7585 079 5

Köp av verksamhet2014KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 2006–2014

SverigesKom

muneroch

LandstingK

öpavverksam

het2014kom

muner

landstingochregioner2006

20142015

Köp av verksamhet2014KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 2006–2014

2 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Upplysningar om innehållet:Lena Svensson, [email protected]

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting

1:a upplagan, november 2015

Text Mona Fridell, Siv-Marie Lindquist, Agneta Rönn, Katarina Sistrup, Siv Stjernborg

Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson

Bild omslaget Rickard Liljero Eriksson, från Gustavsbergs vårdcentral

Tryck Linköpings Tryckeri AB

Papper Skandia 2000 White 200 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga)

Typsnitt Chronicle och Whitney

ISBN 978-91-7585-079-5

Förord

Kommuner, landsting och regioner köper allt mer verksamhet. Ökningen mel-lan åren 2006–2014 var större de första åren men har därefter planat ut. Ut-vecklingen skiljer sig emellertid åt inom de olika verksamhetsområdena. Detfinns också stora skillnader mellan enskilda kommuner, landsting och regio-ner.

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) fortsätter att följa utvecklingenoch i denna skrift får du på ett samlat och enkelt sätt ta del av fakta.

I årets upplaga redovisas förutom omfattningen på verksamhetsköp i eko-nomiska termer också valfrihetssystemens utveckling. Även uppgifter om hurstor andel av de anställda inom vård, skola och omsorg som har privat arbets-givare presenteras samt utvecklingen av privata utförare av de offentligt fi-nansierade välfärdstjänsterna.

Skriften har tagits fram av Siv-Marie Lindquist, Mona Fridell, Agneta Rönn,Siv Stjernborg och Katarina Stistrup, avdelningen för ekonomi och styrning.Lena Svensson har varit projektledare.

Stockholm i november 2015

Bettina Kashefi

Avdelningen för ekonomi och styrningSveriges Kommuner och Landsting

Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 2006–2014 3


Innehåll

5 1. Sammanfattning6 Stor variation i landet

7 De tio kommuner som köper mest respektive minst verksamhet

7 Landsting och regioner som köper mest respektive minst verksamhet

8 Många är berörda

11 2. Inledning12 Underlag

12 Utförarregistret

13 Länkar till webbplatser

15 3. Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014

15 Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014

16 Kommunal verksamhet totalt

17 Kommunernas köp av verksamhet från olika utförare

20 Pedagogiska verksamheter

23 Vård och omsorg

29 4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

29 Landstingens och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

30 Landstingens och regionernas verksamhet totalt

31 Landstingens och regionernas köp av verksamhet från olika utförare

34 Hälso- och sjukvård

35 Primärvård

40 Specialiserad somatisk vård

42 Specialiserad psykiatrisk vård

43 Tandvård

45 5. Privata utförare45 Antal privata utförare i kommuner, landsting och regioner

49 Företagare i välfärdssektorn

59 6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare59 Sysselsättningen ökar främst hos privata arbetsgivare

62 Konjunkturinstitutets (KI) beräkning över privat sysselsättning i kommunalt

finansierade välfärdstjänster

63 SKL:s bearbetning av RAMS-statistiken

67 Bilaga 1 – Definitioner67 Definitioner kommuner

71 Definitioner landsting och regioner

73 Bilaga 2 – Tabeller kommuner

77 Bilaga 3 – Tabeller landsting och regioner

83 Bilaga 4 – SNI-koder

SammanfattningKommuner, landsting och regioner köper allt mer verksamhet.Ökningen mellan åren 2006–2014 var större under de första årenmen har därefter planat ut. Utvecklingen ser emellertid olika utinom de olika verksamhetsområdena. Det finns också stora skill-nader mellan enskilda kommuner, landsting och regioner.

Sveriges kommuner, landsting och regioner köper allt mer varor och tjänsterför att kunna genomföra sina uppdrag. Kostnaderna uppdelas på kostnaderför köp av verksamhet, externa varor, köp av tjänster och bidrag samt övrigakostnader. Övriga kostnader motsvarar till stor del kostnader för egen regi.

Med köp av verksamhet avses kostnader för verksamheter som bedrivs avtill exempel privata företag eller andra kommuner, landsting för de egna in-vånarnas del. I köp av verksamhet ingår enbart köp av kärnverksamhet, till ex-empel grundskola, vård och omsorg om äldre eller primärvård. Köp av stöd-verksamhet, som städning och fastighetsskötsel ingår i kostnadsposten köp avtjänster.

Tabell 1. Verksamheternas totala kostnader 2014, fördelat på olika typer av kostnaderMiljoner kronor och andelar i procent

Kommuner Landsting och regioner

Totala kostnader 543 336 100 % 307 766 100 %

Köp av verksamhet 93 129 17 % 54 759 18 %

Externa varor 22 333 4 % 46 462 15 %

Tjänster o bidrag 74 590 14 % 58 055 19 %

Övriga kostnader 353 284 65 % 148 490 48 %

Källa: Statistiska centralbyrån.


KAPITEL1

I Köp av verksamhet redovisas köp av såväl offentliga som privata utförare.Köp från privata utförare bryts också ner på köp från privata företag, från ide-ella föreningar och stiftelser samt från enskilda.

Tabell 2. Köp av verksamhet 2014 av verksamhetens totala kostnader samt fördelat på olika typerav utförareMiljoner kronor och andelar i procent

Kommuner Landsting och regioner

Köp av verksamhet totalt 93 129 17 % 55 759 23 %

Köp av offentliga utförare 12 133 2 % 19 013 8 %

Köp av privata utförare* 80 959 15 % 35 683 15 %

varav köp från privata företag* 66 535 12 % 34 583 15 %

varav köp föreningar, stiftelser o enskilda 14 424 3 % 1 100 0,5 %

*Se Bilaga 1 • Definitioner för vad som ingår i privata företag respektive ideella föreningar ochstiftelser.Källa: Statistiska centralbyråns räkenskaper för kommuner och landsting 2014.

Alla uppgifter om kostnader avser löpande priser. Den beräknade procentu-ella förändringen mellan åren redovisas utan korrigering utifrån den allmän-na kostnadsökningen.

Stor variation i landet


1. Sammanfattning

Diagram 1. Landstings, regioners och kommuners köp av verksamhet från privata företag och för-eningar/stiftelser fördelat per län, år 2011 och 2014.Andel av totala kostnaden

Procent0 5 10 15 20 25 30

20142011

Stockholms länUppsala län

Region SkåneÖstergötlands länVästmanlands län

Region HalladGävleborgs län

Region Gotland*Södermanlands län

Jönköpings länV:a Götlandsregionen

Kronobergs länKalmar län

Värmlands länJämtlands län

Örebro länVästernorrlands län

Dalarnas länBlekinge län

Västerbottens länNorrbottens län

*Lämnar inte uppgifter om motparter på landstingssidan.Källa: Statistiska centralbyråns räkenskaper för kommuner och landsting 2014.

Det är stor variation i landet mellan olika kommuner, landsting och regioner.Kommuner och landsting inom Storstockholmsområdet är de som köper mestverksamhet från privata utförare.

De tio kommuner som köper mest respektive minst verk-samhetI många av de kommuner som köper en stor del av verksamheten från privatautförare har lång erfarenhet av detta. Nio av de tio kommuner som har störstandel köpt verksamhet från privata utförare finns i Stockholms län. 24 kom-muner har mer än 20 procent köpt verksamhet. Av dessa finns 18 kommuneri Stockholms län. De sex kommuner som återfinns utanför Stockholms län ärHelsingborg, Linköping, Staffanstorp, Uppsala, Vellinge och Västerås.

53 kommuner köper mindre än 5 procent av verksamheten från privata ut-förare. 185 kommuner har mindre än 10 procent köpt verksamhet.

Tabell 3. De tio kommuner som har störst andel köpt verksamhet av privata utförare och de tiokommuner som har minst andel köpt verksamhet, år 2014

Andel av totala kostnaden i procent

Köper mest verksamhet Köper minst verksamhetKommun Andel Kommun Andel

Täby 49 Arvidsjaur 0

Solna 42 Degerfors 1

Upplands Väsby 41 Ludvika 1

Danderyd 38 Bromölla 2

Vellinge 38 Jokkmokk 2

Nacka 36 Lycksele 2

Sollentuna 33 Mönsterås 2

Stockholm 33 Olofström 2

Österåker 33 Ragunda 2

Vallentuna 29 Skinnskatteberg 2

Källa: Statistiska centralbyråns räkenskaper för kommuner 2014.

Landsting och regioner som köper mest respektive minstverksamhetStockholms läns landsting köper både volymmässigt och procentuellt mestverksamhet från privata utförare. De landsting/regioner som procentuellt kö-per verksamhet för 10 procent eller mer är Stockholm, Skåne, Gävleborg, Upp-sala, Jönköping, Kalmar och Halland. Procentuellt köper Blekinge, Örebro,Norrbotten, Jämtland och Västerbotten minst verksamhet av privata utföra-re.

1. Sammanfattning


Tabell 4. Landstings och regioners andel köpt verksamhet av privata utförare, år 2014

Andel av totala kostnaden i procent och total kostnad i miljarder kronor

Landsting/region Totala kostnaden, mdkr Andel, %

Stockholm 72,2 20

Skåne 39,9 18

Gävleborg 8,9 15

Uppsala 13,5 14

Jönköping 10,9 13

Kalmar 7,6 11

Halland 9,2 10

Västmanland 8,1 8

Västra Götaland 49,8 6

Sörmland 8,3 6

Kronoberg 5,5 5

Östergötland 13,8 5

Västernorrland 7,4 5

Värmland 8,1 4

Dalarna 8,8 4

Blekinge 4,9 3

Örebro 9,3 3

Norrbotten 8,1 3

Jämtland 4,0 3

Västerbotten 9,4 3

Riket 307,8 12


Många är berördaEn stor del av brukare, elever och patienter finns i offentligt finansierad verk-samheter som utförs av privata aktörer. Andelen har ökat.

Tabell 5. Andel personer/timmar/vårdcentraler med verksamhet som drivs av privata utförare, år2014

Procent

Förskola 19 Särskilt boende* 21

Grundskola 14 Korttidsboende* 12

Gymnasieskola 26 Vårdcentraler, andel 41

Hemtjänsttimmar* 25

*65 år och äldre.Källa: Skolverket och Socialstyrelsen.


1. Sammanfattning

Kommunernas köp av verksamhetUnder 2014 utgjorde andelen köpt verksamhet 17 procent av kommunernastotala kostnader, vilket innebär en ökning med 5 procentenheter jämfört med2006. Ökningstakten har dock klingat av och uppgick endast till 0,3 procen-tenheter mellan 2013 och 2014.

De pedagogiska verksamheterna och vård/omsorg står för cirka 43 respek-tive 40 procent av kommunernas totala kostnader. De två stora verksamhets-blocken har även störst summa för köp av verksamhet, 42 miljarder kronorvardera under 2014 vilket motsvarar knappt 18 procent av de totala kostna-derna för pedagogisk verksamhet och 19 procent för vård/omsorg. Inom depedagogiska verksamheterna köper kommunerna platser dels från varandra,dels från fristående huvudmän.

Inom infrastruktur har köpt verksamhet ökat från 2 miljarder kronor 2006till 7 miljarder kronor 2014. Andelen köpt verksamhet ökade från knappt 8procent till knappt 17 procent. Ökningen beror i huvudsak på att en allt stör-re del av räddningstjänsten köps från kommunalförbund.

Landstingen och regionernas köp av verksamhetUnder 2014 köpte landstingen och regionerna verksamhet för cirka 55 miljar-der kronor vilket var 18 procent av de totala kostnaderna och 23 procent av detotala nettokostnaderna.

Privata utförare stod 2014 för cirka 65 procent av kostnaden för den köptaverksamheten i landstingen och regionerna. Köpen sker främst från privataföretag.

Nettokostnaden för hälso- och sjukvården uppgick 2014 till 208 miljarderkronor. Landstingen och regionerna producerade själv 78 procent av verk-samheten och köpte verksamhet för 22 procent eller cirka 47 miljarder kronor.

Andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvården har ökat från cirka 18procent av nettokostnaden år 2006 till drygt 22 procent år 2014 eller med näs-ta 5 procentenheter.

Köp från privata företag ökade från 10 procent 2006 till 13 procent av net-tokostnaden 2014 och offentliga utförare från 7 procent till cirka 9 procent avnettokostnaden under samma period.

Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med2007 och i tandvården den bolagisering som genomförts under de senasteåren. År 2014 fanns det 1158 vårdcentraler varav 478 eller 41 procent drevs avannan vårdgivare än landstingen och regionerna.

1. Inledning


Privata utförareEn ökande andel av den privat drivna välfärden drivs i aktiebolagsform. Medundantag för Wallenbergsfärens börsnoterade investmentbolag Investor ärdet dock få börsnoterade bolag som är ägare i välfärdssektorn. Flera stora kon-cerner på välfärdsmarknaden ägs av riskkapitalbolag. Investors dotterbolagAleris är tredje största företaget inom hälso- och sjukvård. Det största vård-bolaget Capio har börsnoterats från halvårsskiftet.

I övrigt är det till stor del andra aktörer som svarar för den privata välfärds -produktionen. En del av dem är familjeföretag eller drivs av idéburna organi-sationer. Verksamheten kan drivas som bolag, ekonomisk förening eller stif-telse. En stor del av den privata verksamheten inom sjukvården drivs i bo-lagsform av verksamma läkare till exempel genom företaget Praktikertjänst.

Det har inte skett några större förändringar mellan 2012 och 2013 när detgäller de dominerande företagen i välfärden.

Sysselsättningen i vård skola och omsorgDet blir allt vanligare med en privat anställning inom skola, vård och omsorg.I dag är omkring en femtedel av de sysselsatta inom välfärden anställda vid si-dan av den offentliga sektorn, medan verksamheten i stort sett är helt offent-ligt finansierad.

Det är främst hos privata företag som antalet sysselsatta inom vård, skolaoch omsorg ökar. Ökningen har varit stabil under hela perioden 2007–2011, år2013 var ökningen cirka 14 000 sysselsatta personer eller 6 procent. Syssel-sättningen i såväl kommuner och landsting har minskat under perioden 2007–2011. Under de två senaste åren har den ökat svagt. Även de statligt anställdainom utbildningsområdet ökar, det handlar dock främst om anställda inomuniversitet och högskolor.


1. Inledning

InledningSveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter att följa ut-vecklingen av för hur mycket kommuner, landsting och regionerköper verksamhet. Under 2014 köpte kommunerna verksamhetför 93 miljarder kronor samt landsting och regioner för 55 mil-jarder kronor.

Begreppet köp av verksamhet är en del av kommuner, landsting och regionerstotala kostnader. Övriga kostnadsdelar är externa varor, köp av tjänster och bi-drag samt övriga kostnader – som är den största delen och som innefattarkostnader för bland annat personalkostnader i egen regi.

I materialet finns också en beskrivning av utvecklingen av valfrihetssyste-men inom socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens områden. Dessutombeskrivs utvecklingen av privata utförare och sysselsättningen i de offentligtfinansierade välfärdstjänsterna.

Uppgifterna utgår från kommuners, landstings och regioners kostnader. Dekostnader som hänförs till deras företag redovisas inte i detta material vilketinnebär att stora verksamhetsområden som fastigheter, energi endast delvisfinns med.

Alla uppgifter om kostnader avser löpande priser. Den beräknade procen-tuella förändringen mellan åren redovisas utan korrigering utifrån den all-männa kostnadsökningen.

Begreppet köp av verksamhet omfattar bara köp av så kallad kärnverksamhetoch inte extern förhyrning av lokaler, entreprenader inom bygg- och infra-struktursektorn, it-kostnader eller liknande.

Med total kostnad menas kommunernas totala verksamhet exklusive affärs-verksamheten. När kostnader ställs i förhållande till totala kostnader är det


KAPITEL2

den totala kostnaden exklusive affärsverksamhet som avses. I bilaga 1 finns yt-terligare begrepp definierade.

Oavsett verksamhetsområde används begreppen offentlig utförare och privatutförare.

Underlag

Underlagen för rapporten är till största delen uppgifter från den nationellastatistiken.

Kostnadsuppgifterna är hämtade från scb:s Räkenskapssammandrag förkommuner respektive landsting och regioner för åren 2006–2014.

