7099 621 0

El-köpetUpphandling av elleveranser

inom offentlig fastighetsförvaltning

~~SVENSKAKOMMUNFÖRBUNDET

@Svenska Kommunförbundet 1997

Adress: 11882 STOCKHOLM, tfn 08-7724100

E-post: [email protected]

ISBN: 91-7099-621-0

Text: Owe Andersson, EKAN Gruppen AB

Form, produktion & omslagsfoto: Björn C Hårdstedt

Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm

Distributör: Kommentus förlag, tfn 08-709 59 90

Förord

Energikostnaden utgör en väsentlig del av kostnaderna för driftenav offentliga verksamhetslokaler. Den avreglerade elmarknadenställer nya krav på kompetens för att man i fastighetsorganisa-tionerna skall kunna göra förmånliga upphandlingar av el-leveran-ser och därmed erhålla låga driftkostnader. Denna skrift syftar tillatt ge ansvariga inom de offentliga fastighetsföretagen hjälp ochstöd för en allmän kompetensuppbyggnad inom elupphandlings-området samt hjälp med att utforma en strategi för upphandlingavel.

Skriften innehåller både ett teoriavsnitt kring den nya elmark-naden med dess villkor och spelregler samt förslag till mallar förbl a avtal och utvärdering av offerter. Dessa mallar finns dessutomtillgängliga i digitalt format på flera av UFOS-kansliernas elektro-niska informationstjänstsystem.

Skriften har initierats och finansierats inom ramen för samarbetet"Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor" (UFOS).I samarbetet deltar Statens Fastighetsverk, Svenska Kommun-förbundet, Landstingsförbundet, Försvaret, Svenska kyrkansförsamlings- och pastoratsförbund samt BFR.

För innehållet svarar Owe Andersson, EKAN Gruppen AB. Till sinhjälp har Owe haft en styrgrupp bestående av Lennart Ahlstedt,Älvsborgsfastigheter; Arne Bauer, Försvarsmakten; GunnarOhlsson, Statens Fastighetsverk; Göran Persbo och Gustav Lasota,Fortifikationsverket; LarS-Åke Augustsson, Västerås kyrkligasamfällighet; Ulf Sandgren, handläggare UFOS; Ted Lindqvist,Svenska Kommunförbundet. Dessutom har Harald Ljung ochförbundsjurist Ulf Palm vid Svenska Kommunförbundet lämnatvärdefulla synpunkter på materialet. Erfarenheterna från dels ettprojekt kring el-upphandling i kommunerna i Malmöhuslän ochdels inom Landstingsförbundet har också legat till grund för skrif-ten. Kommunförbundet har också fungerat som projektansvarigtkansli.

Stockholm i mars 1997

3

Innehåll

Sammanfattning 5

1. På väg mot en fri elmarknad •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••8

2. Elinköp före 1 januari 1996 9

3. Den nya regelverket och dess konsekvenser 11Konku rrenslagen (KL) 13Lagen om offentlig upphandling (LOU) 14

4. Upphandlingsprocessen 16Sammanställningar av anläggningar 17Offertförfrågan och begäran om nätkostnad, nätavtal samteventuell mä tkostnad 18U tvärderingsma Il 20Ela vta l 21

5. Strategi vid elinköp 23Ku nd si tua tionen 23Avtalsu tformningen 26Marknadsbedömningar 29Elinköp till el pannor 32

6. Aktörer på elmarknaden - problem och möjligheter 33Mätproblematiken eller inlåsningen av mindre kunder 34

7. Glöm inte nätmatchen ! 36

8. Glöm inte skatter och avgifter! 38

9. Erfarenheter i ett ettårsperspektiv (färskvara!) 40

Bilaga l. Offertförfrågan på elleveranser 41

Bilaga 2. Förfrågan om nätavtal och eventuella kostnader för mätning. 49

Bilaga 3. Utvärderingsmall 51

Bilaga 4. Elavtal 57

4

Sammanta ttning

Reformeringen avelmarknaden trädde i kraft 1 januari 1996. Denhar föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. När det gällerlagstiftning för en upphandling som görsaven offentlig aktör eller myndighetmåste också lagen om offentlig upp-handling följas.

Inledningsvis kan det vara på sin platsatt påpeka att elupphandlingen krävermycket av oss som kunder. Specielltgäller det första upphandlingen, dåmycket av underlaget saknas elleråtminstone behöver systematiseras.Vidare så är själva utvärderingen enarbetskrävande process. Elupp-handling är en företeelse som faktisktger fördelar genom centralisering.Som motprestation kräver upphandlings-processen mycket av information inåt i organisationen.

Själva upphandlingsprocessen kan översiktligt innehålla följandedelmoment:

• sammanställningar av anläggningar,• offertförfrågan och begäran om nätkostnad, nätavtal samteventuell mätkostnad,

• utvärdering och dess verktyg,• elavtal.

I allmänna termer kan konstateras att strategin vid elinköp är ettsamspel mellan marknadsbedömningar, avtalsutformning och denegna kundsituationen. Tidsfaktorn eller den engelska termen"timing" är avgörande för de flesta elinköp. Kanske är just tidsfak-torn den största skillnaden nu gentemot den reglerade situationen.

En viktig faktor vid elinköpet är att beakta de offentliga organisa-tionernas kultur. Med det menas i det här fallet graden av affärs-mässighet och riskbenägenhet. Det är kanske på sin plats att sneglapå upphandlingsfilosofin på andra konkurrensutsatta sektorer.Vilken strategi finns på upphandling av olja, städ tjänster, trans-

5

porttjänster etc? Hur hanteras valutarisker? Det kan ge en viss väg-ledning för agerandet även inom elområdet. Rekommendationenvad avser risktagande är alltså att följa den övriga riskkulturen iföretaget. För offentliga organisationer innebär det ofta ett lågtmått av risk.

Nu i den fria elmarknaden finns ett stort antal tänkbara avtals-former, exempelvis:

• avropsavtal inom leveranskoncessionen för varje uttagspunkt• avropsavtal från annan elleverantör för varje uttagspunkt,

• ett gemensamt elinköp för alla uttagspunkter från enleverantör,

• ett gemensamt el inköp som fördelas på flera leverantörer,• ett elinköp som kombinerar bilaterala avtal med spothandel,

• ett elinköp som kombinerar fysisk svensk spothandel medfinansiella kontrakt,

• fysiska elinköp från norska elleverantörer (bilaterala avtal).

På monopoltiden behövde elkunderna bara känna till sin närmastelokala elleverantör. Nu efter avregleringen gäller det att känna tillalla potentiella elleverantörer. Åtminstone krävs denna kunskap ide fall kunden vill byta elleverantör. Eftersom Norge, Finland ochSverige nu har avreglerat börjar det framtona en gemensam nor-disk elmarknad.

Det nuvarande regelverket kräver en avancerad mätning för att fåbyta elleverantör. Denna komplicerade mätning ska bekostas avslutkunden. Mätkraven utgör ett stort hinder för små kunder vidönskemål om byte avelleverantör. Regeringen har därför upp-dragit åt NUTEK och Svenska Kraftnät att se över mätfrågorna.Under 1996 presenterades utredningen "Fri elmarknad för alla".I den utredningen finns förslag på att ersätta mätkravet med enschablonfördelning av förbrukningen över årets timmar. Slut-kunden erlägger enligt förslaget endast en administrativ avgift vidbyte avelleverantör.

En viktig fråga i sammanhanget är vilka nätavgifter som kommeratt debiteras för varje anläggning. Nätverksamheten ligger kvar imonopol. I många fall utgör nätkostnaden en minst lika stor del avdet totala priset som elkraftpriset. Kunderna måste också försökaåstadkomma en press på nätföretagen.

6

Skatter och avgifter är numera en mycket stor andel av den totalaelkostnaden. Vid kalkyler och jämförelser är det utomordentligtviktigt att ange om och hur skatter har beaktats. På elområdet harvi numera ett an tal olika ska tter:

• punktskatter på konsumtion,

• moms på hela fakturabeloppet (även på punktskatten!),

• produktionsskatter på vattenkraft och kärnkraft, som läggs påproducenterna.

Vi svenskar är ett skattetåligt släkte. Det totala skattetrycket harökats markant under en 20-årsperiod. Speciellt gäller det för enslutkund som betalar både moms och punktskatt.

Elupphandlingar med sikte på den nya elmarknaden från den1 januari 1996 har pågått cirka ett år. Under hösten 1995 var detframförallt de stora koncernerna, ofta industrier, som var aktiva.Hösten 1995 var relativt nederbördsrik, speciellt i vårt grannlandNorge. De upphandlingar som genomfördes i november 1995 hardärför ofta förmånliga avtal. Fram till senhösten 1996 var det pris-mässigt i stort sett en enda uppförsbacke, vilket påverkat nästaupphandlingsvåg som bestått av de stora fastighetsägarna. Storanederbördsmängder i slutet av 1996 har dock inneburit fallandeelpriser under inledningen av 1997.

Teoretiskt skulle det sedan komma en tredje våg i form av små-kunder. Med tanke på osäkerheten om mätkraven uteblir denvågen till i vart fall början av 1998. De mindre kunderna uppleveralltså en inlåsning hos nuvarande elleverantör. Som tur är har deflesta lokala elleverantörer en relativt gynnsam prisnivå under sinleveranskoncession.

Sammantaget har det alltså varit relativt få byten avelleverantör.

7

Kapitel 1.

På väg mot en fri elmarknad

Avregleringen avelmarknaden 1 januari 1996 bör ge kunderna ettstort inflytande över elmarknaden och framförallt prissättningen.Det sker en maktförskjutning från producent, via återförsäljare uttill kunderna. På lång sikt (5-10 år) förutsätter vi att kunderna harlärt sig utnyt~a sin kundmakt på ett optimalt sätt. Detta får storakonsekvenser också på utformningen av det rent tekniska elsyste-met. Kunderna kommer att driva fram en effektiv prissättning,effektiva elföretag samt via tydliga preferenser driva den tekniskautvecklingen mot ett uthålligt elsystem. I samarbete med samhäl-lets övervakande organ kommer även elnätsföretag i monopol attbli effektiva.

Men vad sker på den korta och medellånga horisonten, dvs i ett1-3-års perspektiv? Vad vi nu ser är början till en insvängning moten fri elmarknad. Den vägen är stenlagd med goda ambitioner,men kan de förverkligas inom rimlig tid?

Leverantörsledet har ett stort försprång nu i starten. En sak är heltsäker. Om kunderna ska kunna realisera sin makt krävs en bety-dande höjning av den egna kunskapsnivån och en kompetens-utveckling i elfrågor. Syftet med denna skrift är att bidra till ensådan utveckling för "UFOS-sfären". Skriften innehåller:

• allmän kunskapsuppbyggnad om aktörer, regler etc,• information om den kunskap som krävs om den egna situatio-

nen, exempelvis elvolymer, antalleveranspunkter och avtal,

• viss marknadsinformation och möjliga upphandlingsalternativ,• verktyg som kan användas vid en upphandling såsom förfråg-

ningar och avtal.

Det slutliga ledet, dvs den operativa upphandlingen, är naturligt-vis det som avgör hur förmånligt elinköp som kan uppnås. Men ilikhet med målningsarbete så är det grundarbetet som i mångt ochmycket avgör det slutliga utfallet. En viktig faktor vid de operativaelinköpen är" timingen". Med det avses en handlingsberedskap attslutföra en förhandling vid ett gynnsamt tidsläge. För att vara"skjutklar" då krävs en betydande dos av förberedelse.

8

Kapitel 2.

Elinköp före l januari 1996

Termen elinköp har inte tidigare varit så flitigt använd. Skälet tilldet är naturligtvis att inköpen skett rutinmässigt i de flesta fall. Detär enbart på de största elleveranserna som det över huvud tagethar funnits speciella kontrakt för elinköpet. Den vanligaste situa-tionen har varit att elleveransen skett enligt en officiell taxa utanspeciella avtal. Den juridiska basen har bestått av:

• en officiell taxa publicerad i exempelvis ortstidningen och ut-sänd i samband med den första räkningen,

• allmänna avtalsbestämmelser som villkor för elleveransen,

• kunden har mottagit el och betalat fakturan.

Med dessa rekvisit har det uppstått en avtalssituation.

För stora elleveranser ofta på 10 kV-nivån har det tecknats speci-ella kontrakt genom att ett standardiserat kontrakts formulärundertecknats av båda parterna. De ekonomiska villkoren har reg-lerats genom en officiell taxa som fastställts avelleverantören. Deflesta elleverantörer har årligen justerat sina taxor. I en del fall hartecknats avtal som innebär ett grundpris uppräknat med konsu-mentprisindex enligt en speciell formel.

För små kunder har varje elleverantör tillämpat generella tariff-uppsättningar som baserat sin fasta avgift på mätarsäkringensstorlek. Vilken tariff som valts har berott på hur elförbrukningensett ut. Relativt stora elförbrukare, ofta med elvärme, har haft spe-ciella tariffer. Likaså har en del energiföretag använt sig av dygns-och säsongsuppdelade energipriser. För dessa kundgrupper harenergiföretagen haft en upplysningsskyldighet om förmånligastetariff. Däremot fanns eller finns ingen direkt skyldighet att kontrol-lera om kunden har en lämplig storlek på mätarsäkringen. Här harmånga kunder betalat en alltför stor fast avgift till följd av för stormätarsäkring. Detta förhållande kvarstår även efter avregleringen!

De diskussioner som förts mellan parterna kan inte karakteriserassom förhandlingar, eftersom leverantören haft en monopolställ-ning att luta sig emot. Diskussionerna har oftast handlat om tek-

9

niska lösningar av olika slag. När det gällt komplicerade anlägg-ningar har det i etableringsfasen varit en hel del diskussioner omutformningen av anläggningen, leveranssäkerhet, tillgång till mät-värden etc. Ett visst mått av förhandling har förekommit i dettaskede genom att man exakt fastställt parternas betalningsansvaroch anslutningsavgifter. I det kontinuerliga skedet har det dockblivit leverans enligt officiella taxor. I undantagsfall kan anlägg-ningarna ha varit så stora att de bedömts unikt stora för elleveran-tören och kan därför ha behandlats som en speciell taxa.Den juridiska basen för elverksamhet har reglerats av 1902 årsellag. I den finns dels specificerat parternas ansvar, systemet medkoncessioner samt kundernas rätt att pröva elpriset. Det har fun-nits en speciell instans för dessa prövningar som kallades "Pris-regleringsnämnden för elektrisk ström" och som var ett "eget"rättssystem. Exempelvis kunde en kund som fick sin elleveransfrån en kommunal elleverantör även överklaga prissättningen uren kommunalrättslig aspekt. Det fam1s fall då dessa vägar gavolika utslag. Generellt kan sägas att prövningsmöjligheten inte ut-nyt~ades särskilt mycket. Nivån låg på cirka ett hundratal fall årli-gen. I de flesta fallen handlade det om anslutnings villkor. Innanärendena gick till slutlig prövning i Prisregleringsnämnden fannsett förlikningsförfarande där de flesta ärendena fann en lösning.

10

Kapitel 3.

Den nya regelverket och desskonsekvenser

Reformeringen avelmarknaden trädde i kraft 1 januari 1996. Denhar föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Ellagstiftnings-utredningen fick i uppgift att utforma ett regelverk för den nyasituationen. Utredningen lade fram sitt förslag under år 1993 i ettdelbetänkande (SOU 1993:68). Riksdagen beslöt under våren omen reformering avelmarknaden från 1 januari 1995. Beslutet inne-bar förändringar i 1902 års ellag enligt utredningens förslag samtinförande aven helt ny lag Handel med el m m (1994:618). Sedanuppsköts reformen genom ett riksdagsbeslut i december 1994.Tanken var att Energikommissionen skulle ge en bredare konse-kvensanalys före ikraftträdandet. Energikommissionen redovisadedenna analys i ett delbetänkande. Riksdagen tog ett förnyat beslutom avreglering under våren 1995 med nytt ikraftträdande från1 anuari 1996.

