• Ger en indikation om områden där det kan finnas geologiska och topografiska förutsättningar för skred

• För översiktlig planering

• Underlag vid annan planläggning, bygglov mm

• Måste kompletteras med platsspecifika bedömningar

Aktsamhetsområden – markstabilitet Gamleby

Identifiering av aktsamhetsområden - markstabilitet (skredförutsättning) Indata: • Lantmäteriets höjdmodell • SGUs jordartskarta •Batymetri (vattendjup) – i förekommande fall (samverkan Uppsala univ. och SGI)

Översiktskarta Jordartskarta

rådat Aktsamhetskarta – markstabilitet

Aktsamhetskarta – markstabilitet bearbetad version En 50 m bred zon längs stränder definieras som aktsamhetsområde inom skredkänslig jordart (inkl sand, isälvssediment, fyllning), oavsett marklutning Aksamhetsområden inom sandmark tas med endast om de ligger inom 50 m från ler-siltområden (ej aktuellt i detta område) Aktsamhetsområden inom 30 m från morän/berg terräng borttagna Ytor mindre än xx m2 bortfiltrerade

Förslag användning aktsamhetskarta

Handläggaren kontrollerar om exploateringen/bygglovet/ärendet berör (eller ligger intill) ett aktsamhetsområde

Om nej: gå vidare enligt normala rutiner

Om ja: handläggaren gör en första relevansbedömning enligt nedan baserad på lokalkännedom, jordartskarta, höjdmodell

Denna relevansbedömning förutsätter grundläggande kunskaper om geologi/geoteknik samt kunskap om hur ”aktsamhetskartan” tagits fram

Relevansbedömning 1:

Är slänthöjden så stor att stabilitetsproblem kan föreligga?

Aktsamhetsområden med en slänthöjd understigande ca fem meter torde normalt kunna bortses från.

Relevansbedömning 2:

Man måste beakta att jordartskartan är generaliserad för presentation i skalområdet 1:25 000 till 1:50 000. Noggrannheten är i många fall inte bättre än ca 50 m.

Aktsamhetsområden nära jordartsgränser, t ex gräns mellan lera och berg eller morän, måste därför värderas med försiktighet. Det kan vara så att området helt eller delvis upptas av icke skredkänslig jordart (det omvända kan naturligtvis också förekomma).

Det kan också förekomma felklassningar i jordartskartan.

Relevansbedömning 3:

Vägbankar, jordhögar och andra utfyllnader inom områden där jordartskartan anger lera eller annan skredkänslig jordart kan ha en marklutning som gör att de pekas ut som aktsamhetsområden. Sådana områden bör man normalt bortse från.

Relevansbedömning 4:

De jordarter som klassificerats som skredkänsliga måste ha en mäktighet av minst några meter för att skred av någon betydelse ska kunna uppstå.

I gränszonen mellan lermark och berg/moränterräng är lerlagren ofta så tunna att skredrisk inte föreligger trots att marklutningen kan överstiga 1:10. De bårder av relativt smala aktsamhetsområden som uppstår i sådana lägen är därför i stor utsträckning irrelevanta.

I den bearbetade versionen av aktsamhetskartan har aktsamhetsområden som ligger närmare morän eller bergområden än 30 meter ”buffrats bort”.

Relevansbedömning 5:

Beräkningsalgoritmen kan inte identifiera riskområden längs stränder, eftersom batymetriska data oftast saknas. Samtidigt vet vi att strandzonen ofta kan ha stabilitetsproblem. Erosion längs stränder och vattendrag kan påverka markstabiliteten negativt.

I den bearbetade versionen av aktsamhetskartan har därför en buffert skapats som täcker en zon upp till 50 meter från stranden. De områden där denna zon sammanfaller med skredkänslig jordart (inkl postglacial sand och isälvssediment) har definierats som aktsamhetsområden.

Om bedömningen är att aktsamhetskartan är relevant krävs en mer kvalificerad bedömning av en person med geologisk/geoteknisk kompetens.

En sådan bedömning bör grundas på genomgång av befintlig geoteknisk/geologisk information i eller i närheten av området samt fältbesiktning där jordart , lagerföljd och jordmäktighet bedöms liksom eventuella spår av bl a markrörelser, erosion.

Kodtabell, skredkänsliga jordarter

Hur den är gjord