Allmänt om klimat

Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Metan från djurhållningen

Lustgas från kväve

Kol i mark

Koldioxid från fossil energi

Utsläpp från inköpta varor

Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser

1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv

1 kg metan = 25 kg CO2-ekv

1 kg lustgas = 298 kg CO2-ekv

Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009

(NV. 2010. National inventory report 2011 Sweden.)

Metan från fodersmältning

Metan från gödsellager

Lustgas från gödsellager

Lustgas från mark

Energianvändning

~16 %

› Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem – spelar ingen roll var utsläppen sker

› Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården – Hela livscykeln viktig

”Livscykeltänk” Uttrycker ofta klimatpåverkan per

”nyttighet”, t ex per kg produkt Pratar om ”utsläpp per kg produkt” och

inte om ”har gått åt X kg CO2-ekv” eller ”innehåller X kg CO2-ekv”

Varför så olika växthusgasutsläpp mellan olika köttslag?

Vad ger klimatutsläpp?

Metan från idisslandet! Odling av foder?!

Odling av foder! Gödseln från djuren

Produkter 1 kalv/ko/årKött + ev mjölk

20-25 smågrisar/sugga och år. 200 ägg/höna

Övrigt Kan bevara naturbetesmarker, men idag mycket annat foder

Effektiva foderomvandlare, men äter det vi kan äta

mjölk*10 nötkött gris kyckling ägg0

50

100

150

200

250

300

350

400

1990

2005

10

00

to

n p

rod

uk

ter

Svensk produktion av kött, mjölk och ägg

- produktionsnivå och växthusgasutsläpp

Mejeri-produkter

Nötkött Griskött Kycklingkött Ägg0

1

2

3

4

5

6

1990

2005

mil

jon

er t

on

CO

2-ek

v

Mejeri-produkter

Nötkött Griskött Kycklingkött Ägg0

0.5

1

1.5

2

2.5

3

3.5

4

4.5

5

1990

2005

mil

jon

er t

on

CO

2-ek

v

mjölk*10 nötkött gris kyckling ägg0

50

100

150

200

250

300

350

1990

2005

1000

to

n p

rod

ukt

er

Svensk konsumtion av kött, mjölk och ägg

- konsumtionsnivå och växthusgasutsläpp

Växthusgasutsläpp från svensk produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg

SIK-rapport nr 793 och 794

Växtodlingens klimatpåverkan

Vad ingår ?

CO2, N2O, CH4

NO3-, NH3

N2O N2O CO2

Försålda varorInsatsvaror och inköpta tjänster Växtodling

Mellansvensk växtodlingsgård

Växtodlingsgård

Sydsvensk växtodlingsgård

Växtodlingsgården- utsläpp per hektar

Kvävet centralt:

• Produktion av NPK

• N2O från kvävets omsättning i mark

Växtodlingsgården- utsläpp per kg gröda

Avkastningen central:

+ Fördela utsläppen på många ton

• Årsvariationer?

Kolkällan har betydelse

Ramförsöken Ultuna. Totalt 67 ton kol under 35 år. (Motsvarar 8 ton ts nötfast/ha vart annat år.)

Vikten av att spara kväve

Utvinning, raffinaderi

I traktorn Gödsel-industrin

I marken Gödsel-industrin

I marken

1 l diesel 1 kg kväve 1 kg kväve (BAT)

0

2

4

6

8

Metan

Lustgas

Koldioxid

kg k

oldi

oxid

ekvi

vale

nter

*

* Yaras garanti klimatavtryck

Mjölk och nötköttsproduktionens klimatpåverkan

CO2, N2O, CH4

N2O

NH3

Djurhållning, stallgödsel

CH4

NO3-, NH3

Växtodling

N2O N2O CO2

Försålda varor

Insatsvaror och

inköpta tjänster

Vad ingår?

Mjölkgård

Nötgård (kött)

Utsläpp från produktion av olika fodermedel- vad påverkar utsläppen?

› Ton per hektar+ jämn och hög skördenivå i förhållande till

insatser, litet spill

› Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl,

Mineralgödsel producerad med låga utsläpp› Energi och transporter (generellt mindre del)

› Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja)

› Kol i mark (effekten osäker)› ILUC (indirect land use change)

Utsläpp från produktion av olika fodermedel

Gro

vfod

er

Span

nmål

Ärt/

Åker

böna

Raps

mjö

l

Soja

Mel

ass

Dra

nk

Betf

iber

Kraft

fode

r

Proteinfoder Restprodukter

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

kg C

O2-

ekv/

kg fo

der

(data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

Metan från idisslare

Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)

CO2 + 8 H CH4 + 2 H2O

Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas.

Väte förbrukas när propionsyra bilas.

Väteöverskott metan

Metan från idisslare

Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av:

› Djurets energibehov

› Fodrets smältbarhet och sammansättning

› Utfodringsnivå, överutfodring?

