12 Frisk luft i gruvorna€¦ · Som en del i LKAB 37 tar LKAB Minerals från 1 januari 2014 över...

Frisk luft i gruvornaNy styrning av ventilationen Sid 16-17

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 6 # OKTOBER 2013

FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

09 Skrotarna säkrar gruvan 06 P-trubbel 08 Minskad sjukskrivning 12 Kristallen i Victorias famn

Vår budget styrs

av omvärlden

Katarina Holmgren,

sid 2

02 VECKOBLADET # NR 6 2013 VECKOBLADET # NR 6 2013 03

Global ekonomi och budget I dagarna presenterade Internatio-

nella valutafonden, IMF, en ny prognos för tillväxten i den globala

ekonomin. Läget förbättras 2014, men osäkerheten är stor. Oroväckande är att revidering av utvecklingstakten främst sker i tillväxtländerna. Det är de länder som under senare år drivit upp efter-frågan på våra produkter genom stora investeringar i infrastruktur, industrier och byggnader.

World Steel Association har sänkt prognosen för stålanvändning 2013 och 2014. Inte på det globala planet men väl för Europa som är vår viktigaste marknad. Här föll efterfrågan med tio procent förra året. I år väntas en minsk-ning med 4 procent, för att nästa år vända till en blygsam tillväxt. Stålpro-ducenternas smala lycka kan vara att ett ökat utbud av järnmalm sätter press på järnmalmspriset. Bara i Australien pågår en expansion av gruvnäringen som motsvarar tio LKAB.

Det råder således stor osäkerhet om hur marknadsförutsättningarna kom-mer att utvecklas nästa år. Men det spelar egentligen ingen större roll. Oavsett vad som händer måste LKAB fokusera på det som vi har möjlighet att påverka; att leverera enligt plan och säkerställa att vi får rätt pris för våra produkter samt sänka våra kostnader. Det senare kommer vår ägare att utvär-dera hos oss.

ATT LKAB PÅVERKAS AV VAD SOM HÄNDER i omvärlden är ingen nyhet. Men även om världsekonomin är i gungning så ligger framtiden i våra egna händer. Vi behöver förbättra vår konkur-renskraft för att stå starka framöver.

”Koll på kostnaden är grunden till vår konkurrenskraft”KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, GROUP CONTROX

CITATET

TUMMEN UPP … för minskad korttids- sjukskrivning i LKAB. Minskningen är en halv procent från april till augusti 2013.

LEDARE LKAB 370 SÄKERHET SAMTALET ENERGI ARBETSMILJÖ HÄLSA & FRITID

På LKAB:s bolagsstämma beslutades om ett mål att produktionskostna-den per enhet ska reduceras med 20 procent mellan 2012 och 2015. Till det beslutades även om en höjning av må-let för avkastning på eget kapital från 10 procent till 12 procent. Det ställer tuffa krav på oss som arbetar i LKAB. Vi måste vara konkurrenskraftiga, lönsamma och våra investeringar ska betala sig.

Ett framtida scenario kan vara att ef-terfrågan på järnmalm slår nya rekord och priset följer med upp. Men med ett negativt scenario blir det tvärtom. Då vill det till att vi verkligen har koll på våra kostnader eftersom det är grunden till vår konkurrenskraft.

Den budget som vi nu sätter måste visa att vi är på god väg att uppnå vårt kost-nadsmål. Klarar vi det kommer vi att stå oss väl i konkurrensen och blir min-dre känsliga oavsett vad som händer i omvärlden. Därför är ditt budgetarbete så viktigt.

Ny organisation för magnetitmarknadLKAB. Magnetitförsäljningen för pipecoating och järnsvamp flyttas till LKAB Minerals. LKAB Minerals tar över ansvaret för all för-säljning av magnetit utanför stålindustrin.

Fokus och specialisering är nyckelorden för att utveckla lönsamma och hållbara affärer för koncernen. Som en del i LKAB 37 tar LKAB Minerals från 1 januari 2014 över försäljning-en av magnetit till kunder inom pipe coating och järnsvamp.

– LKAB 37 är en utmaning för hela koncer-nen. När vi är i ett läge att vi kan leverera 37 miljoner ton har marknadsavdelningen uppgiften att finna avsättning för produk-terna. Det innebär att koncernen måste sälja 11 miljoner ton mer än vi gör idag, dessutom med en annan mix av produkter eftersom vi inte har kapacitet att förädla allt till pellets, säger Peter Schmid, marknadsdirektör.

