AllboNytt2014 februari

Nyhetsblad om Allbo Lärcenters mest intressanta händelser

ERFARENHETSUTBYTET blev en succé

iPadprojektet med Niclas Vestlund

Besök från BelgienKjell-Åke informerar

Senaste nyheter på samhällsorienteringen

ErfarEnhEtsutbytEt blEv En

”Från Sollefteå i norr, Malmö i söder, Gotland i öster och Kungsbacka i väster kommer peda-goger, rektorer, studie- och yrkesvägledare, praktiksamordnare och representanter från daglig verksamhet för att ta del av hur vi i Alvesta har organiserat lärlingsutbildningen inom särskild utbildning för vuxna.” Berättar nöjt Magdalena Ankarfors, utbildningssamordnaren för Lärlingsutbildningen inom särskild utbildning för vuxna

Magdalena och Harald tillsammans med Skolverkets representanter Helena Magnelöv och Sylvia Lindqvist,

Onsdagen den 5 februari sjuder det av liv i studiehallen utanför H3an. Två av våra elever på lärlingsutbildningen inom särskild utbildning för vuxna tar emot, bjuder på fika, lämnar ut informations-material och visar till rätta. Idag skall det bli erfarenhetsutbyte med över sextio deltagare från hela landet. Från Sollefteå i norr, Malmö i söder, Gotland i öster och Kungsbacka i väster kommer pedagoger, rektorer, studie- och yrkesvägledare, praktiksamordnare och representanter från daglig verksamhet för att ta del av hur vi i Alvesta har organiserat lärlings-utbildningen inom särskild utbildning för vuxna. Också Vetlanda, Falkenberg, Karlshamn och Helsingborg delar med sig av sin erfarenheter. Några deltagare kommer från kommuner där man är igång med utbildningen, andra är i start-groparna och här för att få inspiration och tips. På plats är också Skolverket för att bidra med expertis och kunna svara på frågor. Även försäkringskassan deltar och delger hur regelverket kring att stu-dera med bibehållen ersättning från

dem ser ut.Behovet av en erfarenhetsutbytesdag uppstod ur att vi själva var nyfikna på hur man organiserat sina utbildningar på annat håll, liknar upläggen vårt? Hur arbetar man med praktikuppföljning och bedömning? Vilka kurser läser man osv. Vissa kontakter knöts redan då Harald deltog i särvuxpedagogernas rikskonfe-rens i Kosta i augusti. Nu hade vi själva hunnit göra en del erfarenheter efter att ha drivit utbildningen under ett drygt halv-år och hade behov av att vidga våra vyer!

Allbo Lärcenter, med sina 20 lärlingar, (från Alvesta, Växjö, Ljungby, Lessebo och Emmaboda) visade sig vara en av de största aktörerna i landet. Enligt Skol-verkets statistik finns det 238 lärlingar inom särskild utbildning för vuxna, varav nästan tio procent återfinns på Allbo lärcenter. Vanligt är att man arbetar med 5 till 7 lärlingar i en kommun, det är då oftast ett ensamarbete, en pedagog som arbetar del av tjänst med utbildningen. En av fördelarna med att arbeta i större skala är att vi i Alvesta är två pedagoger(Magdalena 85% och Harald 20%) som samarbetar kring utbildningen.

Två pedagoger som känner elevgrup-pen, som kan avlasta varandra, vara varandras bollplank och har möjlighet att dela gruppen. En annan fördel som eleverna själva gett uttryck för är att tillhöra en klass, att träffa och lära känna nya kamrater.

Den stora uppslutningen kring dagen visar på att det fanns ett uppdämt behov av att mötas kring de här frågorna. I mycket liknar utbildningarna varandra oavsett geografi men det finns variatio-ner. Hur man valt att varva teori med ar-betsplatsförlagt lärande, vilka inriktningar man erbjuder, hur omfattande utbildning-en är och vem som skaffar praktikplatser är exempel på hur utbildningen varie-rar mellan olika utbildningsanordnare. Gemensamt kunde vi konstatera att en av de främsta framgångsfaktorerna är samverkan. Samverkan mellan kommu-ner, mellan utbildningar, med omsorgen, Försäkringskassan och Arbetsförmed-lingen är nödvändiga liksom att bygga goda relationer till handledarna på praktikplatserna.