Regeringen har utfärdat fyra förordningar som berör elområdetoch avregleringen:

• Elförordningen (1994:1250, ändrad 1996:35)• System ansvar för elektrisk ström (1994:1806)• Redovisning av nätverksamhet (1995:1145)

• Mätning och rapportering avel (1995:1179)Elmarknadsreformen har också tillskapat en speciell myndighet.Den kallas Nätmyndigheten och har placerats på Närings- ochteknikutvecklingsverket (NUTEK). Nätmyndigheten har till upp-gift att följa elrnarknadens utveckling och rapportera densammatill regeringen. Vidare ska Nätmyndigheten utfärda föreskrifterbaserade på lagar och förordningar samt sist men inte minst över-vaka elmarknaden. Nätmyndigheten har utfärdat följande all-männa råd och föreskrifter:

• Redovisning av nätverksarnhet (NUTFS 1995:1)

• Mätning och rapportering av överförd el (NUTFS 1995:2)

11

Huvudsyftet med el-marknadsreformen är attskapa en ökad effektivi-tet och ett öka t kund-inflytande. Förhopp-ningen är att det ska inne-bära sänkta elpriser tillkund jämfört med den

gamla reglerade si tua tionen.Tekniken att åstadkomma ef-fektivitet är att låta handel och

produktion avel försiggå helt kon-kurrensutsatt. Däremot behålls mono-

pol för nä tverksamheten men kombine-rad med en utvidgad övervakning från statens sida.

I den nya lagen handel med el regleras aktörernas ansvar och upp-gifter. För att åstadkomma uppdelning mellan nätverksamhet imonopol och handel och produktion i konkurrens har införts enbestämmelse som säger att en juridisk person som bedriver pro-duktion av eller handel med el inte får ägna sig åt nätverksamhet.Här har alltså lagstiftningen gått mycket långt för att åstadkommaen boskillnad. De bakomliggande utredningarna föreslog endasten redovisningsmässig uppdelning mellan nätverksamhet ochhandel. Denna strikta uppdelning torde vara till fördel för slut-kunderna i det långa loppet. De elspecifika lagarna handlar mycketom förhållanden hos elleverantörer och nätägare.

Om ett kommunalt ägt energiföretag bedrivs i egen juridisk per-son, exempelvis aktiebolag, ska elhandelsverksamheten men ocksåverksamheterna för fjärrvärme och naturgas bedrivas på affärs-mässig grund och särredovisas.

Leveranskoncession är ett nytt begrepp som införts. I huvudsakinnebär det att elleverantören är skyldig att leverera el för normalaförbrukningsändamål till alla kunder inom leveransområdet.Leveranskoncessionen ges för en tid av högst fem år. Förfarandetkan ses som en övergångslösning till en helt fri elmarknad. Kundersom får sin elleverans inom leveranskoncession kan få det totalaelpriset prövat efter en överklagan.

Små elproduktionsanläggningar under en eleffekt av 1 500 kW hargivits en särställning. Dels finns det förmånliga villkor för anslut-

12

ning till nätet och dels har den elleverantör som har leverans-koncession skyldighet att köpa producerad el. Priset för den pro-ducerade elen fastställs enligt angivna principer och kan prövas.

Begreppet balansansvar har införts. Det måste finnas en balans-ansvarig för varje uttagspunkt av elkraft. Med balansansvar menasatt aktören tar ett ekonomiskt ansvar för att det levereras in tillnätet lika mycket som det tas ut i uttagspunkten ifråga. Varjebalans ansvarig tecknar en överenskommelse med Svenska Kraft-nät, som har det övergripande systemansvaret för det svenskaelnä te t. Då kunden får sin leverans från den som har leverans-koncession är det denna elleverantör som har skyldighet attupplysa nätägaren om vem som är balansansvarig.

Lagarna anger också vad kunden måste göra för att kunnabyta elleverantör. De mest påtagliga av dessa skyldigheteroch rättigheter kan sammanfattas:

• Kunden måste säga upp sin elleverans sex månader i förvägom inget avtal finns.

• Finns det ett speciellt avtal, så gäller avtalets uppsägnings-regler .

• En kund har rätt till återinträde i leveranskoncessionen efter enmånad .

• Kunden skall betala för en ny mätutrustning vid byte avelleveran tör.

• Kunden är ansvarig för anmälan om ny balansansvarig.

Ovanstående regelverk beskriver de speciallagar för elområdetsom infördes eller förändrades i samband med avregleringen1 januari 1996. När det gäller lagstiftning för en upphandling somgörs aven offentlig aktör / myndighet måste också följande gene-rella lagar beaktas:

• Konkurrenslagen

• Lagen om offentlig upphandling

Konkurrenslagen (KL)Konkurrenslagen äger tillämpning förutsatt att den upphandlandeparten är ett företag i KL:s mening. Myndighetsutövning omfattasinte av KL. Erfarenheterna visar att offentliga upphandlare oftastinte är företag i KL:s mening. Lagen har två förbud:

13

• förbud mot samarbete mellan företag som märkbart påverkarkonkurrensen,

• förbud mot missbruk av dominerande ställning.

Samarbetet kan också bestå av ett inköpssamarbete mellan företag.

Lagen om offentlig upphandling (LOU)En bärande tanke i lagen är att konkurrensmöjligheterna på mark-

naden ska tillvaratas. Upphandlingen ska vara af-färsmässig. Lagen anger formerna för en upp-handling med avseende på konkurrens mel-lan anbud, annonsering och tidsschema, valav anbudsgivare m m. En särskild myndig-het, Nämnden för offentlig upphandlingsvarar för tillsynen. Rent allmänt kan sägas

att en upphandlande enhets inköp avel från enannan juridisk person lyder under upp-

handlingslagens bestämmelser. Likaså anses el ut-göra en vara i lagens mening. Det betyder att upp-

handlingen ska följa de regler som gäller för olikabeloppsgränser. I det följande görs en kort sammanfattning.

För en mer fyllig beskrivning hänvisas till två PM:

• Lena Dalman, Svenska Kommunförbundet95-12-07

• Advokat Roger Hagman, på uppdrag av Landstingsförbundet96-04-01

För elområdet kan särskilt påtalas de offentliga upphandlarnasskyldigheter att:

• beräkna värdet av varje upphandling för att stämma av gent-emot de s k tröskelvärdena

• utforma förfrågningsunderlaget så att alla elleverantörer kankomma ifråga och anta det anbud som sammantaget är detmest fördelaktiga med hänsyn till exempelvis pris och kvalitet.Prövning får inte ske mot andra kriterier än de som funnits medi annonsen eller förfrågnings underlaget.

• genomföra en öppen upphandling eftersom elupphandling inormalfallet kommer att uppgå till summor som överstigertröskelvärdena. Öppen upphandling innebär att alla leverantö-rer får lämna anbud. Efter annonsering begär leverantörer

14

förfrågningsunderlaget och detta sänds ut i efterhand. Beslutfår inte föregås av förhandlingar med anbudsgivare .

• iaktta tidsfristerna. Vid öppen upphandling är minsta tid för attlämna anbud 52 dagar. Tidsfristerna börjar löpa den dagannonsen skickas till" Supplement to official journal,O]" iLuxemburg.

Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 1 januari 1994.Avtal ingångna före denna tidpunkt omfattas inte av lagen. De s ktillsvidareavtal som dominerar på elmarknaden har i regel ingåttslångt tidigare. Det finns ingen uttrycklig bestämmelse i LOU somreglerar när ett tillsvidareavtal skall sägas upp. Nämnden för of-fentlig upphandling(NOU) har dock uttalat att icke tidsbegränsadeavtal snarast bör sägas upp. Systemet med offentlig upphandlingförutsätter nämligen att anskaffning av varor och tjänster utsättsför konkurrens med jämna mellanrum. Enligt NOU får det vidareanses följa av huvudregeln i LOU(ll kap 4 9) att avtal skall varatidsbegränsade.

Det är dock viktigt att erinra om huvudsyftet med lagstiftning vidtillämpning inom elområdet. Genom de höga kostnader för effekt-mätning som kunden åläggs vid leverantörsbyte i nuvarande lag-stiftning vet man på förhand att ett byte av leverantör för mindreuttagspunkter ej kan bli lönsamt. Ofta har de offentliga organisa-tionerna ett relativt stort inslag av små uttagspunkter. En lagänd-ring om mätarbyteskostnader har aviserats under våren 1997 medmöjlig start 1januari 1998. Det finns alltså ekonomiska skäl attåtminstone för mindre uttagspunkter avvakta utvecklingen under1997. Den totala elförbrukningens volym och fördelad mellan storaoch mindre uttagspunkter är en viktig parameter för val av tid-punkt för upphandling. Den kraftsituation som rått under senastehalvåret har dessutom inneburit mycket höga kraftpriser på grundav knapphet i nederbörd. Det har oftast inneburit att de mer lång-siktiga priserna som ligger i ett tillsvidareavtal generellt varit lägreän vad samma leverantör kunnat erbjuda i nya speciella avtal. Merom detta i det följande. Slutsatsen är att många små och medel-stora offentliga upphandlare typ kommun ännu inte förloratgenom att ligga kvar i tillsvidareavtal. Såsom påtalas i denna skriftär det marknadsinformation och kunskap om den egna förbruk-ningen som lägger en grund för en kostnadseffektiv upphandling.

15

Kapitel 4.

Upphandlingsprocessen

Den mer strategiskt inriktade problematiken beskrivs i ett separatavsnitt. Detta avsnitt försöker ta ett praktiskt grepp på upphand-lingsprocessen. Inledningsvis kan det vara på sin plats att påpekaatt elupphandlingen kräver mycket av oss som kunder. Specielltgäller det första upphandlingen, då mycket av underlaget saknaseller åtminstone behöver systematiseras. Vidare så är själva utvär-deringen en arbetskrävande process. Det gäller att ha bra utvär-deringsmallar och en klar linje för hur utvärderingen ska gå till.För en offentlig upphandlare ska utvärderingsparametrarna angesi förfrågningsunderlaget. Det uppstår ändå alltid detaljfrågor i ut-värderingen om hur olika erbjudanden ska omvandlas till mätbarastorheter, oftast i kronor. Vi befinner oss nu i ett start- och utveck-lingsskede där system byggs upp för att göra olika typer avbeslutsmatriser. I dessa viktas olika utvärderingsparametrar till etttotalt resultat. Ändå finns det viktiga utvärderingsparametrar så-som erfarenhet, ekonomisk stabilitet, informationsförmåga, good-will etc som är svåra att värdera i kronor och ören.

Om man som kund vill ha servicetjänster kopplade till elleveran-sen ska det naturligtvis framgå av förfrågan. Det ska också angeshur servicetjänsterna ska värderas i de fall de ingår i priset för el-leveransen. Det tydligaste är att begära in separata priser påservicetjänsterna. Inte minst elleverantörerna tenderar ibland attgöra kringtjänsterna till en huvudfråga i argumentationen. Förelinköparen har de en viss begränsad betydelse men det är farligtatt övervärdera servicetjänsterna på bekostnad av själva elleve-ransen.

Den process som beskrivs i det följande kan för en organisationmed många uttagspunkter ta ganska mycket tid i anspråk. Trotsdet kan den ofta vara mycket lönsam. I kalendertid kan det varafrågan om en total process på 3-6 månader. Om det finns mångageografiskt och organisatoriskt spridda uttagspunkter så är detnästan alltid lämpligt att bedriva upphandling avel i projektform.Utse en ansvarig projektledare och en upphandlingsgrupp, som är

16

förankrad i organisationen. Ett viktigt delmoment i en stor organi-sation är den interna informationen och beslutsrätten. Elupphand-ling är en företeelse som faktiskt ger fördelar genom centralisering.Som motprestation kräver upphandlingsprocessen mycket avinformation inåt i organisationen.

Sammanställningar av anläggningarDet första steget i en upphandlingsprocess är att lära känna sinaegna uttagspunkter. Det är ofta ett omfattande arbete om det är enstor organisation. Sammanställningen som görs bör vara använd-bar både vid offertförfrågan om elleverans samt för att bedömanätavgiftens storlek för varje anläggning. Förteckningen innehållerbara parametrar som har betydelse för priset på elkraft och nät-avgift. En väsentlig uppgift är att se över mätarsäkringarnas stor-lek, eftersom de utgör underlag för den fasta avgiften. Mycket oftaär mätarsäkringarna för stora och manbetalar därför för hög fast avgift.Rent generellt kan upp-manas till att be sinlokale nätägare om attkomma med ett så braunderlag som möjligt.Med det menas inte baraenskilda förbrukningarutan även sammanställningar.Här kan man uppleva en varierande servicegrad hos nätföretagen.I dagens datasamhälle bör det också vara möjligt att få en stor delav uppgifterna per diskett så att de elektroniskt kan föras in i egnasammanställningar. Det lönar sig att tänka till i förväg påsammanställningsia youten.

Förutom behovet av olika egna ID-begrepp bör sammanställ-ningen omfatta följande parametrar:

• årsförbrukning (MWh brukar vara en lämplig sort),

• spänningsnivå för uttagspunkten (har betydelse för nätavgift),• säkringsstorlek vid säkringsabonnemang,• maximal effekter (kW, debiteringsgrundande, ofta två effekt-begrepp för nätavgiften),

• elleverantör idag inkl. kontaktdata,

17

• nätägare ink!. kontaktdata,• möjlig starttidpunkt för ny elleverans (gamla avtalet eller

leveranskoncessionen upphör).En ambitiös förteckning innehåller också fördelningen av årsför-brukningen över året och över dygnet. Effektabonnemang indelasofta i tre eller sex perioder per år. Erfarenheten visar att det är ettdrygt arbete att säkert få in dessa uppgifter. En genväg är att taerfarenhetsvärden för den typ av verksamhet som man bedriversamt göra stickprov. Vid utvärderingen används dessa erfaren-hetsvärden som ett grundfall för bedömning av samtliga anbuds-givare. Med en systematiskt uppbyggd utvärderingsmodell är detenkelt att göra en känslighetsanalys för olika uttagsmönster. IAppendix A ges två exempel på en enklare sammanställning ochen där de månadsvisa förbrukningarna och effekterna angetts.

Offertförfrågan och begäran om nätkostnad, nätavtalsamt eventuell mätkostnadSjälva elupphandlingen sker genom att sända ut en offertförfråganpå elkraft. Men för att få ett totalt pris krävs också kunskap omnätavgiften samt en kostnad för övergång till entimmas mäb1ingenligt uppställda krav. Vän av ordning säger nu att nätkostnadenväl är oberoende av vilken elleverantör vi väljer? Ja, det är sant,men fortfarande förekommer det påfallande ofta att man i denpågående elleveransen endast har uppgift om ett totalt elprisinklusive nätavgift. För att kunna erhålla den nuvarande elleveran-törens pris på elkraft behöver man då dra bort nätavgiften från dettotala priset. Först därefter är det möjligt att jämföra med övrigaanbudsgivare som offererar enbart priset på elkraft. Kosb1aden förmätning behövs för att avgöra vilken investering som behövs föratt uppnå en viss för~änst på elkraftleveransen. För små uttags-punkter är ofta mätkostnaden betydande jämfört med möjlig vinst.Ett exempel:

Årsförbrukning:

Vinst i elkraftpris:

Årlig vinst för byte av leverantör:

Mätkostnad:

18

50000 kWh

2 öre/kWh

1000 kr

10000 kr

Figur l: Årsvinst vidolika förbrukning ochprisdifferens.

