A"  beskriva  och  förklara  verkligheten.  

Kunskapsmål:  religion1  och  fysik  2  •  Olika  uppfa*ningar  om  rela1onen  mellan  religion  och  vetenskap  i  den  aktuella  samhällsdeba*en.  

•  Fysikens  rela1on  1ll  och  gränser  mot  e1ska,  filosofiska  och  religiösa  frågor.  

•  Orientering  om  aktuella  modeller  och  teorier  för  beskrivningen  av  universums  storskaliga  utveckling  och  av  galax-­‐,  stjärn-­‐  och  planetbildning.  

•  Metoder  för  a*  upptäcka  och  undersöka  exoplaneter.  Villkor  för  liv  på  andra  planeter.  

Tro  och  vetande-­‐  vänner  eller  fiender?  

•  Många  uppfa*ar  a*  förhållandet  mellan  vetenskap  och  tro  är  präglat  av  en  ständig  konflikt…  

•  Det  finns  flera  olika  sä*  a*  se  på  förhållandet  mellan  religion  och  vetenskap,    

•  Begreppen  tro  och  vetande  •  Tro  –  främst  handlar  om  övertygelser  –  påståenden  och  uppfa*ningar  som  inte  går  a*  bevisa.-­‐  

•  Vetande  –  säker  och  1ll  förlitlig  kunskap,  något  som  är  bevisat  –  kunskapsmässiga  sak  påståenden  som  går  a*  pröva  med  vetenskapliga  metoder  

Till  exempel…  

Har  bildernas  placering  någon  betydelse?  

Vetande  kan  också  vara  en  slags  tro…  •  Tro  kan  betyda  olika  saker:  •  Kunskapsmässigt  sak  påstående;  Jag  tror  a,  klockan  är  12.  •  Ha  1llit  eller  förlita  sig  på  ngt;  Jag  tror  på  kärleken.  

•  Till  stor  del  bygger  vi  vår  kunskap  inte  på  några  egna  iak*agelser  eller  experiment  -­‐  utan  accepterar  oQa  t  ex  en  teori  som  har  starka  belägg  från  forskare.  Jag  vet  a,  Big  bang  är  vårt  universums  början.  Sam1digt  som  vi  är  medvetna  om  a*  det  i  fram1den  kan  dyka  upp  nya  insikter  som  gör  a*  man  måste  omformulera  sina  teorier.  

•  Vetande  är  i  många  stycken  en  slags  tro  i  bemärkelsen  a*  man  antar  a*  teorin  är  sann.  Vi  vet  inte  själva,  men  vi  litar  på  vad  forskarna  har  presenterat  dvs  vi  har  1llit  1ll  forskarna.  

•  Men  självklart  så  finns  det  skillnader  mellan  tro  och  vetande  även  om  dessa  inte  behöver  vara  varandras  motsatser.  

•  T  ex  så  går  det  ju  inte  a*  undersöka  med  några  vetenskapliga  metoder,  dvs  det  går  varken  a*  belägga  eller  motbevisa  om  Jesus  är  Guds  son  eller  inte.  

Examensform:  paneldeba*  Du  ska  först  välja  en  fråga  däreQer  vilket  perspek1v  du  vill  argumentera  u1från.  Tänk  på  a*  det  är  e*  begränsat  antal  deltagare  1ll  varje  fråga/  perspek1v.  Så  det  är  först  1ll  kvarn  som  gäller.    Det  kommer  a*  var  4  deltagare  i  varje  panel.  Eleverna  i  panelen  presenterar  olika  ”expertområden”.  En  utsedd  moderator/  deba*ledare,  resten  publik.    1.  Alla  presenterar  sina  ståndpunkter,  u1från  de  olika  ämnesområdena  t  ex  universums  1llkomst.  En  av  er  ska  representera  argument  från  e*  vetenskapligt  perspek1v  den  andra  från  e*  religiöst,  en  ur  det  dualis1ska  perspek1vet  och  en  ur  harmonimodellen.  2.  Deba*  -­‐deba*örerna  i  panelen  ska  hålla  sig  1ll  sina  ”roller”.  3.  Avsluta  med  sammanfa*ning  och  publiken  kan  komma  med  frågor.    4.  Du  ska  ha  gjort  en  skriQlig  sammanfa*ning,  e*  PM  med  källhänvisningar  som  skickats  in  1ll  läraren  före  deba*  1llfället.  5.  Moderator  väljs  slumpmässigt  ur  publiken.  Som  moderator  ska  du  hålla  i  deba*en  så  a*  den  inte  går  över  styr.  Själva  deba*ens  längd  är  20-­‐25  minuter.  DäreQer  samtal  i  klassen  u1från  den  fråga  som  deba*erats.  6.  Två  deba*er  per  lek1on.    Tidsplanering:  se  wikiskola/  fysik  2/  beskriva  och  förklara  verkligheten.  

