7585 083 2

ENKÄTREDOVISNING:

Kommuners och lands-tings pensionsskuld 2015– EKONOMI OCH HANTERING

Kommuners och landstings pensionsskuld 2015 Ekonomi och hantering 1

ENKÄTREDOVISNING:

Kommuners och lands-tings pensionsskuld 2015

– EKONOMI OCH HANTERING

2 Kommuners och landstings pensionsskuld 2015 Ekonomi och hantering

Upplysningar om innehållet

Siv Stjernborg tfn 08-452 77 51

Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting

1:a upplagan, juni 2016

Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson

Omslagsfoto Matton

Typsnitt Georgia och Arial

ISBN 978-91-7585-083-2


Förord

Den kommunala pensionsskulden debatteras ofta. Ibland har hävdats att kommunerna är helt oförberedda och okunniga om pensionsskulden och hanteringen av denna. Att så inte är fallet redovisade vi i vår föregående enkät 2011. Det är nu dags för en uppföljning, för att belysa hur situat-ionen avseende pensionsskulden och kostnaderna för tjänstepensioner ser ut idag.

Enkäten som skickades ut till ekonomicheferna i samtliga kommuner och landsting under oktober–november 2015 är delvis en uppföljning av den enkät som gjordes under 2011. Majoriteten av frågorna är identiska. Men eftersom en översyn av regelverket för beräkning av pensionsskul-den pågår så gjordes en specialdel angående RIPS 07. Enkätsvaren angå-ende RIPS-översynen ligger i egen bilaga. För att inte enkäten skulle bli allt för omfattande med de nya RIPS-frågorna har några av de gamla frå-gorna dock tagits bort. Svarsfrekvensen är god, cirka 75 procent har sva-rat. Det är dock en lägre svarsfrekvens än enkäten 2011 då hela 83 pro-cent svarade.

Vi vill tacka alla i kommuner och landsting som svarat på enkäten.

Stockholm i juni 2016

Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys


Innehåll

Sammanfattande resultat 5

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden 7 Pensionsskulden en börda från förr 7 Pensionsskulden skiljer sig åt mellan olika kommuner och landsting 9

Enkätredovisning 12 Pensionskuldsproblematiken – politisk diskussion 12 Strategi för den gamla pensionsskulden 13 Hur hanteras dagens pensionsintjänande avseende förmånsbestämd pension? 14 Placeringar / Försäkringar 15 Kommunernas portfölj 16 Landstingens portfölj 16 Försäkring av den förmånsbestämda pensionen vanligt bland kommuner 17 Tidigare pension med särskilt avtalad tjänstepension (SAP) lite ovanligare 18 Bedömning av pensionskuldsbelastning 19 Administration / hantering 20 Pensioner för förtroendevalda 22

Bilaga: Enkätens frågor 24


Sammanfattande resultat

Politiker och tjänstemän i kommuner och landsting har god kännedomen om den gamla pensionsskulden och dess konse-kvenser för den kommunala ekonomin. Frågan har varit uppe till politisk diskussion i två tredjedelar av alla kommuner och i alla landsting. Det är något mindre fokus på pensionskulds-frågan än för fyra år sedan då föregående enkät gjordes. En förklaring till det kan vara att skulden nu börjat minska.

Pensionsskulden intjänad före 1998 hanterades ”pay as you go”, varför kostnaden för denna kommer vid utbetalning. I genomsnitt åtgår idag motsvarande cirka 80–90 öre av skattesatsen sammantaget i kommuner och landsting till att hantera utbetalningar på den gamla skulden. Dagens skattebetalare betalar således för tidigare kommunal konsumtion. Det ser ut som att den gamla pensionsskuldens belastning nu har passerat topp-nivån mätt i relation till skatteintäkter.

Ungefär hälften av kommunerna har som strategi att utjämna eller minska kostnadsbelastningen av den gamla pensionsskulden. Omkring 40 procent av kommunerna har öronmärkt medel för pensionsskulden. Dessa motsvarar sammantaget cirka 20 miljarder kronor eller cirka 10 procent av pensionsskulden i kommunerna.

Det är ett femtontal kommuner som köpt försäkring för att lösa delar av den gamla pensionsskulden. Det är f n en kommun som löst hela sitt åtagande via försäkring. Annars är försäkringslösning mer vanligt i han-teringen av den förmånsbestämda pensionen som intjänas i dag. Detta gäller kommunerna. Landstingen har inte använt sig av försäkring.

Landstingens ekonomichefer är mer bekymrade över pensionsskulds-belastningen än motsvarande tjänstemän i kommuner. De är till skillnad från kommunerna även något mer bekymrade än för fyra år sedan. I landstingen har det stora flertalet strategin att utjämna/minska kostnads-belastningen av gamla pensionsskulden. Enligt bokslutsstatistik uppgår värdet på placeringsportföljerna i landstingen till cirka 35 miljarder kro-nor. Det är enbart två av de största landstingen/regionerna som saknar pensionsplaceringsportföljer.

