21 tips från Pedagogdoktornför bättre kurser, konferenser och föredrag

John Steinberg

Välkommen!

I Sverige deltar varje år drygt 1,5 miljoner människor i olika slags fortbildningar – för att inte tala om alla de hundratusentals elever som tar del av undervisningen i skolan eller på högskolan/universitetet. Det är angeläget att alla dessa utbildnin-gar upplevs som meningsfulla och effektiva. Tiotusentals människor leder kurser, konferenser eller håller föredrag varje månad. Boken riktar sig till dig som vill få goda idéer, modeller och tips för att förgylla dina utbildnings- och informations-insatser. Lycka till i din strävan att bli en ännu bättre pedagog!

John Steinberg

Information om ”Pedagogdoktorn” John Steinbergs verksamhet, kurser, föredrag och böcker finns på www.steinberg.se

ISBN 978-91-88822-12-3Eldsjälsförlaget i samarbete med Steinbergs Utbildnings AB och LäroMedia AB.

1. Varför är vi här?I den här tipsboken hittar du praktiska idéer för att förbättra kvaliteten på kurser, föredrag och konferenser som du ansvarar för. Inför varje resa som du ska starta tillsammans med kurs- eller konferensdeltagarna bör du fundera på dessa övergrip-ande frågor:

1. Varför ska vi samlas – här och nu? Vad är syftet med mötet, konferensen eller kursen?2. Vad vill vi egentligen uppnå? Ska folk få med sig några särskilda kunskaper? Är vårt syfte mest att inspirera eller att uppmuntra?3. Är vi på ”samma” kurs allihop, det vill säga, vet alla hur länge vi ska hålla på, vad som ingår, hur det praktiska går till, vad vi förväntas göra före och efter utbildningstillfället?4. Hur ska vi ta reda på vad folk har fått ut av det hela så att jag/vi kan göra ett bättre jobb nästa gång?

En del av er som tar del av de här tipsen jobbar med interna kurser. Det innebär att ni kan organisationen, känner till de människor ni ska möta och har en rätt bra idé om vad de behöver för information eller fortbildning. En del av er jobbar mer externt och blir inhyrda för ett föredrag, en kurs eller för att vara en del av en större konferens. Oavsett vilket, är det viktigt att vara noggrann med informationen inför kursen, föredraget eller konferensen.

Det absolut enklaste sättet är att skriva ett brev eller ett e-postmeddelande som kan förbereda deltagarna ”mentalt” på det som väntar. Brevet kan innehålla:

1. En hälsning om att de är välkomna och något om kursens, mötets eller konferensens syfte. 2. Praktisk information om plats, vägbeskrivning, telefon, tider, schema m m. 3. Några rader om det är något som de ska ta med sig eller förbereda sig särskilt på.4. Något om helheten – till exempel ”att denna kurs ingår i företagets IT-strategi för...”.5. En beskrivning av hur du tror att informationen från den här kursen kommer att vara nyttig och användbar för deltagarna.6. Information om ditt arbetssätt, till exempel att du kommer att föreläsa ibland, men att det också blir kortare grupparbeten. Deltagarna förväntas vara aktiva och ställa frågor.7. Din kontaktinformation, om de undrar över något.

Ju mindre motiverad grupp du tror att du möter, desto viktigare är det med infor-mation i förväg. Ring gärna upp några och fråga om förväntningar, förslag och idéer de möjligtvis har. Om du och dina deltagare har en gemensam bild av varför ni kommer att vara där, hur det är tänkt och ska gå till, är chansen större att det kommer att lyckas.

2. Lokalens och möbleringens betydelseDet är inte alltid att du som föredragshållare, konsult eller kursledare kan välja lo-kal. Allt som oftast blir man tilldelad en plats. Men om du kan påverka val av lokal, gör det. Hur ser ideallokalen ut för dig? Naturligtvis beror det lite på ditt syfte, storlek på gruppen och vad ni ska göra.

Grundregeln är att lokalen ska kännas inbjudande. När deltagarna kliver över tröskeln ska de få en positiv känsla och känna att de lyfter – det vill säga tänka och känna att ”här vill jag vara”, ”här blir det trevligt” eller ”här blir det intressant”. Är-ligt talat är det inte många konferenslokaler som har den effekten. Arbetar du med interna lokaler, det vill säga konferensrum och kurslokalen hos er på företaget, gäller det att smycka ut lokalen på ett enkelt sätt. Överdriv inte, men visa med lite blommor, affischer och annat att du vill göra det trevligt.

När någon ska boka lokalen åt dig eller om du själv har möjlighet att boka lokalen, fundera noga över hur du vill ha det. Själv föredrar jag ”smådriftslokaler” hellre än stora konferensanläggningar. De känns mer intima, även om många stora konfer-ensanläggningar har blivit mycket, mycket bättre på att utsmycka och ge en känsla av lyx och flärd. Poängen, återigen, är att både du och deltagarna ska känna att lokalen är välkomnande.

Tala om vilken utrustning du behöver. Var konkret och lämna en lista. Tänk igen-om hur du gör om projektorn strejkar, musikanläggningen lägger av eller om annat du behöver inte finns på plats. Ljus, ljud och ventilation är svårare att påverka, men ändå viktigt att tänka på.

Möbleringen är också en utmaning. Även här rekommenderar jag ett så kallat pro-aktivt förhållningssätt. Tala om hur du helst vill ha det utifrån ditt syfte och ditt arbetssätt. Alla typer av möbleringar har sitt berättigande, beroende på vilket syfte du har. Även med vanlig teatersittning bakom uppradade bord går det att sätta igång parsamtal och korta övningar. Det är dock lättare utan bord eller när folk sitter i öar eller i halvcirkel att få folk att röra på sig, byta samtalspartner och delta i olika aktiviteter.

Var inte rädd att flytta på folk. ”Var så god och träffa någon ny som du normalt inte jobbar ihop med” är en uppmaning som oftast höjer stämningen. Det kan kan-ske kännas lite onödigt att som deltagare behöva flytta på sig, men min erfarenhet är att folk uppskattar att utbyta idéer med nya bekanta eller dem som man normalt inte samarbetar med. Det lönar sig att vara noggrann med lokalen och möbleringen.

3. I pedagogens väskaDet är vanligt idag att pedagogen eller utbildaren undervisar på olika platser vid olika tillfällen. Ibland är det svårt att veta vilken utrustning som kommer att finnas i utbildningslokalen, och även om man har önskemål om utrustningen i förväg är det inte säkert att den finns där när man väl är på plats. Därför följande rekommen-dation: Packa en väska med lite smått och gott som kan vara bra att ha och viktigt för din egen trivsel och genomförandet av din utbildning.