Materialet utgår för kommunerna från den verksamhetsindelning som föl-jer utifrån scb:s Räkenskapssammandrag och för landstingen och regionernavi 2000. Kommunernas verksamhetsstatistik är hämtad från Skolverket ochSocialstyrelsen. Landstingens och regionernas verksamhetsuppgifter är häm-tade från den enkätundersökning som skl gör årligen (vi 2000). Registerba-serad arbetsmarknadsstatistik (rams) från scb har använts för att belysa sys-selsättningen.

När det gäller privata utförare så har uppgifter delvis hämtats från andrakällor än den officiella statistiken.

Utförarregistret

Statistiska centralbyrån (scb) har i uppdrag från finansdepartementet attsamla in uppgifter från kommuner samt landsting och regioner avseende de-ras köp av verksamhet från alternativa utförare inom områdena vård, skolaoch omsorg, samt flyktingmottagande. Undersökningen genomförs årligenfrån och med 2013 och samtliga kommuner och landsting ska lämna uppgifter.

I Utförarregistret redovisar kommuner endast de privata utförare från vil-ka man köpt verksamhet för minst 100 000 kronor per utförare och år. Mot-svarande belopp för landsting och regioner är 250 000 kronor per år. Eftersomregistret endast funnits i två år kan det finnas viss osäkerhet när det gäller un-derlagets stabilitet.


2. Inledning

Länkar till webbplatser

Kolada/RKAKommuner samt landsting och regioner och deras köp av verksamhet. Gå till ko-lada.se och gör en fri sökning på olika nyckeltal, kommun/landsting samt år.

SCBKommun gå till scb.se och klicka dig fram via Offentlig ekonomi/Räkenskaps-sammandrag för kommuner och landsting/Verksamhetsindelad statistik förkommuner.

Landsting gå till scb.se och klicka dig fram via Offentlig ekonomi/Räkenskaps -sammandrag för kommuner och landsting/Verksamhetsindelad statistik förlandsting .

SKLLandsting och regioner och deras köp av verksamhet. Gå till skl.se och klicka digfram via Ekonomi, juridik, statistik/Statistik/Ekonomi och verksamhets sta-tistik/Landsting, ekonomi och verksamhet.

Se Ekonomitabeller 2014 i Excel, Tabell E 19.2, E 20.2 och E 31 Köp av verk-sam het 2014 (mnkr)

2. Inledning



2. Inledning

Kommunernas köp av verk-samhet 2006–2014I detta kapitel presenteras kommunernas köp av verksamhet; to-talt och fördelat på olika typer av utförare och olika verksamhets -områden.

Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014

Med köp av verksamhet avses kommunernas kostnader för verksamheter sombedrivs av till exempel privata företag eller andra kommuner, för de egna kom-muninvånarnas del. I köp av verksamhet ingår enbart köp av kärnverksamhet,till exempel grundskola eller vård och omsorg om äldre. Köp av stödverksam-het, som städning och fastighetsskötsel ingår i kostnadsposten köp av tjänster.

I kapitlet redovisas också hur införandet av valfrihetssystem har utvecklatsöver åren och hur stor andel barn, elever, unga och äldre som tar del av tjän -ster från privata utförare.

Tabell 6. Kommuners köp av verksamhet år 2014

Miljarder kronor och andelar av verksamhetens totala kostnader

Mdkr Procent

Totala kostnader egentlig verksamhet 543

Köp av verksamhet 93 17

Köp av verksamhet från privata leverantörer 81 15



KAPITEL3

Kommunal verksamhet totalt

Kommunernas totala kostnader uppgick till 543 miljarder kronor under 2014varav köpt verksamhet uppgick till 93 miljarder. Externa varor köptes för 22miljarder och kostnader för tjänster och bidrag till exempel tjänster, konsult -uppdrag, ekonomiskt bistånd och externa lokalhyror uppgick till 75 miljarder.Sammanlagt uppgår de externa kostnaderna till 190 miljarder kronor. Ande-len externa kostnader har ökat från 29 procent 2006 till 35 procent 2014.

Den största kostnadsposten enligt indelningen i diagram 2 är Övriga kostna-der, vilka uppgick till 353 miljarder kronor under 2014. Den utgörs till stör stadelen av kostnader för verksamhet i egen regi, bland annat ingår alla perso-nalkostnader i denna post. Kostnaderna för egen regi utgör cirka två tredje-delar av de totala kostnaderna.


3. Kommuneras köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 2. Kommunernas totala kostnader åren 2006–2014

Miljarder kronorM

iljar

der k

rono

r

0

100

200

300

400

500

600

Externa varorTjänster o bidragKöp av verksamhetÖvriga kostnader

201420132012201120102009200820072006


Kommunernas köp av verksamhet från olika utförare

Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat från 48 miljarder kronor under2006 till 93 miljarder kronor under 2014. Under 2014 utgjorde andelen köptverksamhet 17 procent av kommunernas totala kostnader, vilket innebär enökning med 5 procentenheter jämfört med 2006. Ökningstakten har dock av-klingat och uppgick endast till 0,3 procentenheter mellan 2013 och 2014.

I Räkenskapssammandraget är försäljning till andra kommuner och lands-ting exkluderade på riksnivån för att undvika dubbelredovisning av kostna-den. Med denna nettoberäkning uppgick köp från offentliga utförare till 12miljarder kronor under 2014. Ur de enskilda kommunernas perspektiv är detockså intressant att följa upp bruttokostnaderna för köp från andra kommu-ner. Utgår man från bruttokostnaderna för köp från offentliga utförare är dekostnaderna, liksom de totala kostnaderna för köp av verksamhet, cirka 11miljarder högre under 2014 jämfört med nettokostnaderna. Det innebär attkommunerna köper nästan dubbelt så mycket verksamhet från varandra änvad som framgår i Räkenskapssammandraget.

Köp från privata utförareDet är köp från privata utförare som ligger bakom nästan hela ökningen. Kost-naderna för köp från privata utförare har ökat från 41 miljarder 2006 till 81miljarder 2014. Andelen köpt verksamhet från privata utförare har ökat från



Diagram 3. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per utförare 2006–2014

Miljarder kronor och andel av totala kostnader i procent

Milj

arde

r kro

nor

0

20

40

60

80

100

Offentliga utförarePrivata utförareKöp av verksamhet totalt

201420132012201120102009200820072006

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Andel av totala nettokostnaden,alla utförare

Andel av totala nettokostnaden,offentliga utförare

Andel av totala nettokostnaden,privata utförare

Proc

ent


10 till 15 procent av de totala kostnaderna mellan 2006 och 2014 medan ande-len köp från offentliga utförare har legat runt 2 procent under nästan hela pe-rioden.

I begreppet privata utförare ingår föreningar, privata företag och enskildapersoner. I begreppet offentliga utförare ingår andra kommuner, kommunal-förbund, landsting, stat och egna kommunala företag.

Under år 2014 köpte kommunerna verksamhet från privata utförare för 81miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av kommunernas totala kost-nader. Större delen, 67 miljarder kronor eller 12 procent levererades av priva-ta företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag) medan föreningaroch stiftelser stod för 14 miljarder kronor, 3 procent. Köp av verksamhet frånenskilda personer, till exempel personliga assistenter, kontaktpersoner ochfamiljehemsplaceringar stod för en mycket liten del.

Företagens andel har ökat med nästan 5 procentenheter sedan 2006 medanföreningarnas andel har varit tämligen oförändrad. Det är framförallt inomförskole- och skolverksamhet och äldreomsorg som andelen köpt verksamhetfrån företagen har ökat.



Diagram 4. Kommunernas köp från privata utförare 2006–2014

Miljarder kronor och procentuell andel per organisationsform i procent

Milj

arde

r kro

nor

0

10

20

30

40

50

60

70EnskildaFöreningar o stiftelserPrivata företag

201420132012201120102009200820072006

0

2

4

6

8

10

12

14

Andel av totala nettokostnaden,enskilda

Andel av totala nettokostnaden,föreningar o stiftelser

Andel av totala nettokostnaden,privata företag

Proc

ent


De pedagogiska verksamheterna och vård/omsorg står för cirka 43 respektive40 procent av kommunernas totala kostnader. De två stora verksamhets-blocken har även störst summa för köp av verksamhet, 42 miljarder kronorvardera under 2014 vilket motsvarar knappt 18 procent av de totala kostna-derna för pedagogisk verksamhet och 19 procent för vård och omsorg. Inom depedagogiska verksamheterna köper kommunerna platser dels från varandra,dels från fristående huvudmän.

Inom infrastruktur har köpt verksamhet ökat från 2 miljarder kronor 2006till 7 miljarder 2014. Andelen köpt verksamhet ökade från knappt 8 procent tillknappt 17 procent. Ökningen beror i huvudsak på att allt större del av rädd-ningstjänsten köps från kommunalförbund.



Diagram 5. Kommunernas köp av verksamhet 2006 och 2014 fördelat per verksamhet Miljarder kronor

Milj

arde

r kro

nor

0

10

20

30

40

50

20142006

Riktade insatserVård/omsorgPedagogiskKultur/fritidInfrastrukturPolitisk


Pedagogiska verksamheter

De totala kostnaderna för köpt verksamhet inom de pedagogiska verksamhe-terna har ökat från 24 miljarder kronor 2006 till 42 miljarder kronor 2014.Kostnaderna för köp från offentlig utförare har minskat något medan köp frånprivata utförare (fristående huvudmän) har ökat från 20 miljarder 2006 till 38miljarder 2014. Ökningen beror på att andelen barn och elever som går i fri-stående verksamheter ökar för varje år.

De privata utförarnas andel av totala kostnader har ökat från 11 procent till16 procent mellan 2006–2014. Det är framförallt andelen köp från privata fö-retag som har ökat. Inom förskolan och grundskolan står även föreningar ochstiftelser för en del av ökningen. De senaste åren har dock den årliga ök-ningstakten mattats av något. Kostnad per typ av privat utförare framgår avBilaga 2.



Diagram 6. Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet 2006–2014 per utförareMiljarder kronor och procentuell andel

Milj

arde

r kro

nor

0

5

10

15

20

25

30

35

40Offentliga utförarePrivata utförare

2014201320122011201020092008200720060

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Andel av totala nettokostnader,privata utförare

Andel av totala nettokostnader,offentliga utförare

Proc

ent


Förskole- och skolverksamhetens omfattning är starkt beroende av befolk-ningens åldersstruktur. Under den aktuella perioden har den stora ungdom-spuckeln med barn födda åren 1988–1995 passerat genom grund- och gymna-sieskolan. Inom gymnasieskolan har ett stort antal friskolor etablerat sig un-der perioden eftersom antalet gymnasieelever kar ökat kraftigt.



Diagram 7. Befolkningsutveckling i åldern 0–19 år mellan åren 1991 och 2014

Tusental personer

Tuse

ntal

per

sone

r

0

200

400

600

800

1 000

1 200

16–19 år6–15 år0–5 år

201320112009200720052003200119991997199519931991


Diagram 8. Pedagogiska verksamheter – andel barn och elever per utförare 2006–2014

Procent

Proc

ent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

FriståendeLandstingAnnan kommunEgen regi

Gymnasieskola2014

Gymnasieskola2006

Grundskola2014

Grundskola2006

Förskola2014

Förskola2006

Källa: Skolverket.

De flesta förskolebarn går antingen i en kommunal förskola i den egna kom-munen eller i en fristående förskola. Inom förskolan tog etableringen av fri-stående alternativ fart redan i början av 1990-talet och därför sker det nume-ra inte så stora förändringar mellan åren. Sedan 2006 har andelen i friståendeförskola ökat från 17 till 19 procent.

Variationerna är stora mellan kommunerna när det gäller andelen barn somväljer fristående förskola. I knappt 50 kommuner, vilket motsvarar 20 procentav Sveriges 290 kommuner går inga barn i fristående förskola. Å andra sidanfinns det en kommun där nästan alla barn går i fristående förskola. Det ärförortskommunerna till Stockholm som har störst andel barn i fristående för-skolor.

I grundskolan går de flesta elever, 85 procent år 2014, i en grundskola i denegna kommunen. Cirka 1 procent av eleverna går i en annan kommuns skolaoch under 2014 gick 14 procent av eleverna i en fristående skola. Andelen elev eri fristående skolor har ökat med cirka 6 procentenheter sedan 2006 medan andelen i egna skolor minskat med motsvarande. Inom grundskolan är det främstelever i storstadsområdena och i större städer som väljer fristående sko la el-ler annan kommuns skola. I nästan hälften av kommunerna, i huvudsak gles-bygdskommuner och mindre kommuner är andelen elever hos annan utföra-re 5 procent eller lägre. I den kommun som har högst andel är det knappt hälf-ten av eleverna som går i annan utförares skola.

Det är framförallt inom gymnasieskolan som eleverna väljer skola hos an-nan utförare (annan kommun, fristående skola eller skola som drivs av lands-ting). Det är endast cirka 50 procent av eleverna som går i den egna kommun -ens gymnasieskola. En anledning är att inte alla kommuner har en egen gym-na sieskola. Det är vanligt att två eller flera kommuner har samverkansavtal föratt kunna erbjuda eleverna ett bredare utbud av utbildningar. Andelen eleveri annan kommuns gymnasieskola har under de senaste åren legat lite över 20procent. Andelen elever som går i fristående gymnasieskola uppgick 2014 till26 procent. Sedan 2006 har andelen elever som går i fristående gymnasiesko-la ökat med cirka 11 procentenheter medan andelen i elever i egna skolor harminskat med samma andel. De senaste åren har ökningen dock stannat av ochandelen elever i fristående skolor har varit ganska stabil. Antalet elever harblivit färre vilket har föranlett planerade nedläggningar av gymnasieskoloroch konkurser.



Vård och omsorg

Kostnaderna för köpt verksamhet inom vård och omsorg har totalt ökat från21,2 miljarder kronor 2006 till 42 miljarder kronor 2014. Kostnaderna för köpfrån offentlig utförare har varit ganska oförändrade mellan 2006 och 2014 me-dan köp från privata utförare har ökat från 19 miljarder 2006 till 37 miljarder2014. De privata utförarnas andel av totala kostnader har ökat från knappt 12procent till 17 procent mellan 2006 och 2014. Det är privata företag som stårför nästan hela ökningen, från knappt 10 till 15 procent medan andelen för för-eningar och stiftelser samt enskilda är tämligen oförändrad. De senaste årenhar dock ökningstakten mattats av något, från 8–10 procents ökning per år un-der 2006–2011 till 5–6 procents årlig ökning 2012–2014. Kostnad per typ avprivat utförare framgår av Bilaga 2.



Diagram 9. Köp av verksamhet 2006–2014 fördelat per utförareMiljoner kronor och procentuell andel

Milj

arde

r kro

nor

0

5

10

15

20

25

30

35

40Offentliga utförarePrivata utförare

201420132012201120102009200820072006

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Andel av totala nettokostnader,privata utförare

Andel av totala nettokostnader,offentliga utförare

Proc

ent


Stor del av verksamheten för äldre och funktionshindrade utförs i egen regi.Andelen köpt verksamhet har dock ökat mellan 2006 och 2014, från 11 till 17procent av de totala kostnaderna. Verksamheter som köps är bland annatkorttidsvistelse för personer med funktionshinder, särskilt boende/annat bo-ende för personer med funktionshinder och boende enligt lss för barn/unga.

Andelen köp av verksamhet för missbrukarvård för vuxna samt barn- ochungdomsvård har inte förändrats nämnvärt under perioden utan ligger runten tredjedel av de totala kostnaderna för respektive verksamhet. Verksamhetsom kommunerna köper är institutionsvård och familjehemsvård för vuxnamissbrukare och institutionsvård för barn och ungdomar.



Diagram 10. Vård och omsorg: köp av verksamhet 2006 och 2014 fördelat per delverksamhet, andel av delverksamheternas nettokostnader Miljarder kronor och procentuell andel

Milj

arde

r kro

nor

0

5

10

15

20

25

30

35

Övr IFO inkl.familjerätt

Barn o ungdoms-vård

Missbrukarvårdför vuxna

Omsorg om äldre o persm funktionsnedsättning

201420132012201120102009200820072006

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Andel övr IFO inkl.familjerätt

Andel barn o ungdoms-vård

Andel missbrukarvårdför vuxna

Andel omsorg om äldre o pers.m funktionsnedsättning

Proc

ent


Socialstyrelsen publicerar sedan några år tillbaka statistik över andelen per-soner i åldern 65 år och äldre som har insatser enligt socialtjänstlagen, sol

som utförs av privat utförare. I statistiken görs ingen skillnad om verksamhe-ten är upphandlad enligt entreprenadmodellen eller om det är ett valfrihets-system.

