Allsång med Springtime · 2009-06-25 · MUSIK OCH TEXT: ANDERS MELANDER Om man är född bland...
21
Allsång med Springtime 2009
Transcript of Allsång med Springtime · 2009-06-25 · MUSIK OCH TEXT: ANDERS MELANDER Om man är född bland...
Allsång med Springtime2009
3
Springtimes allsång i Almedalen ärpå sin fjärde sommar och redan enefterfrågad tradition under politiker-veckan. Till restaurant Friheten väl-komnar vi alla som vill att tralla,nynna och skråla vad eldfängdaideologer och ironiska partigängarehar diktat ihop genom tiderna.
På Springtime samlas kommuni-kationskonsulter med skiftandebakgrund. De av oss som har parti-politiska erfarenheter kommer frånolika partier. Bredden i erfarenhet,kunskap och nätverk ger det bästastödet till våra kunder. Och skildautgångspunkter skapar en spän-nande och dynamisk arbetsplats.
När en av våra fester höll på attebba ut fram på småtimmarnabörjade en av kollegerna sjunga engammal partivisa. Någon med andrapartirötter kontrade med en annansång. Och snart var festen igångigen. Då föddes idén att låta flerha lika roligt som vi. Allsång i Alme-dalen var ett faktum.
I år har vi utökat vårt sånghäfte,bland annat med några sånger frånungdomsförbunden. Vi har ocksåbett liberalen Anders Johnson attberätta om bakgrunden till sångernaoch skriva om musikens makt ochhistoriska roll i politiken. Dessutomger socialdemokraten Enn Kocksina reflektioner kring partisångeroch traditioner.
Välkommen till en kväll i glädjenstecken – det är härligt att sjunga!
MARIA ARNHOLMVD FÖR SPRINGTIME
Höj rösten i allsång i Almedalen InnehållDen röda fanan 4
La lega 5
Rebellflickan 6
Den svarta tuppen 7
Befria södern 8
Ett enat folk 9
Sång till friheten 10
Vi bygger landet 11
Lär av historien 12
Kapitalismen 13
Sådan är ju kommunismen 14
Den ena handen vet vad den andra gör 15
Kolla kolla 16
The winner takes it all 18
Oh my Stalin 19
Fy på sig Sosse 20
Sossevisan 21
Where have all the liberals gone? 22
Folkpartimarschen 23
Nikolajev 24
Lokalsamhällesvisan 25
Vi hade vunnit valet & Alliansen har vunnit, inget rubbar oss 26
Vi samlar oss, vi sluter oss 27
Högerns Sverige & Statliga bolagsvisan 28
Täbyvisan 29
Laissez faire 30
Vi måste höja våra röster 31
Befrielsen är nära 32
Änglamark 33
Från kamp till camp Enn Kokk 34
Musikens makt Anders Johnson 36
4 5
Den röda fananMUSIK: TRAD. (ITALIEN)TEXT: GÖSTA ÅBERG
Framåt kamrater, till uppror manarVår röda fana, vår röda fana.Framåt kamrater, till uppror manarVår röda fana som segern ger.
Röda fanan ska mot seger gå!Röda fanan den ska segern nå!Röda fanan ska mot seger gå!Leve socialismen, leve friheten!
För alla utsugnas stora skaraSka röda fanan signalen vara.O proletärer, stå upp och kämpa,Vår röda fana ska seger ge.
Röda fanan ska mot seger gå...
På land, till sjöss, i gruvor och fabrikerDu som har hoppet, som aldrig sviker,Håll dig beredd för revoltens timma!Vår röda fana skall seger ge.Röda fanan ska mot seger gå...Ej fiendskap, inga gränser meraSka hindra oss, vi ska triumfera.O socialister, stå upp och kämpa,Vår röda fana ska seger ge.
Röda fanan ska mot seger gå...
Carlo Tuzzi skrev textenBandiera Rossa till en lom-bardisk folksång 1908. Deninleds med orden ”Avantipopolo, alla riscossa,bandiera rossa, bandierarossa”. Här har vi GöstaÅbergs svenska text från1970. Året därpå skrev LarsForsell en text som sjöngs avCornelis Vreeswijk.
La legaMUSIK: TRAD. (ITALIEN)
Ja vi är starka kvinnor - och vi är feministervi älskar våra systrar - vi älskar våra systrarja vi är starka kvinnor - och vi är feministervi älskar våra systrar - därför sluter vi förbund
alioliola och förbundet det ska växaför vi är anarkister - ja vi är feministeralioliola och förbundet det ska växaför vi är anarkister - och frihet vill vi ha
ni säger om oss kvinnor - ni säger vi är räddavisst faan så är vi kvinnor - men vi är inte räddani säger om oss kvinnor - ni säger vi är räddavisst faan så är vi kvinnor - och vi sätter hårt mot hårt
alioliola och förbundet det ska växaför vi är anarkister - anarkafeministeralioliola och förbundet det ska växaför vi är anarkister - och frihet vill vi ha
och inte kommer frihet - så länge enighet ej finnesstrejkbrytare och herrar - strejkbrytare och herraroch inte kommer frihet - så länge enighet ej finnesstrejkbrytare och herrar - slå ihjäl dom allihop
alioliola e la lega crescere levanti socialistie levanti socialistialioliola e la lega crescere levanti socialistivogliamo la libert
En kampsång frånslutet av 1800-taletsom sjöngs av ris-arbeterskor i Poda-len. Den förekom iBernardo Bertoluc-cis film 1900 från1976.
6 7
RebellflickanMUSIK: JOE HILLTEXT: JACOB BRANTING
Det finns många slags kvinnori världen,Det vet alla som sett sig omkring.Några går där i lyxen och flärdenIbland dyra och kostbara ting.Det finns kvinnor i siden och sammetOch de glittra som himmelens päll,Men den endaste kvinna värd nam-netÄr en ung rebell.
Hon är ung rebell, hon är ung rebell,I vår klasskamp lyser hon segersäll.Hon ger kraft och mod i stridNär hon står invid vår sida.Vi behöver er, vi behöver flerNär jorden får sin löneslavskartell.Hon är stark i frihetskampen,Hon är ung rebell.
Hennes hand är väl sliten av jobbetMen det handslag hon bjuder är fast.Under klänningen slår det ett hjärtaOch det slår för vår arbetarklass.Arbetsgivarna slutar med svamletNär hon rest sig och gett demen smäll,För den endaste kvinna värd namnetÄr en ung rebell.