Läxa  v.  18:Exempel  på  deba*  

Vetenskapens  stjärnor  -­‐  Richard  Dawkins  och  Lawrence  Krauss    Richard  Dawkins  och  Lawrence  Krauss  är  passionerade  vetenskapsmän  med  humor  och  lust  a*  deba*era.  Dokumentären  skildrar  deras  turné  där  de  diskuterar  vetenskap  och  religion  inför  storpublik  och  möts  av  både  motstånd  och  jubel.  Huvudpersonerna  resonerar  kring  religioners  särställning  och  menar  a*  det  ska  vara  möjligt  a*  deba*era  och  granska  religion  på  samma  sä*  som  andra  områden.  Källa:  h*p://www.ur.se/Produkter/184652-­‐Vetenskapens-­‐stjarnor-­‐Richard-­‐Dawkins-­‐och-­‐Lawrence-­‐Krauss  Produk1onsår:2013Längd:59:32Tillgängligt  1ll:30  juni  2016      

Termer:  •  ateism  –  förnekandet  av  en  gudomlig  verklighet  •  deism  –  tron  a*  Gud  en  gång  skapade  världen  och  sedan  drog  sig  1llbaka  och  inte  längre  ingriper  i  världens  liv  och  

utveckling.  Gud  som  urmakare  •  teism  –  jfr  med  monoteism  Gud  som  skaparen  men  a*  Guden  också  kan  påverka  människan  och  världen  

(  abrahmi1ska  religionerna)  •  panteism  –  tron  på  a*  det  gudomliga  besjälar  hela  världen  och  allt  levande.  •  sekulär/profan  –  det  världsliga  som  ligger  utanför  den  religiösa  sfären.  Har  med  det  materiella  livet  a*  göra,  

avskilt  från  det  religiösa.  •  metafysik  –  de  grekiska  orden  ”meta”,  som  betyder  ”bredvid”,  och  ”physis”,  som  betyder  ”natur”.  Läran  om  

1llvarons  egentliga  natur.  •  dualism  -­‐av  la1n  duaʹ′lis  ’som  har  med  två  a*  göra’,  av  la1n  duʹ′o  ’två’),  uppfa*ning  som  räknar  med  två  skilda  

grundprinciper.  T  ex  kropp  och  själ/  materia  och  ande  •  ontologi  –  läran  om  varandet,  om  hur  världen  eller  1ngen  är  beskaffade.  •  fysik  –  läran  om  naturen.    Kunskap  om  den  verklighet  vi  lever  i,  från  de  allra  minsta  beståndsdelarna  av  materien  

1ll  utvecklingen  av  hela  universum.  Grunden  för  all  fysik  är  mätningar.  U1från  dessa  konstrueras  förklarings  modeller.  

•  empirism  –  erfarenhet,  slutledning  grundat  på  erfarenhet  som  t  ex  undersökningar,  iak*agelser  eller  experiment,  u1från  vilka  man  ulormar  en  teori.  