52Årsförbrukning MWh (obs ej linjär skala)

o,o

1000

I detta fall ger det vid en enkel pay-offberäkning utan ränta enåterbetalningstid på 10 år. För de flesta organisationer är det förlång tid. Som en illustrationges årsvinsten som funktionav förbrukning i figur LMätkostnaden är alltså mednuvarande utformning avregelverk en viktig parameterför att avgöra om det kan varalönsamt att byta elleverantör.Exempel på utformning avoffertförfrågningar på elkraftsamt begäran om nätkostnadoch mätkostnader återfinnssom bilaga 1 och 2. SåsomAppendix Boch Appendix Ctill offertförfrågan i bilaga 1 återfinns prisformulär. Ofta är detarbetsbesparande att även sända ut prisformuläret i dataform. Detunderlättar den senare utvärderingen och minskar risken för fel-aktigt överförda prisuppgifter till utvärderingen.När det gäller själva prisstrukturen så är exemplet uppbyggt på attpriser lämnas för tre prisavsnitt över året enligt följande:

Energipriser i örejkWh för:Prisavsnitt nr Säsong Avser månader

1

2

3

Vinter

Höst & vår

Sommar

Jan, feb, mar, nov, dec

Apr. sep, okt

Maj-aug

Det går också utmärkt att begära in priser i löpande penningvärdeutan index. Praxis visar att de allra flesta anbudsgivare ställer upppå dessa krav. Det betyder att för elkraftleveransen har effekt-begreppet eliminerats. Man kan se det som att effektkostnadenbakats in i energipriset framförallt under vintern. Dels är det enförenkling rent förklaringsmässigt och dels underlättar det mycketvid samtidigt köp från flera uttagspunkter. Även rent elsystem-mässigt går vi mot en jämnare prisbild över året. Det gäller speci-ellt för torrår när värmekraft utgör marginalskiktet. Med en allt-

19

mer integrerad nordisk marknad för att inte säga nordeuropeiskblir det med automatik en sådan utveckling.

UtvärderingsmallSpeciellt vid ett stort antal uttagspunkter är det viktigt att ha syste-matiska datamodeller för utvärderingen. Det gör det möjligt attgöra jämförelser på varje uttagspunkt, på en geografisk region ellerorganisatorisk enhet samt för hela organisationen. Ofta är det alltsåen jämförelse på tre nivåer. Om vi startar med varje uttagspunktinnehåller analysen följande steg:1. Räkna på den lokala elleverantörens anbud eller taxa2. Beräkna nätavgiften och mätkostnad för uttagspunkten3. Beräkna elavgifterna från övriga anbudsgivare4. Gör en sammanställning avelavgifter från alla anbudsgivare5. Bedöm lönsamheten av elleverantörsbyte ink!. mätkostnadFortfarande kan det förekomma att den lokale elleverantören i sitttaxetryck anger en total elkostnad för både elavgifter och nätkost-

nad. I det fallet blir det nödvändigt att från den totalaelkostnaden dra bort den beräknade nätavgiftenför att få den lokala elleverantörens elavgift.Uppgiften för "mellannivån" region eller mot-svarande är sedan att summera de uttags-

punkter som hör till regionen. Intresset fokuserasdå på elkraftpriserna. Med en korrekt summering kan

avgöras vilken anbudsgivare som är förmånligast på regional nivå.Koncernnivån blir bara ytterligare ett steg i summeringsnivå. Sam-manfattningen på koncernnivå visar vilken leverantör som striktekonomiskt är fördelaktigast.Kalkylen över nätavgiften används också för att bedöma den totalaelkostnaden för uttagspunkten ifråga. Den lägsta elavgiften plusnätkostnaden ger denna totala elkostnad. Ett exempel:

Leverantör Leverans- Årsförbrukn Nätkostnader Elhandel Skatt Totalt exkl. skatnr punkt MWh tkr/år öre/kWh tkr/år öre/kWh tkr/år tkr lår öre/kWhnr

1 A 2591 422 16,3 436 16,8 251 858 33,1

1 B 722 214 29,6 121 16,8 70 405 56,1

2 B 722 214 29,6 184 25,6 70 468 64,9

Skillnad 63 8,8 O 63 8,8

20

Om nätoperatören för uttagspunkt A också hypotetiskt hade varitnätoperatör för uttagspunkten B skulle nätkostnaden dessutomminska t med cirka 96 tkr.

Ett exempel på utvärderingsmall återfinns som bilaga 3. Mallen ärgjord i Exce15. De visade bladen utgör helt enkelt flikar i Excel-filen. Hur kopplingarna ska göras mellan nivåerna beror delvis påhur anbudsgivarna utformat sina offerter. En grundläggande regelär att grund uppgifter endast ska matas in på ett ställe. Om vi tarförbrukningsuppgifter så kan de kopplas från sammanställningentill den enskilda anläggningen. Regionens förbrukning kan fås somen summering och koncernen blir sedan en sum-mering av regionerna. För de elleverantörersom offererar koncernleverans kan prisetlänkas ned till regionnivån och till varjeuttagspunkt. Specialfall inträffarofta. Ett sådant är att enelleverantör offererar ettspeciellt bra pris i denregion som är en natur-lig "hemmamarknad" förleverantören ifråga.

ElavtalEtt elavtal ska reglera parternas rättigheter och skyldigheter vidden kommande elleveransen. Eftersom elverksamheten är upp-delad i en monopoldel (nätverksamheten) och en konkurrensutsattdel (handel med el) finns det också två olika typer av Allmännabestämmelser. De allmänna bestämmelserna för nätverksamhetenär en produkt som är framtagen i samverkan mellan elbranschensorganisationer och kund organisationer såsom Industriförbundetoch Konsumentverket. Någon sådan gemensamt framtagen pro-dukt finns ej för försäljning avel. Elbranschens organisationer hartagit fram Allmänna bestämmelser i form av "EL 95 NäringsidkareSärskilda avtalsvillkor för försäljning avel för annat än enskiltbruk". En lösning av avtalssituationen till dess att det finns gemen-samt framtagna elleveransbestämmelser är att ta fram ett relativtutförligt eget avtal. Den som önskar kan lägga med ovanståendeallmänna bestämmelser som" ett skyddsnät". Av det egna avtalet

21

ska framgå att det specifika avtalet har företräde vid motsättningarmellan det egna avtalet och de allmänna bestämmelserna. Ettexempel på ett sådant elavtal återfinns som bilaga 5. Om inga somhelst förändringar skett under upphandlingsprocessen så kan manockså helt enkelt utforma en beställningsskrivelse till den utvaldeelleverantören.

22

KapitelS.

Strategi vid elinköp

I allmänna termer kan konstateras att strategin videlinköp är ett samspel mellan marknadsbedömningar,avtalsutformning och den egna kundsituationen. Tids-faktorn eller den engelska termen " timing" ~ravgörande för de flesta elinköp. Skillnadenmellan succe och fiasko kan vara att köpadenna vecka istället för förra veckan eller attteckna ett 3-årsavtal istället för ett avtal ombörshandel på en kortsiktig marknad. Kanskeär just tidsfaktorn den största skillnaden nugentemot den reglerade situationen.

KundsituationenMed den tidshorisont vi betraktar, dvs 1-3 år så är kunden i enderaav två lägen:

1. innefattas av leveranskoncessionen2. fri elkund

Vad innebär det för skyldigheter och rättigheter utifrån ett kund-perspektiv? Vilka delar avpriset kan jag som kundpåverka?

Den senare frågan kan sche-matiskt besvaras av bilden in-till. Det är alltså endast denkonkurrensutsatta elprisdelensom kunden direkt kan på-verka vid en elupphandling.Figuren är schematisk, menkan ändå grovt användas föratt indikera att elavgiften isnitt är ca en tredjedel av dettotala pris man betalar för el.

23

Figur 2: Avgifts-element i det totalaelpriset.

Det är viktigt att ha denna totala bild vid jämförelser av olika slag.Ibland ser man uppgifter om att "elpriset" sänkts, t ex 10 %. Fråganär om man menar 10 % av totalt 75 öre/kWh eller 10 % avelkraftpriset 25 öre/kWh?

Om man innefattas av leveranskoncessionen idag im1ebär det somtidigare nämnts:

• en rätt att pröva det totala priset,

• elleverantören är skyldig att leverera el till normalaförbrukningsändamål,

• nuvarande mätning kan behållas.

Kort uttryckt kan leveranskoncessionen upplevas som en trygghetvid de starka förändringar som nu äger rum. Det ska också med iden totala värderingen.

Om man beslutat sig för att lämna leveranskoncessionen och bli enfri elkund upphör naturligtvis leveranskoncessionens "skydds-nät", Observera också att man kan lämna leveranskoncessionenäven om nuvarande leverantör behålls. Det fallet inträffar om manskriver ett specialavtal med den nuvarande leverantören. Som frielkund finns det en möjlighet a tt efter en månads varsel å terin-träda i leveranskoncessionen. Elleverantören är då inte automatisktskyldig att erbjuda samma villkor som för övriga kunder inomleverans koncessionen eftersom kraftanskaffningen kan ha kommi ti ett annat läge. Rent praktiskt låter det en aning krångligt att ha ettstort antal" divisioner" inom leveranskoncessionen beroende pånär kunderna anslutit sig till koncessionen.

En viktig faktor vid elinköpet är att beakta de offentliga organisa-tionernas kultur. Med det menas i det här fallet graden av affärs-mässighet och riskbenägenhet. Det är kanske på sin plats att snegla

på upphand-lingsfilosofininom andrakonkurrens-utsatta sektorer?Vilken strategifinns för upp-handling avolja, städ-~änster, trans-

24

portljänster etc? Hur hanteras valutarisker? Det kan ge en viss väg-ledning för agerandet även inom elområdet. Rent allmänt sägs oftaatt min organisation ska inte ta risker. Det betyder i klartext attman köper ett avtal där leverantören tagit hela risken och äventagit betalt för den risken. Bästa exemplet på elupphandlingar äratt jämföra ytterligheterna ett fast 3-årsavtal med l-timmas elinköpvia börsen. I det senare fallet tar man som kund hela risken bådeatt förlora och vinna. Vid ett fast 3-årsavtal betalar man leverantö-ren för att få denna trygghet. En näraliggande jämförelse som deoffentliga organisationerna är vana att hantera är problematikenmed val mellan fast och rörlig ränta. Rekommendationen vadavser risktagande är alltså att följa den övriga riskkulturen i före-taget. För offentliga organisationer innebär det ofta ett lågt mått avrisk.

En snarlik omständighet att beakta är den egna beställarkompe-tensen vid upphandling men framförallt i det löpande skedet. Närvi nu talar om elupphandlingar handlar detinte längre alltid om att göra en engångs-insats och sedan glömma elområdet. Ju merkomplicerat köp som görs desto mer krävsdet aven kontinuerlig beställarkompe-tens. Elinköpet kommer också att fåorganisatoriska konsekvenser. För attkunna uppnå prismässiga fördelar videlupphandlingen krävs en centralise-ring av beslut. Det beror på det nyssomtalade kompetensbehovet och attdet finns skalfördelar i elinköpet.

Ellastens struktur och storlek har - N~t:)N S~CU~L.L- Kc*tFlS i e-NS '?också betydelse för elupphandlingen.Det säger sig självt att fem uttagspunkter och 100 GWh/ år ärintressantare på marknaden än 100 uttagspunkter med sammavolym. Det är också så att det rentav blir olönsamt att bytaelleverantör för mindre uttagspunkter på grund av den höga kost-naden för mätarbyten. Ofta bestämmer sig kunder för en undrepraktisk gräns av det skälet. Det kan alltså vara klokt att exempel-vis bara ta med uttagspunkter över 200 MWh per år i sin förfrågan.Speciellt som det kan komma lättnader i kravet på mätarbyten.Mer om det i separat avsnitt.

25

För att öka sin tyngd på marknaden kan ett alternativ vara att görasamordnade inköp. Det mest naturliga är att göra samordningeninom den egna organisationen. De exakta formerna för sam-gåendet beror huvudsakligen på:• geografisk spridning,• antal uttagspunkter,• storleken på varje uttagspunkt,• organisationens beslutsfunktioner.Rent generellt är elinköp en företeelse där centralisering är till för-del för kunden. På det sättet kan kunden bli intressantare. Dess-utom krävs ett ganska stort mått av specialkompetens för attuppnå jämvikt i förhandlingen med leverantörerna. Sedan för-handlingarna avslutats bör affären återföras till det lokala planet.Är det fråga om ett stort antal uttagspunkter handlar det ofta omatt gå på en regional lösning.

AvtalsutformningenEn väsentlig fråga när det gäller avtal är avtalstidens längd. Det ärdock huvudsakligen en marknadsfråga och har inte så stor admi-nistrativ karaktär. Avtalstiden behandlas därför under avsnittetmarknadsbedömningar nedan.I den fria elmarknaden finns ett stort antal tänkbara avtalsformer.A. avropsavtal inom leveranskoncessionen för varje uttagspunktB. avropsavtal från annan elleverantör för varje uttagspunktc. ett gemensamt elinköp för alla uttagspunkter från en leverantörD. ett gemensamt elinköp som fördelas på flera leverantörerE. ett elinköp som kombinerar bilaterala avtal med spothandelF. ett elinköp som kombinerar fysisk svensk spothandel medfinansiella kontrakt

G. fysiska elinköp från norska elleverantörer (bilaterala avtal)

A. Avropsavtal inom leveranskoncessionen för varje uttags-punktOm man som kund väljer att ligga kvar inom leveranskonces-sionen krävs inga specifika avtal. Det håller på att utarbetas all-männa leveransbestämmelser och bestämmelser för nätanslut-

26

ningen. Dessa generella bestämmelser kommer sen att ligga tillgrund för avtalsförhållandet.

B. Avropsavtal från annan elleverantör för varje uttagspunktI detta fall måste ett speciellt avtal upprättas på grundval av in-kommen offert. Här gäller ju den fria marknadens spelregler så enflora av avtalskonstruktioner är möjliga. En viss standardisering ärnog att vänta. Speciellt som det kan tänkas komma en handel ävenmed bilaterala kontakt. Såväl korta som långa avtalstider är möj-liga. Detta alternativ kräver inte så mycket insatser från elkundenunder avtalets löptid, utan endast vid upprättandet och vid even-tuell förnyelse.

c. Ett gemensamt elinköp för alla uttagspunkter från enleverantörDenna kontraktsform kan sägas vara en utveckling av alternativ B,där uttagspunkterna sammanlagts till ett gemensamt inköp. Meto-den kan tillämpas på koncerninköp, alltså även för t ex en kom-muns samlade elinköp. Här fordras mer för att säkerställa mät-värden. Glöm inte att säkerställa balansansvar för varje leverans-punkt! Det som koncernen måste beakta i denna form är vilkengrad av eget engagemang som inköpsformen kräver. Om det gälleratt samordna elinköp av abonnemang som tidigare varit effekt-rnätta bör det principiellt bli små eller inga kostnader för mät-nings- och avräkningsförfarandet. Om det är säkringsabonnemangtillkommer kostnaden för övergång till effektrnätning. För kunden(kommunen) torde det vara enklast att i förhandling med en till-tänkt elleverantör begära fakturering per uttagspunkt eller attgruppera uttagspunkterna till naturliga kostnadsställen, förvalt-ningar eller vad det nu är fråga om. Observera att om faktureringsker per uttagspunkt och prisuppgörelsen innehåller effektavgiftså bör man bevaka att den s k sammanlagringseffekten tillfallerkunden. Med sammanlagring menas populärt uttryckt att allauttagspunkter inte har sina maxeffekter vid exakt samma tidpunkt.Det medför att summan av den verkligt uppmätta maxeffekten förtotala leveransen blir mindre än om man summerar alla uttags-punkters enskilda maxeffekter räknat exempelvis under en månad.I avtalet om elleverans ska också ingå att elleverantören tar ettbalansansvar för varje uttagspunkt. Elleverantören har en viss

27

administration för att hantera mätvärden och debitera ett stort an-tal uttagspunkter. Om varje uttagspunkt har relativt liten energi-förbrukning så kan samköpsvinsterna så småningom ätas upp avden ökade hanteringskostnaden.