Hon är ung rebell, hon är ung rebell,I vår klasskamp lyser hon segersäll.Hon ger kraft och mod i stridNär hon står invid vår sida.Vi behöver er, vi behöver flerNär jorden får sin löneslavskartell.Hon är stark i frihetskampen,Hon är ung rebell.
Melodin och originaltexten till The Rebel Girl skrevs1915 när den svenskamerikanske syndikalisten JoeHill (ursprungligen Joel Hägglund) satt i fängelse.Visan handlar om fackföreningsaktivisten ElisabethGurley Flynn.Hill och Flynn korresponderade och träffades även
en kort stund i fängelset innan han avrättades i no-vember 1915. Den svenska texten är skriven 1969 avett barnbarn till Hjalmar Branting. Även Rune Lind-ström har skrivit en svensk text till Hills melodi.
Den svarta tuppenMUSIK: JOSÉ ANTONIO SANCHEZ FERLOSIOTEXT: JACOB BRANTING
://: Svarta tupp, när du hörs gala,Blir det mörkt, natten är inne. ://:://: Men när dem röda tuppen gal,Då gryr morgonens timme. ://:
Vind, vinden ska föraBort min sång om jag sagt vad ingen får höra.Vind, vad ska vi göra?Vinden ger jag min sångSom ingen får höra.
://: Och de möts på en arenaNäbb mot näbb mitt för varandra. ://:
://: Sporre av järn har den enaMen sitt mod äger den andra. ://:
Vind, vinden ska föra...
://: Svarta tupp, tupp svart som nattenSnart blir din tid att förblöda. ://:
://: Den svarta tuppen är storMen segrar ej över den röda. ://:
Vind, vinden ska föra...
En spansk frihetsstång frånFrancotiden som smuggladestill Sverige 1963. JacobBrantings svenska text gjor-des för TV-programmet Ensång, ett vapen som ävenresulterade i en LP-skivamed samma namn 1965.
8 9
Befria södernMUSIK: HUYNH MINH SIENGTEXT: OLA PALMAER
Till vapen vi i sorg och vrede går,Ett enat folk bakom gevären står.När vi askan ser från den brända byn,Så stiger vårt hat mot skyn.
Vi slår tillbaka, Vi går mot seger,Och USA fördrivs från Söderns landMed fasor, död och brand.Så svär, soldat, med dessa ordI våra döda hjältars namn atthämnas den förödda jordDär fienden drog fram.Det stundar tider för oss medNär vi ska få en evig fred.
Vårt land har delats – sedan många årDess höga berg och floder skilda går.Nu vi lova dig, mäktiga MekongOch er, stolta berg Truong Son.
Vi slår tillbaka...
En kampsång för den sydvietname-siska nationella befrielsefronten FNL.Den fick genom FNL-rörelsen storspridning även i Sverige under Viet-namkrigets dagar.
Ett enat folkMUSIK. SERGIO ORTEGA ALVARADOTEXT: TORGNY BJÖRK, CARSTEN PALMAER OCH PIERRE STRÖM
El pueblo unido jamás será vencido.El pueblo unido jamás será vencido.El pueblo unido jamás será vencido.
Ni segrade men vad ska hända sen?För efter natten kommer gryningenDå slagna män skall resa sig igen,Och den som föll ska leva i en sångOm folkets tappra kampSom bryta ska er maktEn dag när räkningen ska göras upp.
Vi vet, vi vet att natten blir till dag,Att seger följer efter nederlag.Ett enat folk kan aldrig trampas ner,Vår motståndskamp ska samla fleroch fler och fler.Och herrarna får vika när vi vetAtt inget kan stå mot vår enighet.Så svara, herrar, vem harplöjt er jord,Vem bryter kopparn fram ur eraberg?
El pueblo unido jamás será vencido.El pueblo unido jamás será vencido.
Ni talar om nation och fosterlandMen vem har satt gevären i er hand?Er rätt, er tro, er ordning och er lag,De köptes av ett USA-bolagSom suger ut vårt land,Men arbetarens handSka falla tung på detta mördarband.
Men ur vårt nederlag ska växa dåEn kunskap som ni aldrig kan förstå.Ett enat folk kan aldrig trampas ner,Vår motståndskamp ska samla allafolk mot er.Och herrarna får vika när vi vetAtt ingen kan stå mot vår enighet.Och obetvingligt bryter ropen framFrån Chile, Guinea, Kambodja ochVietnam.
El pueblo unido jamás será vencido.El pueblo unido jamás será vencido.
Sången El pueblo unido skrevssom en hyllning till SalvadorAllende, socialistisk president iChile 1970-73. Efter militärkup-pen 1973 blev den en kampsångför den chilenska motstånds-rörelsen.
11
Sång till frihetenMUSIK: SILVIO RODRIGUEZTEXT: BJÖRN AFZELIUS
Du är det finaste jag vet.Du är det dyraste i världen.Du är som stjärnorna, som vindarna,som vågorna,som fåglarna, som blommorna på marken.
Du är min ledstjärna och vän.Du är min tro, mitt hopp, min kärlek.Du är mitt blod och mina lungor, mina ögon,mina skuldror, mina händer och mitt hjärta.
Friheten är ditt vackra namn.Vänskapen är din stolta moder.Rättvisan är din broder, freden är din syster,kampen är din fader, framtiden ditt ansvar.
Du är det finaste jag vet.Du är det dyraste i världen.Du är som stjärnorna, som vindarna,som vågorna,som fåglarna, som blommorna på marken.
1982 spelade Björn Afzelius in denna sång. Han skrev sintext till melodin El Dia Feliz Que Está Ilegando, tonsatt av denregimtrogne kubanen Silvio Rodriguez som 2003 tog säte isitt lands parlament. Märkligt att hängivna anhängare av kom-munistiska diktaturer kan komponera och skriva så vackert omfrihet.
Vi bygger landetMUSIK: SAMUIL JAKOVLEVITJ POKRASSTEXT: KARL FREDRIKSSON
Vi bygger landet i gärning och ord,Röjer dess tegar och plöjer dess jord.Vi bärgar skörden som åkrarna gav,Timret ur skogen och fångsten ur hav.
Vi är de tusenden som bygger landet,Vi bar det fram i nöd och strid,I trots och längtan, i svält och armodNu bygger vi den nya tid.
Malmen ur berget och milornas kolStöpte vi järn av och smidde till stål.Fiskarens koja och torparens hemRöjde vi plats för och timrade dem.Vi är de tusenden...