Dagens anställdas pensionsintjänande hanteras inom den normala ekonomistyrningen. Det är till dominerande del avgiftsbestämt i kommu-ner, enbart en mindre del av de anställda har rätt till en förmånsbestämd pension. Pensionsavgifterna betalas ut, varför pensionsskuld inte byggs upp. Medan landstingen utöver den avgiftsbestämda delen har betydande kostnader för förmånsbestämda pensioner. Det rör sig om pensioner för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet.

Sammanfattande resultat


Kostnaden för denna del har dessutom ökat kraftigt under senare år. Det är en förklaring till att det under de senaste tiotal åren byggts upp bety-dande placeringsportföljer i landstingen.

Pensionsskulden per invånare är inte jämnt fördelad över enskilda kommuner och landsting utan det varierar en hel del. Högst skuld har vanligen små avfolkningskommuner i norr och de landsting som har uni-versitetssjukhus.

Pensionsskulden motsvaras således enbart i liten utsträckning av fon-derade tillgångar. De finansiella placeringstillgångarna är betydande i vissa kommuner och landsting. Men sammantaget är de små i förhållande till den totala pensionsskulden.

Enkäten belyser även den praktiska hanteringen. Det finns i dag två administratörer av tjänstepensionerna, KPA och Skandikon. KPA har do-minerat länge som administratör, men Skandikon har ökat sin andel nå-got. Ett fyrtiotal kommuner och 6–7 landsting har bytt administratör. By-tena tycks ha fungerat väl enligt enkätsvaren.


Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden

Kommuner och landstings pensionsskuld är mycket stor, kring 480 miljarder kronor. Merparten är en gammal skuld som härrör från ett äldre pensionssystem före 1998, då den kommunala pensionen hanterades ”pay as you go”. Denna del av pensionsskulden uppgår år 2015 till 358 miljarder kro-nor och har på senare år börjat minska.

Framförallt i landstingen fortsätter pensionsskulden intjänad från och med 1998 avseende höginkomsttagare att växa i rask takt. Samtidigt byggs en placeringsportfölj upp i de flesta landsting.

Pensionsskulden en börda från förr

Kommuner och landsting har sedan gammalt en stor pensionsskuld. Den härrör från den tiden då den kommunala tjänstepensionen var brutto-samordnad med den allmänna pensionen. Liksom i det allmänna pensionssystemet användes då ett fördelningssystem och kostnaderna för pensioner togs vid utbetalning. Med tiden har synen på pensionskostna-derna förändrats och även avtalen har förändrats. Sedan 1998 är tjänste-pensionen i kommunerna fristående och till största delen avgiftsbestämd och utbetalad till den anställdes pensionsförvaltare.

Tabell A. Pensionsskuld i kommuner och landsting, år 2015

Miljarder kronor inkl. särskild löneskatt

Intjänad

före 1998

Intjänad

från 1998

Total pensions-

skuld

Varav särskild

löneskatt

Kommuner 209 33 243 47

Landsting 149 89 238 46

Sammantaget 358 122 481 93

Källa: SCB.

Kvar finns emellertid en stor pensionsskuld från tiden före 1998. Skulden har dock börjat minska på senare år, dels på grund av att den är under ut-betalning och dels på grund av att den värdesäkring som görs på senare

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden


år har varit låg eftersom ökningen av priser varit lågt. Utbetalningarna av den gamla pensionsskulden fortsätter att belasta den kommunala ekono-min i många år framåt. Närmare 1 skattekrona sammantaget i kommuner och landsting går till betalning av pensioner från förr (se diagram A). Av detta utgör 24,26 procent den särskilda löneskatten som infördes retroak-tivt 1992 på denna redan intjänade skuld.

Diagram A. Sammantagen kostnad i kommuner och landsting för pensionsutbetal-ningar på gamla skulden intjänad före 1998

Skattekronor

Källa: SCB och egna beräkningar.

Pensionsskulden beräknas som nuvärdet av hittills intjänade framtida pensionsutbetalningar. Räntenedgången har medfört att den så kallade RIPS-räntan, det vill säga diskonteringsräntan för värdering av pensions-skulden sänkts två gånger år 2011 respektive år 2013, vilket medfört att skulden ökat kraftigt; sammantaget svarar denna nuvärdesberäkning för en ökning av skulden med cirka 80 miljarder kronor. Även en ökad livs-längd medför att skulden stiger. En längre livslängd innebär ett reellt högre åtagande medan ränteförändringen egentligen inte innebär något större åtagande utan enbart att värderingen av åtagandet blivit större. Livslängdsantagandet i RIPS 07 följer tryggandegrundernas generations-modell, vilket är oförändrat sedan 2007.