För oss förde dagen med sig att en del nya tankar och idéer föddes, ett utökat nätverk med kollegor och en fortsatt dia-log med Skolverket, allt i syfte att skapa Sveriges bästa lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna.

Text: Magdalena Ankarfors

Design/layout, utgivning,bild, reportage:

Edina Bujor

edina.bujor@alvesta.se

INNEHÅLLErfarenhetsutbytet blev en succé

iPadprojektet - Reportage med Niclas Vestlund, Josefine Jonasson och två Sfi elever

Något gott - Luljeta tipsar. Deltagarna på Framtidsstegen har lagat köttfärsfyllda paprikor och delar med sig av recepten

Kjell-Åke berättar om Framtidsstegens verksamhetBesök från belgien

Martin kommer med nyheter om samhällsorienteringen

Trevlig läsning!

1

2

3

4

5

Allbogatan 19342 80 AlvestaTel 0472-153 32 Fax 0472-153 28

www.allbolarcenter.nuhttps://www.facebook.com/allbolarcenter.nu

iPadprojektetoch

Niclas VestluNd

Projekt för att öka kvaliteten, flexibiliteten och individanpassningen på Sfi. På Allbo Lärcenter började vi med projektet i höstterminen 2013. Syftet med projektet var att skapa arbetssätt där digitala hjälpmedel blir en naturlig del i undervisningen. Arbetssätten skulle ge elever och pedago-ger möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och få förståelse för vilka digitala hjälpmedel som finns för att lära sig svenska.Under projektets gång har Niclas utbildat pedagoger och elever i digitala arbetssätt med iPads som verktyg. Dessutom har han haft det övergripande ansvaret för projektets utformning och inne-håll. När det gäller sociala medier så finns han nästan överallt. Han bloggar, twittrar och tipsar på Facebook om olika användbara appar och framför allt hur man kan på ett effektivt och roligt sätt använda iPad i undervisningen på Sfi.

Vad tycker du om iPads på Sfi? fick eleverna för fråga när utvärderingen

genomfördes.

Varifrån kommer din attraktion för tekno-logi/webb?Jag har alltid varit fascinerad av teknologi och hur den går att applicera i vardagslivet och verksamheter för att underlätta förenkla olika saker. Dessutom har jag ett stort intresse för entreprenörskap och de flesta nya företags-idéerna har en nära koppling till teknologi vilket gör att jag behöver hänga med i utvecklingen.

Ålder: 29

Bor: Gemla

Familj: Sambo och hund

utbildning: Systemvetare

Yrke: IT-pedagog/Projektledare

eller numera mellan två jobb

Blogg: http://sfipad.wordpress.

com/ (klickbar länk)

Webbsida: sfipaddan.se (klickbar

länk)

Niclas Vestlundtidigare IT-pedagog/

projektledare på Allbo Lärcenter PROJ

eKt

Reportage

Niclas Vestlund pratar om sina tidi-gare erfarenheter som IT-pedagog/pro-jektledare inom iPadprojektet skolan var engagerad i och om den rollen projektet hade haft i Sfi undervis-ningen.

Berätta lite om din tidigare anställning här på Allbo Lärcenter!Jag har varit projektledare/IT-pedagog i ett iPadprojekt- för att öka kvaliteten, flexibiliteten och individanpassning på SFI. Under projektets gång har jag utbildat pedagoger och elever i digitala ar-betssätt med iPads som verktyg. Dessutom har jag haft det över-gripande ansvaret för projektets utformning och innehåll. Men jag vill även påpeka att jag har haft stor hjälp från övrig personal på Allbo Lärcenter.

