Aktualitetsprövning av Täby kommuns översiktsplan, 2014...översiktsplan skulle...

STADSBYGGNADSKONTORETwww.taby.se

BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLAN 2010-2030

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-06-16 § 75DNR KS 2013/52-02

Aktualitetsprövning av Täby kommuns översiktsplan, 2014

2 (49) Täby Kommun | AKTUALITETSPRÖVNING DNR KS 2013/52-02 | KF 2014-06- 16 § 75

Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommunwww.taby.se

Medverkande tjänstemän:Utöver ledningsgruppen för Stadsbyggnadskontoret har översiktsplanerarna Marie Broberg och Karin Stare, samt hållbarhetsstrateg Sigrid Walve arbetat fram hand-lingar till aktualitetsprövningen av översiktsplanen.

Uppgifter om nuläge och utvecklingsbehov har inhämtats från alla verksamhets-områden inom kommunorganisationen.

Ansvarig för den översiktliga fysiska planeringen i Täby är Per Lagheim, stads-arkitekt

3 (49)Täby Kommun | AKTUALITETSPRÖVNING DNR KS 2013/52-02 | KF 2014-06- 16 § 75

Uppdrag och syfte 4

Bakgrund 5

Aktualitetsprövning kapitelvis 6

1. Inledning 6

2. Utmaningar och strategier 12

3. Förslag till mark- och vattenanvändning 22

4. Miljökonsekvensbeskrivning 28

5. Allmänna intressen 29

Aktualitetsprövning av kartor 39

Förslag till fortsatt arbete 42

Slutsatser 46

Aktuellt planeringsunderlag 49

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


UPPDRAG OCH SYFTE

2013 gav kommunstyrelsen stadsbyggnadskon-toret i uppdrag att påbörja arbetet med en ak-tualitetsprövning av kommunens översiktsplan Det nya Täby Översiktsplan 2010-2030.

Enligt PBL ska alla kommuner ha en aktuell över-

siktsplan och aktualiteten ska prövas av Kommunfull-

mäktige en gång varje mandatperiod. Täby kommuns

översiktsplan skulle aktualitetsprövas senast före valet

2014.

Följande områden skulle besvaras:

• Hur har översiktsplanen använts (i kommunorganisationen och

utåt)?

• Planens innehåll och fakta (aktualitet i förhållande till andra pla-

ner och dokument i kommunen)?

• Pågående och kommande utredningar/planering och genomför-

ande (vad har genomförts av översiktsplanen och hur sker plane-

ring gentemot översiktsplanens mål och inriktning)?

• Vad återstår att genomföra av översiktsplanen (och hur bedöms

detta kunna genomföras)?

• Hur ska vi arbeta framöver med den översiktliga planeringen?


BAKGRUND

Underlag för aktualitetsprövning av

Täby kommuns översiktsplan Denna promemoria (PM) innehåller bedömningar av aktualiteten i översiktspla-nens olika delar och ska ses som bilaga (bilaga 1) till beslut om översiktsplanens aktualitet. Beslutet kompletteras även med ytterligare två bilagor; Länsstyrelsens underlag i två delar - Sammanfattande redogörelse för Täby kommun samt Stat-liga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet (bilaga 2), och Uppföljning av översiktsplanens miljökonsekvensbe-skrivning (bilaga 3).

Efter beslut om aktualitetsprövningen ska denna PM bifogas översiktsplanen, och på så sätt ange översiktsplanens aktualitet samt vilka nya underlag eller beslut som gäller för översiktsplanens olika delar. Översiktsplanen och aktuali-tetsprövningen ska alltid läsas tillsammans.

Bedömning Kapitlen bedöms som aktuella, delvis aktuella eller inaktuella.

• Aktuellt: Kapitlet/avsnittet i översiktsplanen bedöms fortfarande fungera väg-ledande för det fortsatta arbetet/planeringen, men kan ha nya planer eller annat underlag som komplement.

• Delvis aktuellt: Kapitlet/avsnittet i översiktsplanen bedöms vara aktuellt i vissa delar, medan andra delar är inaktuella och behöver ersättas med nya planer eller annat underlag.

• Inaktuellt: Kapitlet/Avsnittet i översiktsplanen är inte längre aktuellt och be-höver i sin helhet ersättas med nya planer eller annat underlag.

Förslag till fortsatt arbete I samband med aktualitetsbedömningen av översiktsplanens kapitel 2 och 3 ges förslag på fortsatt arbete. Förslagen redovisas även i eget kapitel i slutet av PM. Förslagen till fortsatt arbete delas upp i:

• Utveckling av arbetssätt och processer: Utveckling av arbetssätt och pro-cesser innebär att aktualitetsprövningen identifi erat behov av att utveckla kommunens sätt att angripa vissa områden för att översiktsplanen ska kunna genomföras och för att viktiga frågor ska vävas in i den strategiska planeringen.

• Komplettering och underlag samt Fördjupade översiktsplaner: Förslag till kompletteringar och underlag betyder att nya planeringsunderlag komplet-terar översiktsplanens innehåll inom det aktuella sakområdet. En komplet-tering eller ett nytt planringsunderlag kan också utgöra ett tematiskt tillägg. Tematiska tillägg och fördjupade översiktsplaner ersätter översiktsplanens ställningstagande för sakområdet eller det geografi ska området.

LÄSANVISNING

Aktualitetsprövningen följer i stort samma struktur som översikts-planens kapitelindel-ning och ska läsas tillsammans med planen kapitelvis. En generell bedömning av varje kapitel som helhet ges inledande. Sedan ges en bedömning av res-pektive avsnitt. Därefter redovisas vad som hänt och genomförts sedan översiktsplanen antogs inom sakområdet.


1 InledningDetta kapitel behandlar omvärldsförändringar och nya planeringsförutsättningar som kan påverka översiktsplanens aktualitet. Det kan vara nya strategiska dokument, t ex nya planeringsunderlag, som beslutats inom kommunen som har bäring på översiktsplanens aktualitet, men även nya regionala och nationella styrdokument samt andra förändrade förutsättningar som kommunen behöver förhålla sig till. Analysen här utgår från översiktsplanens kapitel 1.

Utgångspunkter Avsnittet är aktuellt.

Täby i regionen och omvärldenAvsnittet är delvis aktuellt. Sedan översiktsplanen antogs har olika processer påbörjats inom kommunen och regionen. Dessutom har omvärldsförutsättningar förändrats och behöver beaktas i det fortsatta arbetet. Översiktsplaneringen behöver även tydligare fokusera på hållbar utveckling.

Befolkningsutveckling och bostadsbehov Nya befolkningsprognoser för kommunen och länet har tagits fram sedan över-siktsplanen antogs. 2012 gav regeringen Stockholms läns landsting i uppdrag att göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner. Till-växt, miljö och regionplanering (TMR) inom Stockholms läns landsting har räknat på det demografi ska behovet av nya bostäder, baserat på reviderade befolk-ningsframskrivningar. Befolkningsframskrivningarna redovisas för scenario Hög respektive Låg. Befolkningstillväxten beräknas bero på Sveriges och regionens anpassning till globaliseringen. Scenario Hög utgår från en god anpassning, med hög klass på forskning och utveckling, att regionen har attraktiva miljöer för ekonomisk verksamhet, ett vitalt företagande, stor infl yttning av högutbildade från utlandet, samt att invandrade förvärvsarbetar i samma utsträckning som svenskar. Scenario Låg innebär en sämre anpassning till globaliseringen, med lägre produktivitet och sämre konkurrensförmåga, lägre sysselsättning, högre ar-betslöshet, lägre reallöner och lägre ekonomisk tillväxt, samt att sysselsättningen är lägre bland invandrade än bland svenskfödda.

Framskrivningarna visar att scenario Låg för Täby år 2030 innebär 70 000 invå-nare och ett bostadstillskott på 7000 bostäder (byggnadstakt 350 bostäder/år). Scenario Hög innebär 82 000 invånare och ett bostadstillskott på 13 000 bostä-der (byggnadstakt 650 bostäder/år). Täby kommun arbetar efter en medelnivå med scenario om 10 000 nya bostäder till 2030, och med en utbyggnadstakt om 500 bostäder per år (Kommunstyrelsens utskott för stadsbyggnad, miljö och näringsliv, Dnr KS 54/2013-20, 2013-03-12 och godkännande 2013-03-18).

Bostadsbyggande får en allt viktigare roll i regionens tillväxtarbete. Sedan över-siktsplanen antogs har kommunernas ansvar för bostadsförsörjning preciserats genom att kommunerna varje mandatperiod ska ta fram riktlinjer för bostadsför-sörjningen. Dessutom har bostadsutveckling och bostadsbyggande förts in som

AKTUALITETSPRÖVNING KAPITELVIS


ett allmänt intresse i Plan- och bygglagen och med krav på att detta ska främjas vid planläggning.

I verksamhetsplanen för 2014 prognostiseras att det kommer att påbörjas i genomsnitt över 700 bostäder per år fram till 2023. Den utbyggnadstakten har hittills inte uppnåtts i Täby. Däremot har planeringen för de större stadsutveck-lingsprojekten fortgått och mer konkreta bostadsbyggnadsprognoser kan sättas. En utmaning för kommunen att nå de uppsatta målen vad gäller utbyggnadstakt är marknadens intresse för att bygga i Täby, likväl som Täby kommuns förmåga att så effektivt som möjligt skapa attraktiva förhållanden för bostadsbyggnation. Kommunen behöver ha beredskap samt en långsiktig och strategisk inriktning för framtida markanvändning.

Vision Stockholm Nordost Samarbetet mellan nordostkommunerna, inom ramen för Stockholm Nordost, har konkretiserats sedan översiksplanen antogs. En aktuell vision är framtagen med sikte på 2040. Det sammanvägda scenario Hög avseende befolkningstill-växten för nordostkommunerna enligt RUFS ligger i linje med Stockholm Nord-osts tillväxtvision om 100 000 nya invånare inom sektorn. Arbetet fokuserar på utveckling av stadstrukturen, ett effektivt transportsystem, näringslivsutveckling och den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge. Den regionala stads-kärnan ska erbjuda ett utbud av god kollektivtrafi k, bostäder, arbetsplatser, mötesplatser och möjligeter till näringslivsetableringar. Kärnan ska stimulera en ekonomisk tillväxt som gynnar alla kommuner i Stockholm Nordost och regionen som helhet.

En långsiktigt hållbar tillväxt i Stockholm Nordost förutsätter en regional kapaci-tetsstark spårburen kollektivtrafi k som knyter samman Stockholm Nordost med övriga regionen. Visionen innehåller:

• Ett regionalt kapacitetsstarkt spårsystem med utbyggd Roslagsbana från centrala Stockholm, via Vetenskapsstaden till Arlanda-Märsta

• Utveckling av den regionala stadskärnan som nav i kollektivtrafi ksystemet vid framförallt Täby centrum och Roslags-Näsby, genom utbyggnad av resecentrum i Arninge samt med bytespunkt för Arlanda-förlängningen från Såsta-Karby

• Sammankoppling av den land- och sjöbaserade kollektivtrafi ken i de kust-nära områdena

• Utbyggnad av Roslagspilen – spårbunden kollektivtrafi k i ett kapacitetsstarkt system (tunnelbana, ytterligare utbyggd Roslagsbana eller järnväg) som ska nå centrala Stockholm och nya målpunkter och utgöra en del av det regio-nala spårnätet.


Pågående satsningar inom kollektivtrafi ken Sedan översiktsplanen antogs har beslut fattats om att Roslagsbanan ska byggas ut med dubbelspår till Vallentuna och delar av sträckan till Åkersberga. Roslagsbanas dubbelspårsutbyggnad har som mål att möjliggöra tät och jämn 10-minuterstrafi k, åstadkomma en mindre störningskänslig trafi kering än idag samt en bättre tillgänglighet för resenärerna. Utbyggnaden ska vara klar 2018. En ny station, Arninge resecentrum, planeras i nära anslutning till Arninge handelsområde. Landstingets trafi knämnd har fattat beslut om att godkänna förstudien av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda, samt att ge Tra-fi kförvaltningen i uppdrag att genomföra en fördjupad förstudie avseende spå-ralternativ UA3 (avgrening av Roslagsbanan från Molnby i Vallentuna till Arlanda via Benstocken), inklusive förutsättningar för att hitta fi nansieringslösningar som bl a omfattar medfi nansiering från berörda kommuner.

Landstingets trafi kförvaltning har i samarbete med Trafi kverket och Stockholm Nordost också genomfört en åtgärdsvals- och idéstudie om regional kapacitets-stark kollektivtrafi k till Nordostsektorn. Syftet med studien är att studera olika tänkbara kollektivtrafi klösningar i sektorn. Analysen har resulterat i förslag på åtgärder som ska studeras vidare, genom fördjupade studier av förlängningar av Roslagsbanan till Centralen eller Odenplan (och förlängning till Rimbo), tvärbana från Solna till Täby centrum samt tunnelbana i stråket Odenplan – Täby centrum – Arninge.

Handlingsplan för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge En handlingsplan för hur arbetet med den regionala stadskärnan ska bedrivas beslutades av kommunfullmäktige 2012. Handlingsplanen har ett övergripande mål om att Täby centrum – Arninge är den kompletta och starka kärnan för Stockholm Nordost, med hög tillgänglighet till hela regionen. Det ska fi nnas en mångfald och täthet av bostäder, arbetsplatser, utbildning, handel, kultur och rekreation samt väl fungerande infrastruktur. Utvecklingsarbetet ska präglas av hållbarhet och ska ske i nära samverkan med Stockholm Nordost. Kärnan ska ha fungerande infrastruktur lokalt, regionalt, nationellt och internationellt; med utbyggda stråk för gång- och cykeltrafi k, utbyggd och kapacitetsstark spårbun-den kollektivtrafi k samt goda förutsättningar för biltrafi k. Handlingsplanen berör många delar inom kommunens organisation.