D. Ett gemensamt elinköp som fördelas på flera leverantörerEgentligen är detta inköpsfall uppdelat på två varianter. Den förstavarianten är när man väljer två eller fler leverantörer som tar olikaanläggningar. Denna variant blir för varje leverans lika det fall sombeskrivits i C ovan. Annorlunda blir det däremot om organisatio-nen väljer att för hela "koncerninköpet" eller för en enstaka uttags-punkter kombinera flera leverantörer. Det som man måste ägnastor uppmärksamhet åt är frågan om balansansvaret. Ett vanligtfall kan vara att köpa en baslast med angiven effekt exakt alla tim-mar under året (8 760 tim). Det är ett fastkraftavtal som köparenska betala i alla lägen. Eftersom energimängden är fast kan det be-traktas som en fast avgift för ett år. För att täcka upp det aktuellabehovet under årets alla timmar måste baslastavtalet kompletterasmed ett s k serviceavtal. Själva nomenklaturen är inte officiell, sådet kan finnas många benämningar på ett sådant kontrakt. Det fa!-ler sig naturligt att den elleverantören som har serviceavtalet tarbalansansvaret. I den osäkerhet som nu råder vid ingången till enfri marknad tenderar elleverantörerna att gardera sig för den risksom balansansvaret medför. Om serviceavtalet utgör en liten"remsa" av den totala volymen kan det bli dyrt att tillförsäkra sigom balansansvar. Det börjar dock dyka upp aktörer som mer ellermindre specialiserar sig på att erbjuda balansansvar utan el-leverans. Troligen är garderingen för balansansvar att betraktasom en "barnsjukdom" för reformen.

E. Ett elinköp som kombinerar bilaterala avtal med spot-handelAlternativet kan betraktas som en vidareutveckling av alternativD. Det betyder att hela eller delar av servicekontraktet byts ut moten kortsiktig spothandel, i princip på timbasis. Vid verkligt storavolymer kan det bli aktuellt att själv handla upp dessa på spot-marknaden. Det mera näraliggande är att spothandeln köps avenaktör som är etablerad på börsen. Även här måste balansansvaretinkluderas. Alternativet kräver en aktiv insats av kommunen för

28

att lämna prognoser som underlag för handeln. Detta behövs föratt minimera obalanskraften.

F. Ett elinköp som kombinerar fysisk svensk spothandel medfinansiella kontraktPå den gemensamma norsk-svenska börsen finns det även möjlig-het att agera. Den erfarenhet som finns från den norska börsen äratt det uppkommer mycket stora prisvariationer över dygn ochöver säsong. Det finns aktörer, framförallt kraftproducenter, somär beredda att prissäkra en leverans som fysiskt sker via en börs.Det betyder att kunden betalar löpande börspriset, men i efterhandjusteras det mot den uppgjorda nivån. Har börspriset legat underprissäkringen erlägger kunden skillnaden till den som ställt utprisgarantin, och vice versa om börspriset varit över prissäkrings-nivån. Det kommer också att finnas andra typer av finansiella in-strument, såsom terminer och olika typer av optioner samt kombi-nationer av dessa.

G. Fysiska elinköp från norska elleverantörer (bilateralaavtal)Under perioder när det är god tillgång på norsk vattenkraft kandet vara intressant att teckna direktkontrakt med norska elleveran-törer. För att sen ta hem den kraften måste det tecknas speciella av-tal om överföringen med Svenska Kraftnät. dessa villkor är intehelt klara ännu, men rent formellt kan en offert begäras frånSvenska Kraftnät. I praktiken är det så här långt framförallt destora aktörerna på den svenska elmarknaden som utnyttjat dennamöjlighet. Observera att det gäller att försäkra sig om ett balans-ansvar.

MarknadsbedömningarEn väsentlig del av elupphandlings-processen är att kunna göra marknads-bedömningar. Själva upphandlings-processen är i sig det bästa hjälpmedlet,men för att kunna göra en bra bedömningkrävs mer kontinuerlig bevakning av elmark-naden. Det gäller att ta del av informationen omelmarknadens förutsättningar som publiceras och

29

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24

Entimmaspriser den 18 okt 1996 i Stockholm och Oslo

r-- cc cc ccrr) ~ 0J c0o o o o(j) (j) (j) (j)

Det finns också en s k ter-minsmarknad, som säger endel om framtida elpriser.Priserna på denna termins-marknad offentliggörs ocksåoch är en viktig informations-

källa. Speciellt om man följer den lite mer regelbundet framträdertydligt hur förväntningar på det framtida elpriset förändras övertiden. Ett exempel på terminsmarknaden framgår av figur 4.Ett block innebär en fyraveckorsperiod medan säsong i principinnebär tertial. Exempelvis är B13-6 de fyra sista veckorna under år

1996. Ett klart besked somdenna bild ger är att detframtida elpriset stigit kraf-tigt sedan ett halvår tillbaka.Det beror huvudsakligen påett nederbördsfattigt år både iNorge och Sverige. Tillgång-en på vatten är en avgörandefaktor på både tillgängligvolym och prissättning pådessa marknadsplatser. Pris-sättningen på börserna "smit-tar" över på priset på bilate-rala kontrakt. Det är ingen

automatik i kopplingen, men tendenserna finns och är tydliga. Hurstor inverkan det har framkommer endast då man frågar skarptoch för reella bilaterala förhandlingar. En elleverantörs pris i en bi-lateral uppgörelse beror av många faktorer. De öppna prissätt-

Block respektive säsong

(!) (!) (!) r-- r-- r-- r-- r--~ 0J rr) ~ 0J c0 «t 0J.-I .-I .-I o o o o o(I) (I) (I) (I) (I) (I) (I) (j)

diskuteras i skilda forum. De öppna elbörserna ger aktuell pris-information. Det finns en kortsiktig handel på en timmasbas som

ger det dagsaktuella priset påel. Ett exempel visas i figur 3.Denna börs är gemensam förNorge och Sverige. Däremotfinns olika prisområden. I dethär exemplet syns olika priserför Oslo och Stockholm undervissa timmar.

(!) (!) (!) (!)

r..:.. 00 dl 6(I) (I) (I) .-I

(I)

Figur 4. Terminspri.ser på el under olikablock. (Källa: NORD-POOL ASA)

Figur 3. Exempel påbörspriser avseendeentimmaspriserunder ett dygn.(Källa: NORPOOLASA)

30

Upphandling av den totala volymen i "portioner"

2001

Figur 5. Risksprid-ning genom tids-mässig fördelningav volym.

2000199919981997

ningarna på börserna är en vital parameter. Andra betydelsefullafaktorer är leverantörens egen produktionsförmåga, leverantörensinköpspriser samt inte minst hur betydelsefull leverantören anserdet är att få en viss kund. "Prestigekunder" kan räkna med att fåbra priser även i svåra kraftsituationer.

Avtalstidens längd måste göras för en specifik marknadssituation.Med ovanstående bilder på näthinnan är det lätt att inse att:• 1997blir ett besvärligt kraftår med höga priser,• 1998kan också bli något av ett torrår,• 1999är statistiskt ett normalår så här långt.Med den analysen kan konstateras att ett ettårsavtal blir dyrt, etttvårsavtal något billigare och ett treårsavtal ännu något förmån-ligare. Ska man inte binda sig för ändå längre tid då? För det talaren ständigt stigande elprisnivå på grund av politiska beslut. Motdet talar att när man befinner sig i år 1998kan ju det ligga trenormalår eller till och med tendens till våtår framöver. Om manska binda sig för säg ett femårskontrakt måste man vara övertygadom att nivån är långsiktigt fördelaktig. En möjlig förhandlings-lösning är att försöka avtalaom en option för ytterligareett år. En vanlig konstruktionär att exempelvis teckna etttvårskontrakt med option påytterligare ett år. Normaltkostar dock en option någoteftersom leverantören gerköparen en slags försäkring.Ett annat sätt att göra en risk-fördelning är att handla uppsin totala volym i "portioner".Principiellt framgår förfaran-det av figur 5.Den fria volym som då finns kan sen upphandlas efterhand, exem-pelvis årligen. Man måste dock se till att de kvarvarande voly-merna blir tillräckligt intressanta vid en gemensam upphandling.Den avgörande frågan under år 1997är nog snarast om man påeget initiativ överhuvudtaget ska gå in i ett bindande avtal med enny extern elleverantör. Valet bör nog stå mellan att ligga kvar i

31

leveranskoncession under åtminstone 1997 eller att teckna ett litelängre avtal på tre till fem års sikt. Att teckna ett avtal med en nyleverantör på ett år är i dagsläget normalt inget a ttraktivt alterna-tiv. Vid upphandling under de närmsta ett till två åren måste dennuvarande elleveransen under leveranskoncession utvärderas nog-grant. Ofta är det ett omfattande arbete eftersom det innebär enkalkyl på varje uttagspunkt. Åtminstone för de små uttagspunkter-na bör man ha en försiktig strategi på grund av det nya förslagettill begränsning av mätarkostnaden. Se separat avsnitt.

Elinköp till elpannorUnder 1980-talet tillkom många elpannor både i stora fjärrvärme-system och ute i fastigheter av olika storlek. Elpannorna sattes inför att komplettera annan uppvärmning och/ eller för att gå undersommaren. Det betyder att dessa typer avelpannor kan ställas dåelpriset är ogynnsamt i förhållande till basalternativet. Elinköpettill dessa elpannor kan därför ha en annan karaktär än elinköpetför övrig ej substituerbar elförbrukning. Elinköpet till elpannor kanmycket väl ske genom att använda sig av den kortsiktiga elmark-naden, dvs timbörsen. Principen är då att när värmeproduktionenfrån elpannan är billigare än värmen som produceras med denalternativa energikällan så köps el in från börsen. Med en timmark-nad på el och en stor variation över dygn och mellan dagar blir detett opraktiskt körsätt för en kombinerad värmeproduktionsanlägg-ning. Beroende på omställningstider, personalbemanning ochandra faktorer behövs både en rimlig varseltid och en rimlig kör-ningsperiod för elpannan. Någon kund kan bedöma önskvärdsammanhängande körning till en månad, andra kunder kan nöjasig med vecka eller veckor. Ett intressant inköpsalternativ för el-pannorna är att verkligen göra ett börsinköp plus att få någon(elleverantör eller finansiell aktör) att göra en prissäkring underden period man önskar en sammanhängande körning. Som vanligtfordrar ett mer avancerat elinköp mer av oss som kunder. Det gäl-ler att hitta både ett bra prissäkringsavtal och att regelbundet följaoch jämföra med den alternativa uppvärmningsformen. Ju störreelpannebestånd man har ju större ansträngningar är det värt attlägga på detta inköpsförfarande. Vid en central inköpsfunktionfordrar det också goda och regelbundna kommunikationer ut tilldriftställena för elpannorna.

32

Kapitel 6.

Aktörer på elmarknaden - problem ochmöjligheter

På monopoltiden behövdeelkunderna bara känna till sinnärmaste lokala elleverantör.Nu efter avregleringen gäl-ler det att känna till allapotentiella elleverantörer.Åtminstone krävs dennakunskap i de fall kundenvill byta elleverantör.Eftersom Norge, Finlandoch Sverige nu har av-reglerat börjar det framtonaen gemensam nordiskelmarknad. Är dettapositivt eller negativt settur kundperspektiv? Det mest positiva aspekten av integrationen äratt de stora aktörerna på leverantörssidan får en relativt sett min-dre dominans. Enbart den svenska marknaden domineras av Vat-tenfall och Sydkraft som tillsammans har cirka 75 % av elproduk-tionen. De stora aktörerna har ett stort informations- och kun-skapsförsprång på elmarknaden. Under 1996 har ett stort antalstrukturaffärer gjorts i de avreglerade länderna. Det s k kors-ägandet mellan företagen ökar. Om detta inslag blir för stort inne-bär det att konkurrensen hämmas. Det är inte det nordiska ägandeti sig som är problemet, utan att antalet reellt oberoende aktörerminskar för mycket. Ur kundsynpunkt vore det bra med minst 25oberoende och starka elleverantörer. Om vi får enbart fem kan detvara konkurrenshämmande. För att de små företagen ska fram-gångsrikt kunna konkurrera krävs olika typer av samverkan ochsamgående. Denna process har inletts och torde accelerera underde närmaste åren. För närvarande har vi nästan tre divisioner:

33

Division 1: Cirka tio stora "allnordiska" företagDivision 2: Stora kommunala elföretag ofta med egen kraft-

produktionDivision 3: Övriga lokala elleverantörerDe små lokala elföretagen har oftast ingen eller liten egen el-produktion. Genom sin lokala kunskap kan ibland aktiva företagerbjuda intressanta totallösningar. Oftast är dock elleveransensvillkor återförsäkrade hos en stor producent.Nya aktörer har också etablerats i Sverige, liksom de tidigare gjort iNorge - mäklare och traders. Dessa aktörer erbjuder sina ~änstersom ett mellanled mellan en traditionell elleverantör och en kund.En mäklare tar inga egna positioner, dvs handlar inte med kraft föregen räkning, utan förmedlar mot provision elleveranser. En traderköper faktiskt elkraften och säljer den vidare till kund. Härigenomtar tradern en egen position, en egen risk. I en ofullkomlig mark-nad med svårtillgänglig information överbryggar dessa aktörerbarriärer mellan leverantörer och köpare. Ett näraliggande exem-pel är de försäkringsmäklare som tagit avsevärda andelar påföretagsmarknaden för försäkringar.

Mätproblematiken eller inlåsningen av mindre kunderDet nuvarande regelverket kräver en avancerad mätning för att fåbyta elleverantör. Denna komplicerade mäh1ing ska bekostas avslutkunden. Mätkraven utgör ett stort hinder för små kunder vidönskemål om byte avelleverantör. Regeringen har därför upp-dragit till NUTEK och Svenska Kraftnät att se över mätfrågorna.Under 1996 presenterades utredningen" Fri elmarknad för alla".I den utredningen finns förslag på att ersätta mätkravet med enschablonfördelning av förbrukningen över årets timmar. Slut-kunden erlägger enligt förslaget endast en administrativ avgift vidbyte avelleverantör. Avgiften varierar med säkringsstorlek enligtföljande:

11III

~25 A: 150 kr ink!. moms

35 A: 1 500 kr ink!. moms



~80 A: 3 750 kr ink!. moms

34

I utredningen föreslås att starten ska kunna ske 1 april 1997.I prak-tiken skulle det med nuvarande uppsägningstider på sex månaderinnebära 1 oktober 1997.Regeringen har aviserat att en propositionkommer tidigast under våren 1997,vilket torde betyda tidigast1 juli 1997som ikraftträdande.I den här situationen är det naturligt att som kund ta upp diskus-sionen om elleverantören även ekonomiskt kan ta på sig en del avkostnaden för mätarbyten. Det kan ske exempelvis genom enbegränsning i stil med ovanstående skala. Det ger också elleveran-tören ett incitament att vara aktiv vid diskussioner med nätföre-tagen kring mätfrågor. När detta skrivs i slutet av 1996noterar viatt statliga Vattenfall erbjuder alla sina kunder att få hyra en effekt-mätare för 240kr / år. Av konkurrensskäl torde fler elleverantörerfölja efter.