Vi är fabrikens och plogarnas män,Vi reste bygden och värnade den.Vi är de kvinnor som bördorna bar,Skapade lyckan och höll henne kvar.
Vi är de tusenden...Hör hur det sjunger från rem och pistong,Hör hur det växer till arbetets sång,Susar från axeln av gulnande säd,Stiger i klangen från släggor och städ:
Vi är de tusenden...
Detta är ursprungligen enbolsjevikmarsch från detryska inbördeskriget 1918-22 med namnet Röda arménär starkast. Melodin kom tillNorge via Österrike, där denhade använts av socialdemo-kraterna. Den svenska textenfrån 1934 följer nästan orda-grant den norska texten. Vibygger landet har blivit en avsvenska arbetarrörelsens vik-tigaste sånger, bland annatspelad på Olof Palmes be-gravning 1986.
10
12 13
KapitalismenMUSIK: FRED ÅKERSTRÖMTEXT: STIG DAGERMAN
Hon var fattig, hon var ärligoch en stolthet för sin bygd,för en rik blev hon begärligoch så tog han hennes dygd.
Sådan är kapitalismenotack är den armes lön.Dé é dom rikas paradis meningen hör en fattigs bön.
Men en dag så får hon höraatt han är på nytt på jakt,hon sa : Se men inte röramen det skull hon aldrig sagt.
Sådan är......
Hon tar tåget in till stadenför att glömma bort hans sveknu går hon på esplanaden,tio spänn för kärleks-lek.
Sådan är......
I ett fattigt torp i gläntanhennes mor med stor passionfrossar lax och ål på räntanav sin dotters profession.Sådan är......
Flickan drar där fram i storsta nklädd i lackväska och tyllsom en missanpassad julgran,vilken underbar idyll.
Sådan är......
Hon har mardrömmar i sömnen,lite fnatt ni vet så därså hon kastar sig i Strömmenskyll det på den hon höll kär.
Sådan är......
Hon till stranden snart blev bärgadklädd i sjögräs av sitt badsteg hon upp så blek och härjadstämde upp sin röst och kvad
– Sådan är kapitalismenotack är den armes lön.Dé é dom rikas paradis meningen hör en fattigs bön !
Lär av historienMELODI: PROUD MARY MUSIK: JOHN FOGERTY TEXT: KNUTNA NÄVAR
När klasskampen flammade uppÅ ropen till strejk spontant bröt framBörjade förbundets ledning att vacklaKackla om reformer likt yra höns
Skrivbordsradikaler,blir rädda då klasskampen skärps
://: Det lär oss, lär oss,det lär oss historien ://:
Vi läste Lenin och StalinOch angrep akademikernas reformismVi valde den skoningslösa kampensvägÅ enhet på arbetarklassens grund
Vi handlade som kommunisterSka göra då klasskampen skärps
://: Vi lärde, lärde, vi lärde avhistorien ://:
Nu sedan vi gjort oss kvittSmåborgarna i sosseKFMLKan vi kommunister börja byggapartietSom är vår historiska uppgift och plikt
Småborgare visionisterKan aldrig bygga partiet
://: Det lär oss, lär oss,det lär oss historien ://:
Splittringen var en bra sakDet rensade bort dom som hindradeFörbundets politiska utvecklingVi står starkare idag än nånsin förr
Förbundet stärks av kampenMot regelavvikelser
://: Det lär oss, lär oss,det lär oss historien ://:
Proud Mary spelades in av amerikanska Creedence Clearwater Revival1969. Låten gjordes av gruppens sångare och gitarrist John Fogerty.1971 utgav Knutna nävar denna svenska version. Gruppen tillhörde
KFML(r), en organisation bildad som en vänsterutbrytning ur KFML1970. Texten i Lär av historien riktar sig mot småborgarna i KFML.KFML(r) heter numera Kommunistiska partiet.
Denna sång fanns med på Fred Åkerströms LPDagsedlar åt kapitalismen 1967. Åkerström varen av grundarna till Yrkestrubadurernas förening.Han var även en hyllad tolkare av den svenskavistraditionen och hade, enligt journalisten OscarHedlund, ”en naturbaryton belagd med cuprinol”.
14 15
Sådan är ju kommunismenMELODI: SÅDAN ÄR KAPITALISMEN MUSIK: FRED ÅKERSTRÖM
Han var fredsvänhan var ärligidealist och full av glöd.För de röda blev han begärlig,ack, det blev hans grymma död.
Sådan är ju kommunismenvärldens frälsarreligion.Diktatorers paradis menlockar först med falsk vision
För partiet blev han mogenlydigt verktyg för dess makt.Röda fanan ständigt trogenlivet fylls med mord och slakt.Sådan är ju kommunismenmera skådespel än bröd.Diktatorers paradis menmänskors plåga tvång och nöd.Marx var helig, Lenin guden,överallt i stort och smått.Hans parti bestämde buden,svart blev vitt och ont blev gott.
Sådan är ju kommunismen,lögn och terror subversion.Diktatorers paradis men,lockar först med falsk vision.
Detta är alltså en travesti på Åkerströms Kapitalismen (se föregående sång).
Den ena handen vetvad den andra görMUSIK OCH TEXT: LEIF NYLÉN
Kapitalet höjer hyrorna och statenbostadsbidragenSå kan man fiffla en smula med denjärnhårda lönelagen,Och till och med betala mindre i lönän priset för mat och hyraFör staten skjuter så gärna till omlevnadsomkostnaderna blivit alltfördyra.
Sida vid sida, tillsammans hjälps domåt,Staten och kapitalet, dom sitter isamma båtFast det är inte dom som ror, somror så svetten lackar,Och piskan som kittlar, kittlar inteheller deras feta nackar.
Daghemmens utbyggnadstakt regle-ras av konjunkturen,Så tillmäts kvinnan sin plats i denekonomiska strukturen,En billig arbetskraftsreserv till handsnär fabrikerna visslar,Tillbakapressad av daghemsbrist omlönsamhetens drivhjul plötsligt gnisslar.
Sida vid sida, tillsammans strykerdom fram,Staten och kapitalet, två vargarfromma som lamm.Kapitalet behöver arbetskraft, så ärstaten leverantör,Den ena handen vet precis vad detär som den andra gör.
Skolans uppgift är som sej bör attskola arbetskraften,Om kvastarna ska sopa bra får maninte slarva med skaften,Spärrar och kvoter och testprogramär ett system för att sållaAgnarna från vetet och föra var ochen till hans rätta fålla.