Hållbar utveckling i en växande kommun och region Hållbar utveckling är ett prioriterat område inom kommunen. Pågående ar-bete har sedan översiktsplanen antogs resulterat i styrande dokument som rör klimat- och miljöfrågorna; Klimat- och Energistrategi samt Miljöplan. Klimat- och energistrategin ger en samlad bild över energianvändningen och klimatpåverkan i kommunen. Strategin fokuserar på områden som kommunen har rdighet över, och redogör för vision, mål och åtgärder för såväl den kommunala organisatio-nen som för kommunen som helhet. Strategins handlingsplan pekar på åtgärder inom områdena energi, transporter samt konsumtion och avfall. Miljöplanen har sin grund i de nationella och regionala miljömålen. Fyra områden är prioriterade i miljöplanen; minskad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god


bebyggd miljö. Miljöplanen ska uppdateras 2014 utifrån de reviderade nationella miljökvalitetsmålen.

Kommunen har sedan översiktsplanen antogs även tagit fram ett hållbarhetspro-gram i samband med ny detaljplan för Västra Roslags-Näsby. Hållbarhetspro-grammet fångar frågor kring hållbarhet ur ekologiska och sociala aspekter och ska tillämpas i tidiga planeringsskeden av både kommun och byggherrar. Kom-munen ska enligt verksamhetsplanen för 2014 pröva behovet av att komplettera nya detaljplaner med hållbarhetsprogram enligt ovan.

En viktig utmaning är att fortsätta arbeta för att införliva samtliga tre hållbarhets-aspekter (ekonomisk, social och ekologisk) i den fysiska planeringen. Det påpe-kas bl a i den omvärldsanalys som kommunen tagit fram under 2013. Hållbar-hetsperspektivet är en tvärgående fråga för all samhällsplanering, ska integreras i planeringens alla delar och bör hållas kontinuerligt aktuell utifrån förändringar inom forskning och lagstiftning.

Inom den fysiska planeringen fi nns möjligheter att utveckla ett konkret arbete för hållbar utveckling, exempelvis med stöd av ekosystemtjänster. Ekosystemtjäns-ter bidrar till att samtliga hållbarhetsaspekter inkluderas. Ekosystemtjänster är enkelt uttryckt den mångfald av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan och vårt samhälle. Exempel på eko-systemtjänster är skogens förmåga att rena vatten, vattendragens buffertkapaci-tet under värmeböljor och insekternas pollinering. Positiva effekter av ekosyste-men och dess tjänster är att samhället faktiskt tjänar pengar på att låta naturen göra jobbet, att folkhälsan kan förbättras och att de bidrar till att begränsa den klimatpåverkan som delar av samhället skapar. Ekosystemtjänster behöver, där det är möjligt, tillämpas i all planering.

Kommunens tillväxtarbete kommer att innebär stora investeringar för infra-struktur, skolor, förskolor, vård- och omsorgsboenden samt andra kommunala verksamheter på både kort och lång sikt. Det är viktigt att kommunen tar sin del i ansvaret för den växande befolkningen i länet och att tillväxtarbetet ses ur ett samhällsekonomiskt långsiktigt hållbart perspektiv. En utveckling mot tätare bebyggda miljöer ger samtidigt underlag för vård, utbildning, omsorg samt bättre kollektivtrafi k. Stadsbyggnadsfrågor och planering handlar också om att skapa förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle, genom att planera och bygga för delaktighet, trygghet, attraktivitet och jämlikhet.

En bred medborgardialog för galoppfältet har genomförts och dokumenterats un-der 2013. Dialogen är exempel på hur medborgarnas synpunkter kan tas tillvara i ett tidigt planeringsskede. I dialoger med medborgare fi nns goda möjligheter att få kunskap om sociala aspekter som behöver hanteras i den fysiska planeringen, samt möjligheter att skapa förutsättningar för socialt hållbar utveckling genom medborgarnas och andra aktörers delaktighet och engagemang. Medborgar-dialoger ger även kommunen möjlighet att skapa förståelse för samhällsbygg-


nadsprocesserna. Medborgardialog som metod i stadsutvecklingsfrågor kommer därför att vara ett utvecklingsområde, och behöver även tillämpas inom kommu-nens andra verksamheter.

Lagstiftning och nationella planeringsförutsättningar Kapitlet är delvis aktuellt. Nya politiska beslut och lagar samt pågående utred-ningar behöver beaktas i det fortsatta arbetet. Nedan redovisas nya förutsätt-ningar för den fortsatta översiktliga planeringen. Statliga och mellankommunala intressen med betydelse för den översiktsliga planeringen sammanfattas även av Länsstyrelsen i bilaga 2.

Transportpolitik på nationell och regional nivåI april 2014 fastställde regeringen en ny nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Det övergripande nationella transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. En ny länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 är också under framtagande. Senast 31 maj 2014 ska Länsstyrelsen i Stockholm fastställa länsplanens innehåll. Samtidigt pågår den av regeringen tillsatta Stockholmsförhandlingen för 2013, med syfte att genomföra en förhand-ling om Stockholms läns infrastruktur. Uppdraget går ut på att säkerställa ett snabbt genomförande av tunnelbaneutbyggnaden och ökad bostadsbebyggelse med stor samhällsekonomisk nytta. Under 2013 har förhandlingen resulterat i en delrapport och fi nansieringsöverenskommelse om utbyggd tunnelbana och 78 000 nya bostäder till 2030 i Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun. En slutrapport ska redovisas senast 31 december 2014.

Revidering av de nationella miljökvalitetsmålenI april 2012 fattade regeringen beslut om att förstärka och vidareutveckla arbetet för att nå miljökvalitetsmålen, genom 13 nya etappmål inom fyra prioriterade områden – luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald – samt reviderade preciseringar till samtliga miljökvalitetsmål utom Begränsad klimat-påverkan. Etappmålen ska tydliggöra Sveriges rådighet i frågan, och tydliggöra var insatser bör sättas in. Etappmålen konkretiserar bl a att Sverige ska arbeta aktivt för att utveckla de gemensamma regelverken inom EU och internationellt när det gäller kemikalier och luftföroreningar. Etappmålen om avfall handlar om ökad resurshushållning inom två viktiga områden; livsmedelsavfall och bygg- och rivningsavfall. Etappmålen om biologisk mångfald tydliggör bl a vikten av att kunskap om ekosystemtjänster fi nns tillgänglig vid beslut.

Lagändringar om bostadsförsörjningReglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning ändrades den 1 januari 2014. I planeringen för bostadsförsörjningen ska kommunerna redovisa vilka hänsyn som har tagits till relevanta nationella och regionala mål och andra planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. Planeringen ska mynna ut i riktlinjer för bostadsförsörjningen, vilka ska antas av kommunfull-mäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna


riktlinjerna, ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige.

Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska redogöra för kommunens mål för bostads-byggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta natio-nella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostads-försörjningen. Dessa uppgifter ska grundas på en analys av den demografi ska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna ska alltid vara aktuella i förhållande till situationen på den lokala bostadsmarknaden. Länsstyrelsen och andra regio-nala organ ska ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering vad gäller bostadsförsörjning.

Ny Plan- och bygglagSedan översiktsplanen antogs har en reviderad Plan- och bygglag trätt i kraft (2010:900). Den nya Plan- och bygglagen ställer tydliga krav på att sambanden med nationella och regionala mål och program ska redovisas i översiktsplanen. Det uttrycks särskilda förväntningar på att det ska utvecklas ett bättre samspel mellan översiktsplaneringen och det regionala tillväxtarbetet.

Sedan 1 januari 2014 har bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förts in i Plan- och bygglagen som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja bl a vid planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning vara ett vägledande underlag (se ovan).


2 Utmaningar och strategier

Detta kapitel berör översiktsplanens utmaningar och tillhörande strategier. Bedömningen görs utifrån hur översiktsplanen fungerar som styrdokument, exempelvis i samband med framtagande av program och detaljplaner, samt vad det fortsatta arbetet behöver förhålla sig till utifrån nya planeringsunderlag samt förutsättningar som nämns i föregående kapitel. Aktualiteten bedöms för varje avsnitt, och förslag till fortsatt arbete presenteras löpande. En sammanställning av föreslag till fortsatt arbete ges i ett eget kapitel. Analysen här utgår från över-siktsplanens kapitel 2.

Generell bedömning av kapitlet Kapitlet bedöms vara aktuellt. Inriktningen för utmaningarna och strategierna är aktuella. Strategierna har skillnader i konkretiseringsgrad och nivå. För att säkerställa översiktsplanens genomförande behöver den översiktliga plane-ringen integreras i de årliga verksamhetsplanernas mål och aktiviteter. Strategier behöver inarbetas i kommande verksamhetsplaner samt konkretiseras och till-lämpas i föreslagna fördjupade översiktsplaner, tematiska tillägg och/eller annat nytt planeringsunderlag.

Förslag fortsatt arbete Utveckling av arbetssätt och processer: Översiktsplanens inriktning och strategier behöver inarbetas i kommande verksamhetsplanering och förtydligas som mål, målvärden och aktiviteter i verksamhetsplanerna för kommunens alla verksamhetsområden.

Utmaningar och strategier i översiktsplanen behöver konkretiseras och till-lämpas i samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner, tillägg och annat planeringsunderlag.

Vi kan bli åttiotusen invånare Avsnittet är delvis aktuellt. Utmaningen om en ökad befolkningstillväxt är aktuell, men behöver uppdateras utifrån reviderade framskrivningar för befolkningsut-vecklingen som tagits fram sedan översiktsplanens antogs, samt utifrån Täby kommuns scenario för en mellannivå vad gäller mål för bostadsbyggande. Rikt-linjer för bostadsförsörjning behöver tas fram och utgöra nytt planeringsunderlag inför utvecklingen av bostadsbeståndet.

Enligt de reviderade framskrivningarna förväntas Täbys befolkning växa till up-pemot 82 000 till år 2030. TMR gör bedömningen att kommunen behöver ha beredskap att planera för mellan 7000 och 13000 nya bostäder fram till 2030, med ett årligt tillskott på mellan 350 och 650 bostäder. Möjligheten till framtida kapacitetsstark spårburen kollektivtrafi k till Nordostsektorn kan komma att inne-bära behov av ytterligare bostäder i regiondelen.


Fokus ligger fortfarande på att få unga vuxna att stanna kvar respektive fl ytta till kommunen. Det fortsatta arbetet behöver grundas på hur bostadsbehovet ser ut och vilka typer av boendeformer, bostadsstorlekar och upplåtelseformer som efterfrågas, samt vilka behov som tillkommer vad gäller exempelvis service och andra funktioner som utbyggd kollektivtrafi k. Bostadsutbudet och etablering av företag är ömsesidigt beroende. Möjligheten att locka till sig unga till kommu-nen handlar även om att möjliggöra för en långsiktig kompetensförsörjning. Ett bostadsbyggande som attraherar unga kan därför även bidra till att företag ser förutsättningar för ökat arbetskraftsutbud. En grundlig analys och riktlinjer för bo-stadsförsörjningen ska, enligt nya regler om kommunernas ansvar för bostads-försörjning, tas fram (se kap 2).

Utmaningen om en växande befolkning har fl era strategier som planeringen ska förhålla sig till. I tidiga planeringsskeden och i genomförda detaljplaner har strategierna tillämpats, i första hand i de större stadsutvecklingsprojekten. Bl a har det varit möjligt att ta hänsyn till, och ställa krav på, bostäder för äldre samt mindre lägenheter för en yngre befolkningsgrupp. De större projekten berör områden som har kollektivtrafi kförsörjning, och bidrar samtidigt till ett betydande befolkningsunderlag för kollektivtrafi ken.

Förslag fortsatt arbeteKomplettering och underlag till översiktsplanen: Under kommande mandatperiod behöver ett Bostadsförsörjningsprogram tas fram med riktlinjer för hur kommunen ska planera för bostadsförsörjningen. Programmet ska utgöra det huvudsakliga underlaget för kommunens långsik-tiga arbete för att försörja en växande befolkning med bostäder, även ur ett regionalt perspektiv. Inför det arbetet behöver metoder tas fram för att möjlig-göra rimliga och uppföljningsbara mål för bostadsbyggande.

Vi ska bygga med ökad stadsmässighet Avsnittet är aktuellt. Strategierna behöver förtydligas i det fortsatta arbetet, dels inom ramen för föreslagna fördjupade översiktsplaner, dels i framtagande av principer för stadsmässig utformning när kommunen förtätas.

Idag saknas en sammanhållen strategi för hur stadsmässighet uppnås. En av de största utmaningarna är att forma en stadskärna, men även andra bebyggelse-områden, med ett intressant och tilltalande stadsliv i en miljö som idag till stor del präglas av funktionsseparering. I det fortsatta arbetet behöver riktlinjer och pla-neringsprinciper för utformning av en tät stadsmiljö defi nieras och tas fram i ett underlag för planering; Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö. Underlaget bör tillämpas i pågående och kommande detaljplanearbete, både vid komplette-ringar och i samband med planering för nya områden.

På en övergripande nivå är utformning av gaturum och bostadskvarter, funk-tionsblandning i form av blandad tillgång till bostäder, service, arbetsplatser och


inte minst tillgång till kollektivtrafi k – särskilt spårbunden - förutsättningar för stadsmässighet. Det fortsatta arbetet behöver därför också koppla till ett fl ertal andra kompetensområden samt till pågående arbeten och projekt, exempelvis en samlad och övergripande Trafi kstrategi, Försörjningsplan för lokaler och anläggningar samt arbetet för ett utvecklat näringsliv. Samspelet mellan, och tillämpningen av, olika kompetensområden och underlag kan med fördel vävas samman i samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner.

Utmaningen om att bygga med ökad stadsmässighet har fl era strategier som till stor del berör frågan om att skapa attraktiva stadsmiljöer med god tillgänglig-het. I samband med de större stadsutvecklingsprojekten inom den sydvästra delen av den regionala stadskärnan tar planeringen hänsyn till strategierna. För Västra Roslags-Näsby har exempelvis ett gestaltningsprogram tagits fram, både för kvartersmark och för allmän platsmark. Det är i de större projekten det fi nns goda förutsättningar att skapa en önskad stadsmiljö enligt utmaningens inrikt-ning.

Det är särskilt de områden som ingår i de mest centrala delarna av den regio-nala stadskärnan, den sydvästra delen, som behöver knytas samman utifrån tyd-liga riktlinjer och principer om utformning, för att utmaningen om stadsmässighet ska kunna förverkligas. Dessa områden är, utöver Västra Roslags-Näsby, Täby centrum och galoppfältet, bl a Åva, Tibble, Näsbydal och Grindtorp. Hela den sydvästra delen av den regionala stadskärnan behöver knytas samman till en helhet och utredas inom ramen för en fördjupad översiktsplan (utvecklas i kapitel 3). För Arninge-Ullna fi nns en fördjupad översiktsplan, med långsiktig inriktning mot blandad stad, som bedöms vara aktuell.