35

Kapitel 7.

Glöm inte nätmatchen !

WEQ)

:r:

En viktig fråga i sammanhanget är vilka nätavgifter som kommeratt debiteras för varje anläggning. Nätverksamheten ligger kvar imonopol. I många fall utgör nätkostnaden en minst lika stor del av

det totala priset som elkraftpriset. Kundernamåste också försöka åstadkomma en press

på nätföretagen. Vidare finns detpunkter som anslutningseffekter

och reaktiva effektersom kan behövadiskuteras.

Inom elhandels-området kan eneffektiv konkur-rens få en snabb

effekt på utjämningen avelavgifter. Utjämningen kommer att gåspeciellt fort i ett läge då det blir möjligt för små kunder att utanhöga inträdesavgifter (mätarbyteskostnader) byta elleverantör.Enkel och lättillgänglig prisinformation för alla kunder är i sig ettsätt att öka pressen på elleverantörerna. Man kan då kanske upp-täcka att elavgifterna är 23 öre/kWh hos en elleverantör medan

den är 33 öre / kWh hos enannan, och fråga sig hur rim-ligt det är.

Ett exempel på skillnader inätavgifter och elavgifterframgår av diagram 6. Bildendemonstrerar att det liggerstora skillnader även på nät-sidan. Givetvis är det en jäm-förelse av "äpplen och pä-ron". Nätstrukturen är olikaför de exemplifierade före-tagen. Men faktum kvarstår

Kraft

Lägenhet - 2 MWh. 16 A

50CIlEo 40E::t:.X 30Q)

..c.3:::t:. 20~'o

10

Nät

Figur 6. Exempel påskillnader i nät- ochelavgifter för enlägenhet med 2 000kWh per år (1 jan1996).

36

att det för kunden betyder mycket i avgiftsskillnader mellan olikanätföretag. Speciellt uppenbar blir skillnaden om det finns bådetätortsdistributörer och landsbygdsdistributörer inom sammakommun.

Nätföretagen måste utsättas för både ett tryck från kunder ochmyndigheter för att på sikt bli riktigt effektiva. Som kunder kan vihjälpa till med att göra jämförelser av olika slag, diskutera medvåra respektive nätföretag samt som sista möjlighet överklaganättariffen hos Nätmyndigheten. Ett stort antal överklaganden harinlämnats till Nätmyndigheten. I flera fall har nätföretagen sänktsina tariffer efter en sådan process.

37

Kapitel 8.

Glöm inte skatter och avgifter!

Skatternas utveckling 1977-97

tOffiQ.Q)(/)

tOffic.~

LDffiffi

'""offiffi

'""tO00ffi

'""

Vid utvärdering av anbud ärdet mycket viktigt att säker-ställa att alla skatter och av-gifter som faller på elavgifter-na har inkluderats i priset.Som kunder på en fri el-

marknad ska man inte heller med automatik acceptera att skattersom tillkommer på producenten avel ska höja priset. Det är endastkonsumtionsskatter som är "oundvikliga". Det finns också exem-

Egentligen är rubriken lite onödig. Som kund går det inte attglömma bort skatter och avgifter. De kommer bokstavligen som ettbrev på posten, på elleverantörens faktura. En tankeställare äremellertid att skatter numera är en mycket stor andel av den totalakostnaden. Vid kalkyler och jämförelser är det utomordentligtviktigt att ange om och hur skatter har beaktats. På elområdet harvi numera ett antal olika skatter:• punktskatter på konsumtion,• moms på hela fakturabeloppet (även på punktskatten!),• produktionsskatter på vattenkraft och kärnkraft, som läggs påproducenterna.

Vi svenskar är ett skattetåligt släkte. Det totala skattetrycket harökats markant under en 20-årsperiod. Speciellt gäller det för enslutkund som betalar både moms och punktskatt. Den tillverkandeindustrin undantas från punktskatter och kan lyfta av ingående

moms. Det gör att det blirstora skatteskillnader mellandessa båda kategorier. Figur 7visar skatteutvecklingen påelområdet. För enkelhetsskull har elpriset före skattantagits vara 50 öre/kWhunder hela 90-talet.

(Y)

00ffi

'""

5

.J:

~ 15~'o

10

Figur 7. Elskatte-utvecklingen 1977-97.

38

pel på företag som i sin tariffinformation lägger ihop konsumtions-skatter och produktionsskatter för att demonstrera ett lågt elavgift.

För att inte snedvrida konkurrensen på en på en fri elmarknadkrävs att beskattningen i produktionsledet är harmoniserad.Således borde exempelvis en eventuell koldioxidbeskattning varalika i de europeiska länderna. Erfarenheterna hittills är att detknappast finns en konsensus mellan länderna i den frågan. Deländer som nu avreglerar väljer istället att övervältra skattebördanpå konsumenterna direkt. Ett exempel är att den svenska produk-tionsskattehöjning som aviserats till 1 juli 1997och som nu om-vandlas till en konsumtionsskatt.Såsom kunder torde vi kunna se fram emot att ekonomiska styr-medel (läs: skatter) kommer att användas för att underlätta enkärnkraftavveckling. Inte minst vill staten reducera elvärme-användningen i våra bostäder. Elskatten kommer alltså att underresten av 90-talet öka sin andel av den totala elkostnaden. Effekti-visering avelanvändningen är på lång sikt det enda riktigt håll-bara receptet mot en lägre elkostnad.

39

Kapitel 9.

Erfarenheter i ett ettårsperspektiv088 F...

Elupphandlingar med sikte på den nya elmarknaden ra arskvara !1 januari 1996 har pågått cirka ett år. Under hösten 1995 var detframförallt de stora koncernerna, ofta industrier, som var aktiva.

Hösten 1995 var relativt nederbördsrik, speciellt i vårt grann-~ land Norge. De upphandlingar som genomfördes i novem-~I ber 1995 har därför ofta förmånliga avtal. Fram till senhös-

~ ~ ten 1996 var det prismässigt i stort sett en enda uppförsbacke,..9~ vilket påverkat nästa upphandlingsvåg som bestått av de stora

-'- ~ fastighetsägarna. Stora nederbördsmängder i slutet av 1996 har~?'~E ~ dock inneburit fallande elpriser under inledningen av 1997.

~-//-~I Teoretiskt skulle det sedan komma en tredje våg i form av små-kunder. Med tanke på osäkerheten om mätkraven uteblir denvågen till i vart fall början av 1998. De mindre kunderna uppleveralltså en inlåsning hos nuvarande elleverantör. Som tur är har deflesta lokala elleverantörer en relativt gynnsam prisnivå under sinleveranskoncession.

Sammantaget har det alltså varit relativt få byten av elleverantör.Man måste också ha i minnet att genomförandet av den fria el-marknaden i sig har skapat lägre elpriser. Inför introduktionen avden nya elmarknaden har de faktiska elpriserna fått en mer gym1-sam utveckling än om man fortsatt med monopolsituationen. Tro-ligen har man också uppnått ett bättre klimat i kundkontakterna.

Den låga fyllningen av vattenmagasinen i både Norge och Sverigeinnebär att den höga prisnivån kommer att ligga kvar för leverans-år 1997. Om inte 1997 blir ett mycket nederbördsrikt år kommeräven genomsnittsnivån för 1998 att vara högre än för ett "normal-år". Skälet till pessimismen för 1998 är att en normalt nederbörds-rik vinter 1997/98 inte räcker för att fylla flerårsmagasinen fullt ut.Vid ett ytterligare torrår blir prisnivån för 1998 ytterligt besvärlig.Situationen för år 1999 är genuint osäker och kan betraktas som ett

088 F... alår innan 1997 års väderläge blir känt.

arskvara!

40

Bilaga 1.

Offertförfrågan på elleveranser

Datum

Härmed erbjuds Ni a tt inkomma med offert på elleverans enligtden omfattning som anges nedan. Utvärderingen kommer att följade regler som anges i lagen om offentlig upphandling. Den el-leverantör som innehar leveranskoncession för respektive anlägg-ning kommer alltid att tillfrågas.

Samtidigt begär vi in uppgifter om nätavgifter enligt särskilt brevtill nä tägaren för varje anläggning. Förfrågningar och svar påanbud ställs till nedan angiven kontaktperson.

Kontaktperson

Namn, kommun, förvaltning, adress, tfn, fax, epostadress etc.

Upp handlings föreskrifter

Upphandlingen kommer att ske i enlighet med bifogade adminis-tra tiva föreskrifter.

Omfattning - balansansvar

Elleveranserna har en total omfattning av cirka XXMWh under år1997. Data för leveranserna framgår av Appendix A. I den finnsvolymer samt tillgängliga uppgifter på maxeffekter och mätar-säkringar för respektive abonnemang. Vidare finns uppgifter omanvändningen av fastigheterna. Detta kan vara ett hjälpmedel föratt bedöma belastningsprofilen. I Appendix B återfinns regionalasammanställningar samt i Appendix C koncernens (motsvarande)samlade elbehov.

Offerterna ska baseras på att elleveran tören kommer att ha ettbalansansvar .

Huvudalternativ

Offerterna ska avse en fysisk leverans fritt svenskt stamnät ochutgöras av s k prima kraft för att tillfredsställa varje uttagspunktstotala behov under årets alla timmar.

41

Ni har frihet att offerera hela eller delar avelleveransen. I de falldelleveranser offereras ska det tydligt framgå vilka uttagspunktersom balansansvaret då omfattar.

Sidoanbud

Ni har också möjlighet att för den totala leveransen offerera andrakombinationer av elleveranser, exempelvis en fastkraftleveranskombinerat med ett s k serviceavtal, där åtminstone en viss volymkraft förmedlas av Er via en kortsiktig handel över den norsk-svenska börsen. Även i detta fall ska ett balansansvar inkluderas.

Alternativ 1

Det första alternativet avser enstaka anläggningar som idag liggerunder Er leveranskoncession. I Er offert ska tydligt anges vilka an-läggningar som omfattas. Huvudoffert önskas på XXårs leverans.

Alternativ 2

I detta alternativ ges Ni möjlighet att offerera elleveranser för ettvisst län (område,region). Ange i offerten vilket län det gäller.Specifikationen på anläggningarna har indelats länsvis. Huvud-offert önskas på XXårs leverans.Alternativ 3

Denna omfattning svara mot en total elleverans för hela vår orga-nisation, dvs cirka XXGWh under år 1997.Antalet anläggningaruppgår till cirka XXst.I detta alternativ ingår således även elleveranser enligt alternativen1 och 2. Huvudoffert önskas på XXårs leverans.

Milj ödeklaration

Vår organisation arbetar mycket aktivt med miljöfrågor i alla delarav verksamheten. I det ligger också att alla våra leverantörer skauppge på vilket sätt miljön beaktats i leveranserna till oss. Vi berEr därför att i Er offert ange vilken produktionsmix som el-leveransen från Er har samt de övriga miljöargument Ni önskarframhålla. Ett sådant kan vara om det pågår förberedelser för enmiljöcertifiering.

42

Kontakter med nätägare inkl mätning, debitering och informa-tion till kund

Elleverantören skall ansvara för och ombesörja erforderliga kon-takter med nätägaren för att åstadkomma ett byte avelleverantör.Elleverantören förutsätts för kundens räkning ombesörja anmälanav nytt balansansvar, vara rådgivare vid upprättande av nätavtalsamt företräda kunden vid kontakter med nätägaren för att åstad-komma en sådan mätning som anges i lagen, förordningen samtNUTEK:s föreskrifter rörande mätning, debitering och avräkning.Kostnaden för mätningen och avräkningen inkluderas i avgiftentill nätägaren.

Fakturering sker månadsvis baserad på verklig förbrukning med inormalfallet en räkning per uttagspunkt.

Ange om fakturering kan ske elektroniskt via ED!.

Leverantören ansvarar för och bekostar att vi erhåller månadsvisasammanställningar av energi och effekter per uttagspunkt och förden totala leveransen.

Ange om samfakturering av nät~änsten och elleveransen kan skesam t villkoren härför.

Pris och prisstruktur

Offererade priser ska avse fasta priser i svenska kronor. Leveran-tören ansvarar för och bekostar att vi erhåller månadsvisa sam-manställningar av energi och effekter per delleverans och för dentotala leveransen.

Vi önskar en prisstruktur som förutom eventuell fast avgift enbartinnehåller energiavgifter (inga effektavgifter) uppdelade på tresäsonger över året. Anbudsformulär återfinns i Appendix B.Formulären finns också som filer på bifogad diskett, skapade iExce15, som vi ber Er fylla i och återsända till oss vid offert-inlämning.

Upphandlingsform och värderingsgrunder

Upphandlingen kommer att ske som så kallad öppen upphand-ling. Ekonomiskt mest fördelaktiga anbud kommer att antas.

Vid utvärdering kommer följande ej rangordnade utvärderings-kriterier att användas:

1. Årskostnad

43

2. Leverantörens finansiella ställning

3. Leverantörens kompetens, serviceorganisation och allmänna re-ferenser

Offerttidpunkt och giltighetstid

Vi emotser Er offert snarast och senast den (datum) ställd till ovan-stående kontaktperson. Offerten skall vara giltig en månad räknatfrån inlämningsdagen.

Märkning av anbud

Det skriftliga anbudet lämnas senast vid ovan nämnda tidpunkt iett kuvert som märks med" Anbud på el OA9612" i övre vänstrahörnet.

Referenser

Leverantören skall till sin offert foga senaste årsredovisning samtde övriga referenser som Ni önskar åberopa. I de fall bolaget ärnybildat önskas information om ägarförhållanden samt en kopiaav registreringsbeviset.