Några exempel:• Dina kursanteckningar, förstås. Man måste ju börja med det viktigaste – anteck-ningarna om det man ska utbilda i eller informera om.• Blädderblockspennor. Nu för tiden finns det nästan aldrig ordentliga sådana. Det är inte samma sak att skriva på ett blädderblock som på en whiteboard. Ta med dina egna blädderblockspennor, så slipper du det problemet.• Två alternativa presentationsformer. Vad händer om datorn med Power Point-bilderna strejkar? Då har du OH-bilder till hands. Var beredd på det värsta. Och om de fyra föregående talarna alla har Power Point-presentationer, var beredd att göra din presentation på ett annat sätt än vad du tänkt från början.• Blommor. Kan man ha det i väskan? Visst. Trätulpaner passar utmärkt.• Affischer. De är kanske svåra att få med sig i väskan, men de kan vara viktiga för att utsmycka rummet, föra fram viktiga budskap och skapa stämning.• Musik. Några CD-skivor förgyller tillvaron på kurser. En del föreläsare tar med sig en egen CD-spelare för att vara på den säkra sidan. Du kan säkert koppla in din MP3-spelare till datorn eller lokalens PA-system.• Leksaker. ”Korsbefrukta” din lokal. Kostym och leksaker. Dräkt och ett gosedjur. Det visar att du vill blanda seriösa budskap med humor och en lättsam stämning. Det skapar nyfikenhet för dig som person.• Vykort. Lägg ut vykort på stolarna. Sätt upp dem på väggarna, lägg fram dem på kaffeborden. Vykort kan starta konversationer, vara en trevlig gåva eller över-raskning och stärka ditt budskap. • Böcker, rapporter m m, som du eller andra personer har gjort, ger utbildning-stillfället ett mervärde.• Dokumentation. De allra flesta vill ha dina Power Point-bilder, OH-bilder eller någon annan form av skriftlig sammanfattning av din information.• Papper och penna. Har du plats kvar i väskan? Ta med några extra pennor och block i fall det inte finns i lokalen.

Det kan behövas en stor väska, men då slipper du ovälkomna överraskningar när du är på plats och kan göra det extra inbjudande för dem som kommer.

4. Ursäkta, nu kommer det tråkiga …– Jag tycker inte heller att det här avsnittet är särskilt roligt, men det står i kursplanen att vi måste ta oss igenom det.

– Det här avsnittet kommer tyvärr fel i tid. Egentligen borde vi ta nästa veckas avsnitt nu. Men det är inte mycket att göra åt.

– Nu kommer vi till det svåraste avsnittet. Tyvärr är det många av er som kommer att ha svårt att hänga med. Försök ändå, även om det är knepigt.

– Bilen startade inte och hunden åt upp mina anteckningar och den som egentligen skulle ha haft det här avsnittet är på semester. Ni får nöja er med mig.

– Jag vet att informationen på Power Point-presentationen egentligen är för gammal, men jag visar den ändå. Synd bara att jag inte hann uppdatera bilderna. Mycket har ju faktiskt ändrats sedan jag gjorde den här presentationen.

Varianterna på ursäkter är många. Det är bedrövligt att behöva höra så många kursledare och föredragshållare inleda på det här sättet. Det är illa eftersom vi vet att dina ”första fyra minuter” är absolut avgörande för hur deltagarna kommer att ta emot dig, acceptera dig och ditt budskap. Tänk på och planera mycket noggrant dina första minuter framför gruppen.

Varför är det så många som inleder med att be om ursäkt för det de ska göra?

Är det fel att låta som en expert, ett proffs som kan sin sak? Är det fel att gå rakt på sak, att helt enkelt börja med några vänliga ord och sedan föra fram sitt budskap utan att trassla in sig i en massa ”ursäktsfraser”?

Bli medveten om dina ”favoritursäktsfraser”. Gör dig av med dem – de gör ändå ingen nytta förutom att varna dina deltagare för att snart blir det så tråkigt att de riskerar att somna.

Vad säger du? Om du bara hade mer tid att planera, inte var så nervös, kunde lite mer om ditt ämne och din grupp, så skulle du kunna ta bort ”ursäktsfraserna”. Är det det du säger? Jag förstår dig. Om jag bara hade mer utrymme skulle jag kunna ge fler exempel. Men tyvärr, utrymmet räcker inte till. Synd.

5. Utnyttja din ”scen”Nej, du behöver inte vara popstjärna, skådespelare eller pastor på scenen när du undervisar, föreläser eller informerar. Men det finns ändå mycket att lära av dem som har stor scenvana. På samma sätt som man kan be om ursäkt med ord, kan man be om ursäkt med sin kropp och sitt kroppsspråk. Det är minst lika illa eft-ersom deltagarna läser av dig och bedömer om du är trovärdig, värd respekt och värd att lyssna på.

Om du vill bli säkrare framför din grupp gäller det inte bara att tänka positivt, utan också att se trygg ut. Om du ser trygg ut på din scen är det lättare att ha positiva tankar! Men hur gör man då?

• Ställ dig nära dina åhörare. • Ställ dig aldrig bakom en talarstol. Och snälla rara, sitt aldrig på ett podium eller bakom ett skrivbord om du inte absolut är tvungen.• Ställ dig inte bakom en stol, häng inte på stolen eller på ett skrivbord.• Stå stabilt, nära din grupp, gärna med papper och penna i handen. Det inger gruppen trygghet på ett märkligt sätt. Det skickar signalen att du har en plan och har förberett dig väl.• Prata gärna med gester – glada sådana. Titta ofta på din grupp och variera var du stannar med blicken i rummet.• Öva på dina första fraser så att du vet vad du ska säga och inte behöver oroa dig för inledningen.• Naturligtvis har du testat ljudanläggningen i förväg och vet att den fungerar – den är alltid bra att ha om du ska möta fler än 60 personer. • Är det lätt att se dina bilder? Är ljuset på dig, på blädderblocket och i lokalen i övrigt okej?• Gå framåt, inte bakåt. Testa det någon gång. Sätt en tejpbit på scenen. Kör din introduktion och kolla efter några minuter var du står. Du ska helst stå på samma plats eller några steg närmare gruppen. Om du flyttar dig bakåt medan du talar, är det ett tecken på osäkerhet som du bör undvika. Framåt, tack!• Smycka ut scenen med saker, bilder och annat som påminner om ditt budskap eller som skapar nyfikenhet.• Ha gärna dina anteckningar nära dig. Om du inte vill hålla i dem, ha dem i alla fall i närheten. Det är en trygghet.

Och viktigast av allt – inse att gruppen vill dig väl. Ingen går på ett föredrag och hoppas att föredragshållaren ska misslyckas. När du inser detta blir det lättare att vara avspänd. Erfarenhet ger också trygghet. Kör på. Testa. Prova. Ta väl vara på din scen och din plats i centrum.