Förslag fortsatt arbeteFördjupade översiktsplaner: En sammanhållen fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan behöver tas fram som komplement inför utveckling av områdena Täby centrum, Västra Roslags-Näsby och galoppfältet (utvecklas i kapitel 3).

Komplettering och underlag till översiktsplanen: Ett nytt underlag, Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö, behöver tas fram, med riktlinjer och principer för komplettering och nybyggnation i fl erbo-stadshusområden.

Vi ska förbättra kollektivtrafi ken Avsnittet är delvis aktuellt. Utmaningen behöver utvidgas till att gälla hela trafi ksystemet med fokus på en långsiktig hållbar utveckling. Det inkluderar alla trafi kslag, inklusive gång och cykel. Idag saknas en samlad inriktning för hur hela trafi ksystemet ska utvecklas på lång sikt. Inriktning för samtliga trafi kslag behöver tydliggöras i en samlande Trafi kstrategi. En Trafi kstrategi behöver också ta hänsyn till en önskad utveckling för regional kapacitetsstark spårbunden kol-


lektivtrafi k, med koppling till arbetet som förs inom ramen för Stockholm Nordost.

Sedan översiktsplanen antogs har beslut fattats om att Roslagsbanan ska byggas ut med dubbelspår till Vallentuna och delar av sträckan till Åkersberga. Utöver åtgärder på Roslagsbanan i dess befi ntliga sträckning har beslut fattats om att genomföra en fördjupad förstudie avseende tvärförbindelse mellan Ros-lagsbanan och Arlanda. Dessutom pågår studier av olika alternativ för framtida kapacitetsstark spårburen kollektivtrafi k till nordostsektorn.

Under 2014 pågår arbete med att precisera Roslagsbanans anspråk som riks-intresse enligt miljöbalken. Arbetet genomförs av Trafi kverket tillsammans med trafi kförvaltningen, och i samverkan med Länsstyrelsen. Preciseringen utgår från miljöbalken bestämmelser om att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen.

I kommunen pågår sedan 2012 arbete med att ta fram strategier och planer inom trafi k- och infrastrukturområdet, som tillsammans behöver sammanfogas i en samlad Trafi kstrategi. En Trafi kstrategi ska utgöra ett tillägg till översiktsplanen för trafi kfrågorna, verka som underlag till andra strategiska dokument och utred-ningar i kommunen, och fungera som planeringsstöd i program- och detaljplane-arbete. Trafi kstrategin ska beskriva hur den lånsiktiga inriktningen ska genom-föras samordnat för de olika trafi kslagen. Arbete är påbörjat inom olika trafi kslag:

• En parkeringsstrategi för bil och cykel är framtagen under tidig vår 2014. Den utgör planeringsstöd för olika utvecklingsprojekt.

• En kollektivtrafi kplan, som anger i vilken riktning kommunen ska arbeta för kollektivtrafi k inom galoppfältet, är påbörjad. Arbetet behöver utvidgas till att gälla hela Täby och samtliga kollektivtrafi kslag, så att underlaget till trafi k-strategin blir heltäckande och ges en långsiktig inriktning.

• Arbete pågår med en hastighetsplan, med fokus på trafi ksäkerhet för säkra skolvägar.

• En trafi kanalys för hela kommunen kommer att arbetas fram för hela kom-munen, med fokus på systemanalyser för trafi ksystemet i samband med att kommunen växer genom förtätning och förändring.

• Cykelplanen påbörjades 2013 och ska färdigställas under 2014. Planen ska slå fast mål, ambition och genomförande av Täbys regionala och lokala cykelvägnät med tillhörande anläggningar som parkering och skyltning.

• För det regionala cykelnätet utreder kommunen, i samarbete med Dan-deryds kommun och Trafi kverket, möjligheten till en Cykelstrada (arbets-pendlingsstråk för cykel) mellan Arninge och Roslagstull. Inför framtida investeringar i det regionala cykelvägnätet har Trafi kverket tagit fram en åtgärdsvalsstudie inom ramen för SATSA II, Cykel Nordost.


Förslag fortsatt arbeteKomplettering och underlag till översiktsplanen: Samtliga planer och strategier inom trafi k- och infrastrukturområdet behöver sammanfogas i en samlad, övergripande och långsiktig Trafi kstrategi. Den samlade Trafi kstrategin kan utgöra tillägg till översiktsplanen och planerings-stöd och underlag för trafi kfrågorna i samband med arbete med fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner.

Vi ska erbjuda många fl er arbetsplatserAvsnittet är aktuellt. Kommunen strävar efter tillväxt i näringslivet och ökad stadsmässighet med blandade funktioner. Avsnittet saknar emellertid strategi och tydliga planeringsinriktningar för var och hur kommunen ska prioritera renodlade verksamhetsområden respektive områden som kan utvecklas med bostäder och verksamheter tillsammans. Det långsiktiga arbetet för nya arbetsplatser och nä-ringslivets utveckling i kommunen behöver förtydligas i samband med revidering av kommunens Näringslivsstrategi och genom framtagande av fördjupade över-siktsplaner, i synnerhet för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan.

Idag fi nns ca 23 000 arbetstillfällen i kommunen. Arbetsmarknaden i Täby kän-netecknas av arbetstillfällen inom främst tjänstesektor och handel. Stockholm Nordosts vision anger ett mål om att öka antalet arbetstillfällen i Täby kommun med ytterligare 20 000 fram till år 2040. RUFS:s scenarier för antalet arbets-platser anger att det i kommunen kan fi nnas 40 000 år 2030 (scenario Hög). Stockholm Nordosts arbete för näringslivet fokuserar på att utveckla kommunen till entreprenörskommun med goda förutsättningar för nyföretagande, med en handelssektor som, liksom vård- och omsorgssektorn, kommer att vara en viktig del av näringslivsstrukturen. Därtill ska fördel dras av närheten till KTH och Stockholms Universitet.

En utbyggnad av kapacitetsstark kollektivtrafi k, särskilt spårbunden, är fortsatt en av de viktigaste förutsättningarna för att attrahera nya företag och boende. Det handlar om tillgänglighet mellan den regionala stadskärnan och dess omland, och till den centrala stadskärnan Stockholm samt tillgängligheten till Arlanda för att skapa intresse för etableringar nationellt och internationellt.

Efterfrågan på kontorslokaler och marknadsförutsättningarna för kontorsetable-ringar är i dagsläget lågt. Efterfrågan på handelsetableringar och lager i kombi-nation med mindre kontor är däremot god. I utvecklingsarbetet för den regionala stadskärnan behöver förutsättningar för kontorsetableringar prioriteras högt. Det behöver bl a säkerställas hur befi ntliga verksamhetsområden kan kompletteras med handel och kontor. För kontorsetableringar är det viktigt med en så nära koppling som möjligt till effektiv och kapacitetsstark kollektivtrafi k.

Översiktsplanen saknar vägledning för vilka områden som på sikt kan utvecklas och locka till sig företag inom verksamhetsområden som inte går att kombinera med bostäder. Nya områden som tillåts växa behöver ha goda transportmöjlighe-ter och tillgänglighet till de större trafi klederna samt till kollektivtrafi k.


I samband med att befolkningen växer uppstår ökade servicebehov, vilket i sig kan skapa nya arbetstillfällen, såväl inom kommunal som inom kommersiell ser-vice. I de större stadsutvecklingsprojekten, särskilt galoppfältet, kommer stor vikt att behöva läggas på att planera in lokaler för service och andra typer av verk-samheter. För att uppnå god stadsmässig miljö i nya och befi ntliga kommunde-lar, inte minst i den sydvästra delen av den regionala stadskärnan, är det viktigt att etableringen av nya arbetstillfällen sker på ett sätt som går att kombinera med bostäder och bostadsmiljöer. Även verksamhetsområden som är lämpliga att komplettera med bostäder, utan att bostäder på sikt tränger ut verksamheterna, behöver utredas.

En utmaning i det långsiktiga planeringsarbetet är att kombinera god stadsmäs-sig miljö och samtidigt tillgodose behovet av yta och lokaler som efterfrågas av näringslivet. I det arbetet behöver också verksamhetstyper, utformning, gestalt-ning och exploateringsgrad i befi ntliga och nya verksamhetsområden utredas.

Förslag fortsatt arbeteUtveckling av arbetssätt och processer: I samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner behöver förutsätt-ningar för nya arbetstillfällen väga tungt. I arbetet behöver exploateringsgrad, utformning och gestaltning tydliggöras. Dessutom behöver verksamheters utvecklingsmöjligheter säkerställas, t ex genom att områden som på sikt kan utvecklas och locka nya etableringar där verksamheter inte stör bostäder pekas ut.

Komplettering och underlag till översiktsplanen: Kommunens Näringslivsstrategi behöver revideras och anpassas till den inriktning som slås fast i Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge.

Vi ska bevara halva Täby grönt Avsnittet är aktuellt. Det fortsatta arbetet behöver tydliggöra hur halva Täby ska vara grönt samtidigt som kommunen växer och nya bostäder planeras och byggs i täta stadsmiljöer. Grönplanen är fortsatt aktuell, men behöver kompletteras med en Ekologisk utvecklingsplan, där arbetet med ekosystemtjänster ingår.

Grönplanen är kommunens styrande dokument för hur parker, natur och andra grönområden ska utvecklas. Planen behandlar rekreativa värden, kulturhisto-riska värden samt den biologiska mångfalden. Grönplanen ska utgöra ett aktuellt underlag i översikts- och detaljplanering. Delar av grönplanen som gäller biolo-gisk mångfald har reviderats (i naturdatabasarbetet).

Kommunen deltar i den regionala kilsamverkan för bevarande och utveckling av regionens gröna kilar. Inom samverkan pågår utredningar om spridnings-samband för Rösjökilen och kilanalys för att identifi era biologiska, rekreativa och kulturella värden med utgångspunkt från TMR:s rapporter Svaga samband och Ekosystemtjänster. Samverkan syftar också till att utveckla arbetet med att


erbjuda natur på recept samt att ta fram gemensamma kartor och andra digitala tjänster.

Nya områden av riksintresse för friluftslivet, bl a området Rösjön – Vallentuna-sjön – Angarn utreds under 2014. Täby har i dagsläget inget riksintresse av detta slag. Förslaget sammanfaller med befi ntliga riksintressen för kulturmiljövården väster om och söder om Vallentunasjön, respektive söder om Täby kyrkby. Förslaget sammanfaller även riksintressen för naturmiljön och ett natura 2000 område. Det föreslagna riksintresseområdet är dessutom i linje med den sam-verkan inom Angarn/Bogesundskilarna och Rösjökilen som Täby ingår i.

Det fortsatta arbetet behöver tydliggöra hur kommunen ska arbeta med de gröna frågorna i samband med att nya urbana stadsmiljöer växer fram. Arbetet med ekosystemtjänster behöver därför utvecklas, och det kan göras i samband med framtagande av en Ekologisk utvecklingsplan, där nya kunskaper om ekosystemtjänster vävs in, med fokus på hur de kan tillämpas i planeringen. En Ekologisk utvecklingsplan behöver omfatta såväl de gröna strukturerna som de urbana. Underlag för detta är det pågående arbetet med att planera för att ta fram en biotopkarta/naturmiljökarta för Stockholms län. Arbetet leds av Länssty-relsen och sker tillsammans med kommunerna. Arbetet med ekosystemtjänster behöver också tydliggöras i samband med framtagande av fördjupade översikts-planer.

Strategierna för att klara utmaningen har tillämpats i detaljplanearbetet. I de större projekten tas stor hänsyn till behovet av sammanhängande grönstruktur i bostadsmiljöerna, bl a genom planering för nya parker samt bevarande av befi nt-liga grönområden med ekologiskt och rekreativt värde. I planeringen för Västra Roslags-Näsby kommer grönytefaktorn att tillämpas som planeringsverktyg.

Förslag fortsatt arbeteUtveckling av arbetssätt och processer: Arbetet med ekosystemtjänster behöver utvecklas och tillämpas, exempelvis i samband med framtagande av i första hand fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan.

Komplettering och underlag till översiktsplanen: Grönplanen behöver kompletteras med en strategisk del; Ekologisk utveck-lingsplan med fokus på hur ekosystemtjänster kan tillämpas i planeringen. Som bas för den ekologiska utvecklingsplanen behövs en heltäckande biotop-karta/naturmiljökarta för Täby.

Utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar Avsnittet är aktuellt. Hållbar utveckling behöver lyftas fram och priorteras tydliga-re i planeringen, och utvecklas vad gäller aspekter som rör social och ekonomisk hållbarhet. Långsiktig hållbar utveckling behöver prägla hela översiktsplanen och genomsyra all planering. Avsnittet har bäring på fl era delar av översiktsplanen, där tillämpningen av ekosystemtjänster är centralt. Det sker till viss del redan, och förtydligas genom framtagande av exempelvis en dagvattenstrategi och ett


hållbarhetsprogram för Västra Roslags-Näsby.

För att kunna utveckla kommunen och bygga täta stadsmiljöer som skapar förut-sättningar för social hållbarhet, behöver de framtida och pågående processerna förankras väl bland Täbyborna. Medborgardialoger i tidiga skeden som bidrar till en ökad förståelse för den långsiktiga planeringen och kommunens tillväxt är viktiga verktyg. Dialog och delaktighet är också grundläggande i ett samhälle med social sammanhållning, och ger värden utöver det kunskapsunderlag själva dialogen ger i form av behov och önskemål hos befolkningen. Den genomförda medborgardialogen inför utvecklingen av galoppfältet utgör ett brett underlag, både som metod och genom resultaten, som har bäring på hur det sociala per-spektivet kan införlivas i arbetet för hållbar utveckling.

En god grund för social hållbarhet handlar också om att planera för trygga platser och lokaler, goda resmöjligheter, god tillgång till service som exempelvis skolor, idrott och kultur, fungerande mötesplatser mm. Det handlar också om att i planeringen ta hänsyn till invånarnas livschanser och möjligheter, genom att skapa förutsättningar till egen försörjning och god folkhälsa.

