4-

y.H. n.3CÖRT AFHANDLING,

om

AF

ALMERNASmed

• AMPLISS. FACULT. PHIL. SAMTYCKE,u ne ek

högAdle üch vidtberömde

HERR JOHAN GOTSCH.WALLERII,

Phil. gch Med. DOCT.Chem.Metäll. och Pharm. PROF. Reg. och Ord-Samt Den KIiserliga och Kongl. Svenska

vet. acad. Led. Inseende,UTI DEN GUSTAVIANSKA LÄROSALEN,

D.-2/A/ JUNII ANN. MDCCLXV.VWKONGL. ACADEMIENI UPSALA UTGIFFEN

OCH TILL ALMÅNT OMPRÖFFANDEFRAMSTÄLD,

af

GUSTAF FRIES,N E R K E S B O.

Ul S AL Åt

I

... kongl.HOGTBETRODE MANUti Thess Och Riksens

Riddare Af Kongi.. Maj tsHÖGVALBORNE

Herr JOHAN GEORGHög - Och VSibokne

HERRAR

H NILS PSILANDERHIELM ,

Ho GUSTAF GABRIEL BONDE,Riddare Äf Kongl. M.. Nordsxierne. Orden.

hbm GEORG BRANDT,

Hm. JOHAN OLOF RUDBECK,Hm CARL SCHULTZ,Km SAMUEL SCHRÖDER ,

dlrecteur., vid fjn c rfidpt

Hm LEHREÅ

Assessorn Uti HÖGlofligeHÖG

Hm MAGNUSTnfÖr Hågvälborne Herr PRESIDEATEN ocb Håglcflige

detUi Ulla Aeaäemifka, arbete afHogvälbcrne Herr PRFSI

Sa

Boglcflige. Kongi.!i aldra ödmjiiJ- ' a us 1 A F

Maj:tsOCH PRESIDENTHoglSflige BEROS - CollegioyNordstierne OÉden ,

HERREN,

ySamt Hög.jDleBERGS- RÅD1

Herr DANIEL TILAS ,Landshofdinge Och Riddare Af kongl. M. Nord. Ord;.

Herr ERIC BERGENSCHÖLD,Herr. ANTON VOO^AB ,Ofver dlrecteur Ofver con^ollvarcket,HerrDETLOF HEIKENSCHÖLD,Herr ERLAND FRED HL£RNE„Herr SAMUEL SANDEL,ADLERHEIM,och

Kongl. Bergs - Collegio *,'>ÅDLE

BJUGGREN,Kimgl. Bergs Ccllegiiitn: nedldgges\ sned djujmßc vördnad)DEUTENS och RIDDJRENS:nit •

BERGS • COLLEGII!^ liH} ,

KaAV tjenm'fF R 1 E Si

t Den Älmacht, af Hvilken vi hafv&vår varelfe, förordnad c de kapadetingen till mennilkans nytta, plågargcmcniigen icke nekas af andra , ån

af dem, fom antingen förftimma at utfor/ka-Naturens lagar ock hemligbeter, eller ock hyfanedriga tankar om GUDS MajdMt och hdga full«komligbeter.

Hvar och en fom fafter fin omtanka vid Stu¬dium Teleologicum lårer nogfamt finna, at det årganfka vidflråkt; men tillika af ftörfta nytta.

Af forfarenheten vet man val, at ftora upfin«ningariband Ike af en blott handel fe, utan ac manhaft affeende på nyttan och andamålet. Mend3 man tillika anfer och upfuker dem, gifvesbåttre anledning till nödiga förbättringar ochnya upfinningar.

Man vet ock, at ju flörre nytta och ju fiereIndamål inan kan genom en inrättning vinna ,

de-

c9«fe > 1 ( &%cüö- J ^ \ v<ß

deflo mer Sr den famma a»t vardera., Och fomMalmernas Rättning med råtta bör räknas blanden af de för Be-rgvårken och Fådernåflandef nyt¬tigare' operationer , få har jag tagit mig anled¬ning at handla om Nyttan och Ändamålet afMalmernas Råflning, hvarigenom tiifåile kan gif-vas at mer ttadga en rått Theorie om denna in¬rättningen och tillika den (amma förbättra: Hår¬till utbedja vi ofs dfen Gunttiga Låfarens benäg¬na omdömme.