6. Om tre måsten: bilder, dokumentation och utvärderingNu för tiden måste man visa bilder. Man måste ha dokumentation. Man måste ut-värdera. Men det är viktigt att man ifrågasätter dessa ”måsten”, för här finns både fördelar och problem.

Att kunna se, och inte bara höra, är en fördel. Vi tar in information med våra sin-nen och ju fler sinnen som tilltalas, desto större chans är det att informationen fastnar. Så visst, det är bra att komplettera det man säger med bilder, men det kan göras på olika sätt. Nyligen deltog jag i en konferens där den ena föredragshållaren genomförde det mest tekniktunga, välplanerade och välregisserade föredrag jag någonsin upplevt. Allt var tajmat till max och han integrerade stillbilder, rörliga bilder, musik och olika ”scenhappenings” på ett perfekt sätt. Talaren efter honom tog en stol, satte sig på scenkanten och bara berättade – utan tekniska hjälpmedel och inte en enda bild. Det fungerade också. Problemet är när man hamnar mitte-mellan. Därför är mitt råd att göra det bra, eller inte göra det alls. Fast i regel kan det vara bra att komplettera tal med bilder. Nu för tiden, med Power Point, Key-note och andra liknande program, är det inte så svårt att göra enkla och snygga och bilder. Tekniken blir allt säkrare och bättre.

Dokumentation vill alla ha, sägs det. Det tror jag med. Man vill gärna ha dina Pow-er Point-bilderna eller åtminstone kunna ladda ner dem från din hemsida. Många kursledare tar till och med under kursens gång digitala bilder på deltagarna, på blädderblocksblad och annat som sätts upp, och lägger ut dem på webben eller distribuerar dem på annat sätt. Har du bara ett kort föredrag – dela ut ett blad eller ett vykort med dina viktigaste budskap och din kontaktinformation.

Utvärdering då – är det viktigt? Nja, inte så viktigt som många tror. Det finns två problem med utvärderingar. Nr 1 – det är svårt att ställa bra enkätfrågor så att du får meningsfull information tillbaka. Nr 2 – de följs inte upp ordentligt så det blir ofta ett slag i luften. Ska det utvärderas måste det göras grundligt och alla måste få information om resultatet och eventuella förändringar som planeras utifrån detta.

Lita på din intuition. Du känner om det fungerar eller inte. Fråga folk på rasterna vad de tycker. Ring upp några efteråt och fråga.

Det finns faktiskt inga ”måsten”. Som alltid gäller det för dig att bedöma vad som passar dig, din grupp och den aktuella situationen.

7. Antaganden och ritualer kring lärandetEn av mina favoritövningar på mina kurser i pedagogik är att be deltagarna skriva upp de myter och antaganden om inlärning som finns inom deras respektive or-ganisation. Om syftet med en utbildningsinsats är inlärning och att informationen ska gå fram, är det logiskt att tänka sig att man skaffar rutiner och ritualer som underlättar just detta. Men frågan är om det verkligen gör det?

Vi tar skolan som exempel. Där finns många myter och antaganden som man kan ifrågasätta. Att barn lär sig bäst på morgonen så därför bör de så kallade tunga ämnena läggas tidigt på dagen, är en myt. En annan vanlig myt är att barn alltid lär sig bäst i grupp. Eller att kunskap ska delas upp i ämne, ämnet i lektioner och lektioner i moment – som om denna rutinmässiga nedbrytning av information gör att kunskapen blir lättare att ta till sig.

Fundera på de rutiner som finns hos din organisation eller som du själv utgår ifrån: ”Så här brukar vi/jag göra.” Du förstår nog vad jag menar. Några exempel:

• På våra utbildningar brukar vi alltid fika halv tio.• På våra utbildningar brukar vi alltid sitta i öar.• På våra utbildningar brukar vi alltid dela ut en pärm med dokumentation.• På våra utbildningar brukar vi alltid ha en utvärderingsblankett.• På våra utbildningar brukar vi alltid ha längre grupparbeten.• På våra utbildningar har vi många parsamtal (bikupor).• På våra utbildningar hyr vi alltid in experter som berättar för oss.

Och sedan finns klassiker, typ ”repetition är kunskapens moder”, som man gärna använder sig av. Det gäller för dig att bli en medveten pedagog som gör sånt som du tror gagnar inlärning och utveckling och inte för att vi ”alltid gör så här”. Per-sonligen tror jag att repetition är bra (se kapitel 8), jag bara menar att man ska tänka efter och inte bara acceptera det man brukar alltid gör.

Ifrågasätt rutiner. Analysera dina (och din organisations) antaganden om hur inlärn-ing går till. Bygg upp rutiner som du tror gagnar inlärning.

8. Repetitionsövningar och andra korta övningarOm repetition verkligen är kunskapens moder, bör man arbeta systematiskt med repetition under en utbildning. Några exempel på inslag och övningar som du kan göra:

• Starta dagen eller föredraget med att be deltagarna berätta för den som sitter bredvid vad man lärt sig, minns, tillämpat eller på annat sätt fått ut av det som vi gick igenom förra gången.• Gör gärna detta med någon särskild utgångspunkt, till exempel att den som har mörkast kläder av dem berättar, och hon/han ska utgå från att den andra inte var närvarande förra gången.• Knorra till det lite till om du vill – den som tar emot informationen ska låtsas höra dåligt och ber den andra upprepa ännu tydligare och högre vad den minns från gårdagen. Det blir ett härligt sorl i rummet.• Gå runt som på en vernissage och kolla alla blädderblocksblad som du har satt upp i rum-met. Tänk på att Power Point-bilder ”försvinner” när du stänger av datorn. Om du har en dokumentation på papper eller använder blädderblock så finns de kvar för alla att titta på.• Sätt på lite lugn musik och berätta lugnt och försiktigt om de viktigaste begreppen och idéerna.• Sätt på lite musik och be deltagarna bara sitta och titta medan du bläddrar igenom dina Power Point-bilder igen.• Dela in dem i grupper och be dem göra en gemensam mindmap över utbildningen.Brainstorma gärna om andra goda repetitionsövningar.

Det finns andra korta övningar som man kan använda sig av. För inte så länge sedan var det vanligt att man tog med en stor bandspelare till konferensen och körde motionsgymnastik mitt i programmet. Det förekommer mer sällan idag, men det är inte så dumt att då och då bryta av allt talande och lyssnande med någon rörelseaktivitet.

• Be alla stå upp och klappa grannen på axeln och säga: ”Vad duktig du har varit idag.”• Kör någon enkel gymnastisk övning eller en till två korta tai chi- eller qi gong-övningar.• Göm några presenter under stolarna och ta ett kort avbrott och be deltagarna leta efter överraskningarna.• Ta en extra paus helt enkelt.• ”Vi gör ett avbrott på tre minuter. Hälsa på minst tre personer i rummet som du ännu inte pratat med idag.”• Be deltagarna dela upp sig i grupper med två, tre eller fyra personer i varje. Var och en säger vilken dag i månaden man är född på. Summera datum, dela med antal personer i gruppen. Alla hoppar sedan det antal som man räknat fram.•”Nu är jag tyst i tre minuter. Ingenting kommer att hända. Du får tid att pusta ut, tänka, skriva anteckningar.”• Musik, sång, rytmövningar – ja, det finns mycket du kan göra, men det beror också på vad du vågar och vad som passar gruppen.