Från och med 1998 är tjänstepensionen i huvudsak avgiftsbestämd och utbetald. För anställda med löner över taket i det allmänna pensionssy-stemet finns det emellertid även en förmånsbestämd pension. Detta åta-gande redovisas som en skuld men den är till skillnad från den tidigare uppbyggda pensionsskulden kostnadsförd och därmed inte belastande ut-över den vanliga ekonomistyrningen. Det är främst i landstingen den för-månsbestämda pensionen har betydelse. I kommunerna är det betydligt färre av de anställda som har lönenivå över taket och dessutom så tende-rar kommuner i större utsträckning försäkra bort det förmånsbestämda intjänandet efter 1998. I diagram C ser vi att pensionsskulden avser för-måner intjänade efter 1998 ökar snabbt i landstingen. I kommunerna är den skuldökningen liten.

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

0,90

1,00

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015



Diagram B. Pensionsskulden i kommuner och landsting år 2000–2015 inklusive sär-skild löneskatt

Miljarder kronor

Källa: SCB och SKL.

Diagram C. Pensionsskulden i landsting år 2000–2015 inklusive särskild löneskatt

Miljarder kronor


Pensionsskulden skiljer sig åt mellan olika kommu-ner och landsting

Den sammantagna pensionsskulden i kommuner motsvarar i dag cirka ett års löner i sektorn, medan skulden i landstingen motsvarar cirka två och ett halvt års löner. Pensionsskulden varierar dock i storlek mellan en-skilda kommuner och enskilda landsting.

I genomsnitt uppgår den totala pensionsskulden i landstingen till 24 000 kr per invånare, varav cirka 15 000 avser intjänandet före 1998 den så kallade ansvarsförbindelsen. Högst skuld har Västerbotten med

0

100

200

300

400

500

600

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pensionsskuld Förmåner intjänade före 1998 Förmåner intjänade fr.o.m. 1998

0

50

100

150

200

250

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pensionsskuld Förmåner intjänade före 1998 Förmåner intjänade fr.o.m. 1998



cirka 33 500 kronor per invånare medan Region Halland enbart har 19 000 kronor per invånare i skuld. Tydligt är att de landsting som har universitetssjukhus i kombination med en liten befolkning har högst skuld per invånare.

I landstingen är även skulden intjänad efter 1998 betydande och av-sättningen för den uppgår till cirka 9 000 kronor per invånare. I lands-tingen är det förhållandevis många anställda som har inkomster utöver taket i det allmänna pensionssystemet och därmed tjänar in en förmåns-bestämd pension hos arbetsgivaren. Flertalet landsting sätter idag av me-del i en pensionsportfölj inom landstingets finansförvaltning för dessa pensioner. Ett vanligt finansiellt mål är att portföljen ska motsvara av-sättningens storlek. Två av de största landstingen/regionerna har dock mycket stora investeringar och som strategi att återlåna alla pensionsme-del.

Tabell B. Pensionsskuld i landsting och regioner år 2015

Kronor per invånare

Intjänad

före 1998

Intjänad

från 1998

Total pensions-

skuld

Västerbottens läns landsting 20 939 12 507 33 446

Region Örebro län 19 597 10 969 30 566

Norrbottens läns landsting 20 174 9 510 29 684

Landstinget Värmland 19 996 8 177 28 173

Landstinget i Uppsala län 15 377 12 740 28 117

Landstinget Blekinge 18 848 9 037 27 885

Region Jämtland Härjedalen 19 030 8 832 27 862

Landstinget Västernorrland 18 803 8 844 27 647

Landstinget Dalarna 18 568 8 907 27 475

Region Östergötland 17 471 9 723 27 194

Region Gävleborg 18 473 8 516 26 989

Landstinget i Kalmar län 17 852 8 402 26 254

Landstinget Västmanland 15 711 9 047 24 758

Region Kronoberg 16 042 8 089 24 131

Riket, vägt medeltal 15 157 9 045 24 202

Region Jönköpings län 14 745 9 303 24 048

Västra Götalandsregionen 15 405 8 563 23 968

Region Skåne 14 071 9 153 23 224

Landstinget i Sörmland 14 561 7 723 22 284

Stockholms läns landsting 11 133 8 805 19 938

Region Halland 11 856 7 046 18 902


I kommunerna är den genomsnittliga skulden knappt 25 000 kronor per invånare år 2015. Siffran är ännu preliminär men det är en minskning med cirka 1 000 kronor per invånare jämfört med år 2014. Anledningen till att pensionsskulden nu minskar är att utbetalningarna/amortering-arna blivit allt högre i kombination med att det varit väldigt svag utveck- ling av värdeuppräkningen eftersom prisbasbeloppet ligger stilla. Den gamla skulden (ansvarsförbindelsen) dominerar stort, den utgör nära 90 procent av totala pensionsskulden medan avsättningen för intjänandet ef-ter 1998 är cirka 3 000 kronor per invånare. Det förklaras huvudsakligen



av lönenivån i kommuner, med få med inkomster över 7,5 inkomstbas-belopp. En del kommuner har även försäkringslösning för höginkomst-tagarna i dag och därmed blir det ingen skuld. Detta har dock inte så stor omfattning räknat i miljarder kronor.