Miljöplanen och Klimat- och energistrategin har inriktning där fl era av de eko-logiska aspekterna täcks in. Hållbarhetsprogrammet för Västra Roslags-Näsby ska vara ett underlag för hur hållbarhetsfrågorna angrips metodiskt i samband med framtagande av program- och detaljplaner. Kunskap och erfarenheter från arbetet med hållbarhetsprogram för Västra Roslags-Näsby tillämpas i komman-de planering. En strategi för hantering av dagvatten i stadsmiljö tas fram under 2014. Strategin ska vara tillämpbar i samband med framtagande av detaljplaner, där förtätning och kompletteringsbebyggelse ska ske i täta miljöer med fl erbo-stadshusbebyggelse.

I samband med den översiktliga och långsiktiga planeringen behöver behovet av utvecklade och utbyggda tekniska försörjningssystem och anläggningar lyftas och ses ur ett hållbarhetsperspektiv, även på regional nivå. Underlag som visar på det långsiktiga behovet av mark för tekniska försörjningssystem och anlägg-ningar för resurshushållning och avfallshantering behöver tas fram. Det kan handla om nya platser för återvinningscentraler, framtida energiförsörjning, VA-system etc. Detta för att ha beredskap inför den förväntade tillväxten med så lite påverkan som möjligt på miljö och klimat. Exempelvis behöver en VA-plan tas fram för att säkerställa fungerande och kapacitetstark VA-försörjning på lång sikt.

Strategierna för att klara utmaningen har tillämpats genom att nya program och detaljplaner tagits fram för en tätare stadsmiljö, som i sin tur ger förutsättningar för effektivare lösningar vad gäller exempelvis energiförsörjning och tillgänglighet till kollektivtrafi k. Det gäller framförallt för de större projekten inom den regionala stadskärnan samt i samband med planeringen för ett nytt kraftvärmeverk i Hag-by. Förnyelsebara energikällor, energikrav vid byggande och hållbart byggande är andra aspekter som behöver lyftas i kommande planering. Dessutom behöver en Risk- och sårbarhetsanalys tas fram, som beredskap inför ökade risker för ras, skred, översvämning samt ett varmare klimat.


Förslag fortsatt arbete

Utveckling av arbetssätt och processer:

Arbetet med ekosystemtjänster behöver utvecklas och tillämpas, exempelvis i samband med framtagande av i första hand en fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan (arbetet utvecklas även genom framtagande av en Ekologisk utvecklingsplan, se avsnitt Vi ska bevara halva Täby grönt).

Medborgardialogen i tidiga skeden behöver utvecklas och tillämpas, t ex i samband med fördjupade översiktsplaner, men även inom kommunens alla verksamheter.

Den översiktliga planeringen behöver förtydligas genom ett metodiskt arbete med hållbarhetsfrågorna i samband med planering och utbyggnad, dvs i samband med framtagande av fördjupningar av olika områden. I det arbetet behöver även frågor som rör folkhälsa belysas, samt de ekonomiska aspek-terna av hållbar utveckling.

Bedömningen av hållbarhetsprogram (modell Västra Roslags-Näsby utvecklat med ovan nämnda aspekter) behöver göras inför varje PBL-projekt. Metoder/riktlinjer behöver tas fram.

Komplettering och underlag till översiktsplanen:

Den fortsatta strategiska och långsiktiga planeringen behöver kompletteras med behovet av markreserver för tekniska försörjningssystem och anlägg-ningar. Bl a behöver en VA-plan arbetas fram under de närmaste åren för att säkerställa kommunens långsiktiga VA-behov med hänsyn till befolkningsök-ning, förtätningar och klimatförändringar.

En Risk- och sårbarhetsanalys som beskriver beredskap inför klimatföränd-ringar behöver tas fram för hela kommunen.

Vi ska erbjuda ett bra serviceutbudAvsnittet är aktuellt. Behovet av service till kommunens medborgare förutses öka och förändras innehållsmässigt i samband med att kommunen växer och utveck-las, och behöver därför kontinuerligt ses över

Befolkningstillväxten är nödvändig och förutses ge en bra balans i Täbys befolknings¬sammansättning. Med en önskad infl yttning av personer i yrkesverk-sam ålder ökar skatteintäkterna, vilket förbättrar förutsättningarna för fortsatt god kvalitet och bredd i välfärdstjänsterna. Utmaningen för den strategiska försörj-ningen av lokaler och anläggningar är att förutse behovet i ett samlat perspektiv där såväl privata som kommunala aktörer bidrar till att möta den framtida demo-grafi ska utmaningen med fl exibla lokaler och anläggningar. Det är även viktigt att utformningen av lokaler för service anpassas till en tätare stadsmiljö.


Uppgifter om behov av lokaler och mark för olika typer av service, förskolor, sko-lor, idrottsplatser, gruppbostäder, återvinningscentraler etc, förändras ständigt. En aktuell lokalförsörjningsstrategi behöver därför vara underlag i samband med planering för detta. Sedan översiktsplanen antogs har arbetet med en heltäck-ande lokalförsörjningsstrategi, Försörjningsplan för lokaler och anläggningar, påbörjats. Försörjningsplanen ska underlätta det strategiska arbetet så att plane-ringen är ekonomiskt hållbar, samtidigt som risken minimeras för att kommunen står utan nödvändiga lokaler och anläggningar när de behövs. För att behovet av lokaler och mark för olika servicefunktioner ska tillgodoses i planeringen, behöver försörjningsplanen också vara underlag i samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner, förstudier, program och detaljplaner.

Sedan översiktsplanen antogs har Handlingsplan för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge tagits fram. Planen är heltäckande för hur olika verk-samheter inom hela kommunorganisationen ska samverka, och utgör således det aktuella underlag som anger såväl inriktning som uppdrag på medellång och lång sikt.


Utveckling av arbetssätt och processer:

För att behovet av lokaler och mark för olika servicefunktioner ska tillgodoses i planeringen, behöver Försörjningsplanen för lokaler och anläggningar vara underlag i samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner, förstu-dier, program och detaljplaner.

Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge ska utgöra kommunövergripande underlag för hur olika verksamheter i hela kom-munorganisationen ska samverka.


3 Förslag till mark- och vattenanvändning Kapitlet om förslag till mark- och vattenanvändning innehåller kommunens för-slag till hur mark och vatten ska användas, utvecklas och bevaras. Bedömning av kartorna för mark- och vattenanvändning görs i eget kapitel. Analysen här utgår från översiktsplanens kapitel 3.

Generell bedömning av kapitlet Kapitlet är delvis aktuellt. Inriktningen för ett tätare, mer stadsmässigt utbygg-nadsalternativ som bedöms i översiktsplanens tillhörande miljökonsekvensbe-skrivning är fortsatt aktuell. Sedan översiktsplanen antogs har framtagandet av program och detaljplaner fortskridit, i stort i enlighet med vad som anges i kapitlet. En heltäckande inriktning för alla bebyggda kommundelar saknas i över-siktsplanen, liksom en övergripande inriktning för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan, inklusive anslutande och närliggande områden.

Fördjupade översiktsplaner för olika delar av kommunen behöver tas fram för att ange inriktning för framtida markanvändning. De tre utvecklingsområdena Täby centrum, Västra Roslags-Näsby och galoppfältet, tillsammans med anslutande omgivningar, behöver utredas i en fördjupad översiktsplan för den sydvästra de-len av den regionala stadskärnan. Det fortsatta arbetet behöver också tydliggöra inriktningen för områden som inte ingår i den regionala stadskärnan, det vill säga övrig befi ntlig bebyggelsestruktur som utgör ”Regional stadsbygd med utveck-lingspotential” i RUFS. Arninge-Ullna har en aktuell fördjupad översiktsplan.

För att säkra de stadsmässiga kvaliteterna i täta bebyggda miljöer, behöver riktlinjer och planeringsprinciper tas fram i ett underlag för planering; ”Stadsbygg-nadskaraktärer för tät stadsmiljö”. ”Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö” behöver också samspela med en samlad Trafi kstrategi. Det fi nns även behov av att revidera eller ta fram en ny ”Bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden”.

En utgångspunkt för användningen av mark och vatten är den Regionala ut-vecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS. Inriktningen i RUFS behöver vara grund för framtida markanvändning i stora delar av Täby, vilket ligger i linje med vad Plan- och bygglagen säger om att kommunens fysiska planering ska ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (3 kap. 5 § PBL).

Länsstyrelsen noterar i sina synpunkter på översiktsplanens aktualitet (se bilaga 2) att nya frågor har tillkommit sedan översiktsplanen antogs, vilka har bety-delse för beslut om mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Bl a framhåller Länsstyrelsen behovet av att kommuner med regionala stadskärnor tar fram översiktliga planer för kärnorna. Enligt Länsstyrelsen är det angeläget att nya planeringsunderlag ställs samman och fi nns tillgängliga tillsammans med översiktsplanen.


I och med regionens snabba utvecklingstakt ställs ökade krav på kommunernas planering för bostäder. Länsstyrelsen gör bedömningen att det är angeläget att kommunen i aktualitetsprövningen särskilt uppmärksammar om gällande över-siktsplan kan tillgodose framtida utbyggnadsbehov, samt att det är angeläget att utbyggnader framöver kan genomföras i linje med en bebyggelsestruktur enligt den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010.

RUFS anger att det framförallt är i den regionala stadskärnan samt i de områden som pekas ut som regional stadsbygd med utvecklingspotential som de stora bostadstillskotten ska ske. I Täby utgör nästan samtliga befi ntliga bebyggda om-råden med en viss närhet till kollektivtrafi k (särskilt stationer i spårssystem och större bussterminaler) ”Regional stadsbyggd med utvecklingspotential”. RUFS tydliggör att det är i dessa områden som det fi nns utvecklingspotential. Förhåll-ningssättet bör vara att: ”Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma i dessa områden. Stadsutvecklingen bör här stimuleras så att stads-bygden blir sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande urbana kvaliteter för olika grupper. Det bör fi nnas goda kollektiva förbindelser till de regionala stadskärnorna. Det bör också fi nnas god tillgång till grönstruk-tur och stränder. Förutsättningar för att utnyttja och utveckla effektiva tekniska försörjningssystem bör tas tillvara.” (RUFS 2010, s 156)

Framtida markanvändning för bostäder och verksamheter är nära kopplat till förutsättningar för utveckling av spårbunden kollektivtrafi k till Nordostsektorn. Det fortsatta arbetet med långsiktig och strategisk planeringen behöver tydlig-göra vilka områden som kan förtätas för att möjliggöra det befolknings- och verksamhetsunderlag som behövs för att få till stånd konkurrenskraftig, regional och kapacitetsstark kollektivtrafi k, men även ett växande näringsliv. Förtätning av den sydvästra delen av den regionala kärnan bidrar till effektivt markutnyttjande så att exempelvis värdefulla grönområden kan sparas i andra delar av kommu-nen. Övriga delar av kommunen, såväl kommundelar som kan utvecklas genom förtätning, eller obebyggda områden som på annat sätt behöver få en inriktning vad gäller framtida utveckling och bevarande, kan behöva bli föremål för fördju-pade översiktsplaner. Nedan redogörs för pågående utveckling samt behov av fördjupade översiktsplaner och nya planeringsunderlag i den regionala stadskär-nan samt i övriga delar av kommunens bebyggda områden.

Den regionala stadskärnan Pågående utveckling i sydvästra delen av den regionala stadskärnan

Planering och byggnation pågår för de tre större stadsutvecklingsområdena inom den sydvästra delen av den regionala stadskärnan; Täby centrum, Väs-tra Roslags-Näsby och galoppfältet. Sammanlagt ska det tillkomma ca 7 600 nya bostäder, inom ramen för pågående planering och genomförande, i de tre utvecklingsområdena:

• Täby centrum utvecklas med service, bostäder, handel och arbetsplatser. Stora delar av detaljplanen är genomförd. I området ska det sammanlagt byggas ca 800 nya lägenheter och ca 15 000 kvm kontor, och utökat butiks-


centrum. Utbyggnaden påbörjades hösten 2010 och förväntas pågå till år 2016.

• Västra-Roslags Näsby kommer utvecklas med blandad bebyggelse. I om-rådet planeras för ca 800 nya bostäder, förskola, infartsparkering, ca 6600 kvm kontorsyta samt ca 1200 kvm handel. Förslag till detaljplan har varit på samråd tidig vår 2014.

• Galoppfältet är ett förändringsområde med blandad bebyggelse; bostäder, arbetsplatser, service, idrott och en stadspark. Strukturplan fi nns framtagen, som är underlag för pågående programarbete. Därefter ska detaljplanear-bete påbörjas. Inriktningen i programarbetet är 6000 bostäder och 4-5000 arbetsplatser.

Pågående utveckling i Arninge-Ullna

Utvecklingen av Arninge-Ullna utgår från den fördjupade översiktsplanen, som anger ca 3000 bostäder och ca 190 000 kvm verksamhetslokaler i sex geogra-fi skt och karaktärsmässigt skilda delar; handelskvarteren, kvarteren vid Ullna-backen, kanalkvarteren, skogskvarteren, Hägerneholmskvarteren samt företags-kvarteren. Delar av den fördjupade översiktsplanen har påbörjats:

• Vid Ullna strand (kanalkvarteren och skogskvarteren) ska ca 700 bostäder och en förskola uppföras i blandad bebyggelse. Planen vann laga kraft 2011.

• För området Hägerneholm, som utgör den andra etappen av Arninge-Ullna, pågår detaljplanearbete med syfte att möjliggöra ca 700 nya bostäder, huvudsakligen radhus och fl erbostadshus, samt kontor, handel och andra verksamheter som kan integreras med bostäderna.

• Vid det framtida Arninge resecentrum, som kommer att ha regional bety-delse för kollektiva resor, ska en ny station byggas vid Roslagsbanan, och stationsläget ska utvecklas till busstrafi knod för trafi k till och från nordostsek-torn. Området ska även inrymma en infartsparkering.

Kvarstående kvarter som inte påbörjats enligt den fördjupade översiktsplanen är Ullnabacken, företagskvarteren och de delar av handelskvarteren som inte utgör resecentrum och bussterminal. Arbete med en förstudie pågår för området vid Ullnabacken, med syfte att undersöka möjligheterna till samlokalisering av bostäder, skidbacke och värmeverk.