§. 2.Då vi före fatt ofs at handla om Nyttan och

Ändamålet af Malmernas Räßning, fynes förftnödigt, at med några ord nåmna, hvad det årfom egenteligcn kallas Mahn, A t hårutinnan vin¬na något lius, böra vi, af Mineralogien ofs på¬minna, at alla Metailerne, halfva eller hela, be¬finnas naturliven; endels Gedigna och bara, i nå¬gra Sten-eller Malm-forter in^rödde, fom i fyn-nerhet märkes vid de ädlare Metallerne, Guldoch Silfver\ endels Calcinerade, och till en Me-taililk jord eller kalk förvandlade , fom man fin¬ner i fynnerhec Koppar och Jem, åfven någotBly, med flere; endels, och det mått, upläfia ochblandade antingen med Üvafvel eller med Arfeni-que eller ock med begge, ftundom ock med an¬dra Svaflade halfva eller hela Metaller, i fynner-het Kies. Wi böre ock vidare märka, at fållannågon Metall finnes enfam i Malmen, utan me¬rendels blandad, med andra hela eller halfva Me-

A taller

) 2 ( Ävtß ) i \

faller', till 2 a 3 5 Jä til 6 37 forter; fomman har exempel af dem, fom innehålla, Guld,Silfver, Koppar, Bly, jern, Zink, arfenique; i-ffnnerhet finnes Jern må-ft allekådes med i fpeletr,faftån mer och mindre, fä at knapt nägon Malmfinnes tttärt Jern. Utom ak detta, befinnes deffablandningar aitid vara inblandade i någon Jordeller Stenart, fom fordenfkall kallas Matrix,eller egenteligen Gångflen* Deffe åro de ämnen,fom otgjora det fom egenteligen kallas Malm ; e-huru i en del Malmarter underfhmöom och fin¬nes något Saltartigt, åfven rent våtn, fom erfa¬renheten intygar, hv i i k a delar doek , knapt elleraldeles intet fom Malmen egenteligen tiihörige, el¬ler honom confticuerande conliåercras k 11 nna , e-huru de affkHjas bora, innan någon ren Metallkart afMalmen utfmåkas* Håraf får man det flu t,at Mahn år en Metalhfk blandning, fom innebal*ler någon antingen ren, ca leinerad, eller uplhflMetall, maß combinerad med fvafvel eller arfenique,eller ock bagge , tillika med några andra hela el¬ler halfva Metaller , och altfammans i någon Jordeller ßenart inblandat.

§• 3-Råflningar kallas de Metallurgi/ka operatio¬

ner, t hvilkä Malmerna, antingen i ugnar ellergropper, eller på annat fått, omedelbarligen ellermedelbarligeti, exponeras for eldens kraft och vår-kan , at, utan fmåftning, mer och mindre, eneller ftere gånger > brånnas i proportion af Mal¬

mens

■ ® j 4 ( "# ;fnens befkaffenhet, farm det päfyftade ändamålet,

J råftningen agerar fordénfkull elden på tvag•gehanda Jatt, t anLeen de tili Malmernars ätfkildanatur ( §. 2). Nämligen 1:0 Endels for fig keii>ver, ocii lika fom ior egen rakning, i anledningaf dels egen rctrefierande och drifvande kraft , fomfker med de Malmer, hvilka antingen ej innehål*

c la några af eldens kraft rörliga delar, eller en-daft innehålla fådan e , lom intet aga någon fya-ner lig effccf och värkan på de ofriga fäda re de*larn a , fåfom de hvilka innehafva något vain; ochd ffe kunna med fkiål kallas fimpla raftrimgar,( ußulationes jimplices ) 2;do Endels, med xil.hi.elpat de, i de fiefta Malmer varande och .dem con«ft'ituerande rörlige delar och tilblandningar, hvil¬ka, under det de af eldens kraft affkiljas, angri¬pa de fafta Metallifka delar, till hvilka de aga denftörffa attraclion, och dem mer eller mindre cal-cinera , fara t till deras egenfkaper förändra , fåda-ne åro de, fom innehålla fwfvti eller arfenique,eller och bagge; och kunna fadane rårtningar >kallas Fulla räßningar. fußulationes cotnpleta).