Vad var syftet och målet med iPad projektet?Syftet med projektet var att skapa arbetssätt där digitala hjälp-medel blir en naturlig del i undervisningen. Arbetssätten skulle ge elever och pedagoger möjlighet att utveckla sin digitala kom-petens och få förståelse för vilka digitala hjälpmedel som finns för att lära sig svenska. De digitala verktygen skulle på kort sikt hjälpa eleverna att få ökad förståelse för läs- och skrivinlärning och på lång sikt bidra till en ökad läs- och skrivförmåga. Pedago-gen skulle kunna vara mer flexibel i klassrummet och via iPaden hitta flexibla lösningar för den enskilde, men även för gruppen som helhet. Dessutom använda iPaden som ett verktyg för att individanpassa för elever genom att använda hörlurar, ges möjlig-het att enskilt läsa, lyssna eller arbeta på individnivå. Genom att ge eleverna möjlighet att arbeta på adekvat nivå främja språkut-vecklingen samt motivationen i positiv bemärkelse. På kort sikt skulle detta kunna leda till en ökad studiemotivation och därmed höjda resultat. Målet och det förväntade resultatet med projektet var således att höja kvaliteten, öka flexibiliteten och öka indivi-

danpassningen i SFI-undervisningen för att öka genomström-ningen.

Beskriv din roll i projektet och hur det genomför-des.Min huvudsakliga uppgift var att kompetensutveckla persona-len och inledningsvis sköta de administrativa uppgifterna som insatsen medförde. För att skapa en bild över hur pedagoger-na arbetade observerade jag inledningsvis flertalet lektioner. Utifrån observationerna och omvärldsbevakning av hur andra samordnare använt iPads i SFI-undervisningen installerades ett basutbud av appar på elevuppsättningen. Eftersom kom-petensen gällande iPads var låg vid uppstarten av projektet användes en del av kompetensutvecklingsposten till att arrang-era en gemensam heldags “kickoff”. Under “kickoffen” gick jag igenom processen för att installera iPadsen, grundläggande funktionalitet och visade en mängd användbara appar. För att pedagogerna skulle känna sig trygga vid testningen/användningen av iPadsen under lektionstid ingick IT-pedagogen under tre månader vid bokningen av elevuppsätt-ningen. Utifrån omvärldsbevakningen och egna initiativ föreslog jag olika arbetssätt med olika appar som andra samordnare använt. uppfyllts eftersom iPads har blivit en naturlig del i undervisningen och nya arbetssätt har skapats.

Beskriv din personlighet med tre ord! - Lugn, tävlingsinriktad, ödmjuk

Vad är du mest stolt över i ditt liv? - Att jag efter mycket jobb lyckades försörja mig på att spela poker

Vad ångrar du mest? - Att jag inte tog mitt körkort tidigare

Vad får dig att skratta? - Min hunds knasiga upptåg

Vad avskyr du? - När någon sätter ord i min mun

Har du någon dold talang? - Nej jag kör med öppna kort

Vilken person beundrar du mest? - Många men säger väll Steve Jobs ;)

Din negativa egenskap? - Kan vara lite för envis ibland

iPad

12345678

Genomfördes några utvärderingar vid projektets slut? Vid slutet av projektet genomfördes en förenklad enkät-undersökning som eleverna besvarade. Enkäten bestod av tre “smilegubbar” med tillhörande beskrivande text inte bra, mellan/sådär och bra. Den inledande frågeställningen var “Vad tycker du om iPads på SFI?”. Eleverna fick även möjlighet att motivera sitt val av “smilegubbe” genom att besvara den öppna frågan “Varför?”. Enkäten var anonym och genomfördes på 154 elever från A till D nivå. Resultatet av elevenkäten var följande:• 86 % ansåg att användningen av iPads på SFI var bra.• 10 % ansåg att användningen av iPads på SFI var

mellan/sådär.• 4 % ansåg att användningen av iPads på SFI inte var

bra.Högst andel positiva röster var från A-grupperna (28 elever) där 96,5 % av de tillfrågade ansåg att iPads var bra på SFI. En orsak till detta kan vara att det finns fler lämpliga appar för studerande på A-nivå. Högst antal negativa röster var från C-grupperna (35 elever) där 8,5 % ansåg att iPads inte var bra på SFI. En enkät skickades även ut till pedagoger-na för att sammanställa deras iakt-tagelser och åsikter om insatsen. Utöver de citat som före- kommer längre fram i rapporten ansåg pedagogerna att deras genom-snittliga iPad-kompetens hade ökat från 1,9 vid uppstarten till 5,8 vid slutet av insatsen på en skala från 1 till 10.