•  raLonalism  –  förnuQ,  slutledning  grundat  på  förnuQet  utan  erfarenhet,  motsats  1ll  empirin.  Tex.  Descartes  cogito  ergo  sum  –  Jag  tänker  alltså  finns  jag  

•  paradigm  -­‐  eQer  Thomas  Kuhn  benämning  på  det  mönster  som  styr  vetenskapligt  tänkande.  T  ex  vilka  frågor  som  skall  ställas  och  inte  ställas;  vilka  svar  som  är  relevanta  (vilka  resultat  som  kan  förväntas);  hur  experiment  skall  ulöras.  

•  auktoritet  –  makt,  inflytande,  myndighet.  Både  i  religiösa  och  vetenskapliga  sammanhang  finns  det  auktoriteter  (  även  om  vetenskapen  gärna  ser  sig  som  an1auktoritär)  som  betraktas  ha  tolkningsföreträde  avseende  verkligheten.    

•  materia,  -­‐  ,  ämne,  stoff,  beståndsdel  i  alla  reella  föremål  och  filosofiskt  e*  begrepp  som  under  1dernas  lopp  har  använts  i  många  olika  betydelser.    

•  singulariteten  –  en  teore1sk  fram1da  1dpunkt  som  utmärks  av  teknologiska  framsteg  utan  motstycke  

År 1633 ställdes Galileo Galilei inför inkvisitionen. Efter att ha hotats till livet tvingades han avsvärja sig den ”falska läran” - den heliocentriska eftersom den

kolliderade med bibeln och kyrkans geocentriska världsbild.

I  en  historisk  kontext  har  har  förhållandet  mellan  vetenskap  och  religion  präglats  av  konflikter.  A"  ifrågasä"a  ”skapelsen”  kunde  i  värsta  fall  leda  Lll  döden.  Även  i  dag  finns  det  troende  som  förnekar  Big  Bang.  

Exempel  på  när  den  etablerade  religionen  har  uppmuntrat  och  drivit  vetenskapen  framåt.  

•  Under den europeiska medeltiden var det kyrkan som bedrev all vetenskaplig forskning.

•  Universiteten uppstod delvis ur klosterskolorna.

•  Under lång tid förvaltade och utvecklade muslimska astronomer och filosofer arvet från den antika grekiska vetenskapen som sedan spreds vidare till Europa.

•  Muslimska lärde bidrog också till vetenskapen genom att utveckla matematik.

•  Idag finns det flera forskare som själva är religiösa.

Konfliktområden  i  dag  Vetenskapliga  resultat  motsäger  vikLga  religiösa  tankar  eller  vice  versa  •  Big  Bang  •  Evolu1onsteorin  Vetenskaplig  forskning  utmanar  eLska  normer  •  Abort    •  Stamcellsforskning  •  Surrogatmoderskap  •  Genteknik  Vetenskaplig  forskning  hotar  eller  kan  hota  människan  (hybris)  •  Kärnvapen  •  AI  –  ar1ficiell  intelligens  •  Robotsoldater/Mördarrobotar(  t  ex  Petman)  •  Drönare  

Frågor  i  gränslandet  •  Hur  har  universum  kommit  1ll?-­‐    Guds  skapelse  eller  Big  bang  (  fysik)Vad  fanns  före  

universum?  

•  Hur  kan  man  förklara  livets  utveckling?  (  ej  fysik),  slumpen  eller  en  genomtänkt  plan.  

•  Går  det  a*  bevisa  Guds  existens?  (  fysik)  

•  Hur  avgör  man  e1ska  frågor?  (fysik)  Hur  kan  man  avgöra  vad  som  är  rä*  och  fel  i  olika  situa1oner?  Har  vetenskapen  alla  svaren  eller  kan  religionen  bidra  med  vik1ga  perspek1v?  

•  Vad  är  en  människa?  En  art  bland  andra  arter  under  ständig  förändring  eller  skapelsens  krona?(  fysik)Vilken  grund  har  de  mänskliga  rängheterna?  