4-Enar man i närmare ö vervägande tager hvad

elden, for egen räkning, pä kropparne kan uträtta,utan tilhielp af någon tillblandning, få finner manlått i -anledning af eldens egenfkaper och formo-genheter, hvilka i Chemia Phyfica läras, farorna vår*kan beftå 1:0 Derutianan, at de lättare delar af¬fkiljas och i rok afdrifvas; hvarigenom händer, at

I ~ A 2 2:do

p ) s C f#i:do den qvarhlefna Materien blir mera condenfe*rad, famt 3:0 tillika mor och fragil, fåforn för¬lorande, åtminftone tiil en del partiklarnas comnexion.

Häremot finner ra a 11 vid full raßning a t ejallenaft de flycktigare delar afdrifvas, och Mal¬men derigenom condenferas, famt blir mörare ochlöfare, utan åfven, af fvafuel och arfenique, Me-tallerne, i fynnerhet de oådfare, fåfom Jernet, full-komligen calcineras och till en Metallilk Jord för¬vandlas.

Håraf hårflyta fåledes fyrahanda ändamål afMalmernas räkningar, hvilka man vill upråknaoch kort belkrifva, i den ordning, fora de åromer och mindre fimpla; nemligen 1:0 At giöraMalmerna mera löfe och möre 2:0 At giöra demmera condenferade 3:0 At de flycktigare, fkade-lige~; eller mindre nyttige delar måge afikiljas4:0At Järnet fom malt finnes i Malmerna, af de af-rökande delar tillika må calcineras, at derefter fåmycket bettre fcorificeras.

§• 5--At mak all Sten och Mahnart, blir under brän¬

ningen mera lös och mor, intygar åfarenheten.De-ta tyckes fke på treggehanda fatt. a ) Endelsderaf, at det i Sten och Ma'marten varande åmne,fom famman binder partiklarna , härigenom på nå¬got fått kan bli förändrat, eller till en del dekrue-rat, fom torde fke och finnas vid kalkfienar, gips-arter, JPlufsarter> Sandarter > med iiere. b) En-

dels

m ) 6 c 9dels deraf, at under bränningen partielamas con-nexipn tvingas tätare tillfamman, hvarigenoi» feg"heten förloras, och Sten eiler Maimarten blir här¬dare , men tillika ßiör och mbr, hviiket tyckes hän¬da med Leror och deras afkominor, Speckftenar,Hornarter, med fiere. c) Endels, af haftig ån*

r dring emellan rarefaciion i vårmaii och condenfa-tion i kiöiden, hvarafde hårdare Stenarter, Qartzoch Flinte • arter, på lika fått, nåftan, fom glas,fpricka i häftig eld. DefTe bli mörare, då de glog-gande heta , antingen kaftas i kalt vatn, eller kalevatn ledes, genom rännor, på råfthogarne.^

A t få Malmerna mera Ibfa och möra, år dethufvudfakeliga åndamål, fom Bergsman påfyl¬

la tar, då han råftar fina Malmer, för bettre ochlåttare hoknings och pulverijatiön /kull, at la dem

I fäledes tjenligare tili vafkning,1 å val fom finare

mer, efter råftningarna befinnas förlorat något affin tyngd, ofta til många procent, fom ej år un-derligit, då man confidererar de många particlar,fom, i mer eller mindre fvnlig rök under råftnin¬garna afdrifvas. Men, at en del Malmer, under-ftundom få condenferas, at de fä nägon tilbkningi tyngden, -armera underligit, och nekas af mån¬ga, ehuru årfarenheten år deremot, fom man har