”Man kan använda olika apps att de ger oss hjälp. Man kan använda lexin. Det finns många roliga spel. Man kan spela in filmer och sedan kolla på dem i klassrummet. Tack Niclas!” - Sfi elev

” Jag tycker om iPad är bra på Sfi. Det är samma dator men är portabel. Vi kan studera bättre med iPad. jag tror vi måste få minst tre läxor i veckan. Det ska nyttigt och roligt. Ipads på Sfi är bra.”

- Sfi elev

” Jag hjälper mig att studera. Jag tränar svenska.”

- Sfi elev

”

Vilka effekter har du kunnat se vid projektets slut?

Det är svårt att se konkreta effekter eftersom projektet endast pågått under en termin. Dessutom har projektet inte varit foku-serad på en viss nivå utan iPadsen har använts lika mycket på A till D nivå. De största effekterna som vi har sett är att eleverna blir

gladare och mer motivera-de vid användningen av iPads i

undervisningen. En pedagog me- nar vidare att vid användning av iPads är eleverna ”[...] engagerade, intres- serade och visar lust att lära. De är fullt fokuserade på sina iPads. Detta är inget nytt i sig i en A- grupp men kanske är engage- manget och intresset ännu större vid de här tillfällena”. Vid användningen av iPads på en högre nivå för att skriva i grupp beskriver en av pedagogerna följande effekt: ”Elev-erna diskuterar grammatik och måste för varandra förklara var-för de heter på ett visst sätt, ibland får den svagaste i gruppen skriva och deltar därmed mer aktivt i arbetet”. Dessutom anser en pedagog att ” [...] eleverna orkar öva längre tid på nya ord, verbformer, etc. jämfört med om de bara sitter med ett papper”. Avslutningsvis anser en pedagog att “[...] eleverna kommer ihåg mer av mina genomgångar och områden vi arbetar med när de får använda iPaden och träna på samma sak. Kunskapen blir djupare. Jag jämför detta med tidigare genomgångar då jag inte hade iPads som ett verktyg i undervisningen”.

Har användningen av iPads i undervisningen höjt kvali-teten i undervis- ningen?

Det är svårt att säga om kvalite-

ten höjts eftersom in- sat-

sen inte har pågått tillräck-ligt länge för att kunna avgöra det. En pedagog beskriver insatsen såhär “[...] detta har varit en “test”period och jag har både lärt mig hantera ipaden i undervisningen och experimenterat en del” vidare menar samma pedagog att “[...]”test”perioden är viktig för att hitta strategier, metoder och sätt för att skapa lärande hos eleverna.” En kortsiktig kvalitetshöjning är att det nu finns möjlighet att repetera vissa fasta moment flera gånger, vilket inte var en lika tidseffektiv möjlighet tidigare. Framförallt har insatsen skapat möjligheter att variera undervisningen. En pedagog förklarar att “[...] eftersom olika elever kan öva på

olika saker samtidigt höjs kvaliteten. Eleverna går också tillbaka och övar på samma saker

flera gånger, vilket gör att kunskaperna befästs på ett bättre sätt”. Vidare menar samma pedagog att “I några av de apparna som elev-erna använder kan de dessutom träna samma sak, fast på olika sätt. Samma ord kan t.ex. tränas genom olika typer av spel och övningar, vilket gör att eleverna inte tröttnar lika snabbt. Inlärningen blir roligare och bättre”. På lång sikt när pedagoger och elever har blivit mer bekväma med att arbeta med iPads kommer kvaliteten höjas ytterligare.

Har projektet bidragit till ökad flexibilitet i under-visningen?