Fördjupad översiktsplan för sydvästra delen av den regionala stadskärnan

En fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regionala stadskär-nan behöver defi niera kärnans gränser, belysa hur kärnans olika delar kan kny-tas samman, samt hur och var ytterligare förtätningar kan ske i närhet till service och kollektivtrafi k. Områden som omger utvecklingsområdena i den sydvästra stadskärnan (bl a Åva, Tibble, Näsbydal och Grindtorp) behöver inkluderas i den fördjupade översiktsplanen. Planen bör även specifi cera vad stadsmässigt hållbara kvaliteter är och hur de kan utvecklas, samt hur grönfrågor, trafi kfrågor,


näringslivsfrågor, teknisk försörjning och behov av lokaler och anläggningar i stadsmiljöer ska hanteras. En viktig fråga att hantera är hur tät kärnan ska vara. Tätheten behöver analyseras utifrån behov av underlag för ny kollektivtrafi k, men även utifrån vilken täthet som krävs för att uppnå blandade funktioner och stadsmässighet. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen behöver därför samspela med framtagande av Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö och en samlad Trafi kstrategi.

Den fördjupade översiktsplanen behöver också utreda kopplingar mellan Arninge-Ullna och den sydvästra delen av den regionala kärnan, med syfte att se förutsättningar för att knyta samman hela den regionala stadskärnan.

Regional stadsbygd med utvecklingspotential samt grönområden

Pågående utveckling i områden som inte ingår i den regionala stadskärnan Utveckling genom mindre förtätningsprojekt och kompletteringsbebyggelse i områden som inte ingår i den regionala stadskärnan pågår kontinuerligt. Ett stort antal kommande och pågående planarbeten sker utanför de förändringsområden som pekas ut i översiktsplanen. Samtidigt har vissa områden som i översiktspla-nen pekas ut som förändringsområden ännu inte påbörjats. Området vid Ängs-vägen har av Länsstyrelsen bedömts som olämpligt för utveckling om inte en planskild förbindelse med Roslagsbanan byggs ut.

De befi ntliga arkitektoniska och kulturella värden som fi nns i kommundelarna behöver beaktas i samband med förändring. I kommunen pågår projektet ”Renovering av detaljplaner”. Flera av kommunens gällande detaljplaner har bestämmelser som inte håller juridiskt eftersom Plan- och bygglagen förändrats. Stadsbyggnadskaraktärer för villa- och grupphusområden – riktlinjer för byggan-de och fastighetsförändringar i villa- och grupphusområden har utgjort visst stöd i arbetet med renoveringen av planerna. Utöver komplettering i befi ntliga bostads-områden pågår planering för ett nytt kraftvärmeverk i Hagby, samt utveckling av SÖRAB:s verksamhet inom området. Anläggningen kommer att ha betydelse för energiförsörjningen regionalt. Utbredningen och den förändrade markanvänd-ningen av hela Hagbyområdet är större än vad översiktsplanen anger.

Fördjupade översiktsplaner i områden som inte ingår i den regionala kärnan

Den översiktliga planeringen behöver förhålla sig till hur utvecklingen ska se ut i områden som inte ingår i den regionala stadskärnan, men där det fi nns utveck-lingspotential. Det är angeläget att ta ett helhetsgrepp över större områden, där fl era kompletteringar kan samordnas och där möjligheter till utveckling inte byggs bort utan helhetssyn på den framtida utvecklingen. De områden som utgör ”Regional stadsbygd med utvecklingspotential” i RUFS behöver utgöra utgångs-punkt i arbetet. Dessa områden utgör också till stor del områden som berörs inom ramen för framtida satsningar på kapacitetsstark spårburen kollektivtrafi k till Nordostsektorn. Kommundelar som kan behöva ingå i fördjupade översikts-planer är således områden där det fi nns behov av att se över markanvändningen


på strategisk och långsiktig nivå, genom att det exempelvis fi nns stationsläge längs med Roslagsbanan, verksamhetsområden, utvecklingspotential och för-ändringstryck vad gäller förtätning av bostäder och arbetstillfällen samt behov av renovering av befi ntliga detaljplaner. Exempel på sådana kommundelar är Täby kyrkby, Näsbypark, Gribbylund, Skarpäng och Viggbyholm.

I kommunen fi nns dessutom stora områden som utgörs av jordbruksmark och landsbygd samt strandområden med båthamnar. Dessa områden behöver preciseras vad gäller framtida inriktning och kan komma att behöva utredas och täckas in i fördjupade översiktsplaner, bl a av bevarandeskäl.

Riktlinjer och planeringsprinciper för olika bebyggelsetyper

Idag saknas en sammanhållen strategi för hur stadsmässighet uppnås. Kom-munen ska i centrala delar och i kollektivtrafi knära lägen utvecklas till en hållbar och tät stadsmiljö, med blandade funktioner. Nya bebyggelsestrukturer planeras i hela den regionala kärnan, i och med pågående utbyggnad och planering för utvecklingsområdena. För att säkra de stadsmässiga kvaliteterna i de områden som utvecklas, såväl i den sydvästra delen av den regionala stadskärnan som i övrig regional stadsbygd, behöver riktlinjer och planeringsprinciper för utform-ning av stadsmiljön defi nieras och tas fram i form av Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö. Underlaget ska vägleda och tillämpas i pågående och kom-mande detaljplanearbete, både vid planering för kompletteringsbebyggelse och för nya områden. Tillsammans med Stadsbyggnadskaraktärer för villa- och grupphusområden – riktlinjer för byggande och fastighetsförändringar i villa- och grupphusområden kan ett komplett planeringsunderlag fi nnas för hela kommu-nens bebyggda områden. Det är också viktigt att Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö utvecklas i samspel och tillsammans med en samlad Trafi kstrategi, då utformning av kvarter och gaturum är helt sammankopplat med trafi kering och användning av infrastrukturen.

Kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader

Bevarandeplanen för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden från 1987 utgör underlag för bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden (ofta i områden utan detaljplan), och ska vägleda vid ställningstagan-den inför utveckling. Sedan Bevarandeplanen antogs har Plan- och bygglagen stiftats och dessutom reviderats, senast 2010. Det fi nns behov av att uppdatera Bevarandeplanen då den i fl era delar inte längre är aktuell. En reviderad Beva-randeplan behöver vägleda kommunens förhållningssätt för vård och bevarande av kulturhistoriskt betydelsefulla områden. En fornvårdsplan fi nns framtagen sedan 2012, för skötsel av miljöerna runt kommunens många fornminnen.



Fördjupade översiktsplaner:

En sammanhållen fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regi-onala stadskärnan, den sydvästra stadskärnan, behöver tas fram som komple-ment inför utveckling av områdena kring Täby centrum, Västra Roslags-Näsby och galoppfältet.

Fördjupade översiktsplaner för övriga delar av kommunen behöver tas fram i det fortsatta arbetet för att ange långsiktig inriktning för markanvändning i hela kommunen. Exempel på kommundelar är Täby kyrkby, Näsbypark, Gribbylund, Skarpäng och Viggbyholm.

Komplettering och underlag till översiktsplanen:

Ett nytt underlag Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö behöver tas fram, med riktlinjer och principer för komplettering och nybyggnation av fl erbostads-husområden.

En ny, reviderad Bevarandeplan behöver tas fram som stöd i arbetet för beva-rande av kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader.


4 Miljökonsekvensbeskrivning Till Täby kommuns översiktsplan hör en miljökonsekvensbeskrivning. I miljöbal-ken fi nns krav på att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en redogörel-se för ”de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den bety-dande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför” (6 kap 12§ punkt 9, Miljöbalken). Uppföljningen har stor betydelse för om syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling ska kunna nås.

Inför aktualitetsprövningen av översiktsplanen har stadsbyggnadskontoret beställt en externt framtagen uppföljning och utvärdering av hur översiktsplanen och de åtgärdsförslag som anges i miljökonsekvensbeskrivningen efterlevts. Rapporten visar att markanvändningen inom kommunen i stort följer översikts-planen. Rapporten redovisas i bilaga 3.

En viktig förutsättning som påverkar miljöbedömningar och framtagna åtgärds-förslag är bland annat den nya utvecklingen som presenteras i RUFS 2010. An-dra faktorer som föranleder kompletteringsbehov är ny lagstiftning inom luft och buller, nya råd och rekommendationer från Boverket avseende klimatanpassning etc.

Uppföljningen visar att de åtgärdsförslag som presenteras i framtagen miljökon-sekvensbeskrivning i stor utsträckning har hanterats inom kommunens plane-ringsarbete. Det fi nns emellertid behov av att utveckla arbetet med nya plane-ringsunderlag och inriktningar för att kunna hantera mer komplexa miljöfrågor som exempelvis klimatpåverkan och klimatanpassning.

Nedan sammanfattas de ur miljösynpunkt mest angelägna kompletteringsbehov som uppmärksammats i uppföljningen:

• Trafi kanalys: Kommunen saknar en övergripande och strategisk analys av trafi ken som kan fungera som planeringsunderlag. En trafi kanalys behövs för att i planeringsarbetet arbeta för minskat bilberoende (minskad klimatpå-verkan) samt för att undvika luftföroreningar och buller.

• Buller: Bullerskyddsprogram och bullerfrågor behöver uppdateras utifrån nya förutsättningar och ny lagstiftning. Utökade krav på kommunen att bedöma risk för olägenheter för människors hälsa vid planläggning innebär att bul-lerfrågor behöver lyftas tidigt i processen.

• Risk- och sårbarhetsanalys: I och med ny kunskap och nya rekommenda-tioner från Boverket bör klimatfrågan hanteras mer samlat i en sårbarhets-analys. Kommunens översiktsplan saknar planeringsunderlag som visar riskområden avseende ras och översvämningar, och hur kommunen avser att hantera lokalklimat och temperaturutjämningar i stadsmiljöer.


5 Allmänna intressen Översiktsplanens femte kapitel beskriver allmänna intressen. Bedömningen av kapitlets aktualitet görs utifrån förändrade förutsättningar och utifrån nya styran-de dokument, underlag och andra riktlinjer som nämnts tidigare. Länsstyrelsen i Stockholm lämnar sammanfattande redogörelser för statliga och mellankom-munala intressen som har betydelse för översiktsplanens aktualitet (se bilaga 2). Bedömning av kartorna för de allmänna intressena görs i eget kapitel. Analysen här utgår från översiktsplanens kapitel 5.

Generell bedömning av kapitletKapitlet är aktuellt. Vissa avsnitt behöver ses utifrån förändringar som skett se-dan översiktsplanen antogs. De delar som berörs av nya förutsättningar som nya styrande dokument, riktlinjer, utredningar, lagändringar, miljökvalitetsnormer etc beskrivs under respektive avsnitt och hänvisar till förslag till fortsatt arbete som anges i kapitel 2 och 3.

BefolkningAvsnittet är delvis aktuellt. I samband med fortsatt arbete behöver befolkning och bostadsutveckling ses nära sammankopplade. Metoder behöver tas fram för att möjliggöra rimliga och uppföljningsbara mål för bostadsbyggandet, med syfte att klara målen om en växande befolkning. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörj-ning bör vara ett vägledande underlag (se kap 1 och 2).

Sedan översiktsplanen antogs har framskrivningarna för befolkningsutvecklingen reviderats, och Täby kommuns befolkning kan till år 2030 uppgå till 82 000 invå-nare (för scenario Hög enligt RUFS). För att befolkningen ska nå upp till mellan 80 000 – 82 000 invånare krävs med genomsnittlig befolkningsökning på 850 – 950 personer per år från 2010.

Den 31 december 2013 uppgick Täbys befolkning till 66 292 personer. Befolk-ningsökningen de senaste fem åren har varit i genomsnitt drygt 800 per år. Un-der 2013 ökade befolkningen med 928 personer, vilket är den största ökningen på 29 år. I relativa tal utgör befolkningsökningen 1,4 %, vilket kan jämföras med riket (0.9 %), Stockholms län (1,7 %) och kommunerna i Stockholm Nordost (0,9 %). Befolkningen 2013 ökade i alla åldersgrupper, förutom 16-18-åringarna. Den största nettoinfl yttningen sker i åldergruppen 30-40 år och 0-5 år, det vill säga unga familjer med små barn fl yttar in till kommunen. Det sker fortfarande en stor utfl yttning i åldrarna 20-25 år.

Det är fortsatt viktigt att behålla invånare i de yngre befolkningsgrupperna. Befolkningsökningen och målet om en växande befolkning är nära kopplat till bostadsbehov och bostadsproduktion. Flyttningsnettot är positivt, dvs fl er fl yttar in till kommunen än fl yttar ut. För att nå upp till den befolkningsökning som de regionala framskrivningarna visar behöver kommunen som infl yttningsort vara attraktiv och erbjuda olika boendeformer och bostadsstorlekar.


BostäderAvsnittet är delvis aktuellt. Sedan översiktsplanen antogs har reglerna om kom-munernas ansvar för bostadsförsörjningen ändrats och kommunerna är ålagda att varje mandatperiod ta fram ett Bostadsförsörjningsprogram. Dessutom har bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förts in i Plan- och bygglagen som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja bl a vid planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörj-ning vara ett vägledande underlag (se kap 1 och 2).

Stadsbyggnadskontoret har konstaterat att det fi nns behov av att konsekvent arbeta med gemensamma scenarier för befolknings-, bostads- och verksam-hetsutveckling. Kommunen arbetar efter RUFS scenarier för Låg och Hög som planeringsunderlag, samt utifrån en medelnivå som gör gällande att Täby år 2030 har ett bostadstillskott på 10 000 bostäder med en utbyggnadstakt om 500 bostäder per år. I Täby kommun har det i genomsnitt de senaste fem åren färdigställts ca 220 bostäder per år, vilket innebär att tillskottet inte ens nått upp till scenario Låg.

För att klara utbyggnadstakten för bostadsproduktionen är det viktigt att ut-vecklingen av den regionala stadskärnan genomförs och att de stora planerade bostadstillskotten i de större utvecklingsområdena kommer igång. Det pågår planering för nya bostäder och det fi nns förutsättningar för att påbörja ett större antal bostäder än tidigare. Fram till 2023 fi nns förutsättningar att påbörja produk-tion av över 7500 bostäder och utöver dessa pågår tidig planering för ytterligare bostäder under den fortsatta perioden fram till 2030. Det är framförallt inom den regionala stadskärnan och i synnerhet vid galoppfältet som de stora bostadstill-skotten planeras.