Lägg in korta övningar då och då – dels för repetition, dels för att deltagarna ska behålla fokus på dig och ditt innehåll.

9. Inlärningens tre magiska ordAlla som har deltagit i min kurs Pedagogik i praktiken vet att jag utgår ifrån tre speci-ella – magiska – ord och begrepp för att förklara hur inlärning går till.

TRO Ditt första uppdrag som utbildare, informatör, föredragshållare eller kursledare är att påverka dina åhörares och deltagares tankar, det så kallade mentala tillståndet. Det hand-lar om att få så många som möjligt att inse nyttan av det du går igenom. De ska helst tänka:• Det här har jag behov av.• Det här kan underlätta för mig och jag har nytta av det.• Det här går att lära sig.

Det finns flera olika sätt att få deltagarna att tro på dig och ditt budskap. Ge ex-empel på nyttan. Låt deltagare från tidigare utbildningar berätta. Börja med något där deltagarna kan uppleva något konkret, någon form av resultat direkt. Fråga om deras intressen och behov och försök att matcha dem med ditt innehåll. Låt deltagarna själva resonera kring nyttan med utbildningen. Motivation är ofta extern (du kan muta, hota, belöna m m) och visst är det ofta så att vi går på kurs eller utbildning mer för att få vårt intyg än för att lära oss ordentligt. Ditt mål är givetvis att påverka den så kallade interna motivationen så att folk vill lära sig för sin egen skull. Diskutera detta och låtsas inte som om alla är hypermotiverade från början.

KROPP Ditt andra uppdrag är att försätta så många som möjligt i ett sådant tillstånd att de är mottagliga för din information. Det gör du till exempel genom att:• Variera din metodik.• Använda en lokal som känns lockande och välkomnande.• Hälsa på alla och låt folk hälsa på varandra – det minskar spänningen.• Använda humor då och då – när det är lämpligt och på ett sätt som passar dig. Överdriv inte, men ett gott skratt gör deltagarna mer avspända och mottagliga.• Variera din röst så att även den är inbjudande och intressant.• Använda gester för att betona det som är särskilt viktigt.

METODIK Det är alltid lättare att lära sig om man organiserar och strukturerar informa-tionen. Ditt tredje uppdrag som utbildare är att skapa en sådan struktur för deltagarna. An-vänd dokumentation, goda exempel, många repetitioner och flera tillfällen där deltagarna kan prova på och uppleva att dina idéer och metoder verkligen håller i praktiken. Tala inte bara om för deltagarna att de ”ska lära sig” utan visa även mer konkret hur de faktiskt kan lära sig.

TRO-KROPP-METODIK är magiska ord och har du med alla tre momenten blir dina ut-bildningar mycket effektivare.

10. Anpassa dig till din gruppGivetvis är det viktigt att du tänker på vem du ska möta. Har du en intern utbild-ning, då vet du mycket om gruppens bakgrund. På en extern utbildning däremot är det viktigt att du skaffar dig inblick i gruppens förkunskaper, behov, tidigare utbildningsinsatser m m, för att bättre kunna anpassa dig till och möta din grupp.

Här kommer några råd och tips (med ett flertal myter och antaganden i bagaget).

• Ju högre utbildning folk har, desto mer visuella är de. Det betyder att om du undervisar till exempel civilekonomer, civilingenjörer, medicinare, är det mycket viktigt med god do-kumentation, bra bilder och statistiskt underlag. Mer praktiskt inriktade yrkesgrupper vill naturligtvis ha mer praktik. Det här är en myt förstås, men intressant att tänka på när du planerar.

• Vissa yrkesgrupper är mer vana än andra att prata och bör få mer utrymme för diskussion och samtal, till exempel lärare, psykologer eller socialarbetare. Om du märker att många har stort pratbehov, se till att ge utrymme för det, annars blir de frustrerade av att bara sitta och lyssna.

• Med risk för att bli missförstådd vill jag påstå att män är mer beroende av humor och kvinnor mer beroende av seriositet och utrymme för diskussion. Humor ger dig en in-trädesbiljett till manligt dominerade grupper. Genom att vara tydlig med ditt seriösa syfte blir du snabbt accepterad av grupper som domineras av kvinnor. Detta innebär naturligtvis inte att kvinnor ogillar humor och att män aldrig är seriösa, men du förstår nog vad jag menar.

• Ungdomar vill ha ”action”, mer fart, medan äldre personer är vana vid att sitta stilla. Med ungdomar är det viktigt att man varierar sin metodik. Detta är naturligtvis också en myt, men något som jag får bekräftat rätt ofta när jag själv är ute och föreläser.

• Att skapa relationer blir allt viktigare. Nu för tiden nöjer sig inte deltagarna bara med ditt budskap utan de vill också veta en hel del om budbäraren, om dig alltså. Visst, ”jag, jag, jag” hela tiden kan bli tröttande och tjatigt, men ge gärna en ordentlig presentation av din bakgrund och dina erfarenheter. Ta dig tid att skapa relationer. Hälsa på folk. Prata med dem under rasterna. Gå ut i grupperna och lyssna av. Folk vill ha ”dig” – dig som person, inte bara som rollfiguren ”utbildare”.

• Det ska gå fort. Tyvärr. Men det är nutidens trend. Kursen på tre veckor ska helst klaras av på en vecka. Ett tre timmars föredrag ska göras på en timme. Det gäller för den moderna pedagogen att verkligen fokusera på ett eller två huvudbudskap. Man hinner inte med allt, så ta med det som är allra viktigast.

Lär känna din grupp och låt dem lära känna dig.

11. Det är mycket du kan påverkaDu som utbildare eller informatör måste ta hänsyn till en rad olika faktorer för att nå fram med ditt budskap. En del är delvis utanför din kontroll. Vad utbildningen eller konferensen får kosta är ett exempel. Schemat och den lokal du blir hänvisad till kan också vara svårt att styra. Men vad kan du påverka?

Följande fyra faktorer har betydelse för dina resultat och alla fyra är fullt möjliga för dig att påverka.

1. Kunskap. Den som lyckas kan sin sak, känner trygghet i det den talar om och är dessutom kunnig om sina grupper – vad åhörarna har för behov, förkunskaper och önskemål.

2. Metodik. . Ju fler metoder du känner till och ju tryggare du känner dig med dessa, desto mer flexibel blir du. Är du flexibel kan du bättre möta gruppens behov. Skaffa dig erfarenhet och insikt om olika sätt att nå ut med din information.