Jag och pedagogerna anser att flexibiliteten i undervisningen har ökat eftersom pedagogerna har möjlighet att vara mer flexibla i klassrummet. Framförallt möjligheten att anpassa undervisningen på gruppnivå gör undervisningen flexibel. Ipads är ett bra verktyg vid olika gruppkonstellationer när en grupp t.ex. har muntlig genomgång och den andra gruppen arbetar självständigt med läs och skriv via ipaden. Flexibiliteten som ipads medfört till undervisningen är extra tydlig i nivåblandade grupper eftersom elever kan arbeta på olika nivåer i vissa ap-par. En pedagog beskriver flexibiliteten i en blandgrupp såhär: ”I vår ”blandgrupp” där eleverna läser olika spår inom SFI ser jag också att undervisningen blir bättre med ipads”. Vidare förklarar pedagogen att ”En elev på D-kursen kan lyssna på nyheter samtidigt som en A-elev tränar på färger. Eleverna har möjlighet att arbeta i sin egen takt och behöver varken vänta på klasskamrater eller lärare för rättning.”. Ipaden skapar också flexibla sätt att individanpassa. Ett exempel som en pedagog ger är att ” [...] som lärare kan jag inte gå igenom klockan varje gång det kommer en ny elev till gruppen, men eleven kan ar-beta med klockan på olika nivåer genom en viss app. Läraren

finns till hands för att förklara om eleven inte förstår”.

Har projektet bidragit till ökad individanpassningen i undervisningen?

Projektet har ökat individanpassningen eftersom iPadsen ger pedagogerna möjlighet att möta varje elev på den nivå hen befinner sig med det innehåll som hen behöver. iPadsen ger eleven möjlighet att stimulera många sinnen, i sin egen takt. Apparna är ofta utformade efter olika svårighetsgrader vilket gör att eleven själv kan välja hur stor utmaning hen vill ha. En pedagog menar att individanpassningen har ökat “[...] genom att det är enkelt att låta olika elever träna på olika saker samti-digt. Eleverna kan också arbeta med t.ex. nya ord i en viss app olika lång tid.” Pedagogen menar vidare att “det ger ytterligare en mycket individanpassad faktor att ha med i undervisningen och ger också ökat utrymme för läraren att hjälpa en mindre grupp elever medan de andra i klassen kan vara självgående med iPads-övningar”. En annan pedagog menar att “[...] alla elever är olika och lär på olika sätt. Ipaden är ett fantastiskt verktyg vid elevers inlärning och eleverna kan repetera samt få ny kunskap.” På lång sikt när pedagogerna har blivit mer bekväma att använd iPads och dess olika användningsområden kommer pedagogerna ha möjlig-het att

lägga upp ett ännu bättre program som

passar den enskilde eleven.

Eleverna orkar öva längre tid på nya ord,

verbformer, etc. jämfört med om de bara sitter med ett papper.

-Sfi lärare

Jag och peda-gogerna anser att flexi-

biliteten i undervisningen har

ökat eftersom pedagogerna har

möjlighet att vara mer flexibla i

klassrummet. - Niclas Vestlund

Eleverna kommer ihåg

mer av mina genomgångar

och områden vi arbetar med

när de får använda iPaden och

träna på samma sak. Kunska-

pen blir djupare”

- Sfi lärare

Reportage

I nuläget har Allbo Lärcenter 378

registrerade Sfi elever. De är uppdelade

i 4 grupper:

A grupp: 49 elever

B grupp: 111 elever

C grupp: 151 elever

D grupp: 67 elever

över Sfi elever

Källa: Yvonne Axenbrant

Förra veckan var jag på besök hos Josefines trevliga A grupp där mötte jag Faysa och Nimo, två duktiga elever som ville gärna berätta om sina upplevel-ser här på Allbo Lärcenter och om iPadprojektet.

Nimo

Ålder: 38 Bor: AlvestaFamilj: Gift och 7 barnHobby: att studera svenskaKom till Sverige: 2008Varifrån: Somalia

Hur trivs du här på Allbo Lärcenter, med dina klasskamrater och dina lärare?Jag trivs så bra här. Jag lär mig svenska och mina lärare är bra. Jag är nöjd.

Vad tycker du om lektionerna med iPad?Innan kunde jag ingenting om iPad. Nu hjälper iPad att lära mig språket.

Vilka övningar brukar ni göra med iPad?Appar som lär oss att lyssna, prata, skriva och olika ordspel

Vilken app tycker du mest om?Jag tycker om att när jag inte förstår ett ord kan jag lyssna på iPad och få höra hur orden uttalas rätt. Appen Skolstil gillar jag mest.

Hon ville även tillägga att hon är jättenöjd och att allt är bra här och för detta är hon tacksam.