I samband med tidig planering för galoppfältet har ett mål om mellan 10-15 % hyresrätter satts. Att planera för fl erbostadshus med hyresrätt som upplåtelse-form kan bidra till att skapa förutsättningar för en blandad befolkningsstruktur, både avseende åldersgrupper och deras olika behov, men även för olika so-cioekonomiska grupper. Även mindre lägenheter behövs för att kommunen ska kunna attrahera olika målgrupper. Dessa aspekter, tillsammans med markna-dens förutsättningar och kommunens behov av bostäder inom omsorgsverksam-heter, behöver analyseras fördjupat i samband med framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning i ett Bostadsförsörjningsprogram.

Kultur och fritid Avsnittet är aktuellt. I det fortsatta arbetet behöver behovet av idrottsplatser, markområden för idrotts- och kulturändamål samt andra markreserver med bety-delse för kultur- och fritidslivet studeras.

Ett omfattande utbud av kultur, idrott och fritid är viktigt för att kommunen ska vara attraktiv för en växande befolkning. Folkhälsoperspektivet behöver beaktas så att kommunens invånare ges förutsättningar för en aktiv livsstil. I Miljöplanen ingår inriktningsmålet God bebyggd miljö, som anger att det ska fi nnas tillgång till parker och natur på gångavstånd från bostaden, förskolan, skolan och arbets-platsen.


Sedan översiktsplanen antogs är Karby ridhus färdigbyggt, och i Arninge plane-ras en ny idrottsanläggning. En biblioteksplan har antagits av kommunfullmäkti-ge. I den genomförda medborgardialogen inför utvecklingen av galoppfältet fi nns dessutom särskilt underlag utifrån dialog med ungdomar från Åva gymnasium som pekar ut önskemål och behov av platser för barn och ungdomar i en ny tät stadsbygd. En omfattande livsstilsstudie bland mellan- och högstadieelever samt bland gymnasieelever i Täby är också genomförd av Stockholms universitet, som en del i ett större forskningsarbete i Sverige – ”Ung Livsstil”.

I samband med att fördjupade översiktsplaner tas fram för olika områden i kom-munen behöver behovet av nya idrottsplatser, markområden för idrotts- och kulturändamål samt andra markreserver med betydelse för kultur- och fritidslivet, samt platser där spontana möten kan uppstå, prövas. Redan genomförda under-sökningar och dialoger utgör viktigt underlag i det arbetet. Även platser som på sikt och i samband med utvecklingen av den regionala stadskärnan kan använ-das för kultur- och idrottsändamål av regionalt intresse bör studeras.

Kulturmiljö Avsnittet är aktuellt. I det fortsatta arbetet behöver nya underlag tas fram som kan vägleda såväl utveckling som bevarande av kulturmiljöerna; riktlinjer och principer för bebyggelse i fl erbostadshusområden; ”Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö” och en ny Bevarandeplan. Uppföljning och redovisning av nya för-utsättningar för miljöaspekten Kulturmiljö sker i Uppföljning av Miljökonsekvens-beskrivning (bilaga 3).

Sedan översiktsplanen antogs har Stockholms läns museum i en bevarandein-ventering klassifi cerat framförallt 50- och 60-talsbebyggelsen (inom detaljplane-lagda områden) i Täby. Bl a utifrån denna inventering har kommunen tagit fram Stadsbyggnadskaraktärer - Riktlinjer för byggande och fastighetsförändringar i villa- och grupphusområden, som anger hur områden ska bevaras, men också hur viss komplettering kan bidra till ökad kvalitet i arkitektur och funktion. Rikt-linjerna har även fungerat rådgivande i samband med projektet ”Renovering av detaljplaner”.

Inför ett fortsatt arbete för bevarande och utveckling av kulturmiljöerna, och för att säkerställa att hänsyn tas till befi ntliga kvaliteter i bebyggelsen när Täby växer, behöver riktlinjer och principer tas fram för bevarande och utveckling av fl erbostadshusområden, motsvarande befi ntliga riktlinjer för villa- och grupphus-områden; Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö.

Det fi nns behov av att uppdatera Bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden, då den i fl era delar inte längre är aktuell. Sedan kom-munens nuvarande Bevarandeplan antogs har Plan- och bygglagen stiftats och dessutom reviderats, senast 2010. 2012 tog kommunen fram en fornvårdsplan för skötsel av miljöerna runt kommunens många fornminnen.


Arbete och näringsliv Avsnittet är aktuellt. I det fortsatta arbetet behöver det strategiska arbetet med arbete och näringsliv konkretiseras och inkluderas i den övriga översiktsplane-ringen.

Visionen för Stockholm Nordost anger 50 000 nya arbetstillfällen i hela sektorn till år 2040. Av dessa ska 20 000 tillkomma i Täby kommun. Kommunens och nordostsektorns arbete för ökade arbetstillfällen följer Vision Stockholm Nordost. RUFS:s scenarier anger att det ska fi nnas 40 000 arbetstillfällen i kommunen till år 2030 (scenario Hög).

I samband med pågående planering för den regionala stadskärnan har det ska-pats förutsättningar för nya arbetstillfällen. I Täby centrum skapas verksamhetsy-tor för 20 000 kvm handel och 15 000 kvm kontor. I planeringen för galoppfältet har riktlinjer varit att reservera 100 000 kvm för verksamheter (motsvarande 4-5 000 arbetstillfällen). Dessa ytor ska kunna rymma kommunal service, handel, restauranger etc, men även kontorsetableringar i anslutning till stationslägen. I Arninge fi nns möjligheter att utveckla handelsområdet. I förslaget till detaljplan för Västra Roslags-Näsby ingår ca 1200 kvm för handel, ca 6600 kvm för kontor och ca 5100 kvm för övriga lokaler (exempelvis kommunal service som förskola).

I och med att Stockholmsregionen växer ökar även behovet av arbetstillfällen på rimligt avstånd från bostaden. I takt med att kommunen utvecklas, växer också utmaningen att kombinera en stadsmässigt hållbar miljö med ett växande näringsliv, med fl er som arbetar i de centrala delarna. Utvecklingen av arbetstill-fällen och näringsliv behöver därför konkretiseras i samband med övrig långsiktig planering.

Offentlig service – förskola och utbildningAvsnittet är aktuellt. Utbildningsutbudet har inte förändrats nämnvärt sedan översiktsplanen antogs. Försörjningsplanen för lokaler och anläggningar behöver utgöra underlag för behovet av lokaler och mark för kommunens välfärdstjänster i samband med planering.

I takt med kommunens tillväxt ökar behovet av förskolor och skolor. För att säkerställa ett effektivare nyttjande av mer ändamålsenliga och effektiva lokaler behöver större enheter planeras. Inriktningen är att placera förskolor nära grund-skolor, alternativt i anslutning till särskilda boenden för äldre. Samtidigt fi nns i vissa områden många små förskolor som är i behov av renovering. I samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner för olika kommundelar behöver även befi ntliga förskolor ses över så att ett helhetsgrepp tas om såväl lokal-beståndet som det nuvarande och framtida behovet av omsorg ser ut. Arbetet behöver ske tillsammans med de privata utförarna av barnomsorg och privata fastighetsägare.


Offentlig service – äldre- och handikappomsorg Avsnittet är aktuellt. Försörjningsplanen för lokaler och anläggningar behöver utgöra underlag för behovet av lokaler och mark för kommunens välfärdstjänster i samband med planering.

Andelen äldre av Täbys befolkning förutses öka. Kommunen ska verka för att underlätta för äldre att bo kvar i sina hem så länge som möjligt. När det inte längre är möjligt ska det fi nnas tillgång till ett gott utbud av framtidsinriktade vård- och omsorgsboenden i såväl kommunal som privat regi. Kvaliteten ska vara hög både då det gäller boendemiljö och aktiviteter. Den växande andelen äldre kommer dessutom att ställa krav på den kommunala servicen. Många är friska, vitala och söker upplevelser samtidigt som de stora behoven av vård och omsorg oftast kommer först efter 80 års ålder.

Antalet personer med funktionsnedsättning ökar kontinuerligt. Skälen till det är fl era, bl a ökad infl yttning. Målgruppen har behov av bostäder med särskild service eller särskilt anpassade bostäder och kommunen ansvarar för att tillgo-dose behoven. Från såväl personer med funktionsnedsättning som från äldre förutspås helt nya krav ställas på valfrihet och mångfald, exempelvis vad gäller utformning och lokalisering av boenden. Arbetet behöver ske tillsammans med de privata utförarna av omsorg och privata fastighetsägare.

VattenmiljöAvsnittet är delvis aktuellt. Avsnittet är aktuellt vad gäller hur sjöar och vatten-drag ska utvecklas. Däremot fi nns nya statusklassningar för sjöar och vat-tendrag. En vattenplan har arbetats fram. Det fortsatta arbetet behöver också tydligare kopplas till risk- och sårbarhetsfrågorna, och beskriva hur kommunen arbetar med klimatanpassning avseende just vattenfrågor. Uppföljning och redo-visning av nya förutsättningar för miljöaspekten Vattenmiljö sker i Uppföljning av Miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3).

Sjöar och vattendrag berörs av kommunens Miljöplan. Täby kommun har under 2013 och 2014 arbetat med att ta fram en vattenplan, i form av en användar-vänlig GIS-karta (Geografi skt Informationssystem) med därtill kopplade beskriv-ningar för varje vattenobjekt. Det fortsatta arbetet med vattenplanen innebär att ta fram konkreta åtgärdsprogram för att förbättra miljöstatusen för kommunens vatten. Syftet med vattenplanen är att samla kunskapsunderlag och peka ut en tydlig riktning för framtida åtgärdsprogram, planabete för yt- och grundvatten mm. Vattenplanen ska fungera som ett verktyg som samlar och tillgängliggör aktuell kunskap för att säkra att allt vatten i Täby kommun ska uppfylla de miljö-kvalitetsnormer för vatten som omfattas av EU:s vattendirektiv.

I samband med den förändrade strandskyddslagstiftning som trädde i kraft som-maren 2009 (prop. 2008/09:119) beslutade regeringen att länsstyrelserna ska se över de utvidgade strandskyddsområdena. Översynen görs för att skälen för dagens utvidgade strandskyddsområden inte alltid är klargjorda och för att få en bättre anpassning till strandskyddets syften. Arbetet i Stockholms län inriktas i


första hand på att en översyn görs av de områden som idag omfattas av utvidgat strandskydd. I arbetet samarbetar Länsstyrelsen med bland andra länets kom-muner. En översyn av det utvidgade strandskyddet i Täby kommun pågår och ska slutföras under 2014.

Natur och rekreationAvsnittet är aktuellt. Målen i kommunens grönplan är fortfarande styrande. Delar av grönplanen som gäller biologisk mångfald (i naturdatabasarbetet) har revide-rats sedan översiktsplanen antogs. I samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner för olika kommundelar behöver bevarande av betydelsefulla områden för natur och rekreation tydliggöras, samt betydelsen av natur- och rekreationsområden i ett folkhälsoperspektiv. Uppföljning och redovisning av nya förutsättningar för miljöaspekten Naturmiljö sker i Uppföljning av Miljökon-sekvensbeskrivning (bilaga 3).

Ett antal styrande planer har tagits fram sedan översiktsplanen antogs; en Landskapsplan, en fördjupad Naturparksplan och en Fornvårdsplan. Under 2014 pågår arbete med en ny parkpolicy, som ska ange inriktning för utveckling i kom-munens olika parker.

Nya områden för riksintresse för friluftslivet, bl a området Rösjön – Vallentuna-sjön – Angarn utreds. Åtgärdsprogram för att förbättra miljöstatusen för kom-munens vatten kommer att arbetas fram inom ramen för kommunens vattenplan. Restaureringsåtgärderna av Vallentunasjön fortsätter i samverkan med Vallen-tuna kommun. Kommunen har en aktiv roll i arbetet med att driva den mellan-kommunala grönkilssamverkan. Under 2014 kommer Skålhamra kvighage att inrättas som nytt naturreservat. För Mörtsjön och Käringsjön har en förstudie inför utredning om naturreservat tagits fram. Ett statligt naturreservat utreds för ett område vid Täby Prästgård-Skogsberga. I Stolpaskogen har vissa anlägg-ningar uppförts för friluftslivet, och arbete pågår för vidare utveckling i området. För området fi nns en skötselplan.

Trafi k och transporterAvsnittet är delvis aktuellt. Flera infrastrukturobjekt är genomförda och planering har påbörjats för strategiska satsningar sedan översiktsplanen antogs. Arbete med en parkeringsstrategi, kollektivtrafi kplan, cykelplan och hastighetsplan behöver vävas samman i en samlad Trafi kstrategi med långsiktig inriktning. Uppföljning och redovisning av nya förutsättningar för miljöaspekten Klimat och hushållning av naturresurser, som berör trafi k och transporter, sker i Uppföljning av Miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3).

Sedan översiktsplanen antogs har fl era av de objekt som nämns i avsnittet fär-digställts eller är under färdigställande eller planering. Inom det statliga vägnätet pågår ombyggnad av Viggbyholms trafi kplats och planering pågår för Roslags Näsby trafi kplats. I Arninge pågår arbete med korsningspunkter och cirkulations-platser. Beslut har fattats om att Roslagsbanan ska byggas ut med dubbelspår


och en ny station, Arninge resecentrum, planeras i nära anslutning till Arninge handelsområde. I december 2013 beslutade dessutom Trafi knämnden att god-känna förstudien av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda.

Kommunens åtgärder i huvudvägnätet fokuserar idag snarare på trafi ksäkerhet för gångtrafi kanter än på framkomlighet för bilister. Hastighetsplanen fokuserar på säkra skolvägar och oskyddade gång- och cykeltrafi kanter. Gång- och cykel-vägnätet, kollektivtrafi ken och infartsparkeringar är områden som alla kommer att studeras och analyseras. De olika planer och strategier som är under framta-gande behöver samlas i en Trafi kstrategi som anger långsiktig inriktning för hela trafi ksystemet i kommunen, med utblick mot regional kapacitetsstark spårbunden kollektivtrafi k i Nordostsektorn.

EnergiAvsnittet är delvis aktuellt. Beskrivningen av fjärrvärmesystemen i kommunen stämmer inte med dagens situation. Utbredningen och den förändrade markan-vändningen av Hagbyområdet är större än vad översiktsplanen anger. Sedan översiktsplanen antogs har en Klimat- och energistrategi tagits fram.