Den lägsta pensionsskulden finns i några Skånekommuner. Där hela eller en stor del av pensionsskulden har lösts genom försäkring. Låg skuld har även några starkt växande förortskommuner till Stockholm. Den högsta skulden per invånare återfinns i stället i norra Sverige. De tio kom-munerna med högst pensionsskuld per invånare finns alla i Norrbotten och Västerbotten. En förklaring är att dessa kommuner har haft minskad befolkning.

Tabell C. Kommuner med högst respektive lägst pensionsskuld i form av ansvars- förbindelse, avsättning och total, år 2015

Kronor per invånare

Intjänad

före 1998

Intjänad

från 1998

Total pensions-

skuld

10 högsta

Pajala 40 574 2 634 43 208

Övertorneå 37 156 4 744 41 900

Sorsele 40 628 1 145 41 773

Strömsund 34 588 5 728 40 316

Bräcke 35 749 3 705 39 454

Kramfors 34 110 3 889 37 999

Härjedalen 34 086 3 762 37 848

Malå 33 618 3 870 37 488

Ånge 30 175 6 497 36 672

Älvsbyn 33 382 2 755 36 137

Riket, vägt medeltal 21 253 3 390 24 643

10 lägsta

Hedemora 16 390 417 16 807

Kävlinge 15 837 777 16 614

Vellinge 14 968 1 384 16 352

Tidaholm 14 641 429 15 070

Trosa 12 386 1 189 13 575

Svedala 12 828 496 13 324

Knivsta 9 712 517 10 229

Åstorp 8 452 298 8 750

Höör 3 926 780 4 706

Sjöbo 68 336 404

Källa: SCB prel. RS.

Tabell C visar på polariseringen. Den högsta skulden ligger på över 43 000 kronor per invånare i Pajala medan Sjöbo har en obefintlig skuld. Sett över hela kommunkollektivet har hälften av kommunerna en sam-mantagen pensionsskuld mellan 22 000–30 000 kronor per invånare.

Enkätredovisning


Enkätredovisning

Först visas den aktuella frågan med ett svarsdiagram. Vid sidan finns en kortare analys. Kommuner och landsting visas normalt i olika diagram. Diagrammen över kommuner är benämnda A medan diagrammen över landsting B.

Av 20 landsting/regioner besvarade 16 stycken enkäten, medan 219 av de 290 kommunerna besvarade enkäten.

På sidorna 23–24 finns enkätens frågor.

Pensionskuldsproblematiken – politisk diskussion

Diagram 1A Kommun: Har pensionsskulden och dess påverkan på er ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige och/eller "Styrelsen" under de senaste tre åren?

Procent

Pensionsskulden har diskuterats,

vanligtvis mer än en gång i två

tredjedelar av kommunerna. Det

är således fortfarande så att

pensionsskulden ofta diskuteras

men mindre vanligt än för fyra år

sedan då fyra femtedelar av kom-

munerna hade haft frågan uppe

för politisk diskussion.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

Nej Ja, vid 1-2 tillfällen Ja, fler än 2 tillfällen

Enkätredovisning


Diagram 1B Landsting: Har pensionsskulden och dess påverkan på er ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige och/eller ”Styrelsen” under de senaste tre åren?

Procent

Pensionsskulden har diskuterats i

stort sett i alla landsting. Mer än

hälften av landstingen har diskute-

rat frågan vid fler än två tillfällen.

Strategi för den gamla pensionsskulden

Diagram 2A Kommun: Vilket påstående stämmer bäst för er när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)?

Procent

Knappt hälften av kommunerna har

som strategi att utjämna belast-

ningen av pensionsskulden. Denna

andel har minskat något jämfört

med 2011 – istället är det något fler

kommuner som uttalar som strategi

att återlåna hela pensionsskulden.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Nej Ja, vid 1-2 tillfällen Ja, fler än 2 tillfällen

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Vi har som strategi att återlåna helapensionsskulden

Vi har en strategi för att jämnaut/minska belastningen av

pensionsutbetalningar

Vi har ingen särskild strategi

2015 års enkät 2011 årsenkät

Enkätredovisning


Diagram 2B Landsting: Vilket påstående stämmer bäst för er när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)?

Procent

Två tredjedelar av landstingen har

som strategi att jämna ut / minska

belastningen av pensions-utbetal-

ningar. Det är färre än för fyra år

sedan.

Men anledning av att pensionsskulden har minskat något de senaste året frågar vi om detta föranlett någon förändring av strategi (enkätfråga 3). Det är 7 procent som svarar ja på denna fråga, medan hela 93 procent svarar nej. Bland kommentarerna noteras att en del gjort försäkringslös-ningar.

Hur hanteras dagens pensionsintjänande avseende förmånsbestämd pension?