Sida vid sida, tillsammans hjälps domåt,Staten och kapitalet, dom sitter isamma båtFast det är inte dom som ror, somror så svetten lackar,Och piskan som kittlar, kittlar inteheller deras feta nackar.
Denna sång utgavs av Blå tåget1972 där Leif Nylén spelade trum-mor. Sången är också känd undernamnet Staten och kapitalet efterden coverversion som Ebba grönutgav 1980.Blå tåget hette tidigare Gunder
Hägg men bytte namn efter en tvistmed den legendariske medeldis-tanslöparen Gunder Hägg.
16 17
Kolla kollaMUSIK OCH TEXT: ANDERS MELANDER
Om man är född bland proletärer ochgör narkotikaaffärer.Och är man en gång redanstraffad så är det lätt att man blirhaffad,till och från
Jag vill känna mej fri, fri, fri.Det är min filosofi, fi, fi.Kolla, kolla attjag är en reko kille.Även om jag kanske sitter på kåkenidagfår ni hålla med om attdet var inte dit jag ville.NEJ!Jag tar ett jobb på första bästa ställe.
Läderfåtölj och egen telefon.När jag kommer härifrån,tänkte jag mitt dumma fån,och trodde jag var stark,men jag hamna i en parkoch levde på att sälja.....
Hadelätten dä däumpapafår man inte göra,
inte brahadelätten dä däumpapaDet var det jag sadet var inte braumpapaVilken idioti, ti, tiatt sälja av ett parti, ti, tiKolla, kolla attjag har mej själv att skyllaÄven om jag inte gillar lokalen så bra
får ni hålla med om attden har en funktion att fyllaFångvården statuerar ett exempelknäcker en killesätter stämpel på´nSå när jag kommer härifrånvärker det i hjärtevrånsticker som en dolknär man träffar lite folkoch meckar sig en redig ..........
Haddelätten dä dä .....
Men är man hederlig i ställetoch jobbar på i tjyvsamhälletOch bara är tilräckligt gniden
Så blir man miljonär med tideni den mån ......
Man överhuvudtaget kommerhärifrånBara ta ett sparbankslånFlytta till Skanörslå sig fram som fabriköroch leva tils man....
Okej, okej, kej, kejTa å titta på mej, mej, mejKolla, kolla attjag är redan märkt för livetÄven om jag kanske kommer i friheten dag
får ni hålla med om attdet är inte överdrivetlätt att va flitig, arbetsam och präktiglika så bra jag kör direkt i ånSå när jag kommer härifråni en stulen Amazontar jag första dantill att dundra in till stanoch släppa loss av bara ......
Hadelätten dä dä.........
Denna sång fanns med på Nationalteaterns skiva Barn av vår tid 1978. Natio-nalteatern var en musikgrupp i Göteborg (ursprungligen verksam i Malmö)som bland annat blev känd för anti-schlagern Doin´ the Omoralisk Schlager-festival, höjdpunkten på den motfestival som gick av stapeln 1975 i protestmot att Sverige arrangerade Eurovisionsschlagerfinalen efter ABBA:s seger1974. Motfestivalen arrangerades av en ”anti-kommersiell folkfront” med stödav bland annat Statens kulturråd, Stockholms läns landsting, Stockholms stad,producentföreningen på Sveriges Radio, Svenska Körförbundet och fleraandra musikorganisationer.
18 19
The winner takes it allMUSIK OCH TEXT: BENNY ANDERSSON OCH BJÖRN ULVAEUS
I don’t wanna talkAbout the things we’vegone throughThough it’s hurting meNow it’s historyI’ve played all my cardsAnd that’s what you’ve done tooNothing more to sayNo more ace to playThe winner takes it allThe loser standing smallBeside the victoryThat’s her destinyI was in your armsThinking I belonged thereI figured it made senseBuilding me a fenceBuilding me a homeThinking I’d be strong thereBut I was a foolPlaying by the rulesThe gods may throw a diceTheir minds as cold as iceAnd someone way down hereLoses someone dearThe winner takes it allThe loser has to fallIt’s simple and it’s plainWhy should I complain.But tell me does she kissLike I used to kiss you?Does it feel the same
When she calls your name?Somewhere deep insideYou must know I miss youBut what can I sayRules must be obeyedThe judges will decideThe likes of me abideSpectators of the showAlways staying lowThe game is on againA lover or a friendA big thing or a smallThe winner takes it allI don’t wanna talkIf it makes you feel sadAnd I understandYou’ve come to shake my handI apologizeIf it makes you feel badSeeing me so tenseNo self-confidenceBut you seeThe winner takes it allThe winner takes it all...
Oh my StalinMELODI: OH MY DARLING CLEMENTINE MUSIK: TRAD. (USA) TEXT: WALTER CLIFF
In the Kremlin, in the Kremlinin the spring of 39sat a Russian and a Prussianworking out the party line
Oh my Stalin, oh my StalinOh my Stalin party lineFirst they changed it,then rearranged itOh my Stalin party line
Leo Trotsky was a naziand I knew it for a factFirst I said it, then I read itfore the Hitler-Soviet pact
Oh my Stalin, oh my StalinOh my Stalin party lineFirst they changed it,then rearranged itOh my Stalin party line
In Siberia, in SiberiaExcavating a salt minedwelt an old Bolshevikwho forgot the party line
Oh my Stalin, oh my StalinOh my Stalin party lineFirst they changed it,then rearranged itOh my Stalin party line
(to the chorus of Auld Lang Syne)Should all the Bolshies be forgotand never brought to mindshould all the Bolshies be forgotfor the sake of the party lineThe party line, the party lineThe line, comrades, the lineJoe Stalin shot the bloody lot,for the sake of the party line
Visan Oh My Darling Clementinekommer från USA. Det råder oklar-het om dess upphov men den harsannolikt tillkommit under andrahalvan av 1800-talet. Den text somhandlar om Stalin skrevs 1940-41av en amerikansk trotskist. Sångenbevisar att en trotskistisk kritik avstalinismen även kan sjungas avdemokrater med entusiasm.
Detta är alltså ett ABBA-original från1980 och egentligen ingen politisk musik.Men eftersom ABBA och Stikkan Ander-son representerade den musik som 1970-talets så kallade progressiva musikrörelsehatade mest av allt, så kan ABBA fungerasom en protest mot protestmusiken.
20 21
Fy på sig SosseMUSIK OCH TEXT: HÅKAN GUSTAVSSON, JAN-OLOV LINDBERG OCH ÖRJAN TEJRE
Vart tog idealet vägen som en gång du saVi skulle alla vara lika idagDu skulle föra proletariatets kampNu sitter du där som kommunalpamp!