De privata utförarnas andel av hemtjänsten har ökat med cirka 9 procen-tenheter mellan 2008 och 2014. De privata utförarnas andel har även ökatinom särskilt boende medan det endast skett mycket små förändringar avse-ende korttidsboenden.

Vid mättillfället den 1 oktober 2014 utfördes 25 procent av drygt 5300 000be viljade/beräknade hemtjänsttimmar inom äldreomsorgen av privata ut-förare. Vid samma tillfälle var det knappt 89 000 personer i åldern 65 år ochäldre som bodde permanent i särskilt boende. Av dem bodde 21 procent isärskilt boende som drevs av privata utförare. Knappt 7400 personer i åldern65 år och äldre erhöll korttidsvård och de privata utförarnas andel av antaletdygn i korttidsboende i äldreomsorgen uppgick till 12 procent.



Diagram 11. Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i kort-tidsboende, de privata utförarnas andel år 2008–2014

Procent

Proc

ent

0

5

10

15

20

25KorttidsboendeSärskilt boendeHemtjänst

2014201320122011201020092008

Källa: Socialstyrelsen.

Även när det gäller omsorg om funktionhindrade i åldern 0–64 år utförs storandel av verksamheten i egen regi. Inom hemstjänsten har dock andelen hosprivata utförare ökat med cirka 17 procentenheter mellan 2008 och 2014. Avde cirka 545 000 beviljade/beräknade hemtjänstimmarna per den 1 oktober2014 utfördes 32 procent av privata utförare.

Inom särskilt boende har andelen mellan olika huvudmän inte förändratsnämnvärt mellan 2008–2014. Av de 4 050 personer i åldern 0–64 år som 2014bodde permanent i särskilt boende uppgick andelen boende i privat regi till 27procent. Under 2012 var det drygt 980 personer i åldern 0–64 år erhöll kort-tidsvård. De olika huvudmännens andel av antalet dygn i korttidsboende harvarierat lite mellan 2008 och 2014. Under 2014 minskade de privata utförarnasandel och uppgick till 40 procent.



Diagram 12. Omsorg om personer med funktionsnedsättning (0–64 år) – beviljade/beräknadehemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende, de privata utförarnas andel år 2008–2014

ProcentPr

ocen

t

0

10

20

30

40

50

60KorttidsboendeSärskilt boendeHemtjänst

2014201320122011201020092008

Källa: Socialstyrelsen.

Valfrihetssystem enligt LOV i kommunernaÖver hälften av kommunerna har i april 2015 infört ett valfrihetssystem enligtlagen om valfrihetssystem, lov. Fagersta, Kristinehamn och Södertälje kom-muner har haft valfrihetssystem i drift men beslutat att avbryta. Kommun-fullmäktige i Robertsfors kommun har i september 2015 fattat beslut om attavbryta men detta har ännu inte hunnit verkställas.

Tabell 7. Beslutsläge valfrihetssystem enligt LOV i kommuner 2010–2015

Antal i april varje år

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Har infört LOV 45 89 118 143 153 155

Beslut att LOV ska införas 72 69 51 36 24 21

Utreder införande av LOV 79 26 52 37 33 31

Beslut att inte införa LOV 12 28 27 41 47 49

Beslut om att avbryta LOV 3

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommuner, landsting och regioner är skyldiga att annonsera fastställda för-frågningsunderlag för beslutade valfrihetssystem på Upphandlingsmyndig-hetens webbplats www.valfrihetswebben.se. Den vanligaste tjänsten där val-frihetsystem enligt lov tillämpas är hemtjänst inklusive omvårdnad, serviceoch delegerad hemsjukvård. 125 kommuner hade i april 2015 publicerade för-frågnings underlag för detta. Vid samma tillfälle annonserade 15 kommunerom familje rådgivning. 14 kommuner har infört valfrihetssystem inom särskiltboende för äldre. En ny tjänst, där lov börjat tillämpas under 2014, är hvb-hem för både vuxna och barn; detta praktiseras i en kommun. Inom lss-verk-samheter är daglig verksamhet den vanligaste tjänsten där lov används. 24kommuner hade i april 2015 publicerat förfrågningsunderlag gällande detta.Det totala antalet tjänstekategorier för kommunala tjänster där valfrihets-system tillämpas är 27 stycken1.

En kartläggning av antalet privata utförare inom hemtjänsten i de kommu-ner som har valfrihetssystem i drift visar att det finns kraftiga variationer ilandet2:



1. Hemtjänst är uppdelat på tre tjänstekategorier beroende på omfattningen av tjänsten; hemtjänst inklu-sive service och delegerad hemsjukvård, hemtjänst inklusive service och hela hemsjukvårdsuppdraget ochhemtjänst endast serviceinsatser.2. 11 av 155 kommuner med valfrihetsystem i drift finns ej med i denna sammanställning. Detta beror pånågot av följande: att de för närvarande inte har några godkända utförare eller att uppgifter om antalet ut-förare inte gått att få fram.

Tabell 8. Antal externa utförare inom hemtjänsten i kommuner som tillämpar LOV, juli 2015

Antal

Antal utförare Antal kommuner:

1–5 85

6–10 38

11–15 8

16–20 4

21–25 3

26 utförare eller fler. 6


De kommuner som har flest antal godkända privata utförare är Stockholmmed 134, Nacka 50 och Örebro 43 stycken.3



3. Uppgifterna insamlade i juli 2015 i första hand genom respektive kommuns hemsida, i några fall genommejlkontakt med kommunen.

Landstingens och regionernasköp av verksamhet 2006–2014I detta kapitel presenteras landstingens och regionernas totalakostnader för köp av verksamhet, fördelat på olika utförare ocholika verksamhetsområden.

Landsting och regioners köp av verksamhet 2006–2014

Med köp av verksamhet avses landstingen och regionernas kostnader för helaverksamheter som bedrivs av privata utförare eller andra landsting eller regi-oner.

I kapitlet redovisas hur införandet av valfrihetssystem har utvecklats överåren, förändringen av antalet vårdcentraler samt hur stor andel patientbesöksom görs hos privata utförare i primärvården respektive i den specialiseradeöppenvården.

Uppgifterna från Räkenskapssammandraget (rs) 2014 för landstingen ochregionerna avser de uppgifter som fanns tillgängliga i juni 2014.

Tabell 9. Landsting och regioners köp av verksamhet år 2014

Miljarder kronor och procent

Mdkr Procent

Nettokostnader, exkl. läkemedel inom förmånen 234

därav Köp av verksamhet 55 23

varav Köp av verksamhet från privata utförare 36 15



KAPITEL4

Landstingens och regionernas verksamhet totalt

Verksamheternas totala kostnader i landstingen och regionerna uppgick år2014 till 308 miljarder kronor. År 2006 var de totala kostnaderna cirka 221 mil-jarder kronor, vilket gör att kostnaderna har ökat med 39 procent mellan 2006och 2014.

År 2014 återfanns nästan hälften av kostnaderna i gruppen Övriga kostna-der som främst innehåller kostnader för den egna personalen, 94 procent av-ser löner, övriga personalkostnader och utbetalda pensioner.

Det är främst köp av verksamhet som har ökat, från 29 miljarder kronor år2006 till 55 miljarder kronor år 2014, vilket innebär en ökning med 86 procentunder perioden. Köp av verksamhet utgör 18 procent av de totala kostnader-na.

Lika stor andel svarar gruppen tjänster och bidrag för. Här syns dock inte enlika stor ökning. Kostnaden har ökat med 52 procent mellan 2006 och 2014. Avde drygt 58 miljarderna avser cirka 36 miljarder tjänster och resterande 22miljarder bidrag. Kostnaden för bidrag har ökat med 78 procent mellan 2006och 2014. Under samma period ökade kostnaden för tjänster med 40 procent.

Kostnaden för externa varor, här ingår även läkemedel, har ökat med 22procent mellan 2006 och 2014.

I fortsättningen av denna rapport används vid kostnadsuppgifter netto-kostnaden4 som är det kostnadsbegrepp som används i landstingen och regi-


4. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Diagram 13. Landstingens totala kostnader åren 2006–2014

Miljarder kronorM

iljar

der k

rono

r

0

50

100

150

200

250

300

350Externa varorTjänster o bidragKöp av verksamhet Övriga kostnader

201420132012201120102009200820072006


4. Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter vilket är den kostnad som landstingen ska finansi-era med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Det innebär att kostnader för verksamhet som pro-ducerats till andra än den egna befolkningen och patientavgifter har räknats av.

onernas Räkenskapssammandrag. Kostnaden för läkemedel inom läkeme-delsförmånen är exkluderad. Totalt uppgick kostnaden för läkemedel inom lä-kemedelsförmånen till drygt 20 miljarder kronor år 2014. Kostnader för cen-trala så kallade serviceverksamheter ingår i verksamheterna5.

Landstingens och regionernas köp av verksamhet från olikautförare

Landstingen och regionernas totala nettokostnader uppgick 2014 till 234 mil-jarder kronor.

Under 2014 köpte landstingen och regionerna verksamhet för cirka 55 mil-jarder kronor vilket var 23 procent av den totala nettokostnaden. Kostnadenför köpt verksamhet har ökat med 85 procent mellan 2006 och 2014 och ande-len av nettokostnaden med 5,5 procentenheter under samma period.

Privata utförare stod år 2014 för cirka 65 procent av kostnaden för den köp-ta verksamheten i landstingen och regionerna. Motsvarande uppgift för 2006var 61 procent. Köpen sker främst från privata företag.

När det gäller offentliga utförare köper landstingen och regionerna främstfrån andra landsting och landstingsägda bolag men väldigt lite från kommuneroch kommunala bolag och nästan ingenting från staten.



5. Exempel på serviceverksamheter är administration, fastighetsförvaltning, städ och kök.

Diagram 14. Landstingens köp av verksamhet 2006–2014 fördelat på typ av utförareMiljarder kronor samt andel av totala nettokostnaden i procent

Milj

arde

r kro

nor

0

10

20

30

40

50

60Offentliga utförarePrivata utförareKöp av verksamhet totalt

201420132012201120102009200820072006

0

5

10

15

20

25

Andel av totala nettokostnaden,alla utförare

Andel av totala nettokostnaden,offentliga utförare

Andel av totala nettokostnaden,privata utförare

Proc

ent


Under perioden har den köpta verksamheten från privata utförare ökat från11 till 15 procent och köp från offentliga utförare har under hela periodenpend lat mellan 7 och 8 procent av nettokostnaden.

Under 2014 köpte landstingen och regionerna verksamhet från privata ut-förare för cirka 36 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 15 procent av totalanettokostnaden. Nästan allt, 35 miljarder kronor eller 15 procent av netto-kostnaden levererades av privata företag. Resterande miljard levererades frånideella föreningar och stiftelser. Köp av verksamhet från hushåll och individervar i stort sett obefintlig.

Det är främst inom primärvård, tandvård samt regional utveckling och dåframförallt inom trafik och infrastruktur som köpt verksamhet från privataföretag har ökat.



Diagram 15. Landstingens köp av verksamhet från privata utförare 2006–2014

Miljarder kronor samt andel av totala nettokostnaden i procent

Milj

arde

r kro

nor

0

5

10

15

20

25

30

35

Ideella föreningar o hushållPrivata företag

2014201320122011201020092008200720060

2

4

6

8

10

12

14

16

Andel av totala kostnaden,ideella föreningar o hushåll

Andel av totala kostnaden,privata företag

Proc

ent


Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med2007 och i tandvården den bolagisering som genomförts de senaste åren. År2014 avsåg 85 procent av den köpta verksamheten området hälso- och sjukvårdmot 91 procent 2006. Av de 85 procenten svarade den somatiska vården för 46procentenheter, primärvård för 27, specialiserad psykiatrisk vård för 5, tand-vård för 4 och övrig hälso- och sjukvård för 3 procentenheter.

Kostnaderna för köpt verksamhet inom regional utveckling avsåg till 98procent trafik och infrastruktur. Totalt köpte landstingen och regionernaverksamhet inom trafik och infrastruktur för åtta miljarder år 2014. Andelenköpt verksamhet i förhållande till nettokostnaden har ökat med cirka 13 pro-centenheter mellan år 2006 och år 2014.

En trolig orsak till ökningen är att flera landsting har tagit över kost-nadsansvaret för kollektivtrafiken i sitt län. Sex landsting; Stockholm, Uppsa-la, Jönköping, Kalmar, Region Skåne samt Gävleborg; har redovisat kostnaderför köpt verksamhet inom trafik och infrastruktur.

Kostnader för centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna.



Diagram 16. Landstingens köp av verksamhet år 2006 och år 2014 fördelat på verksamhet, andel av verksamhetens nettokostnadProcent

Proc

ent

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

20142006

Politisk verk-samhet

Regionalutveckling

Övrig hälso-o sjukvård

Tand-vård

Psykiatriskvård

Somatiskvård

Primär-vård


Hälso- och sjukvård

I hälso- och sjukvård ingår verksamheterna primärvård, specialiserad soma-tisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård samt övrig hälso- ochsjukvård. Kostnader för centrala så kallade servicekostnader ingår i verksam-heterna.

Kostnaden för politisk verksamhet ingår inte i uppgifterna då definitionenändrades 2007 och verksamheten därmed inte är jämförbar mellan åren.

Nettokostnaden för hälso- och sjukvården uppgick 2014 till 208 miljarder kro-nor. Landstingen och regionerna producerade själv 78 procent av verksamhe-ten och köpte verksamhet för 22 procent eller cirka 47 miljarder kronor.

Andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvården har ökat från cirka 18procent av nettokostnaden år 2006 till drygt 22 procent år 2014 eller med näs-ta 5 procentenheter.

Köp från privata företag ökade från 10 procent 2006 till 13 procent av net-tokostnaden 2014 och offentliga utförare från 7 procent till cirka 9 procent avnettokostnaden under samma period.

Inom offentliga utförare dominerar andra landsting och landstingsägda bo-lag. Bland annat är en stor del av den specialiserade vården i Stockholm lagd ibolag liksom tandvården i flera landsting.



Diagram 17. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård 2006–2014 fördelat perorganisationsform, andel av totala nettokostnaden Procent

Proc

ent

0

3

6

9

12

15

StatenKommuner o kommunala bolag

Landstingsägda bolag

Andra landstingIdeella föreningar o hushåll

Privata företag

201420132012201120102009200820072006


På motsvarande vis står privata företag för merparten av den köpta verk-samheten från privata utförare, cirka 96 procent.

Mer än hälften, 58 procent, av den köpta verksamheten inom hälso- ochsjukvård år 2014 kommer från privata företag, motsvarande uppgift år 2006var 55 procent. Kostnaden för köp av hälso- och sjukvård från staten var mar-ginell, år 2014 uppgick kostnaden till drygt 1,7 miljarder kronor.

Vårdvalssystem enligt LOV inom hälso- och sjukvårdNär det gäller vårdvalssystem enligt lov inom landsting/region så är det ob-ligatoriskt med vårdval inom primärvården. För övriga tjänster (utöver pri-märvård) kan landstingen/regionerna välja mellan att själva driva verksam-heten, upphandla tjänsten enligt lou eller att införa ett vårdvalssystem enligtlov. Antalet vårdval inom specialistvården där landsting och regioner valt atttillämpa lov skiljer sig stort över landet. Stockholms läns landsting, Lands-tinget i Uppsala län och Region Skåne har infört betydligt fler vårdval än övri-ga landsting och regioner.

Tabell 10. Annonserade valfrihetssystem inklusive primärvård på Valfrihetswebben per landstingeller region, juli 2015

Antal

Landsting/region Antal vård- Landsting/region Antal vård- valssystem valssystem

Stockholm 34 Sörmland 2

Uppsala 17 Värmland 2

Skåne 12 Västernorrland 2

Kalmar 5 Västra Götaland 2

Östergötland 5 Örebro 2

Halland 3 Blekinge 1

Jämtland Härjedalen 3 Dalarna 1

Västmanland 3 Gotland 1

Jönköping 2 Gävleborg 1

Kronoberg 2 Västerbotten 1

Norrbotten 2

Källa: www.valfrihetswebben.se

Primärvård

Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräversjukhusens medicinska och tekniska resurser. Kostnader från centrala så kal-lade servicekostnader ingår.



Vårdvalsystemet startade i Halland 2007 och infördes i Stockholm och Väst-manland 2008. Under 2009 fick invånarna i bland annat Region Skåne ochVästra Götalandsregionen rätt att välja vård. Sedan 1 januari 2010 är vårdval iprimärvården obligatoriskt enligt hälso- och sjukvårdslagen. Tanken medvårdvalet är att det ska vara etableringsfrihet och att invånarna själva ska fåvälja vilken vårdcentral de vill tillhöra.