Diagram 3A Kommun: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension

Procent

Det är en betydande förändring jmf

med enkäten år 2011. Det är be-

tydligt färre kommuner som försäk-

rar bort delar av pensionen och fler

som säger att pensionsintjänandet

hanteras inom den normala styr-

ningen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Vi har som strategi att återlåna helapensionsskulden

Vi har en strategi för att jämnaut/minska belastningen av

pensionsutbetalningar

Vi har ingen särskild strategi

2015 2011

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Avsättningen/pensionsskuldenintjänad från 1998 ska

motsvaras av placeradetillgångar för pensioner

Kommunenförsäkrar bort denförmånsbestämda pensionen,

varför ingen pensionsskuld(avsättning) byggs upp

Kommunen försäkrar bort delarav den förmånsbestämda

pensionen

Pensionsintjänandet hanterasinom den normalaekonomistyrningen

2015 års enkät 2011 års enkät

Enkätredovisning


Diagram 3B Landsting: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension

Procent

I landstingen har cirka en tredjedel

som mål att avsättningen ska mots-

varas av placeringstillgångar. Me-

dan majoriteten anser att pensions-

intjänandet hanteras inom den nor-

mala styrningen. Det är inget av

landstingen som försäkrar bort de-

lar av åtagandet.

Placeringar / Försäkringar

Fyra av tio kommuner har så kallade öronmärkta tillgångar för pensions-utbetalningar. Medan cirka 60 procent inte har några sådana tillgångar. Det säger dock ingenting om hur det står till med övriga tillgångar.

Kommunernas ekonomiska förutsättningar varierar och strategin kan vara olika. Det är exempelvis vanligt att storstadskommuner med förhål-landevis liten belastning av den gamla pensionsskulden inte har öron-märkt tillgångar för pensionsskulden. Men istället kan exempelvis dessa kommuner inneha andra stora tillgångar, såsom mark och fastigheter med mera. Det finns även några kommuner som löst av stora delar av sitt pensionsåtagande med hjälp av försäkring, däribland Sjöbo kommun som har löst in hela sitt pensionsåtagande.

Diagram 4 Kommun: Har kommunen ”öronmärkta” tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar?

Procent

40 procent har öronmärkta tillgångar

för pensionen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Avsättningen/pensionsskuldenintjänad från 1998 ska

motsvaras av placeradetillgångar för pensioner

Landstinget/regionen försäkrarbort den förmånsbestämda

pensionen, varför ingenpensionsskuld (avsättning)

byggs upp

Landstinget/regionen försäkrarbort delar av den

förmånsbestämda pensionen

Pensionsintjänandet hanterasinom den normalaekonomistyrningen

Inget av ovanstående.

2015 2011

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Ja Nej

Enkätredovisning


Kommunernas portfölj

Enligt SCB:s statistik var de öronmärkta tillgångarna i kommunerna för framtida utbetalningar på pensionsskulden drygt 20 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 8 procent av den totala pensionsskulden. Bland de som besvarat vår enkät motsvarar tillgångar sammantaget till cirka 17 miljarder kronor.

I bokförda värden är andelen aktier 31 procent. Aktieandelen blir något högre om vi istället väljer att se på marknadsvärden. Medan räntebärande tillgångar svarar för 54 procent. Resterande del utgörs av övriga till-gångar.

Diagram 5A Kommun: Placeringstillgångar i pensionsmedelsportföljer

Procent

Räntebärande tillgångar exempel-

vis i form av obligationer domine-

rar med cirka 54 procent medan

aktieandelen utgör cirka en tred-

jedel, resterande är övriga till-

gångar.

Landstingens portfölj

Landstingen har i allmänhet betydande pensionsplaceringsportföljer, vil-ket hänger samman med att de har betydande avsättningar för förmåns-bestämda pensioner. Det är enbart Stockholm och Skåne som saknar öronmärkta tillgångar för pensioner.

Flera landsting har som mål att ha medel motsvarande avsättning. Ett par landsting har fullfondsredovisning och betydligt större placerings-portföljer än övriga landsting. Det är nu aktuellt för en del landsting, ex-empelvis Östergötland som har den största portföljen, att använda en del av pensionsmedelsportföljerna till de stora investeringsbehoven. Sam-mantaget så uppgår pensionsmedelsportföljerna till 35 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 15 procent av landstingens totala skuld. Men om vi exkluderar Stockholm och Skåne, som aktivt beslutat sig för att återlåna medlen, motsvarar portföljen cirka 21 procent av skulden. I bokförda värden är andelen aktier 37 procent, andelen blir högre om vi ser på marknadsvärden. Medan räntebärande tillgångar svarar för 61 pro-cent.

31

54

15

Aktier

Räntebärande papper

Övrigt

Enkätredovisning


Diagram 5B Landsting: Placeringstillgångar i pensionsmedelsportföljer

Procent

Landstingen har mest räntebä-

rande tillgångar 61 procent, men

även betydande aktieportföljer.

Försäkring av den förmånsbestämda pensionen van-ligt bland kommuner

Enligt enkäten så är det en mindre del av pensionsförpliktelserna som er-satts genom försäkring, enligt de kommuner som uppgivit belopp sum-merar det till drygt 2 miljarder kronor, det vill säga enbart motsvarande cirka 1 procent av pensionsskuldens storlek. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor sedan föregående enkät. Alla kommuner har dock inte svarat på frågan och det är inte helt enkelt att tolka detta. Men enligt RKR bör kommunerna uppge hur mycket försäkringslösningar i kronor räknat som har ersatt pensionsförpliktelser.