– LKAB Minerals är specialiserade och har unik kunskap inom de applikationer utanför stålindustrin där magnetit kan användas, säger Peter Mörtlund, affärsområdeschef i LKAB Minerals.

– Denna omorganisation av försäljningen innebär bara fördelar. LKAB Minerals bidrar till den offensiva tillväxtplanen och LKAB:s marknadsavdelning kan fokusera helt och hållet på att utveckla försäljningen till kun-der inom stålindustrin, säger Peter Schmid.

MAURITZ MAGNUSSON

SVARAR

Har du testat någon ny diet?Ulf Halldén, Svappavaara, driftchef:

– Nej. Jag har andra prioriteringar än att fokusera på dieter.

Lars Brunström, Kiruna, produktionsledare:

– Nej. Jag håller mig till en husmansdiet.

Ulf Kumpula, Kiruna, gruvoperatör:

– Kommer aldrig göra det. Jag mår bra och ser ingen anledning till det.

Oavsett vad som händer måste LKAB fokusera på det som vi har möjlighet att påverka

KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, GROUP CONTROL

Peter Schmid, marknadsdirektör. Foto: LENNART JÖNSSON

LKAB Wassara har fått ny VD LKAB. Stefan Swartling tillträdde som ny vd på LKAB Wassara den 27 september 2013. Han efterträder Peter Schmid.

Stefan är 49 år och bor i Stockholm med sin familj. Innan han kom till LKAB Wassara som marknadschef i mars 2012 arbetade han på Xylem, tidi-gare ITT Flygt Pumpar.

– Att kliva in i vd-rollen är en vi-dare utmaning inom LKAB Wassara. Wassara är ett fantastiskt företag med unika produkter och stor till-växtpotential med hela världen som marknad. För mig skulle det vara svårt att hitta en bättre arbetsplats, säger Stefan.

KENT BOSTRÖM

Stefan Swartling.

Ny miljöchef i LKABLKAB. Linda Dahlström är ny miljöchef i LKAB. Hon är civilingenjör i teknisk biologi med miljö-inriktning från Umeå universitet.

Linda Dahlström har va-rit verksam i LKAB sedan 2005 bland annat som kvalitetsingenjör, labora-toriechef och gruppchef för Yttre miljö.

– I LKAB har miljöfrå-gorna mycket hög priori-tet. De är en viktig del i vårt arbete för en hållbar utveckling, säger Anders Furbeck, direktör för Hållbarhet i LKAB.

Maria Ödalen Östlund

Linda Dahlström.


250 000kubikmeter sprutbetong gör LKAB till världens största producent av sprutbetong. Den allra största delen av betongen armeras med stålfiber och används till bergför-stärkning i gruvorna.

Verksamhetssystemet och Arena = sant!LKAB. Ett personligt intranät med verksamhetssystemet bara ett klick bort väntar på att få lysa upp din tillvaro.

Ett intranät med en vassare sök-funktion, kommentarer, sidor för samarbete inom grupper och ett processbaserat verksamhets-system blir verklighet. Lanse-ringen av Arena och verksam-hetssystemet inleds i november. Arena ska ersätta Insidan.

Inför lanseringen hålls infor-mationsträffar för bland andra ledningsgrupper och fackfören-ingar. På ett Arenamöte deltog Eva Anttila, processingenjör på KK2/KK3 i Kiruna. Eva har ef-terlyst en kommunikationsyta mellan processoperatörer och tekniker där man skulle kunna diskutera ändringar som görs i styrsystemen.

– Eftersom vi jobbar skift är det svårt att ha möten. Vi har letat efter en digital mötesplats och nu ska vi prova en teamsite på Arena. Här kan vi bland annat skriva korta nyheter, dela dokument och kommunicera inom gruppen. Jag tror det blir en bra lösning för oss, säger Eva Anttila.

Varje enhet har utsett kon-taktpersoner för Arena och verksamhetssystemet. Kontakt-personerna kommer att drillas lite extra i verktygen och de blir enheternas nyckelpersoner vid övergången från de gamla intranäten och V@L.

– Systemen kommer att leva parallellt under en tid. Målet är

att stänga gamla V@L och våra tre intranät Insidan, Driftsnytt och Insite våren 2014, säger Per Lidström, projektledare för verksamhetssystemet.

LKAB Wassara påbörjade ett kartläggningsarbete med pro-cessbeskrivningar redan innan det nya verksamhetssystemet var aktuellt, men har fram till nu inte använt ett sammanhål-lande system. Jonas Eriksson på LKAB Wassara är dotterbo-lagets delprojektledare för nya verksamhetssystemet och även kontaktperson för Arena.