3. Personlighet. ”Du är ditt budskap”, brukar jag upprepa på mina kurser och föreläsningar. Ditt budskap går inte fram om du inte uppfattas som en auktoritet. Du blir en auktoritet genom din kunskap, röst, humor, tydlighet m m. Fundera på hur du bättre kan använda ditt kroppsspråk och din personlighet för att skapa intresse för ditt innehåll.

4. Grundsyn. Den som lyckas vet varför den gör det den gör. Så enkelt – och så svårt – är det. Varför möblerar du på det viset? Varför just denna dokumenta-tion? Varför står du just där när du talar? Varför denna uppföljning (eller brist på uppföljning)? Kan du svara på ”varför-frågorna” har du större chans att bedriva en medveten pedagogik.

Lägg din energi på vad du kan göra och inte på vad som är praktiskt omöjligt. Var och en av oss kan fördjupa vår kunskap, utveckla vår metodik, jobba med vår personliga utstrålning och förtydliga våra värderingar. Då blir vi medvetna pedagoger med en genomtänkt filosofi och metodik.

12. Vänd upp och ner på din pedagogikNär arbetsrättsjuristen ska förklara lagändringarna börjar hon med att lägga på en Power Point-bild med text från lagboken och regeringens senaste skrivelse.

Biologiläraren ritar nervceller på tavlan och berättar om nervimpulsernas funktion i kroppen. Eleverna försöker lyssna och förstå samtidigt som de ska hinna skriva av.

Frökens teorier och siffror som visar på skillnaderna mellan u-länder och i-länder staplas på varandra. I och för sig kanske man förstår begreppen, men har man på djupet förstått vad det innebär att bo i ett u-land?

Alla har vi mött pedagoger som resonerar som så att man måste veta fakta först, för att senare kunna förstå sambanden.

Men varför inte vända upp och ner på begreppen?

• Fråga runt i gruppen om vilka olika slags arbetsmiljöproblem som var och en upplever. Förklara sedan att arbetsmiljölagstiftningen har kommit till just för att ”hjälpa er att handskas med de problem som ni beskriver”. Sedan är man mer öp-pen för en genomgång av de arbetsrättsliga förändringarna.

• Vad händer i kroppen när en farmaceutisk produkt når nervcellerna? Spela upp det som ett minidrama, där olika personer är olika kroppsdelar. Visst kan det kän-nas fånigt i början, men nog blir det lättare att förstå vad som händer. Plötsligt blir läroboken mer begriplig.

• Tjugofem elever i klassen representerar u-länderna. Fem representerar befolknin-gen i i-länderna. Högar med popcorn delas ut till de fem som personifierar i-län-derna, medan de övriga tjugofem bara får några popcorn var. Omedelbart klagar de som fick minst. Orättvist? Visst. Det är själva poängen och det visar hur vi delar på världens resurser. Och utifrån detta vill förhoppningsvis eleverna gå vidare på egen hand och söka fakta.

Inlärning har ofta en emotionell bas. Det innebär att det man gör måste också beröra hjärtat, inte bara hjärnan. När du vänder upp och ner på din pedagogik med upp-levelser, problem, övningar, rollspel och liknande kan du som pedagog beröra och väcka frågor. Det påverkar motivationen på ett positivt sätt. Prova!

13. Vad hjärnan vill haVår pedagogik kan förbättras avsevärt med hjälp av den senaste tidens hjärnforsk-ning. Våra upptäckter om hjärnan är fortfarande i sin linda men många forskare är överens om några generella principer. Hjärnforskaren Martin Ingvars samman-fattning här nedan är utmärkt

Han säger att hjärnan behöver följande:

1. Helhet Börja därför alltid med en översikt av det du ska gå igenom..

2. Struktur Hjärnan behöver både kaos och ordning, struktur och flexibilitet. Det är lättare att förstå när det finns en struktur som man kan sätta i sitt samman-hang och relatera till. Se till att det finns en röd tråd i din presentation.

3. Relevans Relevans är en självklarhet, men ack så viktig att påminna sig om. Hur kopplar du ditt innehåll till deltagarnas vardag och behov? Hur kan ditt in-nehåll läggas upp så att det bli ännu mer meningsfullt och personligt?

4. Repetition Hjärnan behöver regelbundna påminnelser. Det vet vi sedan länge, men handen på hjärtat, hur ofta lägger vi in korta repetitioner i början och i slutet av varje undervisningstillfälle? Hur kan vi repetera på ett roligare sätt?

5. Bekräftelse . Hjärnan behöver feedback, det vill säga få veta om den är på rätt spår. Med andra ord behöver deltagarna bekräftelse på att de har förstått ditt innehåll och ditt budskap.

Får jag lägga till en punkt som Martin Ingvar inte har på sin lista?

6. Dig! Jo, hjärnan vill ha dig! Bjud på dig själv, öppna dig som människa, visa din entusiasm och tala om vad du själv tycker. Hjärnan vill gärna följa hjärtat!

14. EntusiasmEn övning jag gillar på mina pedagogikkurser är att be deltagarna tänka på den absolut bästa pedagog de har stött på. Det kan vara någon lärare i skolan, men det kan också vara någon föredragshållare, kurs- eller studiecirkelledare som man haft som vuxen.

Vad gjorde denna person så unik? Varför blev resultatet så bra tillsammans med just den pedagogen? Vi ska inte bara försöka efterlikna våra förebilder – var och en av oss har vår egen personlighet – men vi kan alltid lära av dem som vi respekterar och som kan åstadkomma bra resultat. Här kommer exempel på vad folk säger om sina bästa pedagoger.

• De är kunniga och trygga i sitt ämne.• De tycker om sina elever.• De visar stor respekt för sina elever och är tålmodiga lyssnare.• De är goda uppmuntrare och söker möjligheter, inte svagheter hos sina elever.• De vågar ställa krav. De ger inte upp utan envist trycker på tills eleven lyckas.• De är flexibla och kan stanna upp, göra om, göra annorlunda, för att till slut hitta det som fungerar både för individen och för gruppen.• De har humor. Det är knappast nödvändigt att vara rolig hela tiden, men en glimt i ögat då och då förgyller stämningen.• De berättar om goda exempel och om andra som har lyckats.• De är måna om att åstadkomma ett resultat för både individen och gruppen.• De är goda förebilder själva – de kommer i tid, är väl förberedda och håller sina löften.• De tappar inte bort och glömmer frågor, utan återkommer med svar. Det är män-niskor vi kan lita på.

Sist men inte minst vill jag påstå att goda pedagoger, liksom goda ledare, har hjärtat med i det de gör. De tar sig an uppgiften med stort engagemang och stor entusiasm.