Nettokostnaden för primärvården uppgick 2014 till 39 miljarder kronor.Landstingen och regionerna producerade själva 62 procent av verksamhetenoch köpte verksamhet för 38 procent eller 15 miljarder kronor.

Vårdvalssystemet i primärvården innebar att ett stort antal privata nyeta-bleringar genomfördes och det syns i diagram 18 att köpt verksamhet har ökatstadigt mellan 2006 och 2014, främst från privata utförare.

Den köpta vårdens andel av nettokostnaden för primärvård från privata ut-förare uppgick år 2014 till 36 procent motsvarande uppgift för år 2006 var 21procent. Under samma period har den köpta verksamheten från offentliga ut-förare legat konstant på 2 procent.

Landstingen och regionernas köp av verksamhet från privata utförare harökat från 6 miljarder år 2006 till 14 miljarder kronor år 2014. Under samma pe-



Diagram 18. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård 2006–2014 fördelat på typ av utförareMiljarder kronor samt andel av nettokostnaden i procent

Milj

arde

r kro

nor

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Köp av verksamhet fr offentliga utförareKöp av verksamhet fr privata utförare

201420132012201120102009200820072006

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Andel av totala kostnaden,offentliga utförare

Andel av totala kostnaden,privata utförare

Proc

ent


riod har landstingen och regionernas köp av verksamhet från offentliga ut-förare ökat från 640 miljoner kronor år 2006 till 730 miljoner kronor år 2014.

94 procent av den köpta vården i primärvården 2014 köptes från privata fö-retag. Köp från andra landsting eller landstingsägda bolag svarade för drygt 3procent, från kommuner och kommunala bolag för 2 procent och från ideellaföreningar och stiftelser och staten för mindre än 1 procent.

Utvecklingen av antalet vårdcentralerMed vårdcentral avses en anläggning för öppen hälso- och sjukvård som om-fattar fler vårdaktiviteter än läkarvård till exempel sjuksköterskemottagning.

Att den köpta vården från privata utförare ökar medför att även antalet vår-dcentraler som drivs av andra utförare än landstingen och regionerna ökar.

År 2014 fanns det 1 158 vårdcentraler varav 41 procent eller 478 drevs avandra vårdgivare än landstingen och regionerna. Mellan åren 2006 och 2014har antalet vårdcentraler totalt ökat med 134 och antalet vårdcentraler somdrivs av privat vårdgivare har ökat med 209 stycken.

Det innebär att landstingsdrivna vårdcentraler verkar ha övergått till pri-vata enheter eller lagts ned och att nya privata enheter har tillkommit underperioden.

Fördelningen mellan egen regi och antalet privata utförare i primärvårdenskiljer sig stort i landet.



Diagram 19. Antal vårdcentraler 2006–2014

Antal

Ant

al

200

300

400

500

600

700

800Annan vårdgivareLandstingsdriven

201420132012201120102009200820072006


Tabell 11. Utförare i primärvård fördelat på egen regi och privat utförare*Antal

Landsting/region Privat Egen Landsting/region Privat Egenutförare regi utförare regi

Stockholm 138 71 Sörmland 9 17

Västra Götaland 88 113 Värmland 9 28

Skåne 64 86 Östergötland 9 34

Halland 23 24 Blekinge 8 13

Uppsala 21 20 Västerbotten 7 31

Jönköping 17 31 Dalarna 5 24

Västmanland 17 12 Jämtland/Härjedalen 4 22

Gävleborg 15 27 Norrbotten 4 30

Västernorrland 12 20 Örebro 4 25

Kalmar 11 27 Gotland 2 5

Kronoberg 11 21

* Antalet utförare inom primärvården har inhämtats från respektive landsting/region. Uppgif-terna är insamlade maj–juni 2015.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Förändringen av antalet besök i primärvården

Antalet besök i primärvården år 2014 uppgick till 41 miljoner. Av dessa utför-des 18 miljoner eller 44 procent av besöken hos andra utförare än landstingoch regioner. Mellan 2006 och 2014 har antalet besök i primärvården ökat med



Diagram 20. Besök* inom primärvården 2006–2014

Procent

Proc

ent

0

10

20

30

40

50

60

70

80Besök hos annan vårdgivareBesök hos landstingsdriven enhet

201420132012201120102009200820072006

*Läkarbesök samt besök hos andra yrkeskategorier än läkare.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

drygt 10 procent. Under samma period har besök hos andra utförare än lands-ting och regioner ökat med 61 procent.

År 2014 hade Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanlandstörst andel besök producerade av andra utförare, 65 respektive 64 procent.Minsta andelen fanns i Landstinget i Kalmar län och i Jämtlands läns lands-ting med 20 procent.

I tabell 12 ser man besöken uppdelade på läkarbesök och övriga besök.

Tabell 12. Antal besök i primärvården 2006–2014

Miljoner besök om inte annat anges

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändr.06–14, %

Läkarbesök

Landstingsdriven 9,0 9,0 9,1 9,1 8,9 8,8 8,7 8,6 8,4 –6Privat vårdgivare 4,0 4,2 4,6 4,9 5,5 6,0 6,2 6,2 6,3 58Totalt 13,0 13,2 13,7 14,0 14,4 14,8 14,9 14,8 14,8 13

Andel privat vårdgivare, % 31 32 33 35 38 41 41 42 43

Besök hos andra yrkeskategorier än läkare

Landstingsdriven 16,8 16,7 16,6 16,1 15,7 15,4 15,3 14,5 14,4 –14Annan vårdgivare 7,2 7,7 8,2 8,6 9,5 10,1 10,6 11,2 11,7 62Totalt 24,0 24,3 24,8 24,7 25,2 25,5 25,9 25,6 26,1 9


Samtliga besök

Landstingsdriven 25,8 25,7 25,7 25,1 24,6 24,3 24,0 23,0 22,8 –11Privat vårdgivare 11,2 11,8 12,7 13,5 15,0 16,1 16,8 17,4 18,0 61Totalt 37,0 37,6 38,5 38,7 39,6 40,4 40,7 40,4 40,9 10



Mellan 2006 och 2014 har antalet läkarbesök i primärvården ökat med 13 pro-cent. Läkarbesök hos landstingsdrivna enheter har under samma periodminskat med 6 procent medan läkarbesök hos privat utförare ökat med 58procent.

Besöken hos andra yrkeskategorier än läkare, till exempel sjuksköterska,barnmorska, sjukgymnast, psykolog, har ökat med 9 procent totalt och med 62procent hos privat utförare.



Specialiserad somatisk vårdSpecialiserad somatisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhetsom kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår.

Under 2014 köpte landstingen och regionerna specialiserad somatisk vård fördrygt 25 miljarder kronor, fördelat på 10 miljarder från privata och 15 miljar-der kronor från offentliga utförare. Dessutom köptes vård utomlands för 25miljoner.

Kostnaden för köp av verksamhet har ökat med 54 procent mellan åren 2006och 2014. Störst ökning återfanns för offentliga utförare med 60 procent, ök-ning en för privata utförare var 46 procent under samma period. En förkla ringtill ökningen för offentliga utförare kan vara att patienter får vård i annatlandsting med anledning av att vårdgarantin inte kan uppfyllas i hemlands-tinget eller att allt mer specialiserad somatisk vård koncentreras till olikalandsting och regioner.



Diagram 21. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2014 förde-lat på typ av utförare Miljarder kronor samt andel av nettokostnaden i procent

Milj

arde

r kro

nor

0

2

4

6

8

10

12

14

16


201420132012201120102009200820072006

0

2

4

6

8

10

12

14



Proc

ent


Den köpta vårdens andel av nettokostnaden för specialiserad somatisk vårduppgick år 2014 till 20 procent. Motsvarande uppgift för 2006 var 18 procent.

Till skillnad från primärvården kommer den köpta verksamheten inom denspecialiserade somatiska vården främst från offentliga utförare och då fram-förallt från andra landsting, 31 procent, och landstingsägda bolag, 29 procent.Privata företag svarade för drygt 37 procent av den köpta verksamheten.

Störst andel av nettokostnaden år 2014, uppdelat per typ av utförare, harköpt verksamhet från privata företag med 7,5 procent, från andra landstingmed 6,2 procent samt från landstingsägda bolag med 5,8 procent.

Förändringen av antalet besök i specialiserad somatisk vårdAntalet läkarbesök i den öppna specialiserade somatiska vården uppgick år2014 till 12,5 miljoner, av dessa producerades drygt 24 procent av andra vård- givare än landstingen eller regionerna. Besök hos annan yrkeskategori än lä-kare uppgick till 7,6 miljoner varav 10 procent producerades av privat vård gi-vare.

Antalet besök, totalt, har ökat med 11 procent mellan 2006 och 2014. I lands-ting och region har antalet besök ökat med 11 procent och hos privat vårdgi-vare med 12 procent.



Diagram 22. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård 2006–2014 för -delat per organisationsform, andel av nettokostnadenProcent

Proc

ent

0

1

2

3

4

5

6

7

8

20142006

Kommuner okommunala bolag

Landstings-ägda bolag

Andralandsting

Ideella föreningaro hushåll

Privataföretag


Specialiserad psykiatrisk vårdSpecialiserad psykiatrisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhetsom kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.

Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår.

Den köpta psykiatriska vården uppgick år 2014 till 2,7 miljarder kronor, Stock-holms läns landsting stod för över hälften av beloppet, 1,5 miljarder kronor.

Landstingen och regionerna köpte vård från privata utförare för drygt 1,9miljarder kronor vilket motsvarade 72 procent av den köpta verksamheten förspecialiserad psykiatrisk vård.

Andel av nettokostnaden för den köpta vården från privata utförare harökat från cirka 7 procent år 2006 till drygt 9,5 procent år 2014. Motsvarandeuppgift för offentliga utförare var 3 procent år 2006 respektive drygt 3,5 pro-cent år 2014.

Förändring av besök inom specialiserad psykiatrisk vårdAntalet besök i den öppna specialiserade psykiatriska vården uppgick år 2014till 5,1 miljoner, av dessa producerades cirka 19 procent av andra vårdgivare änlandstingen eller regionerna. Av de cirka 1,1 miljon läkarbesök som produce-rats under år 2014 utfördes 29 procent på en enhet som drivs av andra vård -



Diagram 23. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad psykiatrisk vård 2006–2014

fördelat på typ av utförare Miljarder kronor samt andel av nettokostnaden i procent

Milj

arde

r kro

nor

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5


201420132012201120102009200820072006

0

2

4

6

8

10

12



Proc

ent


givare än landsting eller region. Motsvarande uppgift för övriga besök vardrygt 16 procent.

Antalet besök har ökat med 23 procent mellan 2006 och 2014. I landstingoch regioner har antalet besök ökat med nästan 12 procent medan antalet be-sök hos privat vårdgivare har mer än fördubblats mellan 2006 och 2014.

TandvårdTandvård definieras som allmäntandvård, kollektiv tandvård, specialisttand-vård, sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutio-ner samt tandtekniska laboratorier.

Landstingen och regionernas nettokostnad för tandvård uppgick år 2014 till5,4 miljarder kronor. Landstingen och regionerna producerade 57 procent avverksamheten själva och köpte verksamhet för 2,3 miljarder eller 43 procent.

Enligt tandvårdslagen är landstingen och regionerna skyldiga att erbjudaregelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med det kalender-år de fyller 19 år. Lagen ger landstingen och regionerna möjlighet att träffa av-tal med privata vårdgivare. Samtliga landsting har tecknat sådana avtal, vilketgör att drygt 49 procent av den köpta vården kommer från privata utförare.

Som tidigare nämnts har flera landsting bolagiserat sin tandvård. Det göratt 2014 kommer 48 procent av den köpta vården från landstingsägda bolag.



Diagram 24. Landstingens köp av verksamhet inom tandvården 2006–2014 fördelat per orga -nisationsformAndel av nettokostnaden för tandvård i procent

Proc

ent

0

5

10

15

20

25

30

StatenAndra landstingLandstingsägda bolagPrivata utförare

201420132012201120102009200820072006


Privata utförareEn allt större del av vård, skola och omsorg i kommuner ochlandsting produceras av privata utförare. I detta kapitel presen-teras hur många utförare som finns, fördelade per kommuner irespektive län samt per landsting och regioner.

Dessutom presenteras större företag och koncerner som ver-kar inom vård, skola och omsorg. En kort redovisning görs ocksåav utvecklingen mellan åren 2006 och 2013 inom de olika delbran-scherna omsorg med boende, personlig assistans, socialtjänstre-laterad omsorg, hälso- och sjukvård samt utbildning. Vidare be-skrivs en studie om lönsamhet i olika delar av den privat drivna,offentligt finansierade välfärden.

Antal privata utförare i kommuner, landsting och regioner

Kommuner och landsting köpte 2014 verksamhet från närmare 38 000 utför -are sammantaget, om antalet utförare per kommun respektive landsting sum-meras. Samma utförare kan därigenom redovisas flera gånger i statistiken. Attnotera är också att utförarna kan vara väldigt olika stora – allt från ”enmans-företag” till stora vård- eller utbildningsföretag.6 Sammantaget gör detta attstatistiken kan vara något svår att tolka, men ger ändå en översiktlig bild.

Det totala antalet utförare i kommunerna uppgår till knappt 34 000 medanantalet unika utförare är knappt 10 000. För landstingen är motsvarande siff-ror drygt 4 000 utförare totalt och cirka 3600 unika utförare.


KAPITEL5

6. För att räknas i statistiken måste utföraren, för undersökningsåret, ha en omsättning på minst 100 000

kronor för kommuner och 250 000 kronor för landsting.

I diagrammen nedan visas antalet utförare för kommuner respektive lands-ting relaterade till folkmängden i varje län.

Antalet utförare per 10 000 invånare i respektive län inom utbildning vari-erar mellan de olika delområdena. Stockholm och Uppsala ligger över snittetnär det gäller förskola och fritidshem. Övriga län fördelar sig ganska jämnt.Stockholm, Uppsala och Skåne ligger över snittet när det gäller förskoleklassoch grundskola. Gymnasieskolan visar en större spridning – där ligger Stock-holm, Uppsala, Södermanland, Skåne, Värmland och Dalarna över snittet medfler privata utförare per 10 000 invånare. Se diagram 25.

Inom området omsorg och socialtjänst finns det största antalet och de stör staskillnaderna i antal privata utförare inom individ- och familjeomsorg en. Tvåtredjedelar av länen ligger över snittet i antal utförare per 10 000 invå nare.

Bland den tredjedel som ligger under snittet finns Stockholm och Skåne.När det gäller insatser för funktionshindrade är det enbart Stockholm, Upp-sala och Södermanland som ligger över. Övriga län ligger under snittet per10 000 invånare. Inom äldreomsorgen är fördelningen av privata utförare merjämn mellan länen, undantag är Stockholm. Privata utförare inom flykting-mottagande, där antalet utförare totalt sett är lägst bland de redovisade verk-samheterna, förekommer i något högre utsträckning i vissa län i norra Sveri-ge. Se dia gram 26 på sidan 47.


5. Privata utförare

Diagram 25. Antal privata utförare per 10 000 invånare i kommuner i respektive län 2014, perverksamhetsområde inom området utbildningAntal

Ant

al u

tför

are

per 1

00

00

invå

nare

0

2

4

6

8

10

12

14Gymnasieskola o övrig utbildningFörskoleklass, grundskolaFörskola, fritidshem

Totalt

Norrbotte

n

Väster

botten

Jämtla

nd

Väster

norrlan

d

Gävleb

org

Dalarn

a

Västm

anlan

d

Örebro

Värmlan

d

V:a Götal

and

Hallan

dSkå

ne

Blekinge

Gotland

Kalmar

Kronoberg

Jönkö

ping

Östergö

tland

Söderman

land

Uppsala

Stockholm

Källa: Statistiska centralbyråns utförarregister.

Skillnaderna mellan landstingen i utförare per 10 000 invånare är relativt sto-ra. Stockholm, Uppsala, Skåne, Västmanland och Jämtland ligger högst. Sta- ti stiken är dock svårtolkad eftersom utförarna kan vara allt från enskilt verk-samma läkare till stora vårdföretag med många anställda. Se diagram 27.