Ålder: 36Bor: AlvestaFamilj: Gift och 5 barnHobby: städa/sköta sina barnKom till Sverige: 2013Varifrån: Somalia

Hur trivs du här på Allbo Lärcenter, med dina klasskamrater och dina lärare?Jättebra. Jag skriver, läser och lär mig mycket om iPad. Mina kamrater är jättebra och lärarna också.

Vad tycker du om lektionerna med iPad?Det är jättebra att jag kan se bilder och läsa text samtidigt. Så förstår jag bättre orden och jag kan även höra hur jag ska uttala det på ett rätt sätt. Jag säger bara att lektionerna är mycket bra. Jag kan använda iPad nu, men innan kunde jag inte alls. Nu kan jag även förstå lite svenska.

Vilka övningar brukar ni göra med iPad?Kroppen, skolstil, Utalk, Bitsboard

Vilken app tycker du mest om?Alla appar är bra.

Ålder: 26 år

Bor: Växjö

Familj: sambo

och en dot-

ter

Utbildning: Lä

rarutbild-

ningen

Yrke: lärare

Hobby: skönhet

, musik, fo-

tografi

Beskriv dig sj

älv med tre

ord: personlig

, empatisk &

humoristisk

Motto: Ingenti

ng är omöj-

ligt.

utmanande för mig som lärare men också mer spännande

för eleverna. Genom att dra nytta av de funktioner och

appar som finns tycker jag iPaden är en enorm tillgång i

undervisningen.

Hur har du upplevt iPad som hjälpmedel på

dina lektioner?

Vid en lärarledd genomgång tar en del elever till sig

kunskapen efter första förklaringen medan andra behö-

ver lyssna, titta och läsa flera gånger för att förstå. Med

iPaden får eleverna möjligheten att repetera i sin egen takt,

vilket effektiviserar tiden för gemensamma genomgångar

och underlättar för mig att anpassa elevernas lärande på

individnivå.

Det som är avgörande för hur bra verktyg iPad kan vara

som hjälpmedel är utbudet och kvalitén av appar. De appar

jag testat har fokuserat på läs- och skrivinlärning och ord-

kunskap. De är tydliga, konkreta och inte alltför barnsliga,

vilket jag tycker är de viktigaste punkterna i en app för un-

dervisning av vuxna analfabeter. En app som används flitigt

är en app där jag kan skapa ett innehåll efter behov. T.ex.

spelar jag in ord, som vi först går igenom vid en gemen-

sam genomgång med bilder och sedan får eleverna själva

repetera med hjälp av iPaden. Detta gör både ord, bild och

uttal tillgängligt för eleverna när de behöver det utan väntan

på lärare.

Vad var det för feed-back du fått från dina

elever om iPad?

Jag har enbart fått positiv feed-back. Eleverna tycker iPa-

den är till stor hjälp, speciellt vid läs-och skrivinlärning och

repetitionsövningar. Ett flertal elever har tom. uttryckt hur

deras koncentration och nyfikenhet till det svenska språket

har ökat i och med användningen av iPads.

Berätta lite om dina arbetsuppgifter som

Sfi lärare på Allbo Lärcenter!

Jag undervisar framför allt på nivå A, spår 1. En gång i

veckan har jag undervisning i introduktionsklassen.

Jag är ansvarig lärare för en a-klass som består av totala-

nalfabeter, vilket innebär att eleven har en kort alternativt

ingen skolbakgrund (mellan 0-3 år). Många som kommer till

min klass har aldrig gått i skolan tidigare och kan därmed

inte läsa eller skriva på sitt modersmål. Deras skolupple-

velse blir något helt nytt. Det kan exempelvis vara första

gången en elev håller i en penna och skriver sitt namn. Jag

undervisar därför mycket i alfabetisering, läs- och skrivinlär-

ning kombinerat med ordkunskap.

Vad är bäst med ditt jobb?

Det bästa med mitt jobb är den variation och inspiration jag

får av att arbeta med människor. Eftersom jag undervisar

primärt på nivå A är relationen till eleverna väldigt viktig.