•  Kan  religion  och  vetenskap  enas  i  frågan  om  klimathotet.?  (  fysik)Inom  de  flesta  religioner  finns  tanken  a*  människan  ska  ansvara  för  skapelsen,  sam1digt  som  vetenskapliga  resultat  visar  a*    vi  den  sam1da  människans  sä*  a*  leva  hotar  vår  värld…  

Början?    11  maj  1997  vinner  datorn  Deep  blue  mot  

världsmästaren  Gary  Kasparov  

Forskare  varnar  för  AI  

Det  är  lä"  a"  avfärda  intelligenta  maskiner  som  science  ficLon,  men  det  vore  e"  misstag,  möjligen  det  värsta  misstaget  i  historien.  Det  skriver  fysikern  Stephen  Hawking  Lllsammans  med  tre  andra  framstående  forskare  i  en  deba"arLkel.    "Man  kan  tänka  sig  a*  sådan  teknik  blir  smartare  än  finansmarknaderna,  uppfinner  bä*re  än  mänskliga  forskare,  har  förmågan  a*  manipulera  mänskliga  ledare,  och  utvecklar  vapen  som  vi  inte  ens  kan  förstå.  Medan  den  kortsik1ga  effekten  av  AI  beror  på  vem  som  kontrollerar  den,  är  frågan  på  lång  sikt  om  den  överhuvudtaget  kan  kontrolleras",  skriver  forskarna  i  ar1keln.    I  det  an1ka  Grekland  var  begreppen  hybris  och  nemisis  centrala  både  i    grekiska  dramer  och  för  den  enskilda  människan.  Hybris  kan  översä*as  1ll  övermod  och  syQade  1ll  a*  människan  inte  kände  1ll  sin  plats  utan  försökte  leka  Gud,  e*  sådant  beteende  straffades  genast  (nemisis).  Är  det  de*a  som  dessa  forskare  anser  a*  vi  gjort  nu?  Kommer  forskningens  framsteg  och  framgång  leda  1ll  en  katastrof?  Varför  inte  1ll  motsatsen?        

Olika  förhållningssä*  1ll  religion  och  vetenskap  

1.  Vetenskapen  är  den  bästa  metoden  för  a*  förstå  verkligheten-­‐  naturalisAska  modellen.  

2.  Religionen  ger  de  slutgil1ga  svaren  –  trosgrundande  modell  

3.  Religion  och  vetenskap  svarar  på  olika  frågor  –  dualisAsk  modell  

4.  Religion  och  vetenskap  går  a*  förena  -­‐  harmonimodell  

Naturalis1sk  modell  

vetenskap  

religion  

•  Vetenskap-­‐  den  bästa  metoden  för  a*  förstå  verkligheten  

•  Allt  kan  förklaras  med  förnuQet  och  vetenskapen  

•  Religiösa  övertygelser  kan  prövas  vetenskapligt  

•  Det  som  inte  stämmer  med  vetenskapen  förkastas:  vidskepelser,  oförnuQigt  a*  tro  på.  

•  Icke-­‐  religiösa  

T  ex.  Sam  Harris,  Richard  Dawkins,  Dan  Denne*,  Christopher  Hitchens,  scien1sm,  ateism  

Trosgrundad  modell  

religion  

vetenskap  

•  Religionen  ger  de  slutgil1ga  svaren  

•  Den  religiösa  tron  är  grunden  för  all  kunskap,  den  står  över  förnuQet  och  våra  sinnen  

•  Vetenskapen  förklarar  hur  naturen  fungerar,  och  pekar  sam1digt  på  Guds  existens  

•  Vetenskapens  resultat  accepteras,  så  länge  de  inte  krockar  med  de  religiösa  övertygelserna  

Teism:  Krea1onism,  eller  intelligent  design.    h*p://crea1onmuseum.org/whats-­‐here/photo-­‐preview/  

Islam:  Koranen  är  Guds  ord    t  ex  Maurice  Bucaille,  Koranen  och  modern  vetenskap.(1976)  

Dualis1sk  modell  

religion  vetenskap  

•  Religion  och  vetenskap  svarar  på  helt  olika  frågor  •  Vetenskap  behandlar  fakta,  hur  saker  är  •  Religion  rör  människans  förhållande  1ll  högre  makter  •  Religion  behandlar  frågor  om  mening  och  värde  –  hur  saker  bör  vara  •  Religion  och  vetenskap  bör  hållas  isär,  de  har  inget  vik1gt  a*  1llföra  varandra  