Diagram 26. Antal privata utförare per 10 000 invånare i kommuner i respektive län 2014, perverksamhetsområde inom området omsorg och socialtjänstAntal

Ant

al u

tför

are

per 1

00

00

invå

nare

0

2

4

6

8

10

12

14

Flykting-mottagande

Individ- ochfamiljeomsorg

Insatser tillfunktionshindrade

Äldre-omsorg

Totalt

Norrbotte

n

Väster

botten

Jämtla

nd

Väster

norrlan

d

Gävleb

org

Dalarn

a

Västm

anlan

d

Örebro

Värmlan

d

V:a Götal

and

Hallan

dSkå

ne

Blekinge

Gotland

Kalmar

Kronoberg

Jönkö

ping

Östergö

tland

Söderman

land

Uppsala

Stockholm


Diagram 27. Antal privata utförare per 10 000 invånare i landsting och regioner 2014 inom hälso-och sjukvårdenAntal

Ant

al u

tför

are

per 1

00

00

invå

nare

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Totalt

Norrbotte

n

Väster

botten

Jämtla

nd

Väster

norrlan

d

Gävleb

org

Dalarn

a

Västm

anlan

d

Örebro

Värmlan

d

V:a Götal

and

Hallan

dSkå

ne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönkö

ping

Östergö

tland

Söderman

land

Uppsala

Stockholm

Anm.: För Stockholms läns landsting har lagts till cirka 1200 utförare som enligt uppgift inteåterfinns i utförarregistret.Källa: Statistiska centralbyråns utförarregister.

För att få en något bättre bild av antalet unika, privata utförare och hur de för-delar sig redovisas två tabeller nedan där det framgår hur många utförare somfinns i endast en respektive i flera kommuner och landsting.

Tabell 13. Unika utförare i kommuner 2013 fördelade efter antalet kommuner som nyttjarAntal

Unika Nyttjas av antal kommunertotalt >=50 20–49 10–19 5–9 2–4 1

Förskola, fritidshem 3 286 2 3 32 110 1 241 1 898

Förskoleklass, grundskola 967 5 13 67 152 437 293

Gymnasieskola 625 23 54 68 88 66 326

Övrig utbildning 301 0 3 3 9 41 245

Äldreomsorg 1 113 1 6 14 66 234 792

Insatser till personer med

funktionshinder 1 652 8 25 73 198 570 778

IFO 1 283 9 58 138 198 393 487

Flyktingmottagande 363 2 3 8 49 118 183

Totalt 9 590 50 165 403 870 3 100 5 002


Inom samtliga verksamheter i kommunerna utgörs drygt hälften av alla ut-förare av sådana som endast verkar i en kommun. Inom förskola/fritidshemoch äldre omsorg är andelen lokala utförare större eller betydligt större än så.En dryg tredjedel av samtliga utförare har verksamhet i mellan två och fyrakommuner men andelen är större inom förskola/fritidshem och försko-leklass/ grund skola. Den verksamhet som har störst andel utförare med verk-samhet i fler än 20 kommuner är gymnasieskolan.

Tabell 14. Unika utförare i landsting 2013 fördelade efter hur många landsting som nyttjar demAntal

Unika Nyttjas av antal landstingtotalt Samtliga lt >=15 10–14 5–9 2–4 1

Primärvård: 1 869 0 1 0 5 21 1 842

Spec psykiatrisk vård: 725 0 6 6 10 54 649

Spec somatisk vård: 357 0 0 1 8 27 321

Tandvård: 328 1 1 0 1 13 312

Övrig hälso- o sjukvård: 318 0 0 0 1 22 295

Totalt 3 597 1 8 7 25 137 3 419


I landstingen dominerar antalet utförare som endast har verksamhet i ett en-skilt landsting. Det gäller framförallt inom primärvården. Inom specialiserad



psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård finns en något större andel ut-förare som verkar i flera landsting.

Företagen i välfärdssektorn

De privata aktörerna i välfärdssektorn kan betraktas utifrån olika indelnings-grunder, till exempel juridisk form, ägare, omsättning eller antal anställda.

En ökande andel av den privat drivna välfärden drivs i aktiebolagsform. Medundantag för Wallenbergsfärens börsnoterade investmentbolag Investor ärdet dock få börsnoterade bolag som är ägare i välfärdssektorn. Flera stora kon-cerner på välfärdsmarknaden ägs av riskkapitalbolag. Investors dotterbolagAleris är tredje största företaget inom hälso- och sjukvård. Det största vård-bolaget Capio har börsnoterats från halvårsskiftet och det finns tecken på attäven vårdbolagen Attendo och Aleris har intresse av att bli uppköpta på bör-sen, liksom riskkapitalägda utbildningsföretaget Academedia 7.

I övrigt är det till stor del andra aktörer som svarar för den privata välfärds -produktionen. En del av dem är familjeföretag eller drivs av idéburna organi-sationer. Verksamheten kan drivas som bolag, ekonomisk förening eller stif-telse. En stor del av den privata verksamheten inom sjukvården drivs i bo-lagsform av verksamma läkare till exempel genom företaget Praktikertjänst.

Det har inte skett några större förändringar mellan 2012 och 2013 när detgäller de dominerande företagen i välfärden. Efter Capios köp av Carema 2012har inga större uppköp gjorts, utöver att Humana har förvärvat Inom. När JBEducation gått i konkurs sommaren 2013 togs många skolor över av andrakon cerner.

Av de tio största företagen som verkar på den offentliga marknaden8, somomfattar totalt drygt 900 miljarder kronor, är det fem som är verksamma inomvälfärdssektorn – två inom hälso- och sjukvård, två inom omsorg och ett inomskola och barnomsorg. Övriga fem finns inom bygg, teknik och it samt kol-lektivtrafik. Av de tio största företagen som är mest beroende av den offentli-ga marknaden (har minst 50 procent av sin omsättning därifrån) finns sju fö-retag inom välfärdssektorn. 9

Omsorg och socialtjänstDe tio största aktörerna inom omsorgsbranschen svarar för cirka 62 procentav kommunernas totala köp av privata omsorgstjänster 2013, som uppgick till35 miljarder kronor. Branschen domineras av sju koncerner, varav fem är risk-kapitalägda. Verksamheten sker ofta inom alla tre omsorgsområdena – äldre -omsorg, funktionsnedsättning samt ungdoms- och missbrukarvård. Vissa avföretagen uppvisar en relativt stark tillväxt mellan 2012 och 2013, vilket hu-



7. Se Svenska Dagbladet den 24 september ”Fler vårdbolag på väg till börsen” av Patricia Hedelius.8. Med offentlig marknad avses de köp från företag som görs av staten, kommunerna och landstingen/regionerna. Källa: Den offentliga marknaden 2014.9. Företagen är rangordnade efter omsättning på offentlig marknad. Källa: Den offentliga marknaden 2014.

vudsakligen beror på uppköp. Minussiffran för Ambea beror främst på attverksamhet sålts eller flyttats över till andra varumärken.

Tabell 15. De största aktörerna inom omsorgsbranschen, deras totala omsättning samt tillväxt ochomsättning på offentlig marknad (OM) 2013

Miljoner kronor och procent

Företag Omsättning Tillväxt offentlig Andel av omsättning2013 marknad, % på offentlig marknad, %

Attendo 4 812 1 100

Ambea 4 439 –5 95

Humana 3 530 18 100

Frösunda LSS 2 486 6 100

Team Olivia 2 051 16 100

Förenade Care 1 245 3 100

Aleris* 4 141 3 27

Inom** 716 18 100

Kosmo 677 42 100

Solhagagruppen 547 17 100

*Dessutom sjukvård. **Ingår nu i Humana.Källa: Dagens Samhälle ”Den offentliga marknaden 2014”.

Delbranschen10 omsorg med boende, som huvudsakligen omfattar vård och be-handlingshem, lss-boenden och äldreomsorg, har en fortsatt svag omsätt-ningstillväxt (+3,2 %), främst på grund av att kommunerna återtar verksam-het och ökar sin egenregi-verksamhet.

Det finns dock starka underliggande drivfaktorer, särskilt inom äldreoms-org, som talar för ökad tillväxt: Detta gäller främst underinvesterade kommu-nala äldreboenden och ökade kapacitetsbehov som en följd av en ökande an-del äldre. Trenden inom äldreboenden går också mot mer vårdkrävande bru-kare som kräver ytterligare resurser och specialutbildad personal.

Branschen uppvisar fortsatt sjunkande lönsamhetsmarginal under 2013(6,4 %). De två största aktörerna Vardaga och Attendo har halva marknaden.

Delbranschen personlig assistans uppvisar återigen en ökad tillväxttakt un-der 2013 (+15,3 %) efter en nedgång 2012. Uppgången drivs främst av en ökningav antal timmar per brukare snarare än att antalet brukare ökar. Branschenuppvisar stabil men fortsatt låg lönsamhetsmarginal (5,5 %).

Delbranschen socialtjänstrelaterad omsorg har en fortsatt stark omsättnings -tillväxt (+7,2 %), vilket drivs främst av fortsatt privatisering och lov samt ökatbehov av platser för ensamkommande flyktingbarn och asylsökande. Bransch -en har en stabil lönsamhetsmarginal (5,7 %) som ligger något under den tota-la privata vård- och omsorgsbranschen (7,0 %).



10. Redovisningen avseende delbranscher har hämtats från Grand Thorntons rapport ”Den privata vård-och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv”, november 2014.

Hälso- och sjukvårdInom hälso- och sjukvård svarade de tio största aktörerna för cirka 61 procentav landstingens totala köp av privata hälso- och sjukvårdstjänster 2013. Bran-schen domineras av tre stora koncerner, som ensamma svarar för 51 procentav de totala köpen. Capio är nu branschens största aktör11, efter köpet av Ca-rema i slutet av 2012. Tillväxt kan noteras främst för Praktikertjänst och Pri-ma; det senare främst till följd av att Stockholms läns landsting lagt ut 18 pro-cent av psykiatrin på entreprenad.

Tabell 16. De största aktörerna inom hälso- och sjukvårdsbranschen, deras totala omsättningsamt tillväxt och omsättning på offentlig marknad (OM) 2013



Capio 6 111 2 100

Praktikertjänst* 9 491 12 49

Aleris** 4 141 0 71

Unilabs 1 060 -4 80

Prima barn- o vuxenpsyk 476 39 100

Global Health Partner 575 -7 61

Neron 400 5 76

Legevisitten** 312 6 88

Spenshult 220 2 100

Achima Care 208 2 100

*Dessutom tandvård. **Dessutom omsorg.Källa: Dagens Samhälle ”Den offentliga marknaden 2014”.

Delbranschen12 primärvård har haft en minskande tillväxttakt 2013 (7,2 %). An-talet nyetableringar har minskat något under 2012 och 2013, vilket gör atttillväxten främst förklaras av volymökningar i befintliga primärvårdsenheter.Lönsamhetsmarginalen förstärks inom primärvården 2013 (6,6 %) i förhål-lande till den nedgång som skett 2010–2012.

I delbranschen specialistvård sjunker såväl omsättningstillväxt (2,9 %) somlönsamhetsmarginal (7,1 %). Aktörerna pekar på att prisförändringarna varitlåga eller negativa och konkurrensen i branschen har ökat i och med att lov

införts även för vissa specialistverksamheter.Bemanningsföretagen som är aktiva i vård- och omsorgsbranschen har vuxit

kraftigt de senaste åren. Omsättningsökningen för medlemmar i branschor-ga nisationen Bemanningsföretagen ökade med 10 procent under 2013. Ök-ningen första halvåret 2014 var 21 procent.



11. Praktikertjänst har störst omsättning men endast 49 procent avser offentlig marknad.12. Redovisningen avseende delbranscher har hämtats från Grand Thorntons rapport ”Den privata vård-och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv”, november 2014.

UtbildningInom skola och barnomsorg skedde det en betydande koncentration fram till2012, framförallt genom att mindre utbildningsföretag/skolor köptes upp. Detio största aktörerna svarade 2013 för cirka 30 procent av kommunernas tota-la köp av skola och barnomsorg. Skolkoncernen Academedia fortsätter att do-minera starkt och är ensamt större än de nio övriga storleksmässigt närmas-te bolagen tillsammans. Academedia svarade också för den största tillväxtenefter ThorenGruppen.

Tabell 17. De största aktörerna inom utbildningsbranschen, deras totala omsättning samt tillväxtoch omsättning på offentlig marknad (OM) 2013



Academedia 6 400 25 100

Int Engelska Skolan 1 071 22 100

Kunskapsskolan 883 9 100

Praktiska 566 –16 100

Jensen 470 –8 100

ThorenGruppen 456 54 100

Power Planning System 302 –9 100

Inspira 302 9 100

Lärande i Sverige 283 25 100

Theducation AB 212 –5 100

Källa: Dagens Samhälle ”Den offentliga marknaden 2014”.

I en studie 2014 av de privata aktörerna inom förskola och skola görs en när-mare analys av fristående förskolor och skolor, enskilda huvudmän och ägareinom branschen.13 Skolverket konstaterar att det finns en stor variation ochatt huvudmännen är olika stora, finns i olika driftsformer och skiljer sig åt vadgäller ägarstrukturen.14

I förskolan går 20 procent av alla barn i en fristående förskola 2013. 2 035 en-skilda huvudmän driver totalt 2576 av landets samtliga knappt 10 000 försko-lor. De tio största enskilda huvudmännen, som samtliga är aktiebolag, driver247 förskolor, vilket är 10 procent av alla fristående och 2 procent av samtligaförskolor. De vanligaste driftsformerna för fristående förskolor är ekonomiskförening (43 %) och aktiebolag (38 %). 15 procent av samtliga fristående för -skolor ingår i en koncern. De tio största ägarna äger 10 procent av samtliga fri-stående förskolor.

I grundskolan går 14 procent av barnen i en fristående skola. 581 enskilda hu-vudmän driver totalt 792 av landets samtliga närmare 5 000 grundskolor. An-tal et enskilda huvudmän har minskat sedan 2009 men antalet fristående



13. Privata aktörer inom förskola och skola, Rapport 410/2014, Skolverket 2014.14. Med ägare avses i rapporten ett företag eller en organisation (moderbolag) som äger minst 50 procentav aktierna eller rösterna i huvudmannens verksamhet (dotterbolag). Huvudmannen, offentlig eller en-skild, bedriver utbildning vid en eller flera skolor.

grund skolor och antalet elever i dessa har ökat (med 12 respektive 31 %). Detio största enskilda huvudmännen, som samtliga är aktiebolag, driver 155grund skolor. Dessa utgör 20 procent av alla fristående och 3 procent av samt-liga grundskolor och de har 36 procent av eleverna i fristående och 5 procentav eleverna i samtliga grundskolor.

Totalt sett har de enskilda huvudmännens andel av eleverna i grundskolanökat med 4 procent mellan 2011 och 2013, varav de tio största har ökat med 33procent. Sammantaget sker således en tydlig koncentration av utbudet igrund skoleutbildning till ett fåtal större enskilda huvudmän.

En växande andel av eleverna i fristående grundskolor går i aktiebolags-drivna skolor – andelen har växt från 57 till 66 procent mellan 2009 och 2013.Antalet enskilda huvudmän i koncern och antalet koncernskolor har ocksåökat mellan 2009 och 2013, liksom antalet elever i dessa skolor.

De tio största ägarna av fristående grundskolor äger sammanlagt 134 skolor,vilket är 17 procent av samtliga fristående och 3 procent av samtliga grund -skolor. De 134 fristående skolorna har 36 procent av eleverna i fristående och4 procent av eleverna i samtliga grundskolor.

I gymnasieskolan går 26 procent av eleverna i en fristående gymnasieskola.227 enskilda huvudmän driver totalt 460 av landets totalt 1346 gymnasiesko-lor. Antalet enskilda huvudmän inom gymnasieskolan har minskat något se-dan 2009 medan antalet fristående gymnasieskolor och antalet elever i dessaökade fram till 2011 och har sedan 2013 minskat till följd av de krympandeårskullarna i gymnasiet och en ökande konkurrens om eleverna.

De tio största enskilda huvudmännen, som samtliga är aktiebolag, hade 153fristående gymnasieskolor 2013. Det motsvarar 33 procent av samtliga fristå-ende och 11 procent av samtliga gymnasieskolor. De 153 fristående gymnasie -skolorna hade 36 procent av eleverna i fristående och 9 procent av eleverna isamtliga gymnasieskolor. Fördelningen av antalet elever mellan de tio störs-ta huvudmännen är mer jämn än vad som gäller inom grundskolan.

Antalet elever i gymnasieskolan har minskat med 16 procent mellan 2009och 2013. Enskilda huvudmän tappar dock inte lika mycket elever som de of-fentliga – minus 1 procent jämfört med minus 16 procent. De enskilda huvud -männen har således klarat sig väl i konkurrensen om gymnasieeleverna.