– För oss kunde inte tajming-en ha varit bättre! Nu får vi direkt tillgång till ett modernt verktyg, som kommer att bli en stor hjälp i vårt dagliga arbete. Det är som att få en sportbil i present på 18-årsdagen, säger Jonas Eriksson.

TINA BENSON

Utbildning av delprojektledarna i det nya verksamhetssystemet pågår för fullt. Fr v Peter Popper, Jojnas Eriksson, Cecilia Jernunger och Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON

Jonas Eriksson. FOTO: ANN-CATHRINE HIRVELÄ-LANTTO

Fredrik Törnlind och Josefin Henriksson jobbar med underhåll i egen regi. Det sparar pengar och ökar engagemanget. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Eget arbete spar pengarMALMBERGET. Med färre entreprenad-timmar har sektionen för underhåll av förädlingsverken i Malmberget mins-kat löpande kostnader med närmare fyra miljoner kronor det senaste året.

– Vi har tillsatt vakanta tjänster och övergått till att göra mer arbete i egen regi, säger Torbjörn Ahnqvist, sek-tionschef.

I september i fjol hade budgeten för underhåll överskridits på avdelningen. Torbjörn Ahnqvist och hans medar-betare bestämde sig för att se över verksamhetens arbetssätt.

Antalet entreprenadtimmar och materialkostnader hade dragit iväg. Gruppen beslutade därför att låta med-arbetarna ta större ansvar och minska på externa tjänster. Idag görs mer jobb i egen regi.

– Personalen har gjort ett riktigt bra arbete och vi ser inga tecken på att några berg med arbetsordrar byggs upp, säger Torbjörn Ahnqvist.

Resultatet det senaste året är att de

löpande entreprenaderna minskat med 9 000 timmar. Den största kostnads-sänkningen har gjorts i anrikningsver-ket. Detta beror främst på att det inte finns några vakanta tjänster och att engagemanget har ökat på arbetsplat-serna.

Enligt Torbjörn Ahnqvist finns fler timmar att hämta hem.

– Jag är övertygad om att det finns en stor potential att sänka kostnader-na ytterligare, särskilt antalet entre-prenadtimmar. Den enskilda individen har stor betydelse för resultatet.

– När det gäller material har vi inte lyckats. Där finns mer att göra, till exempel genom materialval, bättre avtal eller alternativa leverantörer. Vi samarbetar med inköpsavdelningen för att hitta en bra lösning, säger Tor-björn Ahnqvist.

– Det är allas vårt ansvar att försöka optimera våra verksamheter och att fila på våra arbetssätt, säger han.

ULRIKA WESTERBERG

Personalen har gjort ett riktigt bra arbete och vi ser inga tecken på att några berg med arbetsordrar byggs upp

ANSVAR

1ton minskas vikten per malmvagn med hjälp av höghåll-fast stål. Därför kan vagnen lastas med ett extraton pel-lets istället. Det betyder 68 ton mer last per tågsätt, eller 296 000 ton per år som i sin tur sparar 42 tågsätt per år.66

GWh, miljoner kilowattimmar är den totala energiförbrukningen på Malmbanan per år. Med ett nytt system för tågoptimering ska energiförbrukningen minskas med 20 procent.



Maritha Mossberg: Dags för mr Banting igen…

Väst-världens människor håller på att äta ihjäl sig

Sommarens glass, godis och ”gofika” eller vad som nu har slunkit ner, ska jobbas bort.

Alla söker sin egen metod bland det ofantliga utbud av dieter och viktminskningstips som strömmar över oss. Ska jag välja medelhavs-maten, någon pulverdrinkdiet, äta fem dagar i veckan ”svälta” två, eller någon av alla dessa bokstavskombi-nationer? Eller ”bara” försöka sätta in mindre och ta ut mer? Det finns till och med en diet som förespråkar att bara äta bröd och pasta. Metoder-na är många. Visst, vikten minskar säkert men hur fungerar det att hålla vikten efter en dietperiod. Och hur står jag ut med att vara hungrig och sugen. Kanske det kräver en hel livsstilsförändring. Det sägs att det tar tre veckor att ändra en vana. Men hur svårt är det? Prova att sätta ner det andra benet först i byxbenet nästa gång du klär dig. Det känns helt bakvänt, men du vänjer dig. Ordet banta används inte så ofta, nu talas om dieter, livsstilsförändring etcetera. För ett par hundra år sedan levde en man i England som hette William Banting, (1797 – 1878). Han hade stora problem med sin övervikt och bestämde sig för att äta enbart biff och utesluta socker och stärkel-serik mat, som bröd och potatis och Williams vikt minskade. Även hans metod gick ut på att göra av med mer energi än vad som togs in. Och härifrån har vi tagit ordet ”banta”. Västvärldens människor håller på att äta ihjäl sig medan minst ett par miljarder saknar mat. Det går knappt att titta på tv en kväll utan att antingen se ett matprogram eller ett ”håll dig i form” program. Tid-ningarna är proppade med tips för att minska vikt och midjemått. Men också fyllda av recept med grädde, smör och socker. Nu är det snart dags igen – för fredagsmys.