Entusiasm, vill jag påstå, är en hemlig ingrediens för att lyckas. Syns det att du tycker att det du gör och berättar om är kul, så smittar det av sig. Visst sjutton är det roligare att ta del av vad en entusiast har att säga än att tvingas lyssna till någon som har tappat geisten.

15. Våga stanna upp och gå på djupetI denna medievärld med snabba klipp, stora förändringar och brist på tid är det lätt att behandla viktiga ämnen i ett alltför högt tempo. Som pedagog syndar jag ofta. Av rädsla för att ”tappa gruppen” och tråka ut åhörarna eller deltagarna ser jag till att växla aktiviteter och hasta från det ena ämnet till det andra.

I skolans värld är det här ännu tydligare. Bland det värsta jag vet är när redovisning-en av ett grupparbete eller ett enskilt arbete kommenteras på mindre än en minut, för att man sedan ska kunna släppa fram nästa grupp eller person. Utan utvärder-ing blir det knappast ett bättre resultat nästa gång. Utan klargörande, analyserande frågor höjs inte kvaliteten på elevernas tänkande.

Här är exempel på överväganden du bör göra, när du som pedagog eller ledare ska ta ställning till hur mycket du ska våga stanna upp och gå på djupet.

• Vad är det du egentligen vill lära ut och vilket budskap vill du föra fram? Är till exempel processen att söka, bedöma och bearbeta information viktigare än själva innehållet i ett projekt, bör du ta god tid på dig att bearbeta ”processen” så att det inte bara blir en redovisning av resultatet.

• Hur vill du berika eller fördjupa deltagarnas tänkande eller attityder? Återigen är problemet att vi ofta bara fokuserar på innehållet utan att fördjupa förmågan till analys och eftertanke. Är ditt syfte att påverka tänkande och attityder, kräver det uppföljning genom samtal, diskussion och ifrågasättande.

• Avsätt tid till fördjupning. Är det inte nästan alltid så att ett projektarbete eller grupparbete tar mer tid än man hade tänkt sig? Om det är så för dig, planera därefter. Bearbetningstiden är lika viktig, om inte viktigare än själva arbetet eller redovisningen.

• Sätt arbetet i ett större perspektiv. Att gå på djupet innebär också att man tar sig tid att jämföra med tidigare arbeten. Hur har vi utvecklats? Vad gör vi bättre nu? Vad behöver vi tänka på inför nya projekt?

Framförallt handlar det om att våga göra saker långsammare, istället för fortare.

16. Variera din metodikAlla metoder blir tråkiga till slut. Ett gott råd är att variera din metodik när du föreläser eller leder kurser. Har man bara en timme på sig blir det förstås svårare att variera sig, men även då går det att lägga in korta övningar eller parsamtal, utgå från goda exempel och använda olika sätt för att presentera sin information.

Här är några exempel på undervisningsformer du kan använda dig av.

1. Förmedlingspedagogik. Det här är en klassiker som aldrig kommer att försvinna. Ibland är det helt enkelt bra att lyssna på någon med expertkunskap och erfarenhet. Detta kan givetvis göras både bra och dåligt. De bästa förmedling-spedagogerna varierar sin röst, är entusiastiska, har stor kunskap och glimten i ögat samt använder sig av många goda och praktiska exempel.

2. Motivationspedagogik. Här tar pedagogen stort ansvar för att göra un-dervisningen rolig och intressant och för att skapa motivation och lust. Det är givetvis bra – bara det inte går till överdrift. Glöm inte att deltagarna också har ett ansvar att engagera sig. En motivationspedagog fixar spel, lekar, övningar, rollspel, simuleringar, praktik och andra upplevelser för att engagera sina deltagare.

3. Processpedagogik. Det här är beteckningen jag ofta använder för den moderna pedagogiken som innebär att du som utbildare blir mer av mentor och handledare och mindre av traditionell ”lärare”. Då organiserar man längre gruppar-beten, projektarbeten, temastudier med en struktur som ger deltagarna möjlighet att själva ställa frågor, utforska och söka svar på dessa, för att sedan presentera sina resultat. Detta är utmärkt, men kräver mer planering, struktur och uppföljning än vad många inser. Utan planering, struktur och uppföljning kan det annars bli ett slöseri med tid.

Kom alltid ihåg att inlärning förstärks om man får tillämpa det som man håller på att lära sig. Det är ett moment i utbildningsprocessen som alltför ofta inte får tillräckligt utrymme. Skapa tillfällen för deltagarna att prova på och praktiskt uppleva att ut-bildningen har betydelse för dem i deras vardag och verklighet.

17. Korta grupparbeten, tack!Grupparbeten är en vanlig företeelse på kurser och konferenser. Tanken är god. Deltagarna ska få chans att utbyta erfarenheter, synpunkter och idéer. Det finns dock flera problem med grupparbeten och här kommer några råd och tips för att undvika de vanligaste fallgroparna.

• Kortare grupparbeten. Halvera tiden du tänkt dig från början. Naturligtvis beror det lite på vad ni ska göra eller avhandla, men i regel är tiden för lång.

• Skicka inte iväg deltagarna till olika grupprum. Jo, ibland, men det går åt mycket tid. Man kan faktiskt korta ned ett grupparbete från 45 minuter till 20 minuter om det genomförs i samma lokal som kursen eller konferensen hålls i, med alla deltagare församlade.

• Halvera gruppstorleken. Om du från början tänkt dig sex personer i varje grupp, ta grup-per om tre. Då blir alla aktiva.

• Pargrupper, eller bikupor som det också kallas, är en utmärkt form. Alla blir aktiva och man kan avhandla ganska mycket på kort tid.

• Ge tydliga instruktioner. Förstår alla vad du menar, vad som förväntas och hur det ska redovisas?

• Antingen bestämmer du själv hur grupperna sätts samman eller också låter du slumpen avgöra. Låt det gå fort, men lämna inte över detta till deltagarna. Då väljer de nämligen sina kompisar och bekanta. Trevligt – visst – men det är mer utvecklande att höra hur andra människor tänker, de som man normalt inte jobbar ihop med.

• Ge folk roller och uppdrag inom gruppen, till exempel sekreterare, talesman eller taleskvinna, uppmuntrare, uppläsare, faktakontrollant och observatör av grupprocessen. När alla har ett uppdrag blir grupparbetet effektivare.

• Vid längre grupparbeten, lägg in flera kontrollstationer för att kolla att det går bra och att alla förstår hur det ska gå till.

• Alla grupper behöver inte alltid redovisa. Slumpen kan avgöra. Eller så kan ni ha vernis-sage eller tvärgruppsredovisning. Det kan vara förödande att lyssna på grupp efter grupp som säger ungefär samma sak.

• Utvärdera och följ upp både det som deltagarna har lärt sig och hur själva grup-processen varit. Hur kan vi lära av våra framsteg och misstag så att nästa gruppar-bete blir ännu bättre och ännu mer effektivt?