Andelen elever som går i aktiebolagsdrivna fristående gymnasieskolor ärcirka 85 procent men andelen har minska något sedan 2009. Andelen enskil-da huvudmän i koncern och andel koncernskolor har inte genomgått någonstor förändring sedan 2009. De flesta koncerner inom gymnasieskolan är re-lativt små. Ägarstrukturen förändras relativt snabbt och de befintliga koncer-nerna har blivit större snarare än fler.

De tio största ägarna i gymnasieskolan driver totalt 219 fristående gymna-sieskolor, vilket är 48 procent av alla fristående och 16 procent av samtliga



gym nasieskolor. De 219 fristående gymnasieskolorna har sammantaget 54pro cent av eleverna i fristående och 14 procent av eleverna i samtliga gymna-sieskolor.

I följande tabeller sammanfattas hur stor del de tio största enskilda huvud-männen respektive de tio största ägarna inom utbildningsområdet har av an-talet enheter och antalet elever i de olika skolformerna.

Tabell 18. De tio största enskilda huvudmännen inom respektive områdeAntal enheter respektive andel elever i procent

Andel i procent avAntal de fristående samtliga elever i fristå- elever i samt-

enheter enheterna enheter ende enheter liga enheter

Förskola 247 10 2 us us

Grundskola 155 20 3 36 5Gymnasieskola 153 33 11 36 9

Tabell 19. De tio största enskilda ägarna inom respektive områdeAntal enheter respektive andel elever i procent

Andel i procent avAntal de fristående samtliga elever i fristå- elever i samt-

enheter enheterna enheter ende enheter liga enheter

Förskola 253 10 2 us us

Grundskola 134 17 3 36 4Gymnasieskola 219 48 16 54 14

*us = uppgift saknas.Källa: Skolverket, privata aktörer inom förskola och skola.

Som framgår av tabellerna är det inom gymnasieskolan som ”de tio största”har högst andel både av antalet enheter och antalet elever.

Av de enskilda huvudmännen i förskolan är det 2013 omkring 200 som ock-så driver grundskolor. Ett femtiotal enskilda huvudmän driver både grund -skolor och gymnasieskolor. Endast tolv huvudmän har verksamhet i samtligatre skolformer.

Vinster i välfärden

Frågor om kvalitet, styrning och vinst i välfärden har blivit allt mer aktuella idebatten under senare år när en ökande del av verksamheten drivs i privat regisom en följd av konkurrensutsättning och ökad valfrihet för elever, brukareoch patienter.



I slutet av 2012 tillsatte regeringen en utredare med uppdrag att bland an-nat utreda vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och bör ställaspå de som äger och driver företag inom välfärdssektorn. Utredningen avslu-tades i januari 2015 och föreslog bland annat en utökad tillståndsplikt för fö-retag i socialtjänsten och ökade krav på dem som ska bedriva verksamhet in -om utbildning och socialtjänst – krav som gällde insikt, erfarenhet och lämp- lighet samt ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet.

Efter regeringsskiftet tillsatte den nya regeringen, efter en överenskom-melse med Vänsterpartiet i mars 2015 (sou 2015:7), en särskild utredare somska utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringenav privat utförda välfärdstjänster bör regleras.15 Syftet med utredningen är attsäkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är av-sedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att even-tuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de upp-stått. Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda väl-färdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhälls -eko nomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. Utredningen ska blandannat också se över möjligheterna att förenkla regelverket för upphandlingoch göra det mer flexibelt, föreslå åtgärder för att reducera inträdes- eller till -växthinder för idéburna aktörer inom välfärdssektorn samt föreslå regler förhur ekonomisk information för välfärdstjänster ska redovisas på enhetsnivå.

I utredningens direktiv sägs bland annat följande: ”Eventuella överskott skasom huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de har uppstått. Det endagodtagbara undantaget från huvudregeln bör vara att privat insatt kapital, ochmedel motsvarande en låg ränta på kapitalet, inte behöver återinvesteras. Nyaregler om hur offentliga anslag får användas för privat utförda välfärdstjäns-ter bör därför starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på annat sättföra ut medel från verksamheten, även i samband med försäljning.” Utred-ningen ska lämna förslag i dessa delar senast 1 november 2016.

I en rapport från 2015 har verksamheter som utförs i privat respektive of-fentlig regi inom vård, skola och omsorg jämförts på fem olika områden: kva-litet, personaltrivsel, löner, kvinnors karriärvägar och ekonomisk lönsam-het.16 Nedan redovisas vissa av resultaten som gäller ekonomisk lönsamhet.

Ekonomisk lönsamhet mäts som rörelsemarginalen i företagen.17 Det är ett avflera vedertagna avkastningsmått för företag.

En jämförelse görs dels av rörelsemarginalen för alla företag inom väl-färdssektorn i jämförelse med företag i totala tjänstesektorn för perioden2007–2013 och dels av rörelsemarginalen 2013 för så kallade välfärdsföretag (fö-retag som främst levererar tjänster till skattefinansierade kunder) i jämförel-se med andra företag i välfärdssektorn (som främst säljer till privat finansierade



15. Direktiv 2015:22 Ett nytt regelverk för offentligt finansiering av privat utförda välfärdstjänster. samt tiläggs-direktiv, dir. 2015:100.16. Förbättrad välfärd – sant och falskt om företagande i välfärden. Svenskt Näringsliv 2015.17. Rörelsemarginal mäts som rörelseresultat/nettoomsättning och redovisas i procent.

kunder). Välfärdsföretagen, totalt 5 444 företag, omsatte totalt 68,2 miljarderkronor. Andra företag i välfärdssektorn, totalt 1407 företag, omsatte 9,7 mil-jarder kronor.18

Några resultat som kan utläsas från rapporten:• Rörelsemarginalen var i genomsnitt betydligt lägre för välfärdsföretag

(4,6 %) jämfört med andra företag i välfärdssektorn (8,7 %). Lönsamheteni välfärdsföretagen var också lägre än för tjänsteföretagen i allmänhet (5,4%).

• Lönsamheten bland välfärdsföretagen varierar mellan de olika delbran-scherna och storleken på företagen. Den lägsta lönsamheten 2013 åter-fanns i vården (3,8 %) och den högsta inom omsorgen (5,6 %).

• Stora välfärdsföretag, i synnerhet i vården, har generellt en något lägrelönsamhet (2,0 %) än stora övriga företag i välfärdssektorn (6,1 %) resp. änövriga tjänstesektorn (4,2 %).

• De mindre välfärdsföretagen i vården och omsorgen har en (betydligt)högre lönsamhet än mindre välfärdsföretag i skolsektorn. De förra omsät-ter dock en förhållandevis liten del av den totala omsättningen för väl-färdsföretag inom vården och omsorgen (17,8 respektive 22,2 %).

• Inom skolsektorn är omsättningen mer jämt fördelad mellan små och sto-ra välfärdsföretag. De största skolföretagen bland välfärdsföretagen redo-visar en högre lönsamhet (6,0 %) jämfört med de mindre skolföretagen(3,2–4,2 %).

• Mönstret mellan välfärdsföretag och övriga företag i välfärdssektorn skil-jer sig ganska markant – de små företagen står för en högre andel av om-sättningen i övriga välfärdsföretag.

• Sammantaget hade alla företag i välfärdssektorn, det vill säga när bådeskattefinansierade och privat finansierade företag inkluderas, en rörelse-marginal som var på samma nivå eller något högre än den genomsnittligarörelsemarginalen i tjänstesektorn i stort under åren 2007–2013.

Som framgår av diagram 28 på sidan 57 är det utbildningsföretagen som ge-nerellt haft den lägsta rörelsemarginalen och hälso- och sjukvårdsföretagensom haft den högsta rörelsemarginalen. Bland utbildningsföretagen är detframförallt små och medelstora (20–99 anställda) som haft lägst marginal.Bland hälso- och sjukvårdsföretagen är det framförallt de så kallade mikrofö-retagen (0–19 anställda) som haft högst marginal.



18. Studien av och uppdelningen i välfärdsföretag och andra företag i välfärdssektorn har gjorts av SCB, påuppdrag av Svenskt Näringsliv, genom samkörning av Utförarregistret och registret över företag i under-sökningen Företagens ekonomi.

Enligt scb:s statistik om företagens ekonomi visar avkastningen för företaginom vård, omsorg och skola på starkare nyckeltal än den totala tjänstesek-torn 2013, när den mäts som avkastning på totalt respektive eget kapital.19 Av-kastningen på totalt kapital är 10,8 procent för vård, skola och omsorg jämförtmed 6,1 procent för tjänstesektorn som helhet. Avkastningen på det egna ka-pitalet är på motsvarande sätt 20,8 procent jämfört med 11 procent för helatjänstesektorn.

Soliditeten för företag inom vård, omsorg och skola ligger enligt scb på 37procent jämfört med 32 procent för tjänstesektorn totalt. Även likviditeten ärhögre – 157 jämfört med 105 procent. Av företagen inom vård, skola och oms-org är både soliditeten och likviditeten högst för företagen inom hälso- ochsjukvården.

scb redovisar slutligen också en jämförelse mellan företagen i vård, skolaoch omsorg och övriga tjänstesektorn för ytterligare tre avkastningsmått: rö-relsemarginal, vinstmarginal och nettoomsättning per anställd. För samtligaav dessa tre mått visar företagen i vård, skola och omsorg sämre avkastning äntjänstesektorn i stort.

Rörelsemarginalen är 5,7 procent jämfört med 7,5 procent. Vinstmargina-len är 6,9 procent jämfört med 12,4 procent. Nettoomsättningen per anställdär 774 kronor jämfört med 1691 kronor.



19. OE 29 SM 1501: Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013, Statistiska centralbyrån2015.

Diagram 28. Genomsnittlig rörelsemarginal, jämförelse tjänsteföretag, företag i välfärdssektorn2007–2013

Procent

Proc

ent

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

OmsorgsföretagHälso- o sjukvårdsföretagUtbildningsföretagFöretag i välfärdssektornTjänstesektorn totalt

2013201220112010200920082007

Källa: Statistiska centralbyrån och Svenskt Näringsliv.

Tabell 20. Jämförelse mellan olika avkastningsmått för företag i välfärdssektorn 2013*Procent, om inte annat anges

Företag Företag hälso- Företag Totalt vård, Totalt tjänste-utbildning o sjukvård omsorg skola, omsorg sektorn

Avkastning totalt kapital 9,2 11,5 10,9 10,8 6,1

Avkastning eget kapital 20,9 21 20,4 20,8 11

Soliditet 37 50 43 45 32

Likviditet 132 188 140 157 105

Rörelsemarginal 4,5 6,6 5,6 5,7 7,5

Vinstmarginal 5,5 7,8 6,8 6,9 12,4

Nettoomsättning per anställd, kronor 776 1 107 553 774 1 691

*Notera att uppgifterna om rörelsemarginal i denna tabell inte stämmer överens med siffrornafrån Svenskt Näringslivs rapport ovan eftersom populationerna inte är identiska.Källa: Statistiska centralbyrån.

Sammanfattningsvis kan konstateras att lönsamheten i företag inom väl-färdssektorn kan mätas på olika sätt och olika nyckeltal ger olika resultat närman jämför med tjänstesektorn i stort.



Sysselsättningen hos offent liga och privata utförareDet blir allt vanligare med en privat anställning inom skola, vårdoch omsorg. I dag är omkring en femtedel av de sysselsatta inomvälfärden anställda vid sidan av den offentliga sektorn, medanverksamheten i stort sett är helt offentligt finansierad.

Det är inte helt enkelt att redovisa antalet sysselsatta privat inom de kommu-nala välfärdsuppdraget, då sådan inriktad statistik saknas. Vi använder och be-arbetar i detta kapitel den befintliga registerbaserade arbetsmarknadssta-tistiken från scb för att på så sätt försöka beskriva utvecklingen av den priva-ta sysselsättningen inom vård, skola och omsorg.

Sysselsättningen ökar främst hos privata arbetsgivare

Det är främst hos privata företag som antalet sysselsatta inom vård, skola ochomsorg ökar. Ökningen har varit stabil under hela perioden 2007–2013; år2013 var ökningen cirka 14 000 sysselsatta personer eller 6 procent. Syssel-sättningen i såväl kommuner och landsting som minskat under perioden2007–2011, har under de två senaste åren ökat svagt. Även de statligt anställ-da inom utbildningsområdet ökar, det handlar dock främst om anställda inomuniversitet och högskolor.


KAPITEL6

Tabell 21. Utveckling av sysselsatta i vård, skola och omsorg, efter sektorTusentals personer

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Stat 50 51 52 59 59 61 63

Landsting 235 233 226 226 226 227 228

Kommun 668 651 630 631 627 634 637

Offentligt ägda företag 21 21 22 26 26 26 28

Privat ägda företag 150 162 177 195 209 222 236

Ideella organisationer o

stiftelser 38 38 38 38 39 39 39

S:a vård, skola o omsorg 1 162 1 156 1 145 1 175 1 186 1 209 1 230

Anm.: I denna tabell ingår en del verksamheter som inte ingår i de kommunala välfärdstjänster-na såsom trafikskolor, universitet, tandvård och en hel del annan privatfinansierad verksamhet.Källa: Statistiska centralbyrån, registerbaserad statistik RAMS 2007 SNI 85–88.

Sysselsatta inom branscherna utbildning, hälso- och sjukvård samt vård ochomsorg utgör cirka en fjärdedel av de sysselsatta på arbetsmarknaden. Sys-selsättningen i dessa branscher har varit helt dominerade av den offentligasektorn i många år. Under de senaste två decennierna har en bredare arbets-marknad vuxit fram och det har skett en betydande ökning i antalet sysselsat-ta som är anställda i privata företag, medan antalet offentligt sysselsatta inomskola, vård och omsorg enbart ökat marginellt.


6. Sysselsättningen hos offentliga och privata utförare

Diagram 29. Antal sysselsatta, förutom statligt sysselsatta, i vård, skola och omsorg år 2000

respektive 2013

Tusental

Ant

al s

ysse

lsat

ta i

tuse

ntal

0

200

400

600

800

1000

20132000

Privata o ideella företagKommun, landsting/region o offentliga företag

866 893

126

277


Diagram 29 visar att sysselsättningsökningen inom skola, vård och omsorg mellan år 2000 och 2013 nästan helt skett i privat sektor.

Sedan år 2000 har antalet sysselsatta inom skola vård och omsorg ökat medomkring 200 000 personer, varav cirka 150 000 har anställts i privat regi. Ävenden totala sysselsättningen och befolkningen har ökat under perioden, men inågot långsammare takt. Dessa tjänsters andel av den totala sysselsättningenhar därmed ökat. I Sverige arbetade år 2013 drygt 26 procent av de sysselsattain om skola, vård och omsorg, varav 20 procent för en offentlig arbetsgivareoch 6 procent för en privat arbetsgivare. Merparten av tjänsterna i dessa bran-scher är huvudsakligen skattefinansierade. Här ingår dock även en mindre delprivat finansierade tjänster som till exempel trafikskoleutbildning.

Tabell 22. Antal sysselsatta inom vård, skola och omsorg, fördelat på sektorer år 2000 respektive2013

Tusental och procent

2000 2013 Förändring, Förändring,antal %

Statligt anställda 41 63 21 54

Anställda i kommuner 623 637 14 2

Anställda i privata företag 90 236 130 144

Offentliga ägda företag 20 27 8 40

Anställda i landsting 223 228 4 2

Ideella organisationer o stiftelser 36 39 3 8

Summa 1 034 1 230 196 +19

Sysselsatta totalt 4 301 4 671 370 +9

Andel av sysselsättning, % 24 26Befolkningen 8 883 9 645 +9

Anm.: 2007 SNI 85–88. Notera att i denna tabell ingår en del verksamheter som inte ingår i dekommunala välfärdstjänsterna såsom trafikskolor, universitet, tandvård och en hel del annanprivatfinansierad verksamhet.Källa: Statistiska centralbyrån.

Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (rams) från scb som an-vänds ovan, bygger på taxeringsuppgifter och har därför lång eftersläpning ipublicering. En ytterligare nackdel är att det inte finns någon öronmärkningav skattefinansierad verksamhet.20



20. Det pågår ett arbete på SCB med att ta fram statistik för att bättre kunna belysa välfärdsproduktioneni privat sektor, genom att kombinera utförarregistret med register baserad företags- och arbetsmarknads-statistik. Något publicerat finns dock inte ännu.