Fy på sig sosse, vad det luktar skit!Fy på sig sosse, vad det luktar skit!Fy på sig sosse, vad det luktar skit!Fy på sig sosse, vad det luktar skit!
Idealet förr var nej tack till svenskt försvarIdealet verkar vara glömt i dessa darÄnnu mera vapen säljs till syd och västBofors minor är dom som spränger alla bäst!
Fy på sig sosse...
Första maj har alltid varit din röda dagandra maj så skriver du en arbetsstrejkarlagtredje maj så kallar du dig verklig socialistfjärde maj så upptäcker vi att du är folkpartist!
Fy på sig sosse...
Upp till kamp var förr din egen melodiNu är Marknaden istället för demokratiFallskärmar, korruption intern solidaritetVar det det som var arbetarnas kampenhet?
Fy på sig sosse...
Denna sång utgavs1972 av Gudibrallan, enmusikgrupp bildad av ettgäng studenter i Uppsala1968. Socialdemokra-terna utsätts här för denvärsta tänkbara beskyll-ningen, nämligen att deskulle vara folkpartister.Sången sjungs därförmed särskild inlevelse avliberaler, som inte har enså stor egen musikskatt.
SossevisanMELODI: JAZZGOSSEN MUSIK: EDVARD BRINK
Med ett lismande smajl uppå läppenvi sossar vi gjorde entrévårat mål är nått, vi har makten fåttnu skall Sveriges befolkning få sehur vi byter vår svångrem mot käppendet är många som vill vara medoch tacka fan för det för här bredve’har vi röda fanan med
För här kommer det en sossemed en tunga som en rakkniv vasspartiprogrammet har han ‘påsse’som han läser när han går på dassoch svenska folket han förbanna i deras hemnu får dom göra pyttipanna utav sin rem
Den danska visan Enlille rystedans togs uppav Karl Gerhard somgjorde om den till Jazz-gossen 1922, samma årsom ordet ”jazz” fick sittgenomslag i Sverige.Den förekom även i enfilm från 1954 medsamma namn. MagnusUggla har spelat in co-verversioner av den1977 och 2006. Denhär återgivna textens ur-sprung är okänt.
2322
Where have all the liberals gone?MUSIK: PETE SEEGERTEXT: CRAIG FRANKLIN
Where have all the Liberals gone?Long time passing.Where have all the Liberals gone?Long time ago.Where have all the Liberals gone?All gone Progressive, every one:When will they ever learn?When will they ever leam?
Where have all Progressives gone?Long time passing.Where have all Progressives gone?Long time ago.Where have all Progressives gone?All gone Socialist, every one:When will they ever learn?When will they ever learn?
Where have all the Socialists gone?Long time passing.Where have all the Socialists gone?Long time ago.Where have all the Socialists gone?All gone Communist, every one:When will they ever learn?When will they ever learn?
Where have all the Communistsgone?Long time passing.Where have all the Communistsgone?Long time ago.Where have all the Communistsgone?Converted to Capitalism, every one:Thank God they finally learned!Thank God they finally learned!
Amerikanen Pete Seegers WhereHave All the Flowers Gone bleven stor hit på 1960-talet. Här harmelodin fått ny text av den ameri-kanske libertarianen Craig Frank-lin. Texten beskriver en personligutvecklingsväg som även mångasvenska 40-talister har vandrat.
FolkpartimarschenMUSIK OCH TEXT: ERIK HEGELSTAD
Minns du än hur vi drömde en gångom en värld utan fruktan och tvångsom tar hänsyn till var individblir den verklighet här i vår tidSkall den kvävas av byråkratini en stelnad partidisciplin
Eller gör du som vi följer Folkets Parti,det är framtidens frihetsmelodi
Har du lärt dig en gång vara frihar du lärt dig en stor melodiom din frihet att tjäna ditt brödutan ängslan och fruktan och nödDu har lärt dig att demokratinej får stelna i byråkratin
Bakom pseudonymen Erik Hegel-stad ska, enligt trovärdiga källor,Ulf Peder Olrog dölja sig. Partitra-ditionen förtäljer vidare att Folk-partiet i det val på 1950-talet tillvilket marschen skrevs gick till-baka i alla valkretsar utom i en –och där hade ombudsmannenvägrat att spela melodin. Mar-schen blev aldrig någon stam-sång i Folkpartiet men har dockhållits levande av ungdomsför-bundet.
2524
NikolajevMELODI: SOVJETISKA NATIONALSÅNGEN MUSIK: ALEXANDER ALEXANDROV
Jag heter Nikolajevoch kommer från Sovjet.Jag flyger runt jorden i min rymdraketoch jag skall stanna uppe i 84 varv,för det har Chrustjev sagt,men det tycker jag är larv.
Jag längtar hem, hem till min planet,till fru och barn, därhemma i Sovjet.Men mest utav allt längtar jag till ett rum,med ett hjärta på dörrn.Jag längtar hem till min planet,till fru och barn, där hemma i Sovjet.
Min kapsel innehåller många instrument.Ja, mycket av sådant som ännu ej är känt.Men lika förbannat, vad du nu än tror,jag glömde gå på muggen innan jag for.
Jag längtar hem ...
Melodin är Sovjethymnen, natio-nalsång för Sovjetunionen 1944-91 samt för Ryssland sedan år2000, nu under namnet Ryskafederationens hymn och mednyskriven text av Sergej Michal-kov, som även var en av textför-fattarna till Sovjethymnen.
LokalsamhällesvisanMUSIK OCH TEXT: BJÖRN SCHARIN
Vi måste bygga ett lokalsamhälleFör gemenskap där alla behövsDär ingen är ensam och utanförDär ingen är arbetslösVi måste alla hjälpas åtFör att vi målet skall nåMen det är lång väg att kämpaoch det är lång väg att gå
För att inte alla råvaror inaturen skall ta slutmåste vi sluta slösa med energinsom vi gjorde föruttillgångarna är knappaoch fördelas orättvistvi har skövlat hänsynslöstmen nu har vi råkat i kris
och plötsligt går vi mot katastrofom vi sumpar vår sista chansatt styra in vårt samhällei ekologisk balansnaturen är outtömligom vi nyttjar den med förnuftvi måste börja vara rädda omjord, vatten och luftsnart har folk ingen gemenskapi betongens trista världen gammal man dör i våningen intillsjuk och undernärd
men vi måste visa pamparnaatt vi inte vill bo så härvi vill bo i små samhällenoch påverka livet där
där vi satsar på mindre företagsom tillverkar det som behövsoch inte har någon statusindustrisom är skadlig och meningslösdär vi tillbringar också vår fritidtillsammans varje dagmen dit är det långt att nåmen första steget tar vi idag.