Med vänlig hälsningUnderskrift

Bilagor:Appendix A: Sammanställning avelbehovet

Appendix B:Prisformulär för region XX(På papper och diskett)Appendix C: Prisformulär för hela organisationen (På papper ochdiskett)

44

~en

Appendix Al: Sammanställning av el behovet

Fast. Fastighets- Ort Region Förbrukn. Spiinni ng S=Siikring Effektab Siikringab Avtalet Elleverantör Niitiigare Anm.nummer beteckning MWh kV E=Effekt kW Amp upphör tfn. tfn.Al Ankaret 1 El köP.!I!9 ~yd 600 0,4 E 200 9612 iA2 Ankaret 2 El köpi ng ~yd 500 0,4 E 167

~

A3 Ankaret 3 El köp.!.I!g ~yd 241 0,4 E 80A4 Kaj utan 7 ElcitL_ ~y_d_ __255 _ __ 0,1 E 85AS Kaj utan 8 Elcity_ ~yd 247 0,4 E 82A6 Kaj utan 9 Elcity_ ~yd 12 O,j 3___ 20A7 Kaj utan 10 Elcity_ ~d 123 0,4 E 41A8 Kaj utan 11 . Elcity_ ~yd 58 0}43 35A9 Kaj utan 12 Elcity_ ~yd 1 258 OJ4 E 419Al0 Kaj utan 13 Elcity_ ~yd 257 0,4 E 86All Kaj utan 14 Elcity_ ~yd 892 0,4 E 297

~- ~j utan 15 Elcity_ ~yd 336 0,4 E 112A13 Kaj utan 16 Elcity_ ~y_d_ -~ _ __ OJ4 E 112A14 Kaj utan 17 Elcity_ ~yd 333 0,4 E 111AlS Kaj utan 18 Elcity_ ~yd 65 0,43 22 50A16 Kaj utan 19 Elcity_ ~yd 369 0,4 E 123A17 Laternan 1 Elstad ~yd 325 0,4 E 108A18 Laternan 2 Elstad ~yd 475 0,4 E 158A19 Laternan 3 Elstad ~yd 258 ~4E 86A20 Laternan 4 Elstad ~yd 925 0,4 E 308A21 Laternan 5 Elstad ~yd 425 0,4 E 142A22 Laternan 6 Elstad ~yd 222 0,4 E 74A23 Laternan 7 Elstad ~yd 45 0,43 15 20A24 Laternan 8 Elstad ~yd 665 0,4 E 222A25 Laternan 9 Elstad ~yd 66 0}43 22 35A26 Laternan 10 Elstad ~yd 478 0,4 E 159 lA27 Ankaret 27 El kÖP.Ulg~yd 221 ~4E 74

IA28 Ankaret 28 El kÖPl.!lg ~yd__ 20 ___ 0,43 7 16---- IA29 Ankaret 29 El köpi ng. ~d 258 ~4E 86

IA30 Ankaret 30 ElkÖR;ng. ~yd 114 0,4 E 38A31 Ankaret 31 El köp.!.I!g ~yd 528 0,4 E 176 -----j---- 10907 -- t

~O)

Appendix A2: Sammanställning av el behovet

1996 Sort JAN HB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Totalt Medel Max MinEnergl.~~g MWh 5700 5400 5100 4800 4500 3600 2100 3900 5400 5400 5700 6000 57600Ene rg!.J.!g MWh 13300 12600 11 900 11 200 10500 8400 4900 9100 12600 12600 13300 14000 134400Ene rgi. totalt MWh 19000 18000 17000 16000 15000 12000 7000 13000 18000 18000 19000 20000 192000Effe kt( max) kW 50000 49000 46000 44000 38000 32000 22000 34000 44000 45000 46000 48000 41 500 50000 22000

Energi, hög MWh

:;l!!O ,,,,-,-. .' ". . '. ... "

JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

Effekt(max) kW

40000 ~~~*~ ,.............

30000 ~'i -;-.••....•....•...

- '- - ~, :1--- '----' 1---. 1---' '---- -

20000 - ,- i- ~ 'I--- ~'----

~:'----c 1---. 1---- '---- -

10000 - - - ~ :1--- - "'----' I--- I---,'---- I--

. , . I . ~.O l I T T ,

JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

Appendix B: Prisformulär för region XX

LeverantörKontak:t,e rso nTelefonTelefax

Alternativet avser: F-Hin

LEVERANSER PRISERFast avgift Energ~,riser,öre/t~h

Tgp av Volgm totalt Jan-mar A,r,se,__ Maj-aug_anläooni no M~h/8r ttr/8r nov - dec ( vi) ott(vh) (so)

EffettAr 1997 10000

Ar 1998 15000

Ar 1999 25 000

SätringAr 1997 3000

Ar 1998 3000

Ar 1999 3000

TotaltAr 1997 18909

Ar 1998 21 845

Ar 1999 30 422

30 000

25 000

20 000LO'DL

& 15 000 ID 5äkri ng I.c Effekt3=:L

10000

5000 ,,'

O ',' I,;c:,i:,'I!!", ',:\, :","

I

Ar 1997 Ar 1998 Ar 1999

47

Appendix C: Prisformulär för hela organisationen

LeverantörKonta kt ~e rso n -TelefonTelefax

Alternativet avser:--

Hela o rga ni sati o ne n

LEVERANSER PRISERFast avgift Energj ~riser ~öre/kWh

Typ av Volym totalt Jan-mar ~~r ~se~__ !1aj -aug_anläggni ng MWh/Ur tkr lUr nov - dec ( vi) okt(vh) (so)

Effekt

Ar 1997 10000

Ar 1998 15000

Ar 1999 25 000 -----Säkring

Ar 1997 3000 -Ar 1998 3000

Ar 1999 3000

Totalt

Ar 1997 18909

Ar 1998 21 845Ar 1999 30 422

30 000

25 000

20 000LcroL

~ 15 000 I~Säkri ng I..c:. Effekt3=L

10000

5000

-O

Ar 1997 Ar 1998 Ar 1999-~.•_ .._"' ..•-... .•.....•.~..•....•. -.... .•..-.....• -.. .•.•... _._ .. .•....- ........... -•.. _. ... ...._ ...•_ .•~..•....•...•..•.•_---_ .._ .............•.....•. -,. ....• •._.••••.•" -' •.••_" •..•_••.....••.•._ ••••-T _ .•_ ...._ ...._ .... ~'t H_ .•.•.•..•.•• _'. _, ..~ •••.• _ •• ,•.•.•• _ .••• 0-_

48

Bilaga 2.

Förfrågan om nätavtal och eventuellakostnader för mätning

Datum

Vi önskar uppgift om nätavgiften för år 1997 för nedan specifice-rade anläggning (ar). Vi avser att samordnat ta in informationenför flera anläggningar. Förfrågningar och svar ställs till nedan an-given kontaktperson.

Kon taktperson

Namn, kommun, förvaltning, adress, tfn, fax, epostadress etc.

Omfattning (ev. i bilaga)

Effektabonnemang

Anläggning Nuvarandebeteckning

Max-effektkW

Elenergi 1996MWh

Säkringsabonnemang

Anläggning Nuvarandebeteckning

Mä tarsäkringA

Elenergi 1996MWh

Kontrakt- och avtalsvillkor

Nätavgifterna och därefter följande nätavtal skall grunda sig dekontraktsbestämmelser som Svenska Elverksföreningen utarbetar.

49

MätningDen elleverantören som blir leverantör till anläggningarna kom-mer att ombesörja erforderliga kontakter med Er såsom nätägareför att åstadkomma en sådan mätning som anges i lagen, för-ordningen samt NUTEK:s föreskrifter rörande mätning, debiteringoch avräkning.Om kostnader uppstår för oss som nätkunder som avser mätning,debitering samt avräkning skall det anges separat i Ert svar.

Övriga tilläggstjänsterNi ombedes inkomma med offert på de tilläggs~änster Ni önskarerbjuda såsom komplement till nätverksamheten, exempelvis drift-och underhålls~änster.

PrisSeparat pris önskas på tilläggs~änsterna. Om inte annat anges avEr utgår vi från att offererade priser avser fasta priser i svenskakronor och gäller för år 199X.

Tidpunkt och giltighetstidVi emotser Era uppgifter snarast och senast den (datum) ställd tillovanstående kontaktperson. Vi förutsätter att nätavgifterna gällerför minst helåret 199X.

Med vänlig hälsning

Underskrift

50

Bilaga 3.

Utvärderingsmall

ELPRISERKund Ankoret 1

-~a- - t---- -~ner9.~. MWh 60~ ~--~- -~---~---....~•..••. -~-~_.Debi teri ngsef!..~~ ___ kW 200 - ----- -- -- -~~y.ttj ni ngsti d tim 3 000- --_ ... _- -- --- ---~---- -lr1997-------~-------f~ing lr 1996 r 1998

öre Ik wtr--i kr -:.-:-r- - - .-leverontör nr öre/kWti tkr öre/kWh tkr-...-. ~--~-~-~-~ _._- -Samkraft 2 22,0 132 _. 24,6 146 26,6 159

f--- -2-4-:B149 -Elkocken 5 .2"(.!Q 162 26,7 172

ti~~;~O~:e~~~.~-f-~} .- - -- --20,6 125 2219 137 24,3 146

1--- . - - .22,5 135 _ 25,6 155 29,7 __ 17.~

i-------:- i---- - - -22,6 137 25,5 153 27,5 165

!-_ögs~o~v _o~~n:>_!..o_end.e_.__..._ "- 20,8 125 _.22,9 137 24,3 146:......-._-~-~--- --- -

~OkB,~!e~~~ö~--~--~~~l== -_.._.._.__ .f-.----- ~. -- ----- -

- --Mo11ene--'=g.!...~_________.____.._~. - -Lokal leverantör inkl. nät ____ 421l_ ..- _.Nätt.~.!!l~gif t en1~-:.EJ Offert 17,3

f.-. ---Lokal leverantörs elpris f-.--- 24,~ 149--, -- ---- _._-- f------ f-.--. - - -----.------------- ..- .-0----1--------- f---- -- 1---------,- --t---- ..... - --Ski 11nod loko1-1 ögsto per or 3,9 23,6

51

I

UtngUj ni ngsti d'rooq~

baserat pg deb.effe kt

TOT347-25-3600200

F"E-B HAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT I ~5-:5% 5,5% 5,0% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9%. 5,3% 5-;-3% I4,0% 4,0% 3,5% 2,8% 2,8% ~8-% 2-;-ä% 3~-% 3-;-8-% i9,5-% 9:5% 8-;5% 6,7% 6,"'(% 6,7% 6,7%,9,1% 9,1%

%%%

~rAnkaret 1ENERGIFÖRBRUKNING

1995 -1-___ JAN ~~!J ~~ -£}l ~J JTiN -:JUl ~AlJ(j --S[POKT NOV DECEnergi mgn-fre 06- 22 MWh 33 33 33 30 23 23 23 23 32 32 31 ----l~Energi övr.tid MWh 24 24 24 21 17 17 17 17 _f3 23 -23 23Energi totalt MWh 57 57 57 51 40 40 40 40 55 -55 54 54Aktiv effekt kW 200 200 200 200 -2-ÖÖ -2Ö-Ö -200 -200 200 200 200 200Reaktiv effekt kVar O O O O O O O O O O O OHögbel.effekt kW 200 200 200 200 -;tööBeräkni nll ay debiteri nllSllrundande abonnemanllsef Beräkni nll ay ey _ reakt i y t öyerutta(

Medelvärdet av tvll högsta? 110m JA sätt Bl 2-1, an[1ars O Medelvärdet a~ tvll högsta? L lJOm JA sätt L 12~ 1Medelvärdet av tvg högsta kW I 200 l I Medelvärdet av tvg högsta kW I OIMedelvärdet av fyra högsta? c=:::m0m JA sätt B14= 1, annars O Medelvärdet av fyra hogsta? c=:::m0m JA sätt L 14';' 1Medelvärdet av fyra högsta kW I 200 l I Medelvärdet av fyra högst! kW I OIKontraktsenlig ab.effekt ? ~om JA sätt B16= 1, annars O Reaktiv gräns % ~ Fyll iprocentSa~sKontraktets ab.effekt kW O I Reaktiv gräns) kVar l 100Mi n.av kont ra ktets ab. effe kt % 8O% Fyll i Procentsats om sgdant vIll Over uttag av rea kti v effe k kVar I ÖMin.av kontraktets ab. effekt kW I Ol~Annan beräkni ng angeeffekt kW c=:::mDeb.grundande ab.effekt kW I 2001

---l.6001Fgll i!20öTFgll i!

JAN5,5%4,0%9,5%

Xrsenergi. MWtiH8'Xeffekt. kWFördelningrnergrmgn::- fre 06- 22-Energi övr .tid"tnergi totalt

(IIN

Ankaret 1 Ar 1995

CI'IW

GWh

60

50

40

30

20

10

OJAN FE8 MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

U'I~

NÄTAVGIFTER för basäretKund IAnkaret 1 ! I iNätägare IMallniit AB I iBaslIr 11996 1 ITar'iffAvgHtsel ement ISort Värde JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC TOT %

1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,01---------0--- -'-2-%Fast avg'ift tkr 12,0 12,0

Ab~~e ma..!l9savglft. :kr / kW _~04!-Q 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 8,8 8%Högbelastllj_!lgsavg'ift I kr /kW 347,0 13,9 '"13--;-9 ~3,9 13,9 13,9 69,4 67%iEnerg'iavg'ifter 0%--Nov-mar, mSn-fre 06-22'öre/kWh 3,0 1,0 1,0 1,0 0,9

f---.--:~8 -5%0,9

___ Nov-!:!lar, övrig tid___ , }re/kWh _2J.9. 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,4 2%Apr,Sep,Okt, mSn-fre 06-22 öre/kWh 2,0 0,6 0,6L-~6 1,9 2%

~5ep,Okt, övrig tid 'öre/kWh 2-;0 0,4 0,5 0,5 1,4 1%--Maj -aug,mSn-fre 06- 22 ~öre/kWh 2,0 0,5 0,5 0,5 0,5 1,9 2%

Maj -aug, övrig tid 'öre/kWh 2,0 0,3 0,30'~p:3

1,4 1%- 1-- f7~--n~7 f----3 ~3 f-----'-3f-----'-3 3;---3 1--3 r----f7 !--f1iHf4 -------,--0o-nTotala avg'ifter Ur lTotala avg'i fte r öre I kW h I 29,9 29,9 29,9 5,4 6,4 6,4 6,4 6,4 5,2 5513'-;-5 c-3~5IT7.3Medelavgi ft öre/kWh 17,3 17,3 17,3 17,3 17,3, 17,3 17,3 17,3 17,3, 17,3 17,3 17,3, 17,3.