Harmonimodell  

religion   vetenskap  

•  Religion  och  vetenskap  går  a*  förena  •  Religion  och  vetenskap  bidrar  med  olika  perspek1v  1ll  kunskap  om  1llvaron  •  En  del  frågor  rör  enbart  vetenskapliga  perspek1v  andra  rör  uteslutande  religiösa  övertygelser  •  Det  finns  e*  överlappande  fält  där  både  religion  och  vetenskap  bidrar  med  vik1ga  perspek1v.  •  Eventuella  konflikter  däremellan  försöker  man  lösa  •  Religiösa  som  har  de*a  synsä*  accepterar    i  allmänhet  det  som  vetenskapen  kommit  fram  

1ll.  Likaså  kan  de  anse  a*  de  religiösa  skriQerna  har  e*  gudomligt  ursprung,  sam1digt  som  de  tar  1ll  sig  forsknings  rön  angående  texternas  1llkomst.  (  en  historisk  kri1sk  bibelsyn)  

•  T  ex  den  kristne  matema1kern  John  Lennox:  genom  a*  förena  dessa  två  besvaras  både  frågan  HUR  (V)  och  VARFÖR  (R).  

•  Tex.  Teis1sk  evolu1on  –  katolska  kyrkan,  andra  kristna,  judar  och  muslimer.  E*  gudomligt  ingripande  ligger  bakom  evolu1onen.  Gud  skapade  naturlagarna  och  startade  evolu1onen.  Respekterar  den  vetenskapliga  metoden  och  evolu1onsläran  

Oförenlighetsteorin    •  Naturvetenskap  och  religion  är  

oförenliga  •  Naturvetenskapen  har  gjort  

religionen  överflödig  

•  Båda  förklarar  universum  •  Motstridiga  förklaringar  •  Religiösa  argument  går  inte  a*  bevisa  

Förenlighetsteorin    •  Det  går  a*  vara  troende  och  forskare  t  

ex  

•  Båda  behövs  för  a*  nå  en  heltäckande  förståelse  av  det  mänskliga  livet.  

Separa1onsteori    •  Är  två  olika  områden  •  Olika  frågor,  syQen  

och  metoder  •  Ingen  kontakt  

Kontak*eori    Naturvetenskap  och  religion  är  olika  ak1viteter  men  kan  komma  i  kontakt  med  varandra  och  påverka  varandra  

Ersä*ningsteori    •  Naturvetenskapen  

bör  bli  vår  nya  religion  

En  annan  modell  för  a*  illustrera  förhållandet  mellan  religion  och  vetenskap  

Från de fyra elementen till elementarpartiklarna

Jord                                va*en                              luQ                                  eld  

Exempel  på  trosgrundande  modeller:  KreaLonism   Intelligent  design  ID  

Universum  och  livet  på  jorden  har  1llkommit  mer  eller  mindre  som  det  beskrivs  i  Bibeln.  Orimligt  a*  tro  på  slumpen.  Gud  skapade  färdiga  arter.  

Allt  i  naturen  tyder  på  design.  Allt  är  perfekt  anpassat.  Någon  /  något  ligger  bakom  designen.  En  komplex  organ  som  t  ex  ögat  kan  inte  utvecklas  steg  för  steg.  Undviker  a*  namnge  designern.  (Gud)    

Evangeliska  kyrkan  USA   Frikyrkor    i  USA  +  ”islam”  

h*p://genesis.nu  h*p://crea1on.com        

h*p://www.discovery.org  h*p://www.intelligentdesign.st  h*p://www.matsmolen.se/index.php?sida=1  h*p://gardeborn.se        

Sam  Harris:  Science  can  answer  moral  quesLons.  