Metan från djurens fodersmältning

Djurslag (kg metan/ djur och år)

(ton CO2-ekv/ djur och år)

Mjölkko 120-140 3-3,5

Am-/diko 90-100 2,2-2,5

Övrigt nöt ca 50 1,3

Får 8 0,2

Häst 10-20 0,3-0,6

Gris 1,5 0,04

Jämförelse: • 1 000 mil med bensinbil ca 2 ton CO2-ekv• 3 kg N2O-N/ha 1,4 ton CO2-ekv• Inlagring 1 ton C 3,7 ton CO2-ekv

Metan från mjölkkons fodersmältning

Högre avkastning per ko innebär:

Mer metan från fodersmältningen per ko, men mindre per ton ECM

Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM

Annan foderstat?! Vilket ekologiskt ”fotavtryck” ger foderproduktionen?

Lägre kött/mjölkkvot

Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk

Förslag på åtgärder för klimatsmartare utfodring

› Planera för bästa möjliga näringsvärde i det egenproducerade grovfodret

› Analysera alla partier av ditt grovfoder-dels för att kunna välja rätt kraftfoder-dels för att utvärdera din grovfoderodling

› Beräkna foderstater vid varje byte av foder

Grisproduktionens klimatpåverkan

CO2, N2O, CH4

N2O

NH3

Djurhållning, stallgödsel

CH4

NO3-, NH3

Växtodling

N2O N2O CO2

Försålda varor

Insatsvaror och

inköpta tjänster

Vad ingår?

Grisgård

Metan från djurens fodersmältning

Djurslag (kg metan/ djur och år)

(ton CO2-ekv/ djur och år)

Mjölkko 120-140 3-3,5

Am-/diko 90-100 2,2-2,5

Övrigt nöt ca 50 1,3

Får 8 0,2

Häst 10-20 0,3-0,6

Gris 1,5 0,04

Jämförelse: • 1 000 mil med bensinbil ca 2 ton CO2-ekv• 3 kg N2O-N/ha 1,4 ton CO2-ekv• Inlagring 1 ton C 3,7 ton CO2-ekv

Utsläpp från produktion av olika fodermedel- vad påverkar utsläppen?

› Ton per hektar+ jämn och hög skördenivå i förhållande till

insatser, litet spill

› Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl,

Mineralgödsel producerad med låga utsläpp› Energi och transporter (generellt mindre del)

› Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja)

› Kol i mark (effekten osäker)› ILUC (indirect land use change)

Utsläpp från produktion av olika fodermedel

Gro

vfod

er

Span

nmål

Ärt/

Åker

böna

Raps

mjö

l

Soja

Mel

ass

Dra

nk

Betf

iber

Kraft

fode

r

Proteinfoder Restprodukter

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

kg C

O2-

ekv/

kg fo

der

(data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

Åtgärder för minskad klimatpåverkan

I. Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion.

Litet spill

Fokusera på KVÄVE,

energi och foder.

Foder

Stallgödsel

Foder

Stallgödsel

I. Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion.

Litet spill

Fokusera på KVÄVE, energi och foder.

II. Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel

och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja

Mer energieffektiv teknik

Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig

stallgödselgiva vid rätt tidpunkt, reducerad jordbearbetning

III. Genomgripande ”systemändringar” Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein

Produktion av bioenergi

Åtgärder för minskad klimatpåverkan

Växthusgaser från gödsellager

Växthusgaser från gödsellager

Metan: Bildas i syrefri miljö - Organiskt material (mängd,

nedbrytbarhet)- Temperatur (+hög temp)- Lagringstid

Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner- Tillgång till kväve och kol- Temperatur (hög temp gynnsamt)- Lagringstid

Ammoniak indirekta lustgasemissioner

Flytgödsel ger mer metan

Fastgödsel ger mer lustgas

Djupströ ger metan och lustgas

Metanavgången från gödsellager är en funktion av:

› Mängd organiskt material › Total mängd/hela volymen

› Maximal metanproduktionspotential, Bo

› Beror av djurslag och foderstater, högre för gris än nöt

› Methane conversion factor (- hur mycket av Bo uppnås?)› Lagringssystem: (syretillgång) svämtäcke ger

mindre CH4

› Temperatur: låg temperatur ger mindre CH4

Lustgasavgång från flytgödsel

› Lagret: Bildas i ytan/i svämtäcke. Normalt mycket liten avgång från flytgödsel.

› Spridning: Mycket fukt/lite syre kan gynna lustgasavgången.

› Ammoniakförluster ger lustgas indirekt

Myllning ger mycket liten NH3-förlust, men ev mer N2O.

› I stort samma råd som tidigare, lite annan ”viktning”› Kvävet centralt› Energi enkelt att prata om

Genom klimatglasögonen

› LCA ger information om en produkts miljöpåverkan. LCA är ingen innehållsdeklaration

Allmänt om klimat

Documents

Transcript of Allmänt om klimat