Sången skrevs 1975 och finnsmed på albumet Gemenskap däralla behövs som Centerns ung-domsförbund utgav 1976. Textensammanfattade CUF:s dåvarandehandlingsprogram. Visan sjöngsunisont på CUF:s förbundsstäm-mor fram till och med 1980-talet.Den lever fortfarande kvar i rörel-sen. På Centerpartiets valkonvent2006 återlanserades Lokalsamhäl-lesvisan i nytt arrangemang medmanskör. Därmed är den förmodli-gen unik som stamsång i ettsvenskt borgerligt parti.
2726
Vi hade vunnit valet om Ullstenvarit kvarVi hade vunnit valet om Ullstenvarit kvarVi hade vunnit valet om Ullstenvarit kvarVi hade vunnit vaaaaaaaaaaaaletom Ullsten varit kvar
Vi hade vunnitvaletMELODI: PIPPIS SOMMARVISAMUSIK: GEORG RIEDEL
Melodin till denna sång ärPippis sommarvisa (”Och nuså vill jag sjunga…”) som intefår förväxlas med Idas som-marvisa (”Du ska inte tro detblir sommar…”). Bägge ärdock tonsatta av Georg Riedeltill texter av Astrid Lindgren.Ola Ullsten avgick som
FP-ledare 1983 och det påföl-jande valet 1985 blev en storframgång för partiet, tack vareWesterberg-effekten. Upp-hovsmannen bakom det poli-tiska pekoral som här återgesbör rimligen sökas bland mo-deraterna som under Ulf Adel-sohn sargades svårt 1985.
Alliansen harvunnit, ingenrubbar oss…MUSIK: TRAD. (USA)
Alliansen har vunnit, ingen rubbar ossAlliansen har vunnit, ingen rubbar ossVi är en grupp så enig in i själenIngen rubbar oss
För jobben och miljönAlliansen nu ska slåssFör jobben och miljönAlliansen nu ska slåssVi är en grupp så enig in i själenIngen rubbar oss
De röda och de grönaDe skyller allt på ossDe röda och de grönaDe surar ju förståsVi är en grupp så enig in i själenIngen rubbar oss
Alliansen har vunnit, ingen rubbar ossAlliansen har vunnit, ingen rubbar ossVi är en grupp så enig in i själenIngen rubbar oss
En andlig amerikansk slavsång som på 1930-talet försågsmed ny text och användes i den fackliga kampen. På1960-talet fick den åter ny text och framfördes av medbor-garrättsrörelsen. Även i Sverige har melodin använts avfackföreningsrörelsen med inledningsraden ”Förbundet ärmed oss, ingen rubbar oss”. Men här är den en kampsångför Allians för Sverige.
Vi samlar oss, vi sluter ossMELODI: FRITIOF ANDERSSONS PARADMARSCHMUSIK: EVERT TAUBE
Vi samlar oss, vi sluter oss, kring mörkblå ideal!Kung och moral, kyrkolokal, hej mina mörkblå bröder!En lagom dos av reaktion vi ger er som lektion.Konservativ - det är vårat liv - det gör så att hjärtat blöder.
Så skynda er nu rödingar att byta snart er tro.För annars ska vi lära er, med sulan av vår sko!Vårt kamp är stark, vår kamp är hård, men rättvis dock ändå.Vi går med sång, vi går med spel, och fyllda glas Bordeaux!”
Evert Taubes Fritiof Anderssons paradmarsch från 1929 har här försetts meden text som härrör från en position till höger om Djingis Kahn.
2928
Högerns SverigeMELODI: JAG TRIVS BÄST I ÖPPNA LANDSKAP MUSIK: ULF LUNDELL
Jag trivs bäst i högerns Sverigelångt från sossar vill jag boDär skatterna är lågaoch idéer kan få groDär människor får bestämmaoch ingen myndighettalar om vad som får görasoch vad vi vet och inte vetDär allt förmynderi och tvånghar stilla tynat bort och döttOch inte någon enda stanskan man hitta något röttJag trivs bäst i högerns Sverigelångt från sossar vill jag bo!
Statliga bolagsvisanMELODI: BLOSSA
Vin & Sprit, SVT, Vattenfall,SAS, Apotek, Svenska SpelVi säljer dem på blocket!
Denna visa är från Ulf Lundellsalbum Kär och galen 1982 och harnärmast blivit en inofficiell national-sång. Melodins inledning följermycket nära Lars August LundhsHör hur västanvinden susar.Redan Ulf Lundells originaltext
har givits politiska tolkningar i fri-hetlig rikting. Denna anonyma textgår i detta avseende betydligtlängre.
TäbyvisanMELODI: THE FINAL COUNTDOWN MUSIK: JOEY TEMPESTTEXT: TOBIAS SJÖ
Ska du gå och röstaså akta dig välför ingen kan tröstanär du tar farvälav vårt fina samhällssystemoch SAPFör Sverige blir aldrig sig likt igen:
Det blir som i Täbysom i Täby
Barn tvingas till skolantills de lärt sig klartGör du intjack med polarntar snuten dig snartDitt samhälle tvingas bli tryggtoch får lägre skattoch ditt kommunalråd blir jävligt snyggt
Det blir som i Täbysom i Täby
Moderaten Tobias Sjö är en av Sveri-ges flitigaste borgerliga sångtextför-fattare. Här är en ironisk text om hurförskräckligt socialdemokraternatycker det är i moderatstyrda Täbykommun. Melodin är Europes kändaThe Final Countdown från 1986.
1993 lanserade Vin & Sprit en reklam-film för glöggen Blossa där dennamelodi förekom. Texten inleds:”B-L-O-S-S-A, B-L-O-S-S-A”. Vin &Sprit är inte längre statligt men före-tagsnamnet fyller en nödvändig rytmiskfunktion i denna text om privatiseringar.
30
Laissez FaireMELODI: LET IT BE MUSIK: JOHN LENNON OCH PAUL MC CARTNEYTEXT: TOBIAS SJÖ
If you want to start an enterprise,A thing that not that many dare,The bureaucrats will hunt you - be aware!Without compassion, compromise,Or feelings, just like beasts they snareBut we all want to stop them - Laissez faire!Laissez faire, laissez faire,Laissez faire, laissez faire!We all want to stop them - Laissez faire!