Konjunkturinstitutets (KI) beräkning över privat sysselsätt-ning i kommunalt finansierade välfärdstjänsterDet finns i dag ingen fullständig sysselsättningsstatistik specifikt över de skat-tefinansierade kommunala välfärdstjänsterna. skl har i olika sammanhanghänvisat till Konjunkturinstitutets (ki) beräkning över vad de kommunalt fi-nansierade medlen räcker till. Den bygger på en teoretisk framräkning av hurmånga anställda medlen för köp av verksamhet räcker till för att finansiera lö-nekostnaderna. Enligt denna beräkning uppgår den kommunalt finansieradeprivata sysselsättningen idag till cirka 150 000 personer. Detta kan jämförasmed cirka 37 000 för tjugo år sedan.

I diagram 30 nedan visas ki:s beräkning av den kommunala sysselsättning-en 1993–2015. Noterbart är att ”landstingsverksamheten” i privat regi har va-rit tämligen stabil sedan slutet av 1990-talet. Det är främst i de primärkom-munala välfärdstjänsterna de privata företagen har ökat. ki:s uppskattning ärdock enbart uppdelad på sektor och inte på verksamhetsområden.



Diagram 30. Sysselsatta i privat sektor i kommunalt finansierade välfärdstjänster 1993–2014 samtprognos 2015–2016

Antal i tusentals personer

Tuse

ntal

per

sone

r

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180LandstingKommunerSektorn

201520132011200920072005200320011999199719951993

Källa: Konjunkturinstitutet.

SKL:s bearbetning av RAMS-statistiken

För att bättre belysa antalet sysselsatta verksamhetsvis inom vård, skola ochomsorg i privat sektor21 har vi valt att se på rams-statistiken från scb på enmer detaljerad sni-nivå (se bilaga 4). En bearbetning har gjorts som uteslutervissa koder, vilka inte ingår i den kommunala skattefinansierade verksamhe-ten. Därmed erhålls en uppskattning av antalet sysselsatta i den huvudsakli-gen kommunala skattefinansierade verksamheten år 2013.22 Vi har valt att tabort tandvården ur denna jämförelse då vuxentandvården i stor utsträckningfinansieras privat och inte via skattemedel. Däremot har vi valt att låta de per-sonliga assistenterna ingå, trots att denna verksamhet huvudsakligen finansi-eras via Försäkringskassan.

Resultatet av beräkningen blir att cirka 225000 personer uppskattas ha pri-vat anställning inom välfärdstjänsterna, vård, skola och omsorg år 2013. Detinnebär att omkring 21 procent av de sysselsatta inom skola, vård och omsorgarbetar i privata företag eller i den ideella sektorn. Merparten arbetar i de pri-vata företagen medan de är förhållandevis få inom den ideella sektorn (se ta-bell 23 på sidan 64).

Det är betydligt fler sysselsatta än vad Konjunkturinstitutets beräkning ger.En förklaring är att en del personer är sysselsatta med både skattefinansieradoch privat finansierad verksamhet, men den stora skillnaden är att de per-sonliga assistenterna, inte kommer med i ki:s beräkning, eftersom finansier-ingen av personliga assistenter sker via bidrag från Försäkringskassan.23 Depersonliga assistenterna är emellertid en del av skattefinansierad vård ochomsorg och ingår därför i våra beräkningar över sysselsättningen.

Många privat sysselsatta inom övrig vård och omsorgInom det kommunala vård- och omsorgsområdet arbetar cirka 430 000 per-soner. Av dem är cirka 118 000 sysselsatta i privat sektor. De vanligaste arbe-tet för de privat anställda är att arbeta som personlig assistent/vårdare. Me-dan den kommunalt anställde arbetar vanligtvis inom äldreomsorgen.

Enligt statistiken arbetar cirka 40 000 personer inom äldreomsorgens hem-tjänst och särskilda boenden i privat sektor. Andelen privat är därmed cirka 15procent av de sysselsatta inom äldreomsorgen, vilket är relativt oförändradandel jämfört med 2012.



21. Som sysselsatt/förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per veckaunder november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden till exempel på grundav sjukdom, ingår. Detta är samma definition som används i arbetskraftsundersökningarna (AKU). 22. Statistiken finns mer noggrant indelad på femsiffrig SNI nivå från år 2007. Det går då att exkludera up-penbart icke skattefinansierad verksamhet. Trots detta kan i mindre omfattning ingå verksamhet som inteär skattefinansierad. Vi utesluter även den statliga högskoleutbildningen och tandvården.23. KI:s beräkning utgår ifrån medlen utbetalade för köp av verksamhet.

Tabell 23. Sysselsatta efter sektor i det i huvudsak skattefinansierade kommunala välfärdsområ-det år 2013

Tusental personer samt andel i procent

Offentlig o Privat o ideella Totalt, Andel offentliga bolag organisationer tusental privat, %

Hälso- o sjukvård 231 48 279 17Äldreomsorg 224 40 264 15Övrig vård o omsorg 80 79 159 50Skola 318 60 377 16varav:Förskola 99 26 125 21Grundskola 169 23 192 12Gymnasieskola 50 11 61 19

Summa 853 226 1 079 21

Anm.: SKL bearbetning registerbaserad arbetsmarknadsstatistik SNI2007 85, 86, 87, 88 bearbe-tad så att en del undergrupper som inte är skattefinansierade har exkluderats. Tandvård intemed.Källa: Statistiska centralbyrån.

Inom den sociala omsorgen har det skett en snabb ökning av anställningar hosprivata utförare. Detta är särskilt tydligt inom stöd och service till personermed funktionsnedsättning. Omfattningen av stöd och omsorg enligt lss ochpersonliga assistenter har ökat mycket kraftigt under det senaste decennietoch en stor del av arbetsmarknaden har kommit att bli i privat regi. Två tred-jedelar av de som arbetar som personliga assistenter/vårdare har en privat ar-betsgivare. Uppskattningsvis kan det röra sig om cirka 50 000 personliga assi-stenter som är anställda privat, privata företag eller i ideella organisationer.Antalet personliga assistenter fortsätter att öka 2013.

I skolans områden är ungefär 16 procent av arbetskraften privat anställda.Det är inom förskolan och gymnasieskolan som de privata arbetsgivarna ärmest förekommande, med omkring en femtedel av sysselsättningen. Inomgrundskolan uppgår de privat anställda till 12 procent. I de privata skolföre-tagen arbetar cirka 46 000 personer och i ideella företagen cirka 11000 perso-ner, vilket kan jämföras med de totalt cirka 377 000 personer sysselsatta i för-skolan och skolan.

Inom hälso- och sjukvården arbetar omkring 48 000 personer i privat sek-tor. När det gäller den specialiserade somatiska vården dominerar fortfaran-de landstingen helt som arbetsgivare, enbart ett par procent av de anställdahar privat arbetsgivare. Däremot är den privata verksamheten omfattandeinom primärvården där omkring 40 procent är privat anställda (diagram 31 påsidan 65).



De flesta privat anställda inom välfärden arbetar i storstadsregionerna

Det är markant skillnad över andelen privata sysselsatta inom vård, skola ochomsorg i landets olika delar. I Stockholms län är andelen privat sysselsatta nära40 procent. I många län ligger andelen privat sysselsatta kring 15–20 procent.Lägst antal och andel privat sysselsatta finns i Blekinge och Kalmar. En stordel av den privata arbetsmarknaden inom skola, vård och omsorg finns såle-



Diagram 31. Andel privata sysselsatta inom olika delar av vård, skola och omsorg år 2013

Procent

Procent0 10 20 30 40 50

Privat andel totalt

Gymnasieskola

Grundskola

Förskola

Övrig vård o omsorg

Äldreomsorg

Hälso- o sjukvård


Diagram 32. Andel privat sysselsatta i kommunala välfärdstjänster år 2013 per länProcent

Proc

ent

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Kalmar

Blekinge

Väster

botten

Norrbotte

n

Jönkö

ping

Väster

norrlan

d

Värmlan

d

Örebro

Jämtla

nd

Dalarn

a

Kronoberg

V:a Götal

and

Gävleb

org

Söderman

land

Hallan

dRike

t

Uppsala

Skåne

Västm

anlan

d

Östergö

tland

Gotland

Stockholm


des i storstadsregionen. De tre storstadsregionerna svarar tillsammans förmer än 60 procent av den totala privata sysselsättningen i vård, skola och om-sorg.

Anställda i privat sektor som är utrikesföddaKnappt en fjärdedel av de anställda i den privata välfärden är utrikesfödda.Det är en högre andel inom primärkommunala (24 %) än inom den lands-tingskommunala verksamheten (17 %). Det är en mycket tydlig storstadskon-centration. Närmare 60 procent av de utrikesfödda som arbetar inom skolaoch omsorg arbetar i Storstockholms kommuner. I den landstingspecifikaverksamheten är andelen utrikesfödda också störst i Stockholms län.



Diagram 33. Andel utrikesfödda bland sysselsatta hos privata utförare i olika landsting år 2013

Procent

Proc

ent

0

5

10

15

20

25

Kalmar

Blekinge

Riket

Norrbotte

n

Väster

botten

Jämtla

nd

Gävleb

org

Dalarn

a

Västm

anlan

d

Örebro

Värmlan

d

V:a Götal

and

Hallan

dSkå

ne

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Jönkö

ping

Östergö

tland

Söderman

land

Uppsala

Stockholm


Definitioner

Kommuner

Som underlag används uppgifter som finns i den officiella nationella statistik -en och som beskriver kommunernas marknadsanvändning. Kostnadsuppgif-terna är hämtade från scb:s Räkenskapssammandrag (rs) för åren 2006–2014.

Materialet utgår också från den verksamhetsindelning som följer utifrånrs.• Politisk verksamhet stöd till politiska partier, revision och liknande verk-

samhet.• Infrastruktur, skydd m.m. fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring,

näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parke -ring, parker, räddningstjänst, miljö och hälsoskydd samt totalförsvar ochsamhälls skydd.

• Fritid och kultur stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samtfritidsgårdar, bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisa-tioner, museum samt musik- och kulturskola.

• Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skol -väsendet för barn och ungdom (inklusive förskoleklass) samt vuxen -utbildning.

• Vård och omsorg primärvård, hälso- och sjukvård, vård och omsorg omäldre och personer med funktionsnedsättning. I detta innefattas boende isärskilda boendeformer, hemtjänst och färdtjänst. Individ- och familje -omsorg omfattar kostnader för socialbidrag, institutions- och familje-hemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling.

• Särskilt riktade insatser flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder.• Affärsverksamhet näringsliv och bostäder, kommunikationer samt energi,

vatten och avfall.


BILAGA 1

KostnadKostnad definieras som bruttokostnaden minskad med dels interna intäkter(intäkter från andra förvaltningar i kommunen) dels med intäkter från andrakommuner och landsting.

Interkommunala köpKostnaderna för köp från andra kommuner minskas med försäljningsintäkterfrån andra kommuner, landsting och regioner på riksnivå och därmed för-svinner stor del av de interkommunala köpen från statistiken. Det gäller fram-förallt inom de pedagogiska verksamheterna och särskilt gymnasieverksam-heten där kommunerna köper många platser av varandra.

De kommunala bruttokostnaderna före avdrag för försäljning till andrakommuner och landsting uppgick till knappt 11 miljarder kronor 2013, varavden pedagogiska verksamheten står för 9,3 miljarder.Tabell 24. De kommunala bruttokostnaderna, före avdrag för försäljning till andra kommuner,landsting och regioner 2014

Miljoner kronor

Politisk verksamhet 69

Infrastruktur, skydd m.m. 424

Fritid och kultur 26

Pedagogisk verksamhet 9 371

Vård och omsorg 973

Särskilt riktade insatser 134

Summa verksamhet 10 996

Källa: Statistiska centralbyårn.

Summa egentlig verksamhetEn summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas tillkommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verk-samhet exklusive affärsverksamheten. När kostnader ställs i förhållande tilltotala kostnader är det summan av egentlig verksamhet som avses.

Köp av verksamhetKostnader för entreprenad och köp av kärnverksamhet avser kostnader förköp där avtal finns med en extern producent. Med en entreprenad menas enverksamhet eller delverksamhet av större omfattning. Köp av verksamhet ärett vidare begrepp än entreprenad. Hit räknas även verksamhet med externproducent grundat på peng- eller checksystem och bidrag till fristående sko-lor, liksom köp från annan kommun, landsting eller staten. Försäljning tillandra kommuner och landsting är exkluderade på riksnivån för att undvikadubbelredovisning av kostnaden.


Bilaga 1 • Definitioner

Observera att insamlingen av statistik avseende köp av verksamhet har för-ändrats jämfört med tidigare år. Från och med 2011 efterfrågas enbart köp avkärnverksamhet (till exempel grundskola eller vård och omsorg för äldre). Ti-digare ingick även köp av stödverksamhet (till exempel städning eller fastig-hetsskötsel) i kostnaden för köp av verksamhet. I denna rapport har därförkostnaderna för köp av verksamhet 2006–2010 räknats om, så att stödverk-samhet exkluderas och kostnaderna blir jämförbara med år 2011–2014. Vissaav beräkningarna har inte gått att göra exakt utan schabloner har används.Jämfört med tidigare års rapporter innebär det nya sättet att redovisa att an-delen köp av verksamhet minskar med i genomsnitt 1–2 procentenheter perår. Däremot är förändringstakten mellan åren ungefär densamma som tidiga-re.

Begreppet entreprenad och köp av kärnverksamhet definieras i den kom-munala kontoplanen Kommun-Bas (konto 463). Följande grundläggande för -ut sättningar ska vara uppfyllda:1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet

finns med en extern producent.2. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi.3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånar-

na (gäller för kärnverksamheterna).

Externa varorExterna varor innehåller förutom inköp av varor i allmän bemärkelse ävenandra inköp samt vissa entreprenader, till exempel husbyggnadsentreprena-der och anläggnings- och reparationsentreprenader.

Tjänster och bidragskl:s egen summering av tre kostnadsindelningar i rs som avser externa köp:• Varor och tjänster (till exempel entreprenad och köp av stödverksamhet,

konsulttjänster).• Bidrag och transfereringar. (Bland annat ingår ekonomiskt bistånd och

ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans här. Bidrag tillfristående skolor ingår inte här utan redovisas under Köp av verksamhet.)

• Externa lokalhyror.

Övriga kostnaderTotala kostnader minskat med köp av verksamhet, externa varor samt tjäns-ter och bidrag. Övriga kostnader avser i huvudsak verksamhet i egen regi ochbland annat ingår alla personalkostnader här.



Privata utförareI begreppet privata utförare ingår föreningar och stiftelser (ideella och eko-nomiska föreningar samt stiftelser och Svenska kyrkan), privata företag (ak-tiebolag, handelsbolag eller enskilda företag, andra kommuners kommunalaföretag) och enskilda personer (personliga assistenter, kontaktpersoner ochfamiljehemsplaceringar).

Offentliga utförareI begreppet offentliga utförare ingår kommunens egna kommunala företag,andra kommuner, kommunalförbund, landsting och stat.



Landsting och regioner

Som underlag används uppgifter som finns i den officiella nationella statistik -en. Kostnadsuppgifterna är hämtade från scb:s Räkenskapssammandrag (rs)för åren 2006–2014.

Materialet utgår från den verksamhetsindelning som följer utifrån vi 2000.• Primärvård hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens

medicinska och tekniska resurser.• Specialiserad somatisk vård hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer

specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.• Specialiserad psykiatrisk vård hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver

mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård.• Tandvård allmäntandvård, kollektiv tandvård, specialisttandvård, sjukhus-

tandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samttandtekniska laboratorier.

• Övrig hälso- och sjukvård verksamhet som inte relateras till vårdtillfälle ellerbesök exempelvis forskning, fou, folkhälsoarbete, lss och social verk-samhet.

• Regional utveckling utbildning, kultur, trafik och infrastruktur och allmänregional utveckling.

• Politisk verksamhet landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämn-dernas möten och konferenser, landstingens revisorer samt bidrag till po-litiska partier och skl

24.

Kostnader totalt• Köp av verksamhet = köp av hela verksamheter. Se även under ”Lämnade bi-

drag”.• Externa varor = läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material. Här

ingår även tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning,livsmedel/råvaror, energi samt förbrukningsinventarier och -material.

• Tjänster = verksamhetsanknutna tjänster såsom köp av laboratorie-, rönt-gen- och ambulanstjänster med mera. Här redovisas även kostnader förinhyrd personal från personaluthyrningsföretag, köpt patientkost, hyror,resekostnader, transporter med mera.

• Bidrag = bidrag till enskilda personer, företag, föreningar med flera. Medbidrag avses en ersättning som lämnas i understödjande syfte. Observeraatt ersättningar som svarar mot utförd verksamhet, där avtal eller liknan-de finns som reglerar motprestationen, redovisas istället som köp av verk-samhet.