Slarva inte med grupparbetena. Planera noggrant.

18. Gör kursen till din egenMånga som kommer på mina kurser berättar att de i sin roll som utbildare/infor-matör blivit tilldelade en kurspärm med tydliga instruktioner om vad de ska gå ig-enom och hur de ska göra det. Det är i och för sig bra att organisationen har tydliga mål och en genomtänkt idé för sin utbildningsverksamhet, men varje informatör eller utbildare behöver göra materialet till sitt eget.

Våga vara lite mindre lojal mot ”systemet” och se pärmen som en utgångspunkt, inte som en förordning som måste följas till punkt och pricka. Känn att det är du som ”äger” upplägget.

Hur kan du få deltagarna att också ”äga” sin utbildning? Arbetslivet demokra-tiseras alltmer. Alla ska förstå och vara delaktiga. Det är bra. Samma sak gäller utbildningsfrågorna. Fråga dem i gruppen vad de vill och vilka frågor de vill under-söka – utan att du för den skull överger ditt ledarskap. Struktur och organisation krävs för att lyckas. Men gruppen måste också uppleva att man kan påverka denna gemensamma resa. Annars riskerar engagemanget att minska snabbt.

Var dig själv. Det är ett bra råd som gäller i alla sammanhang. När du informerar, föreläser eller undervisar, var sann mot dig själv. Utnyttja dina styrkor. Är du bra på att berätta, ska du berätta. Är du bra på att formulera och hitta på övningar, så gör det. Är du bra på att göra fina presentationer och fin dokumentation, fortsätt så. Är du bra som handledare, ja, då kan processpedagogik passa dig. Principen som gäller är att du ska ”använd din styrka, förbättra dina svagheter”. Jag själv är bra på övningar och att hitta på ämnen för exempelvis bikupor, medan jag alltid har varit mindre duktig på dokumentation. Det sistnämnda har jag lärt mig att folk vill ha och också blivit mycket bättre på.

Man kan alltid lära sig och bli bättre på saker och ting. Att använda humor till exempel, är något som många behöver öva på. Det gäller att vara uppmärksam på det som är lätt och det som passar dig. Jag är exempelvis inte bra på att berätta roliga historier, men jag älskar serier och kan visa roliga bilder ibland. Eller så tar jag exempel från mitt eget liv och min egen familj för att på ett kul och lättsamt sätt illustrera en poäng.

Ett bra test är om du skulle vilja gå din egen utbildning?!? Känner du att ditt up-plägg är trevligt, meningsfullt och effektivt – kör på. Men om du tycker att din egen utbildning känns ganska trist, ja, då är det dags att börja tänka om.

Men det viktigaste av allt är att du känner att det du gör är ”du”. Det blir roligare både för dig själv och för dem som är där.

19. Gör upp med konsultenDet förvånar mig varje gång jag blir inhyrd som konsult eller föredragshållare att det ställs så låga krav på mig. Det är okej för min del – då får jag ju bestämma! Men egentligen är det fel. Ska du anlita en föredragshållare, konsult eller lärare har du som uppdragsgivare rätt att ställa krav. Du har också ansvar att se till att den personen är välinformerad om sitt uppdrag. Den du anlitar ska:

• Ha information om gruppen, förväntningar, mål, tidigare utbildningsinsatser och om det finns några pågående konflikter eller problem i organisationen. Ge även konsulten information om branschens utveckling och en sammanfattning av or-ganisationens historia.

• Ha en skriftlig överenskommelse som inkluderar arvode, avbokningsregler, tider, lokaler, vägbeskrivning, kontaktinformation och en lista över material och utrust-ning som kan behövas.

• Vara insatt i helheten, till exempel veta syftet med utbildningen och vilken roll hon eller han kommer att ha. Märkligt nog får jag sällan ordentlig information om helheten, det sammanhang som jag ska vara en del av. Jag gör min grej och sedan sticker jag – bekvämt för mig, men fel.

• Veta hur du tänker följa upp det hela. Behöver du hjälp från konsulten att for-mulera några uppföljningsfrågor, bör hon eller han vara till hands för andra frågor som dyker upp eller hjälpa till med planeringen inför fortsättningen? Ja, du har rätt att ställa dessa krav.

• Ange referenser. Om individen är välkänd är det inte nödvändigt att göra en kontroll, men annars kan det vara bra att prata med någon som har anlitat den här föreläsaren eller konsulten den senaste tiden för att utesluta risken att gå på en mina.

• Ställa upp med dokumentation, kontaktinformation och vara tillgänglig för frågor under dagen och efter dagens slut.

• Veta mer exakt om vad du har för förväntningar på innehåll och upplägg.

Det får inte bara handla om att fylla en lucka i schemat. En föredragshållare eller konsult har krav på sig att stå för kvalitet och ska bidra till utveckling. Du som uppdragsgivare har i det sammanhanget också ett stort ansvar.

20. Bättre konferenserVi älskar våra konferenser och mässor i Sverige. Med all rätt. Det är ofta roligt och utvecklande att delta i en konferens eller vara med på en mässa. Vad är skillnaden mellan en bra konferens och en mindre bra konferens? Vad är viktigt att tänka på när du planerar upplägg och innehåll?

• Det säger sig självt att lokalerna är viktiga – öppna, ljusa och inbjudande, lätta att komma till, lätta att hitta i.

• Utrustning, material och allt det praktiska blir givetvis extra viktigt när många människor och organisationer är inblandade.

• Som alltid – var noggrann med ditt syfte. En konferens för konferensens egen skull blir sällan lyckad. Deltagarna måste känna att det är meningsfullt att vara där.

• Det ska finnas möjlighet till både formella träffar och informella träffar. De formella är till exempel vid föredrag och presentationer. De informella kan vara spontanmöten på kaféer eller under fikaraster.

• Om man på en konferens bara sitter och lyssnar på den ena experten efter den andra blir det fel till slut. Jobba med formen så att det finns tid för reflektion, idéut-byte, brainstorming och diskussion. Det är enklare än man tror att organisera, men det förekommer alldeles för sällan. Till exempel kan du skippa ett föredrag och istället organisera olika typer av temagrupper kring specifika frågor. Tänk på att många som deltar i en konferens har gedigen kompetens och mycket erfarenhet. Det är ett stort slöseri att så många, så ofta ska sitta passiva, vilket ofta är fallet.

• Skapa utrymme för kontakter mellan dem som arbetar med liknande frågor eller har samma intressen. En idé är stora namnlappar med mer information än bara namn och ort. Uppmana alla att ta med extra många visitkort och hitta på ettsystem för utbyte av dessa. Här kan man hämta idéer från alla de nätverksträffar som numera organiseras i Sverige.