Though freedom has its enemies,There are “liberals“ who just don’t care.Let them hear our message: laissez faire!But we will keep our principlesWe want to do what they don’t dareLet them hear our message: laissez faire!Laissez faire, laissez faire,Laissez faire, laissez faire!Let them hear our message: laissez faire!
In peace and human rights we trust– these rules apply just everywhere:Let people have their freedom - Laissez faire!All that we demand is just,All we want is what is fair:Let people have their freedom - Laissez faire!Laissez faire, laissez faire,Laissez faire, laissez faire!Let people have their freedom - Laissez faire!
Beatleslåten Let itBe spelades in1969 och utgavsåret därpå. TobiasSjö fann inspiratio-nen till sin liberalatext i den ursprung-liga melodititeln.
Vi måste höja våra rösterMUSIK: GUNNAR EDANDERTEXT: MARGARETA GARPE OCH SUZANNE OSTEN
Varför har tjejer så tunna röster.Varför har tjejer så svårt att höras?Å va gör en tjej som vill pratanär alla ropar:VA SÄJER HONVA VISKAR HON OMVI HÖR INTESNACKA LITE HÖGRE!
Ska en tjej sitta tyst vaå bara hoppasatt någon killeska säja det hon tänkteller ska hon resa sig uppandas djupt med magenoch skrika:OM NI BARA HÅLLER KLAFFENOCH LYSSNARså hör ni nog vad jag vill säja...
ÅÅÅ TJEJERÅÅÅ TJEJERVI MÅSTE HÖJA VÅRA RÖSTERFÖR ATT HÖRASÅÅÅ TJEJER...
31
Denna sång kommer från Garpes och Ostens pjäs Tjejsnack på Stockholmsstadsteater 1971. Den finns med på skivan Sånger om kvinnor som utgavs1972, den första feministiska grammofonskivan i Sverige. Skivan fick enGrammis 1972.
ÄnglamarkMUSIK OCH TEXT: EVERT TAUBE
Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill,jorden vi ärvde och lunden den gröna,vildrosor och blåsippor och lindblommor och kamomill,låt dem få leva, de är ju så sköna!
Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm,leka tittut mellan blommande grenar,låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm,låt fiskar simma kring bryggor och stenar!
Sluta att utrota skogarnas alla djur!Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa!Låt sista älven som brusar i vår natur,brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur!
Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill,jorden vi ärvde och lunden den gröna,vildrosor och blåsippor och lindblommor och kamomill,låt dem få leva, de är ju så sköna!
3332
Denna visa skrevs för Hasseåtages film Äppelkriget 1971. Den hade inspire-rats av striden om Vindelälven där Vattenfall under 1960-talet presenteradeplaner på att bygga 12 kraftverk. Planerna på kraftverksutbyggnaden avskrevs1970 och 1993 blev Vindelälven en av landets fyra nationalälvar.
Befrielsen är näraMUSIK: GUNNAR EDANDERTEXT: MARGARETA GARPE OCH SUZANNE OSTEN
Befrielsen är näratiden är nu mogen.Nu vaknar vi kvinnor.Å, alla kära systrardagen är äntligen härdå vi ger varandra stödatt ta det stora stegetatt klara av vårt sista provfram till rosor och brödåt var och en efter dens behov.Men, kan vi? Vill vi? Törs vi?Ja, vi kan! Vi vill! Vi törs!
Och en dag ska barnen säga:”Tack mödrar det gjorde ni bra.”Ja en dag ska barnen säga:”Denna mänskliga värld vill vi ha.”
Men, kan vi? Vill vi? Törs vi?Ja, vi kan! Vi vill! Vi törs!
En klassisk feministisk sång hämtad från pjä-sen Jösses flickor som sattes upp på Stock-holms stadsteater 1974. Pjäsen och musikenfrån den, som gavs ut på skiva 1975, fick storbetydelse för kvinnorörelsen i Sverige.
3534
Från kamp till camp
En höjdarlåt, tycker min dotter och hennes vänner, är ”Lär av historien”. EnKFMLr-skapelse från de röda åren, då farsan var ung. I likhet med farsanhar dottern och hennes kompisar inget till övers för sjuttiotals-revolutionä-rerna. Men texten är så fruktansvärt komisk, musiken, som är lånad frånJohn Fogertys ”Proud Mary”, häftig.
Så har en låt vandrat från kamp till camp, blivit party music i stället för par-timusik(r).Många tycker säkert att ”Folkpartimarsch” är lika komisk, men i detfallet sätter valet av melodi hinder i vägen för att den skulle kunna bli lika po-pulär som ”Lär av historien” på dotterns fester.Annars är kampsången nästan helt en vänsterföreteelse. Jag vet, för jag
har samlat på politisk musik i hela mitt vuxna liv. (Jag bortser nu från höger-extremisterna; vad jag bedömer är den normala demokratiska högerhalvan ipolitiken.)Jag tror att sången är en emotionell faktor, som inte får vara politiskt en-
gagerade – på allvar politiskt engagerade – människor främmande. Politik ärinte teknokrati. Arbetarrörelsens gamla sånger speglar – i all sin vulgaritetoch valhänthet– en rättfärdighetslidelse, som rymmer enorma kvantiteteremotionellt sprängstoff. Det var den rättfärdighetslidelsen som bar fram ar-betarrörelsen till de politiska segrarna. Kampsångsgenren måste dock, somalla andra musikgenrer, förnyas, om den ska överleva. Nu spelas åter ”Jös-ses flickor” på Stadsteatern i Stockholm. Jag tror inte att det är en tillfällig-het. Min näsa säger mig nämligen att den politiska musiken på bred front ärpå väg tillbaka.Rent musikaliskt är den i dag mycket annorlunda. Tänk på rapparna och
Den som vill veta mer om politisk musik rekommenderas att gå vidare till bloggenhttp://enn.kokk.se. Där finns texter både om det allra senaste och om gamla godingarsom ”Der dialektische Materialismus Rock”.
till exempel Dixie Chicks. Men det finns också mycket intressant grävande idet förflutna. Ani DiFranco har gjort en Joe Hill-CD och spelat in en under-bar instrumentalversion av ”Internationalen”. Bruce Springsteen lyfter i ”TheSeeger Sessions” på nytt fram den gamle vänsterikonen och protestsång-aren Pete Seeger. I USA, av alla ställen, finns i dag en vital vänstertraditionbland singers/songwriters. Varför skulle inte just den amerikanska trendenhitta hit?