ELAVGIFTER för basäret

.;.----

+---1--

+

T---------~

I i I

.,....~------~,--~

+-I I I

-t-----~-

-t---+-"--

+-! t---

I

I II l m mm; ~~ : _~ l I _ --1==I ! I I ! I I

I l I - I l I ----t---I I I I I I - --.r--I I I I I I II I I - - -+ I -+ - +---

,~

+t-

------+-

:Ankaret 1 I__ -+- - Sa~kraftl

1996

Kund

Ar 1-9-96Vatten & kärnkraftskatt,örelkWh ore/kWhUppräkni ngsfaktor [ 1,0631 1,126rast8vijTft +-----0:0 0,0 0,0 0,0Energiavgifter --+---- -- -0,0--~mar:-m8n-fre 06- 22 -+---35 23A -24,8 -35,4Nov-mar, övrig tid I 26 23A -24-:S -26-;1Apr,Sep,Okr;rn8n-fre 06-22 I 21 23A 24,B 2~5Äpr,Sep,Okt, övrig tid 1523-;4 24,B ~MäT-aug, mgn-fre06-:-2Z-- :Z-O 2-3A -24,8 20,4M~t::~':!i-övrig tid I 1_~23A -24,8 14,~Totalt, Ur I 132 132Vatten- och kärnkraftskatt ° °Totalt i nk1. produktionsskatt 132 f3-iöre/kWh 22,0 ,r2-;O

LeverantörBaslIr-------Ta ri ff _ + _ ----t---+ _Avgi ftsel ement Sort Värde: JAN t I:.B MAR APR MAJ JUN JUL' AUG; SEP OK~~V l DEC TOT ~

~~:~:fag~::fter - ~tk~ ~ =- ~ -4-_Q~- -C - -g~or gr Ol! 01 01

1

--~_o! °1 -~- -g ~~~- No~:'mar, m8n-fre 0-.6~.2.-2.~öre/kWh 22~..Q-_--I -=71 7t-=7t _ L-l-~ i i - -t--7 7 - --35 22~___ Nov-:.mar,övri'L!!d..__ öre/kWh~!.Q __ -+- 5, 5r_~ __ I + i I ' t 5:-5 __ 26 20%__ A~!Sep,Okt!.m8n-freO~22~re/kWh~_~0 I I -1--- -?I : - +-- i i 71 7! ! t;2.1 16%__ AP..!:.,see.,o..kt! övrig...t.i-cl.. lore/~~~ _2_2.!..0 I :: L- ~__j __ +------4- 5' 1.5 1.1%~-aug, m8n-fre 06-221öre/kWh _2..2-!.0 I I I __~ I 5 _~~i5 + .. l_Q~%

Maj-aug, övrig tid !öre/kWh 22,0 l 41 4 4 4' -.-'-----<----< 15 11%föiälaävgffter I[kr H--+-f3+--=Qh(3:=-~!-1~9l-. ~ --9t--9~f2-r- -f2~(2r~2~~~Totala avgifter jre{_~_Wh i 22,0,1 22,0 22,~:t=2_2~-+--c2?.!..0+_P.!...01 2_2~+-U!..~,ot22,~r2_2.!...0t=_2_2-,-,0-<- __Medelavgift löre/kWh 22,0 22,01 22,0, 22,0, 22,01 22,01 22,0122,0, 22,01 22,01 22 O, 220t- I

ELAVGIFTER för övriga gr

1997r1998rf99{~f;-~;rfCi?]rf9'~r9~2(fO-t1t==lltJvrigal kommJnt~ 1---'!--~'!__-+-1 __~ ,B, . , __! i ~_. --~. ---.----t

U1U1

SEPI OKTI NOV

:1 :f11

1"7

IT6

ELAVGIFTER för basåret

11"6

DEC TOT ~1 10 4%1 10 4%17 8-S 34%

0%156 22%30 12%21 8-%13 5%1'7 7%11 4%

253 100-%42~

3565,342,1

-t

3565,342,1

7"4

1324,442,1

JAN HB MAR AUG1 1 1 11 1 1 117 17 17

n 11 116 6 6

l

I

Kund I Ankaret 1 ILeverantör l Mall energl ABBasSr 1996 ITarlffAvgHtsel ement 'Sort IVärdeFast avglft tkr 10,0Abonnemangsavglft kr/kW 50,6Hogbelastnl ngsavglft kr IkW 425,0Energlavglfter l

Nov":mar, mgn:-(re06-=-22 öre/kWh 35,0Nov-mar, övrig tid öre/kWh 25,0

~Sep,Okt, mSn-fre 06-22 öre/kWh 23~OI I I i ! "/Apr,Sep,Okt, övrig tid öre/kWh 19,Öl I I l ! ,Maj-aug, mSn:fre 06- 22 öre/kWh 18,Ö 4 4 -----4 4Maj-aug, övrig tid öre/kWh 16,0 3 3 3 3

Totala avglfter Ur 36 36 36 13 9 9 9 ~13Totala avgifter öre/kWh 63,4 63,4 63,4 24,6 21,3 21,3 21,3 21,3 2~Medelavgift öre/kWh 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1

ELAVGIFTER för övrl a örmu _ _ _ __ _ _; 3-lirsavtal ! L L-I. l I

IAr 1 1996 1997 1998 1996 1997 1998[ 1999r20001~m OVrlga kommentuerVatten& kärnkra(tskatt,öre/kWh löre/kWh 1,2 1,8~ppräknings(aktor I __ 1,05 1,1 . ~=-fast avglft ~ 10,5 11,0 10,0 10,5 11,0Abonn.emangsavglft_ ' 10,0 52,5 25LO 10,0 10,5 11,0H2.gbelast n) ngsavglft I 85,0 446,3. ~~~ 85,0 89,3 93,5Energlavglfter 0,0 0,0Nov-mar, mSn-fre 06- 22 I 56 -36;8 38,5 56,2 59,1 61,9~ov-_mar, övrig tid I 3-0 -26,3 ~ ~ _?J~_lJ~,6Apr,Sep,Okt, m8n-fre 06-22 l 21 24,2 ~ ~L~ 22,5 23,6Apr,Se~Okt,övr.!i.t~~__ I 13 20,0-20L9_ 12,8 13,4 14,0Maj-aug, m8n-fre 06-22 17 18,9 19,8 16,7 17,5 18,4Räj-aug, övrig tid I 1116,817,610,811,311,91 I I II

TO'ta1"t I 25-3 i 253 26S-l---2-''iaVatten- och kärnkraftskatt l 01 ° '7 11Totalt lnk1. produkffönssk8t~253T 253 l---Z''f2 t---z"89ore/kWh 42,1f 42,1 45,4 48,1 i l I II ! 1

U1en

Bilaga 4.

Elavtal

Avtal om elleverans på det svenska elnätetmellan Elleverantören (adress) nedan kallad "Leverantören" ochfastighetsorganisationen (adress), nedan kallad "Kunden".

~ l. BakgrundLeverantören är en av Sveriges större kommunala elföretag (exem-pel!) och säljare av elektrisk kraft. Kunden är ett av Sveriges ledan-de fastighetsföretag inom offentlig förvaltning. Huvuddelen avfastigheterna är lokaler för XX verksamhet. Det totala fastighets-beståndet OInfattar XX kvm fördelat på XX fastigheter. Kunden harsagt upp de avtal som är uppsägningsbara för att möjliggöra ettbyte av elleverantör.

~ 2. Avtalets omfattningAvtalet omfattar:

1. Detta huvudavtal

2. Förteckning över anläggningar, bilaga 13. Förfrågningsunderlaget daterat ...4. Leverantörens anbud daterat ...

5. Allmänna bestämmelser för elleverans, "EL 95 NäringsidkareSärskilda avtalsvillkor för försäljning avel för annat än enskiltbruk"

Vid motsägelser i dokumenten gäller dessa i ovanstående ordning.

~ 3. LeveransomfattningKundens behov av elkraft under perioden 1997-99 ligger i inter-vallet XX-XX GWh per år för leverans till cirka XX anläggningar iSverige. En förteckning över anläggningarna återfinns sombilaga 1.

Kunden har rätt att vid förvärv eller avyttring av fastigheter inför-liva / avföra dessa fastigheter från elleveransavtalet.

57

Leveransavtalet gäller fysisk leverans fritt svenskt stamnät. Leve-ransen utgörs av sk prima kraft för att tillfredsställa varje uttags-punkts totala behov under årets alla timmar.

Leveransen sker på stamnätsnivå. Kraften förbrukas i ett antalolika uttagspunkter, benämnda förbrukningspunkter. Kraftentransporteras från stamnätet via olika ledningssystem enligt villkori särskilda nätavtal enligt ~ 5.

Leverantören fritar sig från allt ansvar avseende sistnämnda trans-port.

~ 4. Leverantörens åtagandenLeverantören förbinder sig att till Kunden leverera Kundens totalabehov av elkraft av ovanstående omfattning.

I Leverantörens åtaganden ligger även ett fullständigt balans-ansvar för samtliga uttagspunkter enligt de regler som SvenskaKraftnät utfärdar för en balansansvarig part.

Leverantören ansvarar för och ombesörjer erforderliga kontaktermed nätägarna för att åstadkomma den mätning och de nätavtalsom erfordras. I denna uppgift ligger också att rapportera nyttbalansansvar till nätägaren så att leveranserna kan påbörjas i utsatttid.

~ 5. Kundens åtagandenKunden förbinder sig att mottaga sitt behov av elektrisk kraft avovanstående omfattning. Möjligheterna att byta elleverantörbegränsas dock tidsmässigt av uppsägningsregler i den nya lag-stiftningen samt de tider Svenska Kraftnät angett för byte avbalansansvarig. De tider som angetts i bilaga 1 avser alltså dentidigaste möjligaste tidpunkten för mottagning av kraft.

Kunden är skyldig att upprätta och inneha nätavtal med varjenätägare till de anläggningar som omfattas av detta leveransavtal.Sagda nätavtal möjliggör transport avel från svensk stamnätsnivåtill varje uttagspunkt.

Kunden har dessutom skyldighet att informera Leverantören omväsentliga förändringar i sin verksamhets omfattning, vilken kanpåverka kundens behov avel.

58

~ 6. PriserFöljande priser gäller från respektive år (öre/kWh):

Period

Jan-mar, nov och dec

Apr, sep och okt

Maj-aug

1997 1998 1999 2000 2001

Priserna är fasta under avtalstiden och avser fysisk leverans frittsvenskt stamnät.

~ 7. Debitering, avräkning, mätning och statistik7.1 Leverantören fakturerar månadsvis med en separat faktura tillrespektive förbrukare inom Kunden för varje uttagspunkt. Härvidskall ske en samfakturering av nät~änster och elavgifter. Det inne-bär att Leverantören för Kundens räkning köper in varje enskildnät~änst och vidarefakturerar nät~änsten tillsammans med el-avgifterna till varje uttagspunkt. En sammanställning av energi-och effektprofiler samt uttagna avgifter sändes halvårsvis tillKunden med attention enligt senare instruktioner.

7.2 Kundens förbrukning registreras av nätägarens mätare.Bestämmelser om mätning finns i Kundens avtal med nätägaren.Avläsning och rapportering skall ske på tid och sätt som regleras iförfattning.

7.3 Fungerar inte mätanordningen eller har denna registreratannan förbrukning än den verkliga eller har fel skett vid avläsning,beräknar nätägaren efter samråd med elsäljaren den mängd el somöverförts. Beräkningen skall ligga till grund för elsäljarens debite-ring. Har förbrukningen beräknats, skall Leverantören meddeladetta snarast i samband med debiteringen.

7.4 Beräknad förbrukning enligt 97.3 skall fastställas med ledningav Kundens tidigare kända förbrukning samt övriga omständig-heter som kan ha påverkat förbrukningen.

7.5 Har beräkning i något av ovanstående fall baserats på oriktigaantaganden, skall reglering av den felaktigt debiterade avgiften skeutan dröjsmål sedan Kunden påpekat förhållandet eller Leverantö-

59

ren på annat sätt fått kännedom därom. Avser regleringen mindrebelopp sker den normalt vid påföljande debiteringstillfälle.

~ 8. Betalning8.1 Kunden skall erlägga betalning mot faktura till Leverantören,eller dennes representant senast på den i Leverantörens fakturaangivna förfallodagen, vilken infaller tidigast 30 dagar efter det attKunden mottagit fakturan.

8.2 Sker inte betalning enligt detta avtal i rätt tid, har Leverantörenrätt av Kunden, förutom fakturabeloppet, fordra ränta från den ifakturan angivna förfallodagen. Dröjsmålsräntan beräknas efter enräntesats som med 8 procentenheter överstiger Riksbankens offici-ella diskonto under dröjsmålstiden.

~ 9. Avbrytande och återupptagande av leverans9.1 Försummar Kunden att betala förfallna avgifter och är försum-melsen av väsentlig betydelse, har Leverantören rätt att avbrytaleveransen till Kunden och hos nätägaren begära frånkoppling.Detsamma gäller om Kunden i annat hänseende väsentligt försUlTI-mar vad som åligger honom enligt dessa villkor och vad som i öv-rigt avtalats.

9.2 Innan Leverantören vidtar åtgärder med stöd av bestämmel-serna i 910.1 skall Kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avserförsummelsen betalning skall Kunden ges skälig tid, minst 30dagar räknat från anmaning, att betala, innan frånkoppling får ske.

9.3 Tillkoppling och återupptagande av Leverans först när anled-ning till avbrottet inte längre föreligger.

~ 10. Särskilda kostnadsändringarOm Leverantörens kostnader för leveranser enligt detta avtalskulle ändras genom särskild skatt eller av myndighet föreskrivenavgift eller genom ändrad lagstiftning eller myndighets förordningpå energiområdet, eller om sådan skatt eller avgift skulle minskasunder avtalstiden, skall priserna justeras i enlighet med kostnads-förändringen om hänsyn inte tagits härtill vid bestämning avavgifterna i avtalet. Skatter och avgifter på elproduktion ochelleverans eller liknande verksamhet, som riksdagen antagit underår 1996 och som trätt i kraft den 1 september 1996 har inkluderats iovanstående priser.

60

~ 11. Force majeureSkulle Leverantören till följd av hinder som med iakttagandet avskälig försiktighet inte kunnat förebyggas, såsom bl a strejk, lock-out, krig, eldsvåda, myndighetsbeslut om inskränkningar till följdav system problem bli förhindrad att tillhandahålla Kunden i krafti avtalad omfattning, är Leverantören befriad från detta sittåtagande i den utsträckning och under den tid som betingas avhindret.

Om Kunden till följd av force majeure (definierad som ovan) pånågon av Kundens anläggningar blir förhindrad att ta emot leve-rans, skall Kunden vara befriad från sin mottagningsskyldighet iden utsträckning och under den tid som betingas av hindret. Ettleveransavbrott med en varaktighet på mer än XX dagar medförrätt för Kunden att att häva detta avtal.

~ 12. AvtalsöverlåtelseDetta avtal får inte överlåtas utan den andra partens skriftligamedgivande.

Dock medges Kunden överlåta avtalet eller tillämpliga delar avavtalet vid försäljningar av fastigheten tillhörande koncernen, för-utsatt att Leverantören godkänner den nya kunden. Sådant god-kännande skall inte oskäligen vägras.

~ 14. TvistTvist i anledning av detta avtal skall lösas vid allmän domstol.

~ 14. GiltighetstidDetta avtal gäller från och med (datum) till och med (datum), dåavtalet upphör att gälla automatiskt utan föregående uppsägning.Parterna kan dock senast q månader före avtalets utgång inledaförhandlingar avseende ett eventuellt nytt avtal.

Av detta avtal har två likalydande exemplar upprättats ochutväxlats.

Ort, datum

Leveran tören

Bilagor:

Förteckning över anläggningar

Ort, datum

Kunden

61

~~SVENSKAKOMMUNFÖRBUNDET

Mars1997

Efter presentationen av varje skrift anges beställningsnummer samt pris exkl moms vidbeställning av enstaka resp minst fem ex (minst 10 ex för de två första skrifterna).

Beställ från Kommentus Förlag på tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10.

Säkerhet och trygghet -vägen till bättre kvalitetHandbok för kommuner somvill komma igång med detegna säkerhetsarbetet. Enintroduktion till att utvecklasäkerheten och tryggheten förallmänheten, näringslivet,miljön och den egna verksam-heten7099-484-6 • 180/160 kr

Internt skyddAtt undvika kostnader förolyckor är ett effektivt sätt attspara. Effektivare interntskydd kan t ex medföra bättreservice eller lägra kommunal-skatt. Denna skrift handlarfrämst om strategier, systemoch rutiner för att undvikaolyckor och skador.7099-524-9 • 90/80 kr

Det medvetna valetSka kommunernas fastighets-förvaltning ske i egen regi el-ler på entreprenad? Det på-går för närvarande en intensivdiskussion om alternativa re-giformer, om för- och nackde~lar med entreprenad respekti-ve egen regi av kommunernasfastigheter. Den här skriftenges ut i syfte att reda ut be-greppen.

Det medvetna valet beskriveralternativa regiformer ur fleraaspekter. Utgångspunkten äratt fastighetsförvaltningenska ses som stödben förkommunernas kärnverksam-het. En av slutsatserna är attvalet inte står mellan egenregi eller entreprenad, utanatt den bästa lösningen är enlämplig blandning, ett medve-tet val, av egen regi och ent-reprenad.7099-419-6 • 175/125 kr

Drift- & underhållsinstruktionDen här skriften redovisar ettförslag till en kravspecifika-tion för DU-instruktioner somsom tar hänsyn både till kravpå kostnadseffektivitet ochkrav enligt OVK. Målet är attdet ska finnas bra DU-instruk-tioner i alla byggnader. Rättanvända bidrar de till att kom-munens byggnader erhållerett bra inomhusklimat ochlåga driftkostnader.7099-571-0 • 275/195 kr

Driftig konkurrensKonkurrensutsättning är enmetod för effektivisering somprövats i offentliga verksam-heter under senare år.