Löpande hanteras en del av de aktuella pensionsåtagandena med för-säkring hos försäkringsbolagen. Den försäkringslösning som är vanligast bland kommuner år 2014 är att köpa en försäkring för den förmånsbe-stämda pensionen som tjänas in i dag. I kommunerna är det förhållande-vis få arbetstagare som tjänar in den förmånsbestämda pensionen som omfattar pensionsrättigheter för inkomstdelar över cirka 37 000 kronor per månad.

37

61

2Aktier

Räntebärandepapper

Övrigt

Enkätredovisning


Diagram 6 Kommun: Försäkringslösningar för olika delar av pensioner

Antal

Försäkringslösning används

främst för den förmånsbestämda

pensionen.

Det är inget landsting som ersatt pensionsförpliktelserna med försäkring enligt enkäten. Dock har ett landsting uppgivit att de tecknat försäkring för förmånsbestämd pension år 2014.

Tidigare pension med särskilt avtalad tjänstepen-sion (SAP) lite ovanligare

Kommuner och landsting har möjlighet att träffa avtal om tidigare pen sionsavgång. Det är cirka 22 procent av kommunerna som träffat sådana avtal om särskild avtalspension. Det är något färre än vid föregående en-kät då cirka 28 procent hade tecknat sådana avtal.

Andelen av landstingen som använt SAP var 40 procent år 2015, vilket kan jämföras med 76 procent vid föregående enkät år 2011.

Diagram 7 Kommun: Har ni träffat avtal om särskild avtalspension under år 2014?

Procent

Omkring 20 procent av kommu-

nerna har använt sig av särskild

avtalspensionen, vilket är färre än

för fyra år sedan.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Ansvarsförbindelsen Förmånsbestämdålderspension intjänad efter

1998

Särskild avtalspension (SAP),visstid, politiker

Efterlevandepension

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%


Ja Nej

Enkätredovisning


Bedömning av pensionskuldsbelastning

Under 2014 och 2015 så minskade pensionsskulden i de flesta av kommu-nerna. Detta beror förutom på att en allt större del av den gamla skulden är under utbetalning, även på att värdeuppräkningen var obefintlig ef-tersom inflationen låg still.

Denna verklighet bekräftas av ekonomichefernas svar på frågan om pensionsskuldens belastning. De flesta anser liksom tidigare att pensions-utbetalningarna är belastande men hanterbara.

Diagram 8A: Hur bedömer du som ekonomichef din kommuns framtida belastning av pensionsutbetalningar?

Procent

Merparten av ekonomicheferna anser

att kostnadsökningarna för pensioner

är belastande men hanterbara. Jäm-

fört med för fyra år sedan är det färre

kommuner som är mycket bekym-

rade.

Diagram 8B: Hur bedömer du som ekonomichef ditt landstings/regions framtida be-lastning av pensionsutbetalningar?

Procent

Bland landstingen har oron för pen-

sionskostnadernas påverkan på eko-

nomin snarare ökat än minskat.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

De ökande pensionsutbetalningarna är

mycket betungande – kommer kräva skattehöjningar

Betydande kostnadsökningarframöver som är belastande

men hanterbara inomkommunens ekonomi

Pensionsutbetalningarna ärinte något bekymmer då vi har

planerat för detta/har godekonomi

Pensionsutbetalningarna påden gamla skulden har eller

kommer snart (inom 5 år) attbörja avta och ger därmed en

minskande belastning


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

De ökande pensionsutbetalningarna är

mycket betungande – kommer kräva skattehöjningar

Betydande kostnadsökningarframöver som är belastande

men hanterbara inomlandstingets/regionens

ekonomi

Pensionsutbetalningarna ärinte något bekymmer då vi har

planerat för detta/har godekonomi

Pensionsutbetalningarna påden gamla skulden har eller

kommer snart (inom 5 år) attbörja avta och ger därmed en

minskande belastning

2015 2011

Enkätredovisning


Administration / hantering

KPA har sedan länge dominerat som administratör av kommuners och landstings pensionsskuld. Under slutet av 1990-talet etablerades SPP på marknaden. Men SPP lade ner den kommunala grenen av verksamheten och KPA övertog förra årets SPP:s kunder. Skandia/Skandikon, som varit de minsta administratörerna, har på senare tid ökat sina marknadsande-lar och har idag cirka en femtedel av kommunkunderna.

