlis
tractus reticulospinạlis
tractus vestibulospinạlis
nụcleus ventrạlis laterạlis, VL
nụcleus ventrạlis antẹrior, VA
nigrostriatala banan
corticostriatala banan
striopallidothalamiska kretsen
thalamocorticala banor
34
SOMATOSENSORIK
primära somatosensoriska cortex, S1 (delar av gyrus postcentrạlis)
sekundära somatosensoriska cortex, S2
anteriora delen av gyrus cịnguli
ịnsula
fascịculus cuneạtus
fascịculus grạcilis
tractus spinothalạmicus
nụcleus cuneạtus
nụcleus grạcilis
lemnịscus mediạlis
nụcleus ventrạlis posterolaterạlis, VPL
nụcleus ventrạlis posteromediạlis, VPM
ventrokaudala delen av nụcleus mediodorsạlis, MDvc
posteriora delen av nụcleus ventrạlis mediạlis, VMpo
ggl. trigeminạle
n. ophthạlmicus
n. maxillạris
n. mandibulạris
nụcleus tractus spinạlis nervi trigemini
nụcleus sensọrius principạlis nervi trigemini
HÖRSEL
n. vestibulocochleạris (n. VIII)
nụclei cochleạres
corpus trapezoidẹum
nc. olivạris supẹrior
nụclei lemnịsci laterạles
lemnịscus laterạlis
collịculus infẹrior
corpus geniculạtum mediạle
primära hörselcortex, A1 (delar av gyrus temporạlis supẹrior)
35
BALANS OCH PROPRIOCEPTION
tractus vestibulospinạlis laterạlis
tractus vestibulospinạlis mediạlis
ncc. vestibulạres
nụcleus vestibulạris laterạlis (Deiters kärna)
nc. abdụcens (VI)
fascịculus longitudinạlis mediạlis
nc. oculomotorius (III)
colụmna Clạrkii (nc. dorsạlis / nc. thoracicus posterior)
nc. cuneạtus laterạlis
nc. olivạris infẹrior (djupt om ytstrukturen olịva infẹrior)
tractus spinocerebellạris antẹrior
tractus spinocerebellạris postẹrior
SYN
n. ọpticus (n. II)
chiạsma ọpticum
tractus ọpticus
corpus geniculạtum laterạle
radiạtio ọptica (Meyers loop)
sulcus calcarịnus
area striata (primära synbarken, V1)
nụcleus parasympạticus oculomotọrii (Edinger-Westphals kärna)
fasciculus longitudinalis medialis
ggl. ciliạre
ạrea pretectạlis
TAL
Wernickes area
Brocas area
plạnum temporạle
gỵrus angulạris
fascịculus arcuạtus
HJÄRNSTAMSKÄRNOR
locus coerụleus
nc. accụmbens
ncc. rạphes (sg. nc. rạphe)
ncc. reticulạres
nc. solitarius (nc. tractus solitarii)
nc. ambiguus
pontint blickriktningscentrum; PPRF (= paramedian pontine reticular formation).