A 3

) 7 \ %■$>

exempel af en del Jern - Malmer, fom gifvaJern, at tortiga de exempel man har af åc-

fkillige Metallers kalker.Wärt förehafvande och ändamål ar nu intet,

at utreda orfaken tili denna i 6 råndring i tyngden,efter rättningarna, vi \ilje alienatt nämna, at det¬ta ändamålet, nemiigen Mahnernas condenjution,i fynnerhet af Bårgsmån påfyftas vid de lättareMalmer, fom böra undergå ' vafkning, hvarcil |r-fordras ej .allenatt: at Malmerna blifVa lorut 16 fe ochbenägna til pulverifation; utan åfvea at de Metal-lilke delarne blifva tätare och mera condenferade\under en mindre fuperflcies.

§- 7-Atfvafvel och arfinique, med rättningar, u-

tur Malmerna bora afikiljas, kaningen neka, fomvet at aldrig någon Metall, ifrån fin Malm, ge¬nom fmåltning, kan ren affkiljas, få långe dette,eller något betydande fpår af dem år qvare, en-datt undantagandes, vid dc tilf&llen, då någonMetall i fmåltningen kan tilläggas , till hvilken fvaf¬vel och arfenique åga ftorre attra&ion, Ty, om enfvaflad Metal!, eller en oråftad Malm fom tillikarned det Metallifka innehåller fvafvel och arfeni¬que, fmåites, få får man ej annat, ån en fvafladeller arienicerad Metall, mera concentrerad , el-ler och, alt fammnns förvandlat till en flagcrart.Sä nödigt fördenflvull det år, at de Malmer fominnehålla berörde delar, fvafvel eller arfenique,råttas, få nödvändigt år det ock at detta rättnin¬

gar

é ) s cgar fordktigr anfbaüas, på det deda flycktiga de-far, i ("feilet tor at afdrifvas, ej må med Metallenfamm animål ta , fora lått fker, då Malmen ofverflo-dar af Ivafvel, och ej innehafver någon hinderligbergart. Ja mindre Ivafvel och arfenique, lor-denfktall år i Malmen, ju häftigare och ftarkare eldkan han tåla , men ju mera fvaivel han innehaiver,ju fvagare eld fordrar han, jemte fritt våder, fomafforer particlarna. Eldens fuccefiva och varligapåokning år hår fordenfkiall oumgångelig , ornändamålet fkatl vinnas, an} få deffa flycktiga delarifråh Metallen afik.ilde.

§. 8.Flere Metallurgi ha ty a troct, for ingen an».

nan orfaks flvull rättningar håra amtåi-ias, ån endaftfor a c a farit va do i Malmerne varande, och i fo¬regående Paragraph nåmde fiyektige delar, h v i 1 k aock åro få kåafpaka af lukten, under rakningarna,öt ingen kan tv i fla om deras afrckning. J anled-ning af denna tankan ha fya de forfökt, på åtfkilligcannu fått, de'E fiyektigedehr, at åflkilia, utan acefterfinna den nytta, fom i fynnerhet fvaflet underråffningen vilar, då det Calctnerar det inblandadefcrnet, hvilket derafblifver benägnare till icorin-cation , h var ige no-m det fåledes lått adffcfljes i fmålt-ningen ifrån den Metallen , fom fokes. At hår-om få någon ofvertygelfe , behofver man allenaflårhindra ftg tvanne omftåndigheter, fom gjörafaken klar. Den ena år, at fvaflet har till Jernetden ftårfta attra&ion, och fkiljer det ifrån de an-

® ) 9 c $dreMetallerne; Den andra år den, at, Mettaüencalcineras ej af fvafiet, under det han uplofes, ochmå ingen tvifia, ac icke i de fvaflade och arfeniceradeMalmer, åren ren Metall, fom de artificiela MaUmers compofition npg utvifar; utan då Jortt angri¬per fvafiet Metallen, enar det genom riftning afJkiljes, då det med (ig forer Metallens brånbaraårhne. Hår af finner man, at fem Jernet, utanat blifva calcineraf,ej gierna fcorifceras, år fåledesklart, at få vida det angripes af det i rättningenafrökande fvafiet, och bringas i et Jordtfkt lynne,få måtte det ock nödvändigt fedan i fmåltningen,bettre fcorifkeras, få vida det brånbara afkåhlen,vid fådant tillfälle, Jern - Jorden ej fullkomligenkan reducera.