Klimat- och energistrategin är det styrande dokument som i förhållande till över-siktsplanen är aktuellt för nuläge och utveckling avseende energiförsörjning och energianvändning. I strategin nämns den planerade utbyggnaden av åtta fjärr-värmeområden; Arninge, Täby centrum, Roslags-Näsby, Enhagen, Näsbytorp/Näsbypark, Kemistvägen/Reprovägen, Viggbyholm och Hägernäs. Hela utbygg-naden sträcker sig till 2027. 2011 fattade kommunstyrelsen i Täby beslut om att underteckna koncessionsavtal med E.ON Värme Sverige AB om att bygga ut fjärrvärmnätet i kommunen.

Planering för kraftvärmeanläggningen inom Hagbyområdet pågår. Anläggningen är en del i Täbys fjärrvärmesatsning med målet stärka produktionen av energi i regionen, för att kunna erbjuda fjärrvärme i de tätbebyggda delarna av kommu-nen samt minska miljöpåverkan lokalt och globalt. Inom området för den plane-rade anläggningen i Hagby hanterar idag SÖRAB olika typer av avfall. Avfallet transporteras idag utanför kommunen för vidare hantering. Placeringen av kraft-värmeanläggning nära återvinningsanläggningen görs för att kunna ta tillvara energin från SÖRAB:s verksamhet. Utbredningen och den förändrade markan-vändningen av hela Hagbyområdet är större än vad översiktsplanen anger.

I samband med att Ullnabacken i Arninge ska utredas för ca 1000 bostäder har frågan väckts om etablering av ett permanent värmeverk inom ett område för nu-varande detaljplan som medger fjärrvärme- och kraftvärmeverk. En permanent-ning av värmeverket syftar till reserv- och spetsförsörjning av energi. En förstu-die för hur skidverksamhet/skidbacke, bostäder och värmeverk kan samverka i området har initierats.


Avfallshantering Avsnittet är aktuellt. Avfallsplanen som togs fram 2008 gäller fortfarande, med sikte på 2020, och nya delmål har tagits fram under 2013 med sikte på 2016. De nya delmålen kompletterar den gällande avfallsplanen. Särskilda områden som lyfts fram under perioden 2013-2016 är matavfallsinsamling, avfallsminimering, materialåtervinning, farligt avfall samt plats för avfall i planeringen.

På Hagby hanterar Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) olika typer av avfall, såsom hushållsavfall, grov-, bygg- och verksamhetsavfall, park-och träd-gårdsavfall samt farligt avfall. Flertalet av de olika avfallsslagen omlastas och transporteras vidare för behandling utanför kommunen. För att hantera den väx-ande befolkningens behov av återvinningsanläggningar krävs även utveckling av SÖRAB:s verksamhet i Hagbyområdet och planering pågår. Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning.

I det fortsatta arbetet behöver även mark för hantering av avfall reserveras på fl era platser i kommunen. Syftet är att minska sårbarheten om Hagby återvin-ningscentral inte kan utvecklas, att ha beredskap för att tillgodose behovet på lång sikt samt att tillgodose återvinning anpassad till fastighetsägares behov. Det är både en lokal och en mellankommunal fråga, och samverkan behövs mellan kommunerna i regionen.

På sikt kan regeringens kretsloppsproposition påverka ansvaret för insamling av förpackningar och annat avfall. Om ansvaret fl yttas från producenter till kommu-ner, behöver planeringen ytterligare ta hänsyn till markbehov för återvinning.

Vatten och avloppAvsnittet är delvis aktuellt. I samband med fortsatt arbete och befolkningsökning i kommunen krävs avancerade analyser av befi ntligt och tillkommande VA-sys-tem för att säkerställa anläggningarnas funktion.

Idag är översvämningar i kommunen till följd av regn ovanliga. Det fi nns emel-lertid behov av att se över systemen på en översiktlig nivå. För att möjliggöra sådana analyser behöver samtliga ledningsnät modelleras hydrauliskt. En VA-plan behöver tas fram under kommande år, som bygger på resultaten från de hy-drauliska modellerna och övriga strategiska styrdokument som tagits fram eller är under framtagande. VA-planen behöver ange en inriktning för att säkerställa kommunens långsiktiga VA-behov med hänsyn till bl a befolkningsökningar, förtätningar och klimatförändringar.

För dagvatten i stadsmiljö tas en strategi fram under 2014. Dagvattenstrategin ska säkerställa en hållbar dagvattenshantering även i de mer högexploaterade områdena i kommunen. Strategin ska vara tillämpningsbar i samband med fram-tagande av detaljplaner. Det har hittills saknats en samlad bild av hur dagvatten-


frågor ska hanteras i planeringen och det fi nns ett behov av ett kommunöver-gripande styrdokument. Strategin ska täcka in hanteringen av dagvatten på all slags mark i stadsmiljö. Strategin ska fungera vägledande genom metoder som t ex gröna tak, dagvattenmagasin, dagvattendammar etc. Dagvatten ska kunna hanteras i stadsmiljön och samtidigt ha ett mervärde, t ex genom utformning av dagvattensdammar som skapar rekreativa rum, eller som pedagogiskt värde genom att synliggöra hanteringen i det offentliga rummet.

MiljöpåverkanAvsnittet är delvis aktuellt. Utvecklingen inom området sker mycket snabbt, varför delar av avsnittet är inaktuella. Det gäller t ex nulägesbilden för buller och miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Utvecklingen inom området behöver utgå från kommunens Miljöplan och Klimat- och energistrategi. Uppföljning och redo-visning av nya förutsättningar för miljöaspekterna Buller och Luft sker i Uppfölj-ning av Miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3).

Buller och luftkvalitet är miljöaspekter som utgör stora utmaningar i planeringen för en tätare kommun. Dessa behöver lyftas fram i samband med fortsatt arbete med fördjupade översiktsplaner och/eller andra tillägg. Andra aspekter inom miljöområdet som behöver inkluderas i det fortsatta arbetet är biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Det pågår en kontinuerlig teknisk utveckling som möjliggör för bostäder och annan byggnation i lägen som tidigare inte var möjliga. Exempel på detta är t ex mindre bullrande fordon och nya byggtekniker. En påverkande faktor för kom-munens långsiktiga planering är hur Arlandas framtida utveckling kan komma att påverka bullersituationen i kommunen, i och med nya infl ygningszoner.

Såväl nulägesbilden för buller och ökade trafi kmängder kommer troligen att för-ändras. Arbete pågår med att ta fram nya underlag. Kommunens bullerprogram kommer att revideras 2015. I samband med att den regionala stadskärnan byggs ut kan tysta områden spela stor roll för folkhälsa och rekreation. Dessa områden behöver lyftas fram som bevarandevärda. Nya miljökvalitetsnormer gällande utomhusluft har också tagits fram sedan översiktsplanen antogs.

Risk och säkerhetAvsnittet är delvis aktuellt. Arbetet behöver kompletteras med analys av fram-tida risker och sårbarheter utifrån ett klimatförändringsperspektiv. Miljöplanen och Klimat- och energistrategin har tagits fram sedan översiktsplanen antogs och ersätter delar av avsnittet. Riskfrågor av typen skred och översvämning behöver utvecklas i det fortsatta arbetet i form av framtagande av en Risk- och sårbarhetsanalys. Uppföljning och redovisning av nya förutsättningar för miljö-aspekterna Risk och störning samt Klimat och hushållning av naturresurser sker i Uppföljning av Miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3).


I framtiden kan risken för ras, skred och översvämning öka vid kraftigare neder-börd till följd av klimatförändringar. Ett varmare klimat kan även bidra till krafti-gare värmeböljor, vilket behöver hanteras både i planering för bebyggelse och offentliga rum, samt inom kommunens olika verksamheter (inte minst inom om-sorgsverksamheter). På en övergripande och strategisk nivå fi nns behov av att tydligt analysera hur kommunen ska anpassas efter klimatet, samt vilka framtida risker och sårbarheter som uppstår.

Riksintressen samt regionala och mellankommunala intressen Avsnittet är aktuellt, utifrån Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse för Täby kommun (bilaga 2).

Länsstyrelsen har inkommit med underlag som redovisar statliga och mellan-kommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Länsstyrelsens hela sammanfattande redogörelse redovisas som bilaga i två delar; 1. Synpunkter på Täbys översiktsplan samt 2. Redovisning av statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse generellt samtliga översikts-planer för länets kommuner (bilaga 2).

Länsstyrelsen gör bedömningen att de statliga och mellankommunala intres-sena, som Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för (3 kap. 16 § Plan- och bygglagen), inte har sådan karaktär att de kräver en omarbetning av den kom-munomfattande översiktsplanen. Länsstyrelsen noterar samtidigt att nya frågor har tillkommit sedan översiktsplanen antogs, vilka har betydelse för beslut om mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Bland annat framhål-ler Länsstyrelsen behovet av att kommuner med regionala stadskärnor tar fram översiktliga planer för kärnorna. Enligt Länsstyrelsen är det angeläget att nya planeringsunderlag ställs samman och fi nns tillgängliga tillsammans med över-siktsplanen.

I och med regionens snabba utvecklingstakt ställs ökade krav på kommunernas planering för bostäder. Länsstyrelsen gör bedömningen att det är angeläget att kommunen i aktualitetsprövningen särskilt uppmärksammar om gällande över-siktsplan kan tillgodose framtida utbyggnadsbehov, samt att det är angeläget att utbyggnader framöver kan genomföras i linje med en bebyggelsestruktur enligt den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010.


Kapitel- och sidhänvisning enligt översiktsplanen.

Kapitel 3. Förslag till mark- och vattenanvändning Karta Sida Aktualitet Kommentar Mark- och vattenanvänd-ning

24 Delvis Saknar beskrivning av markan-vändning i hela kommunen (för bostäder, verksamhetsområden, natur- och grönområden etc).

Ängsvägen bedöms av Länsstyrelsen som olämpligt för utveckling.

Näsby slott har tillkommit som utvecklingsområde.

Trafi kstruktur 25 Delvis Spårreservat Häggvik – Roslags-Näsby (RUFS) saknas.

Spårreservat Roslagspilen (RUFS) ingår inte förklaring.

Flera framtida objekt är färdig-ställda.

Nya framtida objekt, särskilt kom-munala gator, fi nns i fl era områ-den än vad kartan visar.

Grönstruktur 26 Delvis Större utredningsområden för framtida naturreservat.

Förslag om riksintressen fi nns. Reglerings-karta

27 Delvis Upphävt strandskydd fi nns.

Översyn av utvidgat strandskydd pågår.

Kapitel 5. Allmänna intressen Karta Sida Aktualitet Kommentar Frilufts-, lek- och aktivitets-anläggningar

42 Delvis Alla anläggningar fi nns inte med.

Karby ridanläggning är klar.

Viktiga utemil-jöer för barn och unga

43 Delvis Ev fi nns behov av ny utredning.

Kulturhisto-riska värden

45 Delvis Visar inte områden som beskrivs i Stadsbyggnadskaraktärer – Rikt-linjer för byggande och fastighets-förändringar i villa- och grupphus-områden.

Broby bro saknas.

Ny landskapsplan och fornvårds-plan fi nns.

KARTOR


Fortsättning Kapitel 5. Allmänna intressen Karta Sida Aktualitet Kommentar Avrinningsom-råden

53 Aktuell

Ekologisk status enligt EU:s vattendi-rektiv

54 Inaktuell Nya klassningar fi nns för sjöar och vattendrag.

Strandskydds-område

55 Delvis Inte aktuell för område vid Ullna strand.

Översyn av utvidgat strandskydd pågår.

Rekreativa värden

58 Delvis Synkroniserar inte med kartan Grönstruktur.

Naturvärden 59 Delvis Synkroniserar inte med kartan Grönstruktur.

Är inte anpassad efter klassningar enligt den reviderade naturdatabasen

Nya utbredningar för planerade naturreservat fi nns.

Vägnät 64 Delvis Nya objekt, både genomförda och planerade, fi nns inte med.

Cykelnät 65 Delvis Regionala cykelbanor i det regio-nala nätet fi nns inte med, inklu-sive planerad cykelstrada.

Arbete pågår med ny cykelplan. Fjärrvärmeut-byggnad

66 Delvis Planerad utbyggnad stämmer inte.

Bullerkart-läggning

71 Inaktuell Ny bullerkartläggning pågår.

Partikel- och kvävedioxid-halter

72 Inaktuell Nya normer har tagits fram.

Exempel på områden med risk för mark-föroreningar

73 Delvis SRMH:s register över miljöfarliga verksamheter har uppdaterats.

Rekommen-derade vägar för farligt gods

75 Delvis Klassningen stämmer inte för alla vägar (ex Enhagsvägen är sekun-där transportled).


Riksintressen 78 Delvis Se Länsstyrelsens redogörelse (bilaga 2).

Regionala och mellankom-munala intres-sen

79 Delvis Hagbys planerade utbredning stämmer inte.

Se Länsstyrelsens redogörelse (bilaga 2).


I samband med aktualitetsprövningen föreslås hur översiktsplanen och översikt-lig planering ska formas i det fortsatta arbetet. En viktig fråga är hur en mer stra-tegisk översiktsplan i form av rullande översiktsplanering ska fungera för att klara uppgiften att ge stöd för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om utvecklingen av bebyggelsen när samhällets förutsättningar förändras i en allt snabbare takt.

Rullande översiktlig planering är ett strukturerat och kontinuerligt förnyelsearbete för att hålla översiktsplanen aktuell genom nya planeringsunderlag (där behov fi nns), exempelvis fördjupade översiktsplaner och/eller tematiska tillägg för olika allmänna intressen. Den samlade översiktsplanen kan då bestå av fl era doku-ment. Även om arbetet med översiktlig planering ger ett omfattande underlag behöver de slutliga plandokumenten inte vara omfattande.

Rullande översiktlig planering kan bidra till en mer effektiv planering. Aktuella plandokument, exempelvis fördjupade översiktsplaner, kan bidra till bättre an-passning till samhällsförändringar, snabbare start för detaljplanerarbete, bättre underlag inför beslut och tydligare förankring hos invånarna och över kommu-nens verksamhetsgränser.