Denna skrift bygger på en stu-die av den konkurrensutsätt-ning som sedan 1993genomförts av Locum AB, detbolag som förvaltar Stock-holms läns landstings fastig-heter.Utvärderingen visar att kost-naderna för skötsel och före-byggande underhåll har mins-kat, med bibehållen kvalitetoch service till primär verk-samhet. Minskningarna är be-tydande och är av storleks-ordningen 20-30 procent.En annan påtaglig effekt äratt konkurrensutsättningenmedverkat till en allmän ök-ning av effektiviteten, ävenför de objekt som inte konkur-rensutsatts. (UFOS)7099-579-6 • 175/125 kr

Effektiv lokalanvändning -Umeå-projektetDet är viktigt att lyfta fram er-farenheter från kommunersom prövat olika vägar för attöka effektiviteten i lokaI-användningen. Denna skriftredovisar erfarenheterna frånett projekt som genomförtsav tekniska kontoret i Umeå.En modell för att klarläggabesparingspotentialen vad

gäller kommunens lokalertogs fram i samarbete medbl a Arbetsmarknadsdeparte-mentet, FFNSVästerbottenoch Kommunförbundet.7099-525-7 • 75/45 kr

ElköpetEnergikostnaden utgör en vä-sentlig del av kostnaderna fördriften av offentliga verksam-hetslokaler. Den avregleradee/marknaden ställer nya kravpå kompetens för att manska kunna göra förmånligaupphandlingar. Denna skriftger ansvariga inom de offent-liga fastighetsföretagen hjälpoch stöd för en allmän kom-petensuppbyggnad inomelupphandlingsområdet samthjälp med att utforma en stra-tegi för upphandling avel.Skriften innehåller både ettteoriavsnitt kring den nyaelmarknaden med dess villkoroch spelregler, och förslag tillmallar för bl a avtal och utvär-dering av offerter.7099-621-0 • 175/125 kr

Framtidens förvaltareHur kan vi trygga kompetens-utvecklingen inom det framti-da offentliga fastighetsföreta-gandet? I denna skrift redovi-sas en kompetensprofil förframtidens förvaltare av detoffentliga lokalbeståndet.Denna utgör en utgångspunktför föreslagna utbildnings-och utvecklingsinsatser.(UFOS)7099-567-2 • 175/125 kr

Frisk inomhusAtt skapa bra inomhusmiljö ikommunens lokaler är en avde viktigaste uppgifterna förfastighetsorganisationen. Ib-land är det lätt, men andragånger kan problemen varakomplexa, symptomen diffu-sa. Kommunförbundet har ta-git fram flera skrifter till stödför arbetet med inomhusmil-jön. Frisk inomhus redovisaren arbetsmodell för att identi-fiera och lösa miljöproblem ikommunens byggnader. Ex-empel på vad som bör kon-trolleras inför olika åtgärder("checklistor") och även kon-kreta hjälpmedel i form av en-käter presenteras. Dessutombetonas vikten av att olikakompetenser inom byggnads-och installationsteknik, miljö-och hälsoskydd samt före-tagshälsovård systematisktsamarbetar för att komma till-rätta med problem i inomhus-miljön.7099-573-7 .175/125 kr

Fullt husDen bästa strategin för ett ef-fektivt lokalutnyttjande inne-bär att man använder fleraolika verktyg. Syftet med denhär skriften är att beskrivavikten av ett effektivt lokaIut-nyttjande, och lyfta fram vik-ten aven uppsättning styrin-strument som i olika kombi-nationer gör att bra lokalerkan nyttjas till låga kostna-der.7099-512-5 • 175/125 kr

Förvaltning av kommunernaslokaler - UTBILDNINGSPAKETUtbildningsmaterial som kananvändas för att öka kunska-per och förståelse bland poli-tiker och primäranvändare förde förutsättningar som råderför förvaltningen av kommu-nens lokaler. Vissa avsnittkan också användas interntinom fastighetsorganisatio-nen. Över 100 OH-bilder, ochett separat föreläsarmanusmed förslag till diskussions-frågestäIlningar.OH-bilder:7099-409-9 • 1050 krFöreläsarmanus:7099-408-0 • 275 kr

Förvaltningsnyckeln 1996Nyckel- och jämförelsetal förkommunal fastighetsförvalt-ning. Redovisningen är base-rad på enkätsvar och avserföregående års verksamhet-stal och kostnader. Förvalt-ningsnyckeln kommer ut påhösten, strax före förbundetsbranschdag för fastigheter.Ett urval av Förvaltnings-nyckelns diagram kan bestäl-las som OH-bilder direkt frånKommunförbundet.7099-583-4 • 250/125 kr

Internhyra !Inom fastighetshanteringenhar internhyra varit ett domi-nerande verktyg i strävan ef-ter ett effektivare lokaIutnytt-jande. Med hjälp av internhy-ran har man bl a velat skapakostnadsmedvetenhet ochmotverka ogenomtänka inves-teringar, skapa tydliga prislap-par och en klarare rollfördel-

ning. Internhyra ger alltså enmassa möjligheter, men manfår därför inte blunda för defallgropar som finns. En olyck-ligt utformad internhyra kant ex göra att brukarna avstårfrån nybyggda lokaler trots attdessa inte har något värde påden externa marknaden. Enannan effekt kan vara att bru-karna i värsta fall ger sig utpå den externa hyresmarkna-den, trots att kommunen hargott om lämpliga tomma loka-ler. Och då har man misslyck-ats, eftersom den ytterstamålsättningen är största möj-liga kommunnytta.Den här skriften syftar till attförsöka belysa konsekvenser-na av internhyra i kommuner-nas fastighetshantering.7099-359-9 • 175/125 kr

IT - Strategisk informations-hanteringEtt bra underlag för att kunnaformulera mål och strategierför IT-utvecklingen i fastig-hetsföretaget. Exempel gespå hur man kan gå tillväga.Dessutom diskuteras imple-mentering i organisationen,beaktande att IT-frågorna all-tid handlar om företagande,människor och teknik i sam-spel. (UFOS)7099-594-X • 175/125 kr

Kakylhandbok för fastighets-företagetEn stor och viktig del av ettoffentl igt fastighetsföretgan-de handlar om att göra kalky-ler i olika beslutssituationer. Iinvesterings- och förvaltnings-skedet handlar det om att

göra investeringskalkyler ellerberäkna livcykelkostnaderoch årskostnader för olika al-ternativ. Mot den bakgrundenhar denna handbok tagitsfram. Den tar fasta på attmånga förvaltare i dag arbe-tar, eller vill lära sig arbeta,med kalkylprogram i sin da-tor. Boken går därför att an-vända som en vanlig hand-bok, men det följer ocksåmed en diskett så att helahandboken kan läggas in i da-torn. Med kalkylprogrammetExcel kan man sedan medhjälp av ett antal mallar arbe-ta med både övningsuppgifteroch verkliga kalkylsituationer.7099-603-2 • 275/195 kr

Kvalitet till 1000 - kvalitets-utveckling i offentliga fastig-hetsföretagKvalitetsfrågorna har blivit alltviktigare för fastighets-företagen under 1990-talet.För de offentliga fastighets-förvaltarna har denna utveck-ling bl a inneburit att kunder-na - de primära verksamhete-rna - ställer högre krav på fö-retagens produkter: bra ar-betsmiljöer till lägsta möjligakostnader.TQM - "Total Quaiity Manage-ment" - är ett kvalitetssyn-sätt som strukturerar ochhanterar kvalitetsbegreppetutifrån en helhetssyn på kvali-tet och företagande. Den härskriften beskriver hur manmed hjälp av TQM-strukturenkan analysera och utvecklafastighetsföretaget i sin hel-het. Det gäller att skapa ettkvalitetstänkande som omfat-

tar helheten: ledningen, orga-nisationen, den enskildemedarbetaren, informations-och styrsystemet, företagetsprocesser, resultat och kund-tillfredställelsen.Skriften innehåller en beskriv-ning av kvalitetsbegreppetoch vilka konsekvenser kvali-tetsarbetet får sett ur per-spektivet fastighetsföretagan-de. Dessutom redovisas ettantal praktiska kvalitetsverk-tyg och checklistor som kananvändas för självanalys ochför att komma igång med kva-litetsarbetet i det egna företa-get. (UFOS)7099-578-8 • 175/125 kr

Lokalens rätta värdeBeslut om fastigheter harlångsiktiga ekonomiska kon-sekvenser. Därför måste be-sluten grundas på bra under-lag. Den här skriften, som ärdet första resultatet av ettstort samarbetsprojekt mel-lan offentliga fastighetsför-valtare (UFOS), handlar omhur en medveten hantering avfastighetskapitalet kan utgöraett väsentligt inslag i den of-fentliga sektorns förmögen-hetsförvaltning. Syftet är attge ett underlag för värderingav den offentliga sektornsfastigheter.Det gäller att identifera olikafastighetstyper, hur de utnytt-jas samt hur väl fastigheternaär anpassade till verksamhetoch marknad. Det gäller ock-så att inpränta ett ökat med-vetande om nyttor och kost-nader hos alla aktörer.

I skriften systematiseras detyper av värden som är tilläm-pliga för olika beslutssitua-tioner, hur man kan utnyttjaförräntningskrav och avskriv-ningar som styrinstrument iinvesteringssituationer, samthur man kan bedöma värdetav fastigheter som även lång-siktigt ska användas i verk-samheten. (UFOS)7099-466-8 • 175/125 kr

LokalresursplaneringLokalresursplanering betyderatt tillgång och efterfrågan pålokalresurser samordnas. Pla-neringen går ut på att ta redapå hur organisationerns sam-lade behov av lokaler kommeratt utveckla sig under denärmsta åren, och vilka kravsom kommer att ställas närdet gäller lokalernas läge ochutformning. Med hjälp av den-na skrift, där ett antal arbets-steg och verktyg beskrivs,ska man kunna åstadkommaen regelbunden och systema-tisk planering av lokaIresur-serna och lokalanvändningen.(UFOS)7099-561-3 • 175/125 kr

Miljöanpassat fastighets-företagandeEn förstudie som kartläggeroch sammanställer vad somgjorts för att reducera miljö-påverkan vid fastighetsföre-tagande. Målet är att finnametoder att bygga, förvalta,riva och demontera mer miljö-vänligt, med mindre miljöpå-verkan i samtliga led. (UFOS)7099-548-6 • 150/100 kr

Nyckeln till framgångEn förutsättning för bra jämfö-relser av kostnader är rele-vanta nyckeltal. "Nyckeln tillframgång" diskuterar och do-kumenterar teorierna kringnyckeltal, och föreslårbranschgemensamma defini-tioner och begrepp för attkunna ta fram relevanta ochrättvisa nyckeltal i fastighets-förvaltningen. I skriften försen teoretisk diskussion kringnyckeltal , hur de används,hur de är konstruerade ochhur de kan tolkas. Exempelpå olika typer av nyckeltal re-dovisas. Dessutom redovisasnycke Ita Isundersökn ingenskrav på gruppering av kostna-der, definitioner och nomen-klatur.7099-357-2 • 140/125 kr

Nöjda hyresgäster?Beskriver hur man kan mätainterna kunders nyttoupplevel-se. I skriften diskuteras olikanyckelbegrepp när det gällerkundattitydmätningar som endel i det offentliga fastighets-företagets system för infor-mation och styrning. Dessut-om ges exempel på hur mankan utforma och genomföraen kundattitydmätning.7099-513-3 • 175/125 kr

SamarbetsstrategierÄr det rimligt att ha flera olikafastighetsorganisationer förkommunens lokaler och bo-städer? Svenska Kommunför-bundet och SABO har tillsam-mans genomfört ett utveck-lingsprojekt för att belysa

möjliga samordningsstrate-gier för kommunens förvalt-ning av verksamhetslokaleroch bostadsföretaget.Skriften bygger på en tidigarerapport i samma ämne, somhar kompletterats och utveck-lats bland annat med hänsyntill ny lagstiftning om upp-handling, och med hjälp av er-farenheter från aktuella sam-verkansformer inom de kom-munala fastighetsförvalt-ningarna.7099-619-9 • 175/125 kr

Strategisk fastighetsplaneringFörvaltningsplaner som styrin-strument har marknadsförtsoch utvecklats sedan 80-ta-let, men först nu har de bör-jat tillämpas i större skala.Den här skriften bygger uppen förvaltningsplan. Den teck-nar den miljö som förvalt-ningsplanen bör befinna siginom, och visar hur plane-ringsprocessen kan utformaseffektivt. Utifrån goda exem-pel visas hur man kan utfor-ma förvaltningsplaneringeninom offentliga fastighetsor-ganisationer. (UFOS)7099-546-X • 175/125 kr

Städ köpetUpphandling av städtjänstertill rätt pris och kvalitet. Enkostnadseffektiv städverk-samhet får inte innebära attden brister i kvalitet. För attuppnå detta måste kommu-nens olika enheter själva kun-na ta ställning till vilken stä-doirganisation som passarjust deras lokaler. Skriftens

syfte är att hjälpa dem somska fatta beslut i städfrågoroch köpa städning internt el-ler externt. Även städarnasperspektiv tas upp: Vad ärbra städning? Hur kan manhöja yrkets status? Hur haryrket utvecklats.7099-451-X • 125/100 kr

Säkra husSäkra hus är en introduk-tions- och inspirationsskriftför dem som vill kommaigång med säkerhetsarbeteoch riskhantering. Den vändersig i första hand till fastig-hetsansvariga inom kommu-nerna, och behandlar säker-hetsarbetet i kommunensfastigheter ur fastighets-förvaltningens perspektiv.Skriften handlar om hur mankan minska kostnaderna förskador på kommunens fastig-heter, skapa förutsättningarför en säker och trygg verk-samhet, och bedriva ett aktivtoch systematiskt säkerhets-arbete.Skriften är inriktad både påteori kring risk- och skade-hantering och på praktiskt ge-nomförande. Den innehållerflera exempel från kommunersom har kommit olika långt isäkerhetsarbetet.7099-604-0 • 175/125 kr

El-köpetUpphandling av eUeveranser inomoffentUg fastighetsförvaltning

Energikostnaden utgör en väsentlig del av kostnaderna för

driften av offentliga verksamhetslokaler. Den avreglerade

elmarknaden ställer nya krav på kompetens för att man i

fastighetsorganisationerna ska kunna göra förmånliga upp-

handlingar. Denna skrift ger ansvariga inom de offentliga

fastighetsföretagen hjälp och stöd för en allmän kompetens-

uppbyggnad inom elupphandlingsområdet samt hjälp med att

utforma en strategi för upphandling avel.

Skriften innehåller både ett teoriavsnitt kring den nya elmark-

naden med dess villkor och spelregler samt förslag till mallar för

bl a avtal och utvärdering av offerter.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus

Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10.

ISBN 91-7099-621-0

LANDSTINGSFÖRBUNDET

~t.SVENSKAKOMMUNFORBUNDET

FÖRSVARSMAKTEN

SVENSKA KYRKANSFÖRSAMLINGS.at» OCH PASTORATSFÖRBUND

C'm7/STATENS(;XT J/ FASTIGHETSVERK

.~j:~'::~~!{;\:~W FORTIFIKATIONSVERKET

\~,". ~,"

~BYGGFORSKN I NGSRÄDET

7099 621 0

Documents

Transcript of 7099 621 0