Tabell 1. Huvudsaklig administratör, andelar

Procent

2015 2011

KPA 79 83

Skandia, Skandikon 21 5

SPP, annan 0 12

Tabell 2. Antal kommuner som bytt administratör de tre senaste åren (föregående enkät inom parentes)

Ja – bytt Nej – inte bytt

Antal kommuner 38 (29) 168 (203)

Antal landsting 6 (0) 10 (19)

Det är således lite fler som bytt administratör. KPA har nu i Skandikon fått en konkurrent som har en betydande del av kunderna. Landstingen har tidigare alla haft KPA som administratör, men nu har Skandikon tagit över pensionsadministration för 7 av landstingen. Enligt enkäten var det 6 landsting som bytt administratör men alla landsting har inte besvarat enkäten.

Diagram 9 Kommun: Hur fungerade bytet av pensionsadministratör i kommunen?

Procent

Det är enbart cirka 5 procent som

anser att bytet av administratör

fungerat dåligt.

Det ser ut som det fungerat bra att byta administratör enligt de som sva-rat på enkäten.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt

enkät år 2015 enkät år 2011

Enkätredovisning


Flertalet av kommunerna och samtliga landsting beställer prognoser minst två ggr om året.

Diagram 10 Kommun: Hur ofta beställer ni pensionsprognoser från er administratör?

Procent

Flertalet kommuner beställer pen-

sionsprognoser flera gånger om året.

När det gäller långtidsprognoser är det enbart cirka häften av kommuner och landsting som beställer sådana.

Tabell 3. Beställer ni långsiktsprognoser (tio år och längre)?

Ja Nej

Kommuner 52 48

Landsting 56 44

Diagram 11 Kommun: Aktualiseringsgrad pensionsskuld

Storhet

Aktualiseringsgraden har ökat.

Enbart cirka 10 procent av kommunerna har en aktualiseringsgrad under 80 procent. Det är en kraftig förbättring jmf med föregående enkät. De

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Med några års mellanrum En gång per år Två eller flera gånger per år


0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

50 % ellermindre

51-60% 61-70% 71-80% 81-90% 90-95% 95 % eller mer

2015 2011

Enkätredovisning


flesta ligger över 90 procents aktualiseringsgrad. Samtliga landsting lig-ger över 90 procents aktualiseringsgrad.

Pensionsskulden redovisas enligt den s k blandmodellen, vilken inne-bär att kostnaden för pensionsskulden intjänad före 1998 tas vid utbetal-ning. Det innebär att skulden intjänad före 1998 redovisas som en not på balansräkningen; en ansvarsförbindelse. Detta är den rådande redovis-ningslagen. Enligt enkäten så svarar 90 procent av kommuner och lands-ting att de redovisar enligt den blandade modellen.

Tabell 4 Kommuner och landsting: Redovisar ni pensionskostnaderna enligt blandmodellen?

Antal och procent

Kommuner Antal Procent

Ja 185 90

Nej 20 10

Landsting

Ja 14 88

Nej 2 13

Anm.: Alla landsting och kommuner har ej svarat.

I mars 2016 presenterades den kommunala redovisningsutredningen, som föreslår att den kommunala pensionsskuldsredovisningen ska änd-ras från blandmodell till fullfondering. Denna fråga har länge diskuterats i sektorn. De kommuner som svarat att de inte använder blandmodellen har i kommentaren oftast svarat att de tillämpar fullfondering.

Pensioner för förtroendevalda

I samband med valet 2014 så infördes nya pensionsbestämmelser för för-troendevalda. Pensionsbestämmelserna för politikerna är inte kollektiv-avtalade utan det är upp till varje enskild kommuns fullmäktige att anta dem. De nya bestämmelserna (OPF-KL), omfattar alla förtroendevalda men förmånerna är mindre generösa, avtalet är upplagt som det nya av-giftsbestämda kollektivavtalet AKAP-KL. De politiker som sedan tidigare går på den äldre politikerpensionsavtalsbestämmelserna kvarstår dock vid det gamla (PBF).

Omkring en femtedel av kommunerna har inte några pensionskuldsbe-räkningar för förtroendevaldas pensioner medan drygt 50 procent har be-räkningar enligt PBF och även omkring 50 procent har beräkningar enligt OPF. Landstingen har liknade siffror.

Enkätredovisning


Diagram 12A Kommun: Görs pensionsskuldsberäkningar för politiker?

Procent

Diagram 12B Landsting: Görs pensionsskuldsberäkningar för politiker?

Procent

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Nej Ja, enligt äldrepensionsbestämmelsen förförtroendevalda (PBF m.fl.)

Ja, enligt bestämmelser omomställningsstöd och

pension till förtroendevalda(OPF)

Ja, med egna avtal

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Nej Ja, enligt äldrepensionsbestämmelsen förförtroendevalda (PBF m.fl.)

Ja, enligt bestämmelser omomställningsstöd och

pension till förtroendevalda(OPF)

Ja, med egna avtal


Bilaga: Enkätens frågor

3 Har pensionsskulden och dess påverkan på er ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige och/eller kommun/landsting under de senaste tre åren?