Utveckling av arbetssätt och processer Nedan sammanfattas det behov av fortsatt arbete i form av rullande översikts-planeringen som identifi erats i aktualitetsprövningen. Det identifi erade behovet av fortsatt arbete och förslag till arbetssätt, processer, kompletteringar, underlag samt fördjupade översiktsplaner har ingen prioritering, utan nämns i den ordning de presenteras tidigare.

1. Koppla översiktsplanens strategier till verksamhetsplane ringen

• Översiktsplanens inriktning och strategier behöver inarbetas i kommande verksamhetsplanering och förtydligas som mål, målvärden och aktiviteter i verksamhetsplanerna för kommunens alla verksamhetsområden.

• Utmaningar och strategier i översiktsplanen behöver konkretiseras och till-lämpas i samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner, tillägg och annat planeringsunderlag.

2. Inkludera verksamhetsområden, arbetsområden och arbetstillfällen i planeringen

FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE


• I samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner behöver förut-sättningar för nya arbetstillfällen väga tungt. I arbetet behöver exploaterings-grad, utformning och gestaltning tydliggöras. Dessutom behöver verksam-heters utvecklingsmöjligheter säkerställas, t ex genom att områden som på sikt kan utvecklas och locka nya etableringar där verksamheter inte stör bostäder pekas ut.

3. Utveckla och tillämpa arbetet med ekosystemtjänster

• Arbetet med ekosystemtjänster behöver utvecklas och tillämpas, exempelvis i samband med framtagande av i första hand en fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan (arbetet utvecklas även genom framtagande av en Ekologisk utvecklingsplan, se punkt 12).

4. Utveckla och tillämpa medborgardialoger i tidiga skeden

• Medborgardialogen i tidiga skeden behöver utvecklas och tillämpas, t ex i samband med fördjupade översiktsplaner, men även inom kommunens alla verksamheter.

5. Utveckla och tillämpa Hållbarhetsprogrammet för Västra Roslags-Näsby

• Den översiktliga planeringen behöver förtydligas genom ett metodiskt arbete med hållbarhetsfrågorna i samband med planering och utbyggnad, dvs i samband med framtagande av fördjupningar av olika områden. I det arbetet behöver även frågor som rör folkhälsa belysas, samt de ekonomiska aspek-terna av hållbar utveckling.

• Bedömningen av hållbarhetsprogram (modell Västra Roslags-Näsby ut-vecklat med ovan nämnda aspekter) behöver göras inför varje PBL-projekt. Metoder/riktlinjer behöver tas fram.

6. Utgå från Försörjningsplanen för lokaler och anläggningar i planeringen

• För att behovet av lokaler och mark för olika servicefunktioner ska tillgodo-ses i planeringen, behöver Försörjningsplanen för lokaler och anläggningar utgöra underlag i samband med framtagande av fördjupade översiktsplaner, förstudier, program och detaljplaner.


7. Samverka inom hela kommunorganisationen vid sektorsö vergripande frågor

• Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge ska utgöra kommunövergripande underlag för hur olika verksamheter i hela kommunorganisationen ska samverka.

Komplettering och underlag till översiktsplanen 8. Ta fram ett Bostadsförsörjningsprogram

• Under kommande mandatperiod behöver ett Bostadsförsörjningsprogram tas fram med riktlinjer för hur kommunen ska planera för bostadsförsörjning-en. Programmet ska utgöra det huvudsakliga underlaget för kommunens långsiktiga arbete för att försörja en växande befolkning med bostäder, även ur ett regionalt perspektiv. Inför det arbetet behöver metoder tas fram för att möjliggöra rimliga och uppföljningsbara mål för bostadsbyggande.

9. Ta fram Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö

• Ett nytt underlag, Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö, behöver tas fram, med riktlinjer och principer för komplettering och nybyggnation av fl erbostadshusområden.

10. Ta fram en Trafi kstrategi

• Samtliga planer och strategier inom trafi k- och infrastrukturområdet behöver sammanfogas i en samlad, övergripande och långsiktig Trafi kstrategi. Den samlade Trafi kstrategin kan utgöra tillägg till översiktsplanen och planerings-stöd och underlag för trafi kfrågorna i samband med arbete med fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner.

11. Ta fram en reviderad Näringslivsstrategi

• Kommunens Näringslivsstrategi behöver revideras och anpassas till den in-riktning som slås fast i Handlingsplanen för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge.

12. Ta fram en Ekologisk utvecklingsplan

• Grönplanen behöver kompletteras med en strategisk del; Ekologisk utveck-lingsplan med fokus på hur ekosystemtjänster kan tillämpas i planeringen. Som bas för den ekologiska utvecklingsplanen behövs en heltäckande biotopkarta/naturmiljökarta för Täby.


13. Ta fram underlag för framtida markbehov för tekniska försörjningssystem

• Den fortsatta strategiska och långsiktiga planeringen behöver kompletteras med utredningar som visar på behovet av markreserver för tekniska försörj-ningssystem och anläggningar. Bl a behöver en VA-plan arbetas fram under de närmaste åren för att säkerställa kommunens långsiktiga VA-behov med hänsyn till befolkningsökning, förtätningar och klimatförändringar.

14. Ta fram en Risk- och sårbarhetsanalys

• En Risk- och sårbarhetsanalys som beskriver kommunens beredskap inför klimatförändringar behöver tas fram för hela kommunen.

15. Ta fram en ny Bevarandeplan

• En ny, reviderad Bevarandeplan behöver tas fram som stöd i arbetet för bevarande av kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader.

Fördjupade översiktsplaner

16. Ta fram en fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan

• En sammanhållen fördjupad översiktsplan för den sydvästra delen av den regionala stadskärnan behöver tas fram som komplement inför utveckling av områdena kring Täby centrum, Västra Roslags-Näsby och galoppfältet.

17. Ta fram fördjupade översiktsplaner för övriga delar av kom-munen

• Fördjupade översiktsplaner för övriga delar av kommunen behöver tas fram i det fortsatta arbetet för att ange långsiktig inriktning för markanvändning i hela kommunen. Exempel på kommundelar är Täby kyrkby, Näsbypark, Gribbylund, Skarpäng och Viggbyholm.


Kapitelt återkopplar till aktualitetsprövningens uppdrag och syfte (se sid 4).

• Hur har översiktsplanen använts (i kommunorganisationen och utåt)?

Översiktsplanen har fungerat styrande vad gäller planering för mark- och vat-tenanvändning i de stora utvecklingsområdena inom den regionala stadskärnan. Planeringsarbetet (program- och detaljplanearbete) har följt översiktsplanens inriktning för den fysiska strukturen. För områden som inte pekas ut som ut-vecklingsområden i översiktsplanen har en tydlig inriktning saknats. Det gäller exempelvis i samband med förtätningsprojekt i befi ntliga bostadsområden samt vid förfrågningar om fastighetsförändringar och avstyckningar, både inom och utanför detaljplanelagt område.

• Planens innehåll och fakta (aktualitet i förhållande till andra planer och dokument i kommunen)?

Översiktsplanens utmaningar och tillhörande strategier bedöms vara aktuella. Sedan översiktsplanen antogs har nya planeringsunderlag i form av strategier, planer och program inom olika områden tagits fram. Översiktsplanens inriktning för utmaningar och strategier är emellertid fortfarande tillämpbar, men behöver i vissa delar kompletteras med de nya planeringsunderlagen som tagits fram. Översiktsplanen behöver framöver också kompletteras genom framtagande av nya planeringsunderlag. Översiktsplanens inriktning för mark- och vattenan-vändning bedöms vara delvis aktuell och behöver till delar ersättas med annat underlag, i form av fördjupade översiktsplaner och tematiska tillägg eller annat nytt planeringsunderlag. Översiktsplanens samtliga kapitel med innehåll, nya förutsättningar, beslutade styrande planeringsunderlag samt förslag till fortsatt arbete redovisas i detta underlag (PM Underlag för aktualitetsprövning av Täby kommuns översiktsplan Det nya Täby 2030).

• Pågående och kommande utredningar/planering och ge-nomförande (vad har genomförts av översiktsplanen och hur sker planering gentemot översiktsplanens mål och inrikt-ning)?

Översiktsplanen är till stora delar genomförd eller påbörjad, särskilt vad gäller utvecklingen i de stora projekten som återfi nns inom den regionala stadskärnan. De styrande planeringsunderlag (strategier, planer och program) som tagits fram sedan översiktsplanen antogs har förtydligat översiktsplanens inriktning och strategier. Det gäller exempelvis framtaget underlag som Handlingsplan för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge, Miljöplanen, Klimat- och ener-gistrategin, pågående arbete med olika trafi kplaner samt i samband med arbete med detaljplaner och planprogram. Däremot fi nns utpekade utvecklingsområden

SLUTSATSER


för vilka planarbete ännu inte påbörjats.

• Vad återstår att genomföra av översiktsplanen (och hur be-döms detta kunna genomföras)?

Nya krav genom lagändringar och andra förändrade förutsättningar på såväl regional som nationell nivå påverkar översiktsplanens aktualitet. Det handlar t ex om nya krav på kommunerna att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen, för-ändringar i Plan- och bygglagen, revidering av de nationella miljökvalitetsmålen etc. Stockholmsregionens snabba utvecklingstakt ställer krav på kommunernas planering för bostäder ur ett regionalt perspektiv. Stadsbyggnadskontoret ser därför behov av att se över behovet av kommande utredningar samt att anpassa planeringen till de nya förutsättningarna. Arbetet med hållbar utveckling är också ett prioriterat område som behöver tydliga strategiska riktlinjer för att kunna införlivas i all planering.

Det fortsatta arbetet ska säkra genomförande och uppföljning av översiktspla-nen, samt aktualisera delar av planen så att kommunen har beredskap inför nya förutsättningar. Stadsbyggnadskontoret har identifi erat behov av fortsatt arbete genom utveckling av arbetssätt och processer, genom framtagande av komplet-terande planeringsunderlag och/eller tematiska tillägg samt genom framtagande av fördjupade översiktsplaner.

Stadsbyggnadskontoret bedömer att översiktsplanen saknar en heltäckande inriktning för den regionala stadskärnan samt för vissa områden utanför den re-gionala stadskärnan. Beredskap för att möta det regionala behovet av bostäder och arbetstillfällen förutsätter att dessa områden studeras i fördjupade översikts-planer. Bedömningen är att arbete med en fördjupad översiktsplan för sydvästra delen av den regionala stadskärnan bör prioriteras. Andra kommundelar som kan behöva ingå i fördjupade översiktsplaner är områden där det fi nns behov av att se över markanvändningen på strategisk och långsiktig nivå, i och med att det exempelvis fi nns stationsläge längs med Roslagsbanan, verksamhetsområden samt utvecklingspotential och förändringstryck vad gäller förtätning av bostäder och arbetstillfällen. Det kan också vara områden som behöver genomgå renove-ring av befi ntliga detaljplaner. Exempel på sådana kommundelar är Täby kyrkby, Näsbypark, Gribbylund, Skarpäng och Viggbyholm.

Utöver fördjupade översiktsplaner behöver arbete startas genom framtagande av nya planeringsunderlag. Exempel på detta är en långsiktig strategi för samtliga trafi kslag i kommunen samt planeringsprinciper för utformning och gestaltning av stadsmiljöer; Trafi kstrategi och Stadsbyggnadskaraktärer för tät stadsmiljö.


• Hur ska vi arbeta framöver med den översiktliga planering-en?

Stadsbyggnadskontoret bedömer att översiktsplanen och den översiktliga planeringen behöver vara mer strategisk och kontinuerlig för att klara uppgiften att ge stöd för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om utvecklingen av bebyggelsen när samhällets förutsättningar förändras i en allt snabbare takt. Det kan förverkligas genom så kallad rullande översiktsplanering. Rullande översiktsplanering är ett strukturerat och kontinuerligt förnyelsearbete för att hålla översiktsplanen aktuell genom nya planeringsunderlag (där behov fi nns), exempelvis fördjupade översiktsplaner och/eller tematiska tillägg för olika allmänna intressen. Den samlade översiktsplanen kan då bestå av fl era doku-ment. Även om arbetet med översiktsplaneringen kräver ett omfattande underlag behöver de slutliga plandokumenten inte vara omfattande.

Rullande översiktlig planering kan bidra till en mer effektiv planering. Aktuella plandokument, exempelvis fördjupade översiktsplaner, kan bidra till bättre an-passning till samhällsförändringar, snabbare start för detaljplanerarbete, effektiv och rationell planavgränsning, bättre underlag inför beslut och tydligare förank-ring hos invånarna och över kommunens verksamhetsgränser.


Inom Täby kommun och Stockholm NordostAvfallsplan 2020 Bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden Biblioteksplan Fornvårdsplan Fördjupad naturparksplan Handlingsplan för den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge Hållbarhetsprogram för Västra Roslags-NäsbyKlimat- och energistrategi Landskapsplan Medborgardialog om Galoppfältet – slutrapport november 2013 Miljöplan Omvärldsanalys Stadsbyggnadskaraktärer – Riktlinjer för byggande och fastighetsförändringar i villa- och grupphusområden Täby kommuns GrönplanVision Stockholm Nordost

Övrigt2013 års Stockholmsförhandling: www.stockholmsforhandlingen.seLänsstyrelsen i Stockholms län: Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025, remissversion Reviderade framskrivningar för befolkningsutvecklingen: www.tmr.sll.se/Statistik/ Stockholms läns landsting, TMR: Ekosystemtjänster (Rapport 2013:3)Stockholms läns landsting, TMR: Regional bedömning av behovet av nya bostä-der i Stockholmsregionen fram till 2030Stockholms läns landsting, TMR: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregio-nen, RUFS, 2010Stockholms läns landsting, TMR: Svaga samband (Rapport 5: 2012)Stockholms läns landsting, Trafi kförvaltning: Förstudie Tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda Stockholms läns landsting, Trafi kförvaltning: Åtgärds- och idévalsstudie av regio-nal kapacitetsstark kollektivtrafi k till Nordostsektorn i Stockholms län, samråds-version Sveriges miljömål: www.regeringen.se Trafi kverket: Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

AKTUELLT PLANERINGSUNDERLAG

TEL 08-55 55 90 00FAX 08-55 55 92 01Stationsvägen 13, 183 80 Tä[email protected]

Aktualitetsprövning av Täby kommuns översiktsplan, 2014...översiktsplan skulle...

Documents

Transcript of Aktualitetsprövning av Täby kommuns översiktsplan, 2014...översiktsplan skulle...