Enn Kokk
3736
Musiken är en mäktig kraft. Den har därför haft stor politisk betydelse imånga länder. 1800-talets nationella rörelser föddes till musik: Verdi i Ita-lien, Smetana i Tjeckien, Liszt i Ungern, Sibelius i Finland etcetera.
Belgien uppstod bokstavligt talat genom en operaföreställning. Den 25 au-gusti 1830 uppfördes fransmannen Daniel Aubers opera Den stumma frånPortici i Bryssel. Operan handlar om ett uppror i Neapel 1647 mot denspanska överhögheten. Publiken blev så upphetsad av budskapet att denrusade ut och stormade rådhuset. Detta utlöste den revolution som gavBelgien självständighet från Nederländerna.
Inte minst körsången var viktig för de folkliga frihetsrörelserna som fick dekommunistiska diktaturerna i Central- och Östeuropa på fall i slutet av1900-talet.
Vad är det då som ger musiken en sådan politisk potens? Då det gälleropera och annan vokalmusik, kan naturligtvis texten ha stor betydelse.Men musiken har en politisk kraft – vare sig den åtfölj av ord eller inte.
Ett skäl till musikens makt, framför allt under 1800-talet, var musikkultu-rens kollektiva karaktär. Då musiken hade sluppit ut ur kyrkorum ochadelssalonger och innan den återigen hade förslutits i grammofonskivoroch radioapparater, konsumerades den ofta i stora konserthus och opera-byggnader med hundratals åhörare och med levande aktörer. I länder därnationella politiska institutioner sakandes, etablerades operor och andramusikinstitutioner i syfte att utveckla ett nationellt, civilt samhälle. Dettafick särskilt stor betydelse där politiska möten och organisationer var för-bjudna. Ibland antog musikutövandet formen av jättelika konserter ellerallsångsövningar utomhus med tusentals deltagare.
God musik har en suggestiv karaktär och musiken kan förstås även av densom varken kan läsa eller skriva. Den kan uppskattas och begripas över allaspråkgränser, vilket gör att tonsättarna också kan bli ambassadörer för sinnations sak i många andra länder – och bli förenande länkar i regioner därdet talas flera språk. Detta ger musiken ett försteg framför litteraturen ochtalteatern. Och musiken har den fördelen framför måleri och skulptur attden kan reproduceras på konserter överallt i världen, medan bildkonstenofta är bunden till ett original. Musiken kan också sjungas, gnolas, visslasoch spelas av var och en – ensam eller tillsammans med andra.
Den rena instrumentalmusiken har en fördel också av det skälet att deninte i lika hög grad som litteraturen och scenkonsten har utsatts för poli-tisk censur. Det har funnits större möjligheter för tonsättare än för förfat-tare att ge uttryck för ett politiskt budskap just därför att musikensbudskap är mer implicit.
Många ideologier och organisationer har förstått att utnyttja denna kraft isin verksamhet. Väckelserörelsen har exempelvis använt sig av slagkraftigmusik i sin kamp. Detta gäller inte minst Frälsningsarmén, som i börjaninte heller drog sig för att låna populära musikstycken från andra håll ochsedan sätta lämpliga texter till dem. För detta blev rörelsens grundare, Wil-liam Booth, hårt kritiserad. Han frågade då retoriskt varför djävulen skulleha monopol på de bästa melodierna.
Om vi ser på dagens svenska partier, finns inom arbetarrörelsen ett riktmusikarv med slagdängor som Internationalen och Arbetets söner, vilkasjungs av både socialdemokrater och vänsterpartister. I detta sånghäfte harvi en annan everred, nämligen Vi bygger landet.
Även Ny demokrati försökte på sin tid medvetet utnyttja musikens kraft.Inte för inte var ju schlagerkungen Bert Karlsson en av partiets initiativta-gare. Han låg bakom idén att 1991 producera skivan Drag under galo-scherna med Bert-Ians (”Häng med, häng med”) i syfte att komma in på
Musikens makt
3938
Svensktoppen. Låten skrevs av Paul Sahlin, mer känd som Paul Paljett.Sveriges Radio bestämde att skivan fick spelas i radio men inte kandideratill Svensktoppen.
Annars har det under senare decennier varit klenare beställt med partimu-sik i Sverige. Inför valet 1994 gjorde Georg ”Jojje” Wadenius låten Detbästa för Sverige åt Moderaterna. Men den har inte blivit någon etableradallsång inom partiet. Under några år i början av 1990-talet förekom ensärskild partivisa på Miljöpartiets kongresser, med en text av ”världsmed-borgartrubaduren” Roland von Malmborg till ett tema ur Beethovensnionde symfoni.
Det är nog inom de politiska ungdoms- och studentorganisationerna somdet sjungs mest, till både egna samt lånade melodier och texter. På 1970-talet lät Centerns ungdomsförbund göra en skiva med progressiv center-musik. En av låtarna, Lokalsamhällesvisan, finns i detta häfte.
Samtidigt som CUF:arna gjorde sina låtar sjöngs det också en hel del inomFolkpartiets ungdomsförbund. En populär sång i delar av förbundet varDen långa marschen. Det var den falang som ville störta förbundsordfö-randen Lars Leijonborg som, i tidens anda, tog en förebild i Mao Zedongsberömda långa marsch.
Det är genom FPU/LUF som Folkpartimarschen (med i detta häfte) levtvidare som en sång att sjunga på fester. Den kunde också höras en senkväll under Almedalsveckan 2004 då de två tidigare FPU:arna, vänsterle-daren Lars Ohly och Expressens Per Wendel, framförde detta stycke. EnligtDN:s utsände föll publiken i extas.
Vid sidan av mera partianknutna sånger finns i Sverige också ett musika-liskt arv från 1970-talets vänsterrörelser, både egna originalverk och över-sättningar av kända internationella kampvisor. Flera sånger av detta slagfinns representerade i detta häfte.
Något motsvarande borgerligt musikarv finns knappast. Som framgår avdetta häfte består den typen av sånger huvudsakligen av enkla texter tillstulna melodier som inte har någon anknytning till en borgerlig idétradi-tion. De framförs nästan enbart i slutna festsällskap, ofta efter att deltagar-nas omdöme blivit tillräckligt avtrubbat genom något bruksgift.
Anders Johnsonförfattare till boken Frihet är det bästas ting – en liberal musikhistoria(Timbro 2004).