$• 9-Ehuru val Bergsmannen, med fina Malmers

rättning, hafva måtta affeendet på någondera af deforenåmde ändamålen, och ttundom pä flera afdem på en gång, få kan dock intet nekas, under-ttundom vid rättningar och det vinnas, at någon ^brånbar Materia, med den MetalUjka Jorden ellerkalken communiceras. At detta år något hufvud-fakeJigit åndamå!, vill man cj påttå, men manhar dock bordt denna omftåndigheten och nyttannämna, emedankoblflykbe, åtminftone vid fmårreprofver, underttundom, blandas, under rättningen,med Malmerna, och man finner den Jern - Jord,fom förut ej rördes af magneten federmera af ho¬nom dragés, til et tydelfgit bevis af den förån-

dring

H ) i° ( ndring famrna jord i elden undergådt. Men dettaåndamål har endaft rum vid de nåmde MettallifkaJord och kalkarter, och dependerar ej af eldenskraft, utan af defs Materiella våfende eller detbrånbara.

§. io.Af det,fom nu korteligen om ändamålet och

nyttan af Malmernas råftning år anforde, kan låt-teligen följande flutfatfer gjoras.

1:0 A t Malmernas Råfirtingar, i anfeende tilMetallernas olika natur, och åtMligt åndamål, åt-Jkilligt kunna ochbbra anftållas. Långfammare, menpå (lutet, ftarkare eld fordra de råftningar, fomanhållas for de flycktige delars afdrifvande ochden fåmre Metallens calcinering; häftigare och nå-godt mindre eld de, fom anftållas antingen forpulverifations eller condenfations fkull.

2:0 De Malmer, fom ej behofva någon con-denfation eller pulverifation, ej eller innehålla nå¬got fvafvel eller arfenlque , tyckes vara onådigtat råfta , om icke for at meddela något brånbartåmne. Sådane åro de Metallilka kalker , åfven deGedigne Metaller; hit kan inan och fora en delJern Mahner, fom ej innehålla hvarken fvafveleller arfenique.

3:0 De Malmer, fom innehålla något fvaf¬vel, men hvilket genom en annan Metall kan af-fkiljas, tyckes åfven vara onådigt at råda. Såle¬des kan man praecipitera eller affkilja Guld och Silf-ver utur fvaflade Bly-Malmer; endaft med tillfatt

B Jern,

få ) -II ( éJern, fom med fvaflet fcorificeras, och kon man

praxipitera bäde Koppar och bly med tilfattjern,di man fördcktigt dermed umgls.§. ii.

Slutehgen lwad man bor tanka om de fåä kal¬lade Figer - vaten och tilfiag , fom en del Metal¬lurgi projeöera, och påfl-å vid Riftningarne varanödige, kan och af hvad anforde år latceligen fin.tas. At förtiga, det fidane tilfiag tyckes mera /ka-da, ån gagna, och fåfängtadhiberas; vill man alle-naft nåmna atden fatfen år ogrundad, det i fvafletfkulle forvaras den råtta Cerberus eller prima ma¬teria Mettallorum, famt at i Malmerna fkulle varanågra Serninia Metallica, hvilka borde figeras ochma tureras, men ej diffiperas; ty all Ana lyfis afMalmerna och all Syntheds öfverbevifa ofs, det iMalmerna år en riktigMetall, eller Metallifk Jord;men ej något Seminiurff,1 och det få mycket fak-rare, fom ingen Vitriolifk eller fvafvelfyra kan up.lofa någon Jern-Jord. Den fatfen år och obevis-lig, at fvafvel volatiljferar Metallerne, fom*val Iker med Qyick- filfver , men

knapt med de andra.

G. A. Å.