Jag lär inte bara ut ett nytt språk, jag lär mig även oerhört

mycket av eleverna när de delar med sig av sina kunska-

per och erfarenheter. T.ex. har jag mig lärt säga ”Jag heter

Josefine” på somaliska, vad ”rätt” och ”fel” heter på arabiska

och dari men framförallt har jag lärt mig se styrkan i varje

elev. I många fall kan mina elever varken läsa eller skriva

när de börjar studera Sfi, men genom vår undervisning lär

de sig ett helt nytt språk i vuxen ålder. De bevisar dagligen

att alla kan lära sig.

Vad tycker du om iPad projektet?

iPaden är ett fantastiskt verktyg som kompletterar mina

genomgångar väldigt bra. Under projektets gång har jag

utvecklat strategier för att integrera iPaden med den tra-

ditionella undervisningen, vilket gjort undervisningen mer

Reportage

Faysa

Dagens på FramtidsstegenKöttfärsfyllda paprikor

INGREDIENSER8 st paprika olika färger500 g köttfärs1 st gul lök

1 msk torkad mynta1 dl olivolja2.5 dl ris1.5 dl vatten1 st vitlöksklyta1/2 burk krossade tomatersalt, peppar

Gör så här :1. Sätt ugnen på 200 grader.2. Skölj paprikorna och skär ett tunt lock som sparas. Kärna ur

dem och förväll dem i ca 10 minuter (tills de mjuknat lite).

3. Hacka löken, värm oljan i en stekpanna och fräs löken, vitlök

och köttfärs. Lägg i riset, rör och låt koka några minuter.

4. Tillsätt krossade tomater, vatten, mynta, salt och peppar. Låt

blandningen koka under lock ca 10-15 minuter, tills den kokat

ihop.5. Fyll paprikorna med blandningen och ställ dem i en smord

ungsfat form. Baka i 200 grader ugn i 30-40 minuter.Tips: Du kan också krydda med oregano eller persilja.

Luljeta tipsar

Kladdkaka i mugg

Det här behöver du till 2 st koppar eller 4 små dessertskålar:

4 msk mjöl

1/2 dl nutella

4 msk socker

3 msk kakao

1 ägg3 msk olja

3 msk mjölk

Serveras med lättvispad grädde, färska hallon och nougatsås.

Gör så här :

1. Ta fram 2 koppar (eller små dessertskålar, så räcker smeten

till fyra st).

2. Blanda ihop alla ingredienser och rör till en jämn smet.

Fördela i kopparna/serveringsskålarna.

3. Kör sedan en och en i micron på högsta styrka. Det beror

såklart lite från micro till micro, men mellan 1 - 2 minuter.

Man får prova sig fram.

Tips: Jag brukar färga grädden med olika hushållsfärger, för

rolighetens skull.

Serveras genast.

FRA

MTI

DSS

TEG

EN Framtidsstegen är ett ESF-projekt som under perioden 20120101 –20140630 riktar sig till långtidsarbetslösa och långtidssjuka i Alvesta, Ljungby och Älmhult och Växjö kommun. Aktiviteterna är individanpassade. Projektet drivs av Allbo Lärcenter i Alvesta, och finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet är ett samver-kansprojekt mellan Alvesta, Ljungby och Älmhult kom-muner. Framtidsstegen samverkar även med Arbetsför-medlingen och det lokala näringslivet.

I slutet av 2013 gjorde Framtidsstegen en sammanställ-ning av deltagarnas åsikter om projektet. Det framkom mycket beröm över att coacherna lyssnar in och försöker skräddarsy individuella lösningar åt deltagarna. Delta-garna upplever härigenom att de blir tagna på allvar och får ökat handlingsutrymme. Utifrån önskemålen från deltagarna är t.ex. fler företagsbesök och föreläs-ningar med inslag av KBT inplanerade under våren 2014.

Extern utvärderare [VOK] har via slumpmässigt utvalda intervjuer (20 st.) funnit att en del deltagare känner sig tvingade till projektverksamheten av Arbetsförmedling-en och socialtjänsten. Upplevelsen av tvång försvinner när deltagarna märker att de själva måste ta ansvar och frivilligt välja inriktning av sin planering i projektet.

Inför de sista månaderna i projektperioden ska målupp-fyllese utvärderas. Projektet levererar för tillfället alla mål som avsågs att uppnå i projektbeskrivningen. För tillfället har 24 % av alla utskrivna deltagare gått till anställning och blivit självförsörjande. Målet i projekt-beskrivningen är att 20 % av alla deltagare ska erhålla någon form av anställning.