”QuesAons  of  good  and  evil,  right  and  wrong  are  commonly  thought  unanswerable  by  science.    But  Sam  Harris  argues  that  science  can  —  and  should  —  be  an  authority  on  moral  issues,  shaping  human  values    and  seJng  out  what  consAtutes  a  good  life.”        

h*p://www.ted.com/talks/sam_harris_science_can_show_what_s_right      

Ecklunds  studie  som  vill  belysa  forskares  relaLon  Lll  religion  

•  1.  Nearly  50%  of  scienLsts  idenLfy  with  a  religious  label.  •  2.  14%  of  scienLsts  have  some  doubts,  but  believe  in  God.  •  3.  9%  of  scienLsts  have  no  doubt  of  God's  existence.  •  4.  14%  of  elite  scienLsts  are  Mainline  Protestant.  •  5.  16%  of  elite  scienLsts  are  Jewish.  •  6.  Roughly  one-­‐fijh  of  the  atheist  scienLsts  Ecklund  spoke  

with  say  they  consider  themselves  "spiritual  atheists.”  

•  Elaine  Howard  Ecklund  är  professor  i  sociologi  vid  Rice  universitetet  i  USA.  

•  Källa:    Science  vs.  Religion:  What  Scien1sts  Really  Think,  •  h*p://www.elainehowardecklund.com  

Amerikaner  om  rela1onen  religion-­‐vetenskapen?  

•  1.  Nearly  50%  of  evangelicals  believe  that  science  and  religion  can  work  together  and  support  one  another.  

•  2.  72%  of  evangelical  scienLsts,  and  48%  of  all  evangelicals,  see  opportuniLes  for  collaboraLon  between  scienLfic  and  religious  worldviews.  

•  3.  20%  of  the  general  populaLon  think  most  religious  people  are  hosLle  to  science.  

•  4.  22%  of  the  general  populaLon  thinks  scienLsts  are  hosLle  to  religion.  •  5.  27%  of  Americans  feel  that  science  and  religion  are  in  conflict.  •  6.  Of  those  who  feel  science  and  religion  are  in  conflict,  52%  sided  with  religion.  •  7.  Nearly  60%  of  evangelical  Protestants  and  38%  of  all  surveyed  believe  

“scienLsts  should  be  open  to  considering  miracles  in  their  theories  or  explanaLons.”  

•  Källa:  Även  denna  sta1s1k  kommer  från  E.  Ecklunds  studie,    •  h"p://news.rice.edu/2014/02/16/misconcepLons-­‐of-­‐science-­‐and-­‐religion-­‐

found-­‐in-­‐new-­‐study/  

Phyllis  (9  år)  skrev  Lll  Einstein  och  frågade:    Do  scien)sts  pray?  

                     January  24,  1936  Dear  Phyllis,    I  will  a,empt  to  reply  to  your  quesAon  as  simply  as  I  can.  Here  is  my  answer:  ScienAsts  believe  that  every  occurrence,  including  the  affairs  of  human  beings,  is  due  to  the  laws  of  nature.  Therefore  a  scienAst  cannot  be  inclined  to  believe  that  the  course  of  events  can  be  influenced  by  prayer,  that  is,  by  a  supernaturally  manifested  wish.    However,  we  must  concede  that  our  actual  knowledge  of  these  forces  is  imperfect,  so  that  in  the  end  the  belief  in  the  existence  of  a  final,  ulAmate  spirit  rests  on  a  kind  of  faith.  Such  belief  remains  widespread  even  with  the  current  achievements  in  science.    But  also,  everyone  who  is  seriously  involved  in  the  pursuit  of  science  becomes  convinced  that  some  spirit  is  manifest  in  the  laws  of  the  universe,  one  that  is  vastly  superior  to  that  of  man.  In  this  way  the  pursuit  of  science  leads  to  a  religious  feeling  of  a  special  sort,  which  is  surely  quite  different  from  the  religiosity  of  someone  more  naive.    With  cordial  greeAngs,  your  A.  Einstein  

Hur  skulle  ni  beskriva  Einsteins  svar?  AteisLskt,  teisLskt,  agnosLskt,  panteisLskt,  pragmaLskt?