24. År 2007 gjordes ett förtydligande i anvisningarna, kostnaderna ska avse administrationen för den poli-tiska ledningsfunktionen (främst för politiska sekreterare) men inte sammanträdesadministration,nämndsekreterare och dylikt.


• Övriga kostnader = totala kostnaden minskat med köp av verksamhet, exter-na varor samt tjänster och bidrag. Här ingår bland annat kostnader förden egna personalen.

Vid uppgift om andel av kostnad används nettokostnaden25 som är det kost-nadsbegrepp som används i landstingens Räkenskapssammandrag. Kostna-den för läkemedel inom läkemedelsförmånen är exkluderad.

Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheter-na26.

I begreppet privata utförare ingår:• Privata företag = alla företag förutom de som tillhör den egna ”landstings-

koncernen”. Här ingår aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar,personalkooperativ samt personliga företag (till exempel läkare med per-sonligt företag).

• Ideella föreningar och stiftelser Observera att stiftelser som ingår i lands-tingskoncernen redovisas under landstingsägda bolag.

• Hushåll och individer Observera att läkare med personligt företag redovisasunder privata företag.

I begreppet offentliga utförare ingår:• Andra landsting/regioner• Landstingsägda bolag = bolag, föreningar med mera som ingår i koncern -

redovisningen. Observera: landstingsägda företag med mera inom andraslandstingskoncerner redovisas under privata företag.

• Kommuner (inklusive Region Gotland) och kommunägda bolag.• Statliga myndigheter till exempel Försäkringskassan.



25. Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter vilket är den kostnad som landstingen ska finan-siera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Det innebär att kostnader för verksamhet somproducerats till andra än den egna befolkningen och patientavgifter har räknats av.26. Exempel på serviceverksamheter är administration, fastighetsförvaltning, städ och kök.

Tabeller kommuner

Kommunernas köp av verksamhet 2006–2014

Kommunernas totala kostnader och fördelning på olika kostnadsslag Miljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Totala kostnader

egentlig verksamhet 405 446 425 260 447 115 459 338 473 704 489 899 505 719 522 309 543 336

varav köp av verksamhet 47 870 52 632 58 966 66 212 73 044 77 032 81 942 87 645 93 129

varav externa varor 19 753 20 051 21 305 20 980 22 080 22 478 21 947 21 901 22 333

varav tjänster och bidrag 51 700 52 585 55 513 58 609 60 028 69 391 70 186 72 640 74 590

varav övriga kostnader 286 123 299 995 311 332 313 540 318 550 320 995 331 641 340 123 353 284

Totala kostnader per verksamhetMiljoner kronor

Politisk verksamhet 4 804 5 003 5 305 5 579 5 722 5 997 5 950 6 021 6 654

Infrastruktur, skydd m.m. 30 522 31 174 33 058 35 043 35 516 36 809 38 270 39 254 40 025

Fritid och kultur 20 706 21 875 22 871 22 991 23 951 24 824 25 818 26 587 27 457

Pedagogisk verksamhet 179 914 187 499 196 411 201 227 206 889 213 364 219 733 225 932 235 193

Vård och omsorg 159 692 168 038 178 619 184 295 190 227 197 468 204 108 211 649 219 385

Särskilt riktade insatser 9 807 11 672 10 850 10 204 11 397 11 437 11 839 12 866 14 619

Kommunernas köp av verksamhetMiljoner kronor

Köp av verksamhet totalt 47 870 52 632 58 966 66 212 73 044 77 032 81 942 87 645 93 129

varav privata leverantörer 40 804 42 106 49 628 55 865 61 955 67 102 71 729 75 678 89 959

varav offentliga leverantörer 7 066 10 526 9 338 10 347 11 089 9 913 10 113 11 936 12 133


BILAGA 2

Köp från privata leverantörer, fördelat per organisationsformMiljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Privata företag 29 009 29 985 36 628 42 019 47 369 51 580 55 814 61 422 66 535

Föreningar o stiftelser 10 704 10 958 11 863 12 638 13 160 14 214 14 618 13 460 13 766

Enskilda 1 091 1 163 1 137 1 207 1 426 1 308 1 297 797 658

Köp av verksamhet fördelat per verksamhetMiljoner kronor

Politisk 32 40 42 41 44 49 21 38 37

Infrastruktur 2 346 3 056 3 597 4 725 5 556 5 503 6 015 6 800 6 656

Kultur/fritid 524 566 610 660 704 777 847 907 919

Pedagogisk 23 639 25 544 28 681 31 819 34 680 35 661 37 565 39 666 41 644

Vård/omsorg 21 211 23 166 25 626 28 468 31 156 34 113 36 341 38 694 41 715

Riktade insatser 135 261 340 500 813 929 1 153 1 540 2 154

Köp från privata leverantörer fördelat per verksamhetMiljoner kronor

Politisk 27 25 29 29 30 30 23 29 36

Infrastruktur 1 728 1 565 1 718 1 928 2 596 2 305 2 508 2 730 2 684

Kultur/fritid 405 453 453 499 509 564 614 644 671

Pedagogisk 19 958 19 695 24 891 27 880 30 549 32 442 34 615 36 171 38 274

Vård/omsorg 18 558 20 152 22 230 25 088 27 530 30 911 32 920 34 727 37 387

Riktade insatser 128 216 306 441 741 850 1 050 1 377 1 907

Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet, fördelat per leverantörMiljoner kronor

Offentliga leverantörer 3 681 5 848 3 789 3 939 4 131 3 209 2 736 3 479 3 349

Privata leverantörer 19 958 19 695 24 891 27 880 30 549 32 442 34 615 36 171 38 274

varav privata företag 11 890 11 402 15 862 18 181 20 206 21 483 23 396 26 267 28 329

varav föreningar o stiftelser 7 826 7 982 8 697 9 319 9 716 10 567 10 870 9 761 9 875

varav enskilda 242 311 332 381 626 392 350 143 70

Pedagogiska verksamheter – köp av verksamhet, fördelat per delverksamhetMiljoner kronor

Förskola 6 002 6 570 7 440 8 393 9 452 10 149 11 062 11 745 12 477

Grundskola 6 578 6 810 7 565 8 279 9 069 9 304 10 300 11 077 12 117

Gymnasieskola 7 403 8 336 9 593 10 464 11 180 10 946 10 916 10 995 10 815


Bilaga 2 • Tabeller kommuner

Vård och omsorg – köp av verksamhet, fördelat per leverantörMiljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Offentliga leverantörer 2 653 3 015 3 396 3 380 3 626 3 196 3 696 3 964 4 326

Privata leverantörer 18 558 20 152 22 230 25 088 27 530 30 911 32 920 34 727 37 387

varav privata företag 15 113 16 636 18 564 21 270 23 645 26 739 28 744 30 802 33 434

varav föreningar o stiftelser 2 646 2 731 2 912 3 044 3 135 3 322 3 403 3 345 3 486

varav enskilda 799 784 754 774 749 850 773 580 467

Vård och omsorg - köp av verksamhet, fördelat per delverksamhetMiljoner kronor

Omsorg om äldre o personer

med funktionsnedsättning 13 964 14 913 16 593 19 275 21 597 24 343 26 102 27 953 29 964

Missbrukarvård för vuxna 1 788 1 815 1 929 1 867 1 929 2 054 2 140 2 172 2 441

Barn o ungdomsvård 3 753 3 968 4 435 4 394 4 496 4 808 5 090 5 399 6 036

Övrig IFO inkl. familjerätt 338 367 396 494 497 331 361 451 484



Tabeller landsting och regioner

Landstingens och regionernas köp av verksamhet 2006–2014

Verksamhetens totala kostnader

Samtlig verksamhetMiljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Köp av verksamhet 29 516 31 495 34 007 37 721 40 714 44 074 49 528 51 954 54 759

Tjänster 25 471 26 071 27 643 28 954 29 409 30 984 31 859 33 644 35 564

Bidrag 12 622 14 179 14 711 15 512 17 059 17 278 19 696 20 858 22 491

Externa varor 38 232 39 842 41 963 44 131 44 668 45 088 44 613 44 726 46 462

Övriga kostnader 115 006 117 864 122 554 124 272 126 674 131 335 136 433 142 106 148 490

Totalt 220 847 229 451 240 878 250 590 258 524 268 759 282 129 293 288 307 766

Köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård

PrimärvårdMiljoner kronor

Köp från:Privata företag 5 923 6 669 7 647 8 739 10 215 11 385 12 180 13 178 14 055

Ideella föreningar o hushåll 106 108 106 112 71 116 134 133 134

Stat 4 5 1 –11 1 –2 4 1 8

Andra landsting 276 295 315 302 313 286 332 318 313

Bolag inom egna koncernen 57 77 86 132 128 137 143 152 163

Kommuner o komm bolag 303 283 273 254 267 312 275 300 246

Länder utanför Sverige 0 3 3 1 0 1 0 0 1

S:a köp av verksamhet 6 723 7 514 8 515 9 645 11 121 12 370 13 063 14 082 14 920

Nettokostnad 28 525 29 644 31 869 33 237 34 277 35 301 37 308 38 407 39 189


BILAGA 3

Somatisk vårdMiljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014



Stat 20 –16 5 –23 5 16 16 17 63

Andra landsting 5 494 5 826 6 255 6 713 6 768 7 134 7 534 7 384 7 715

Bolag inom egna koncernen 3 852 4 486 5 029 5 710 6 245 6 411 6 832 7 096 7 223




Nettokostnad 89 846 93 781 98 859 102 955 106 013 110 147 113 466 117 901 124 817

Psykiatrisk vårdMiljoner kronor

Köp från:Privata företag 994 1 119 1 116 1 267 1 441 1 663 1 612 1 771 1 809


Stat 0 3 5 –6 0 –1 34 0 2

Andra landsting 468 535 591 664 658 691 708 710 684


Kommuner o kommunala bolag 24 28 28 30 24 21 48 96 43



Nettokostnad 16 003 16 846 17 545 17 773 18 032 18 686 19 118 20 775 20 481

TandvårdMiljoner kronor

Köp från:Privata företag 573 609 668 733 776 831 869 922 858

Ideella föreningar o hushåll 2 4 8 10 6 1 –2 1 1

Stat 33 38 38 43 32 30 31 32 35

Andra landsting 16 15 22 21 28 25 27 28 25





Nettokostnad 4 658 4 815 4 954 4 915 4 975 5 061 5 222 5 191 5 392


Bilaga 3 • Tabeller landsting och regioner

Övrig hälso- och sjukvårdMiljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Köp från:Privata företag 888 995 1 034 1 124 1 041 1 125 1 130 1 300 1 155


Stat 4 4 7 6 8 15 16 22 62

Andra landsting 129 85 86 109 97 133 142 174 178





Nettokostnad 12 816 14 296 14 661 14 735 15 044 15 824 16 610 17 292 17 933

Hälso- och sjukvård, exkl. politisk verksamhetMiljoner kronor



Stat 61 35 55 10 46 58 101 72 170

Andra landsting 6382 6756 7268 7809 7863 8269 8744 8615 8915


Kommuner o kommunala bolag436 451 442 408 374 374 395 451 432



Nettokostnad 151 849 159 382 167 887 173 615 178 340 185 019 191 725 199 565 207 812



Köp av verksamhet inom regional utveckling

Regional utveckling, exkl. politisk verksamhetMiljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014



Stat 4 3 2 0 2 108 25 41 163

Andra landsting 14 13 16 16 17 20 35 34 31





Nettokostnad 13 048 14 378 15 658 16 112 17 698 17 989 22 542 23 402 25 231

därav Trafik och infrastrukturMiljoner kronor



Stat 0 0 0 0 –1 102 16 38 159

Andra landsting 1 0 0 0 0 0 20 21 17





Nettokostnad 8 703 9 822 10 978 11 205 11 805 12 716 17 241 17 771 19 368



Köp av verksamhet inom politisk verksamhet

Politisk verksamhet avseende hälso- o sjukvård och regional utvecklingMiljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Köp från:Privata företag 2 0 0 0 0 –1 1 0 0


Stat 1 0 0 0 0 0 0 0 0

Andra landsting 0 0 0 0 0 0 0 0 0




S:a köp av verksamhet 13 8 7 7 7 9 9 8 8

Nettokostnad 1 240 1 241 1 318 1 342 1 290 1 329 1 323 1 434 1 484

Köp av verksamhet i samtliga verksamheter

Samtlig verksamhetMiljoner kronor


Ideella föreningar o hushåll 673 775 839 868 699 997 993 1 069 1 100

Stat 65 38 56 10 48 166 127 113 334

Andra landsting 6 396 6 769 7 284 7 824 7 880 8 289 8 779 8 649 8 946

Bolag inom egna koncernen 4 552 5 346 5 828 6 672 7 244 7 570 8 276 8 598 9 254

Kommuner o kommunala bolag677 690 723 670 627 399 426 470 479



Nettokostnad 166 137 175 002 184 863 191 068 197 328 204 336 215 759 223 328 234 351



SNI-koder

Definition av ingående koder i sysselsättningen över skola,vård och omsorg

Sysselsättningsstatiken grundar sig på Standard för Svensk näringsindelning(sni 2007).Skola

85100 Förskolor

Grundskola

85201 Grundskolor och förskoleklasser

85202 Grundsärskolor

Gymnasieskola

85311 Gymnasieskolans studieförberedande linjer

85312 Kommunala vuxenskolor o.d.

85321 Gymnasieskolans yrkesinriktade linjer

85322 Gymnasiesärskolor

85323 Andra gymnasieskolor

Hälso- och sjukvård

86101 Slutenvårdskliniker för primärvård

86102 Slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård

86103 Slutenvårdskliniker för psykiatrisk sjukvård

86211 Primärvårdsmottagningar med läkare m.m.

86212 Andra allmänpraktiserande läkarmottagningar

86221 Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, på sjukhus

86222 Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, ej på sjukhus

86901 Medicinska laboratorier o.d.


BILAGA 4

Hälso- och sjukvård, forts

86902 Företag för ambulanstransporter och ambulanssjukvård

86903 Distriktssköterskemottagningar, barnavårdscentraler o.d.

86905 Enheter för fysioterapeutisk verksamhet o.d.

86909 Andra öppna enheter för hälso- och sjukvård, utan läkare

Vård och omsorg

varav Äldreomsorg

87301 Servicehus, servicelägenheter för äldre samt ålderdomshem

88101 Hemtjänst, dagcentraler o.d. för äldre

varav Övrig vård och omsorg

87100 Vårdhem

87201 Hem med särskild service för personer med utvecklingsstörning eller

psykiska funktionshinder

87202 Hem med särskild service för barn och ungdomar med missbruksproblem

87203 Hem med särskild service för vuxna med missbruksproblem

87302 Gruppbostäder o.d. för funktionshindrade personer

87901 Hem för barn och ungdomar med sociala problem

87902 Kvinnohus, övernattningshem för hemlösa o.d.

88102 Hemtjänst, dagcentraler, personlig assistans o.d. för funktionshindrade personer

88910 Familjedaghem, fritidshem o.d.

88991 Byråer för öppna sociala insatser för barn och ungdomar

88992 Dagcentraler o.d. för vuxna missbrukare

Observera! Ingår ej i denna sammanställning

Tandvård

86230 Tandläkarmottagningar

86904 Tandhygienistmottagningar



Bilaga 4 • SNI-koder

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-509 59 90.

Pris 100 kr exkl. moms och porto.

ISBN 978-91-7585-079-5

Köp av verksamhet 2014

Kommuner, landsting och regioner 2006–2014

Kommuner, landsting och regioner köper allt mer verksamhet och ök-ningen mellan åren 2006–2014 var större de första åren, men har där -efter planat ut. Utvecklingen skiljer sig emellertid inom olika verksam-hetsområden. Det finns även stora skillnader mellan enskilda kommu-ner, landsting och regioner.

Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingenoch i denna skrift får du på ett samlat och enkelt sätt ta del av fakta inomde olika delområdena. I årets upplaga redovisas förutom omfattningenpå verksamhetsköp i ekonomiska termer och valfrihetssystemens ut-veckling. Även uppgifter om hur stor andel av de anställda inom vård,skola och omsorg som har privat arbetsgivare presenteras samt utveck -lingen av privata utförare av de offentligt finansierade välfärds tjän -sterna.

Post 118 82 Stockholm

Besök Hornsgatan 20

Telefon 08-452 70 00

www.skl.se

7585 079 5

Documents

Transcript of 7585 079 5