Framtidsstegen jobbar aktivt under våren mer att spri-da kunskap om projektets resultat. Ett led i spridningen av projektverksamheten har extern utvärderare fått till uppgift att göra ett socioekonomiskt bokslut över pro-jektets deltagare från Alvesta kommun. Härigenom kan politiker och tjänstemän i Alvesta värdera vad projektet bidragit med. Förhoppningsvis har det inneburit kost-nadsbesparingar vilket kan ligga till grund att politiker vågar implementera delar av projektets verksamhet i annan kommunal verksamhet eller i annan nysatsning.

KJeLL-ÅKe iNformerar om verKSamheteN

Lakanvall visar Magnus hur man gör pizza

Paul - aqvarell

Mohammed och Anya inför praktik

Janne tipsar om arbetssök

VA GA

öppNADöRRAR

Nya

BGuidead tur och frågestund på AF med

arbetsförmedlare Mikael Johansson

Lunch på St. Clair

Företagsbesök Life butik

Susanne Snenstrup tidigare deltagare i FS coachar nyanlända

i ESF projekt Mötesplats 2020

Middag på King of India med Leif och Janne

esök från elgien

Den 11 februari fick Fram-tidsstegen transnationellt besök från Belgien.

ESF-projektet Time4YourTalent var intresserade att stu-dera Framtidsstegens arbete med deltagare som är 50 år och äldre. De var även nyfikna på att få träffa represen-tanter från Arbetsförmedlingen och få inblick i hur svens-ka staten subventionerar olika anställningsstöd till ar-betsgivare. De var imponerade av den svenska modellen med olika former av anställningsstöd. De ansåg att någon form av statlig stöd till nämnda målgrupp är nödvändig i Belgien där arbetskraft 50+ kostnadsmässigt är tre gånger

dyrare än ungdomar.

Text & Foto: Kjell-Åke Nordahl

Samhällsorienteringen går just nu på högvarv; inte mindre än 6 olika grupper pågår samtidigt. Förut-om de ”gamla vanliga” dari (Reza), arabiska (Kha-led), somaliska (AbdiBashir) och ryska (Fariza) så har vi en ny lärare som undervisar på tigrinja och amranja/oromi/afar. Han heter Mahmoud Omer Zubeir och reser hit till Alvesta från Nödinge. Nytt är också att Martin är delvis tjänstledig för att leda ett ESF-projekt. Detta gör att Khaled inte bara är lärare utan också administrativ assistent året ut.

I januari bildades en ny ideell kulturförening i Alvesta. Den heter AMAN och har samlat med-lemmar från väldigt många olika språkområden. AMAN betyder trygghet på arabiska, men kan

också läsas som en akronym (Alvesta-Människor-Ansvar-Närhet). Föreningen vill verka för förbätt-rade kontakter mellan Alvestas invånare och har som mål att ge ökad trygghet genom vänskap, kultur och eget ansvarstagande. Föreningen har en mängd olika idéer på gång, men hittills är bara en verksamhet igång; nämligen AMAN-kläder, som samlar in och delar ut kläder (och leksaker) till asylsökande barn och vuxna. Många Allbo-anställda har redan skänkt kläder och leksaker och andra har deltagit i distributionsarbetet. AMAN har redan hunnit ta in behovslistor från ett trettiotal hjälpsökande. Dessa har sedan fått ett ”skräd-darsytt” paket diskret levererat till dörren. Genom att föreningen är multikulturell så kan vi oftast möta människor med det egna språket som bas. I föreningen är det dock svenska som talas och om du känner att du vill bidra med kläder eller engage-mang är du välkommen. Provisoriskt ”centrum” för AMAN är tills vidare Martins och Sjarifs kontor.

Text: Martin Estvall

Samhällsorientering

amaN

Ninas och Saras klass bakar semlor

FoToAlbuM

Resultatet

tack för era fina bilder och artiklar!

/Edina

Följ oss på

Facebook

www.facebook.com/allbolarcenter.nu

Leif hälsar från vasaloppet