• Personligen är jag mer intresserad av mötet mellan människor än att leverera un-derhållning, upplevelser och äventyr, men jag vet att många gånger upplevs dessa företeelser som attraktioner som folk vill ha. Tänk i alla fall noga igenom vad syftet är innan du ger dig in i underhållningsbranschen.

En god metafor är att se dig själv som värd eller värdinna för en stor fest. Mat och underhållning kan vara viktiga för en bra fest, men ännu viktigare är att människor finner varandra och har utbyte av varandra. Ditt uppdrag är att underlätta detta.

21. Inge hoppSom ledare, informatör eller utbildare är din uppgift givetvis att ge information och kunskap. Men det är lika viktigt att förmedla en känsla av hopp. Avslutningsvis vill jag uppmuntra dig att använda din kunskap, entusiasm och visdom för att ge dina åhörare hopp och en tro på att de kan påverka sin egen inlärning, sin egen arbetssituation och sin egen framtid.

Människor som känner framtidstro tar både egna initiativ och eget ansvar. De skapar nya idéer och vågar börja genomföra dem.

Om du till exempel ska presentera en större förändring, räcker det inte med att bara redovisa vad som komma ska och sedan utgå från att alla förstår varför detta är bra eller kanske nödvändigt. Nej, din uppgift är att se till att de som lämnar lo-kalen känner att just denna förändring …

• är möjlig att genomföra;• är viktig att genomföra;• ger personliga fördelar för dem som ska genomföra förändringen;• ger synliga resultat på kort sikt;• ger fördelar för hela organisationen;• ger möjlighet för varje individ att bidra med sin talang och sin erfarenhet• och att den är knuten till en optimistisk, långsiktig vision för framtiden.

Jag säger inte att det är lätt, särskilt inte när det handlar om olika former av omor-ganisationer. Men om du inte kan eller ens försöker förmedla en känsla av hopp, kommer de i organisationen att hantera förändringen ännu sämre. Utan hopp gör de möjligtvis vad de blir tillsagda, men inget mer. Som pedagog introducerar du ib-land svåra och komplexa idéer och begrepp som människor kan känna tveksamhet inför. Även här är ditt främsta uppdrag att få alla att inse att de kan faktiskt lära sig och klarar att ta till sig ditt innehåll.

• Hur förmedlar du en känsla av hopp till dina deltagare? • Hur kan du bli ännu bättre på det i framtiden?

Läs vidarePå ”Pedagogdoktorns” hemsida www.steinberg.se hittar du information om John Steinbergs kurser, föreläsningar, böcker. Dessutom finner du över 300 artik-lar, ett flertal länkar och annat av intresse.

Beställ gärna Johns böcker online i hans egen bokbutik på webben, via en e-bokhandel eller genom LäroMedia, telefon 019-26 00 15.

John har skrivit drygt 40 böcker om inlärning, pedagogik, värderingar och ledar-skap. Några aktuella titlar:

Professionella samtal. Gleerups, 2008. John har skrivit tre olika böcker under denna rubrik främst för skolan om utvecklingssamtal och s k styrkesamtal.

Pedagogdoktorns handbok. Brain Books, 2006. I denna bok får du Johns filosofi och metodik kring vuxenpedagogik. Den är kursbok i Johns kurs Pedagogik i praktiken.

Humanistiskt ledarskap: en praktisk handbok. Liber, 2002, 2007. Johns prisbelön-ta bok om ledarskap (årets bästa PA-bok, 2002). Lättläst, praktisk och inspirerande med en annorlunda syn på ledarskap.

När surpuppan log. Liber, 2008 (med PG Wettsjö). Detta är en praktisk bok om positiv kommunikation med många bra historier och tydliga exempel och modeller.

Mentorskap, coaching och co-coaching. Svenska Förlaget, 2004. Johns syn och metodik kring mentorskap och coaching. Dessutom en presentation av begreppet co-coaching.

Dina studier och ditt liv. Gleerups, 2003. För dig som vill veta mer om studieteknik och dessutom är intresserad av olika livsfrågor.

Givetvis finns det andra bra böcker på svenska om just vuxenpedagogik. Några exempel:Campbell, Don. Mozart-effekten. Egmont Richter, 1999.Dryden, Gordon & Vos, Jeannette. Nya Inlärningsrevolutionen. Brain Books, 2001.Grinder, Michael. Ledarskap och lärande i klassrummet. Brain Books, 1999.Gross, Ronald. Peak Learning – när lärande fungerar som bäst. Brain Books, 2000.Hellman, Lotta. Vägledaren. Bilda Förlag, 2002.Maltén, Arne. Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Studentlitteratur, 2002.Rogers, Jenny. Hur du undervisar vuxna – och gör det bra! Brain Books, 2003. Senge, Peter. Den femte disciplinen. Nerenius och Santerus, 1994.Stålhammar, Bert. Syns jag? Hörs jag? Libris, 2006.

Steinbergs Utbildnings AB i samarbete med LäroMedia AB Välkommen till kursen Pedagogik i praktiken

Du och dina arbetskamrater kommer att lära er mer om…

– Hur man på en kvart lär sig namnen på 50 personer.– Hur man engagerar alla under de fyra första minuterna.– Hur man aktiverar sin grupp minst var tjugonde minut.– Hur man höjer motivationen och engagemanget.– Hur man tillämpar inlärningens ”tre magiska ord”.– Hur man avläser både gruppens och individens lärstrategier.– Hur man väljer rätt undervisningsmetod.– Hur deltagarnas värderingar påverkar ledarskap och metodik.– Hur man underlättar inlärning för sig själv och för andra.

Bli säkrare, effektivare, klokare, och även roligare som utbildare, chef, påverkare och informatör. Få åhörarna i ”din hand” med hjälp av Sveriges mest praktiska pedagog, ”Pedagogdoktorn” John Steinberg. Möt en entusiast som hjälper dig att engagera andra.

Citat ”Efter att ha gått denna kurs så blev mina kurser mer levande.””Detta var den roligaste och mest inspirerande kurs jag har varit på.””DET FUNKAR… Jag har verkligen använt mig av kunskaperna som John så välvilligt delade med sig av. Nu får jag applåder när jag håller föredrag.””John kan konsten att blanda teori, goda modeller med handfasta tips.”

Vem ska delta?Kursen riktar sig till utbildare, informatörer, konsulter, chefer och vuxenpedagoger. Det här är en kurs i kurs- och inlärningsmetodik, ej presentationsmetodik. Kursen behandlar främst vuxeninlärning, både i gruppsituationer (fokus för dag 1) och i individuella situationer (fokus för dag 2). Kursen kan även beställas som internutbildning.

Kursen äger rum i centrala Stockholm två eller tre gånger varje år. Information och online-anmälan via Johns hemsida. Där finns även information om andra kurser.

Steinbergs Utbildnings ABNorrvägen 3192 91 Sigtuna john@steinberg.sewww.steinberg.se

ISBN 978-91-88822-12-3