4 Vilket påstående stämmer bäst för kommun/landsting när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)?

5 Har det föranlett någon förändring av strategin när det gäller pensionsskulden?

6 På vilket sätt har strategin ändrats? 7 Hur har kommun/landsting agerat för att hantera pensionskostna-

derna för ansvarsförbindelsen? 8 Hur hanteras dagens pensionsintjänade (intjänade efter 1998) avse-

ende den förmånsbestämda pensionen?

Placeringar/Försäkringar

10 Har ni ”öronmärkta” (av fullmäktige beslutad placering) tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar?

11 I vilken typ av placeringar finns tillgångarna? 12 Har någon del av pensionsförpliktelserna ersatts med försäkring? 13 Till vilket belopp har pensionsförpliktelserna minskat genom försäk-

ring enligt årsredovisningen 2014? 14 Har kommun/landsting köpt försäkringar för olika delar av pensions-

kostnaderna under 2014? 15 Har ni träffat avtal om särskild avtalspension under år 2014? 16 Redovisar ni pensionskostnaderna enligt blandmodellen? 17 Beskriv kort principerna för hur ni redovisar pensionerna. 18 Hur bedömer du som ekonomichef kommun/landsting framtida be-

lastning av pensionsutbetalningar?

RIPS-regelverket

RIPS 07 kallas det regelverk som styr hur det kommunala pensionsåta-gandet ska beräknas. Det innehåller en beskrivning av avtalen och förut-sättningar (parametrar) för hur skulden ska beräknas. Syftet är att få en enhetlig och korrekt beräkning av pensionsåtagandena i kommuner och landsting. 20 Känner du till regelverket ”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld –

RIPS 07”? 21 Hur anser du att RIPS 07 har fungerat i den löpande hanteringen av

pensionskostnaderna? 22 Vilken värdering av pensionsskulden anser du att RIPS 07 ger? 23 Utgångspunkten för RIPS 07 är att kommuners och landstings pen-

sionsskuld värderas korrekt samtidigt som den inte omvärderas alltför ofta. Pensionsskuldens betydande storlek gör att omvärderingar kan

Bilaga: Enkätens frågor


medföra stora slag i den ekonomiska redovisningen. Avgörande för pensionsskuldens värdering är bland annat livslängdsantaganden och diskonteringsränta.

24 Känner du till att RIPS 07 har en egen modell för övervakning av dis-konteringsräntan, den s k indikatorn?

25 Hur anser du att RIPS 07 fungerat vid förändrad diskonteringsränta i redovisningen?

26 Hur anser du att informationen från SKL angående RIPS-räntan varit? 27 Hur uppfattar du RIPS trovärdighet och kommunicerbarhet? 28 Anser du att diskonteringsräntan bör vara stabilare, dvs. mer trögrör-

lig, eller mer anpassad till ränteläget på marknaden, dvs. rörligare än enligt RIPS modellens nuvarande avvägning?

29 Har ni andra synpunkter som rör pensioner och RIPS 07 regelverket? kommun/landsting

Administration

31 Vilken administratör anlitar ni huvudsakligen för beräknandet av pensionsskuld och utbetalningar av pensioner?

32 Har ni bytt administratör under de tre senaste åren? 33 Hur har bytet av administratör fungerat? 34 Vad var det som inte fungerade vid bytet? 35 Hur ofta beställer ni pensionsprognoser från er administratör? 36 Har ni beställt någon kommun/landstinglångsiktsprognos (10 år eller

längre) de senaste tre åren? 37 Har kommun/landsting pensionsskuldsberäkningar för politikerpen-

sioner och i så fall, enligt vilka avtal? 38 Vilken aktualiseringsgrad har ni på er pensionsskuld? 39 Om du har några övriga kommentarer angående pensioner, var vänlig

lämna dem här:

Kommuners och landstings pensionsskuld 2015

Ekonomi och hantering

Kommuner och landstings gamla pensionsskuld är ofta diskute-rad inom såväl sektorn som i media. Nu har den gamla skuldenbörjat minska, men en betydande ekonomisk belastning på grundav pensionsutbetalningar kommer kvarstå i decennier framöver.

Pensionsskulden är huvudsakligen ofonderad. Men i knappt hälf-ten av kommunerna och i de flesta landsting finns finansiella pla-ceringstillgångar för att minska eller utjämna belastningen.

Rapporten bygger på en enkät ställd till ekonomichefer och eko-nomidirektörer i samtliga kommuner och landsting. Ungefär 75procent har besvarat enkäten.

Enkäten belyser hur pensionsskulden hanteras och hur pen-sionsbördan skiljer sig åt mellan enskilda kommuner och lands-ting, samt hur mycket tillgångar som finns öronmärkta för kom-mande pensionsutbetalningar.

Kommuners och landstings pensionsskuld 2015 – ekonomi och han-tering är gratis och kan enbart laddas ned från Sveriges Kommu-ner och Landstings webbplats: www.skl.se.

Ladda ned på www.skl.se/publikationer.

Pris Gratis.ISBN 978-91-7585-083-2

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Telefon 08-452 70 00

www.skl.se

7585 083 2

Documents

Transcript of 7585 083 2