LKAB. Ett nytt projektverktyg för LKAB har ”smugits” igång. Verktyget ska göra det enklare att starta, driva och följa upp projekt. Upplägget är gra-fiskt – bara att klicka, fylla i uppgifter och starta ett projekt.

– PIL är ett användarvänligt IT-verktyg för alla som driver projekt i LKAB, säger Ann-Helen Köhler, projektavdel-ningen och Leif Johansson vid LKAB:s IT-avdelning.

De har arbetat gemensamt med det nya verktyget på uppdrag på enheten för Teknik & Affärsutveckling.

I PIL samlas all projektdokumentation på ett ställe tillgängligt för projektets medlemmar, även externa deltagare. Verktyget gör det enklare att följa projektens mål och de övergripande målen för LKAB. Den röda tråden blir synlig samtidigt som verktyget är ett styr- och ledningssystem för att kvali-tetssäkra projektverksamheten.

– Framförallt blir projektarbetet kvalitetssäkrat. Systemet spar även tid, säger Ann-Helén.

PIL står för Projektstöd i LKAB. I LKAB är många entreprenörer och konsul-ter kopplade till projekten. De får nu samma överblick som LKAB:s medarbe-tare, givetvis efter behörighet.

– I LKAB finns mycket information i databaser i gamla system. De är också kopplade så att de kan användas i PIL, säger Leif Johansson.

MAURITZ MAGNUSSON

Nytt projektverktyg – en PIL i planeringen!

Ann-Helen Köhler och Leif Johansson använder det nya projektstödet PIL. Foto: MAURITZ MAGNUSSON

KIRUNA. Att bärga en Toro är ofta förenat med trubbel. Avdelningen för skivservice stöter på problem vid bärgning av eldrivna Toromaskiner, som används vid raslastning.

– Felparkerade bilar försvårar arbetet. Lastmaskinerna kommer inte fram, säger Elof Kemi, serviceman.

Förbudsskylten mot parkering lyser skarpt vid sidan av vägen till verkstaden. Så gör även parkerings-skylten strax framför där man fritt får parkera i mån av plats. Trots tydliga anvisningar står en silverfärgad pickup felparkerad vid Veckobladets besök på 775-metersnivån vid verkstaden för raslastaren.

– När bilen står som den står kom-mer vi inte fram med lastaren utan att först flytta på den, säger Elof Kemi.

Situationen är vanlig och arbetsgrup-pen kan stöta på uppåt fyra-fem felpar-keringar på samma gång, ibland med nycklarna medtagna från fordonet.

– Vi kan få arbeta med att flytta

fordon i 30 minuter innan vi kan köra in till verkstaden.

Raslastaren bärgas till och från verk-staden vid service, driftstörningar och reparationer. I samma stund som sta-ben begär en bärgning behöver arbetet sättas igång. Lastaren ska alltid vara i produktion utan onödiga uppehåll. Eftersom lastmaskinen är eldriven via kabel, kan den inte lämna lastplatsen för egen maskin utan måste bogseras. Det ställer krav på smidig väg för bärgarlaget. Den eldrivna raslastaren, Sandvik Tamrock Toro, är nära fyra meter bred med skopan inkluderad.

Vägen vid verkstaden är inte mer än sju meter. Det lämnar små marginaler och sikten är starkt begränsad.

– Det har hänt att vi kört på fel-parkerade bilar, hittills utan några personskador. Allt vi efterlyser är att man tänker till innan man parkerar. För allas skull, säger Elof Kemi.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Maskin: Sandvik Tamrock Toro LH625E.Vikt: 77,5 ton.Last: 25 ton. Volym: 10 kbm. Drift: El.Motor: 315 kW. Pump:2x75 kW.Effekt: 620 hk. Hydralik: 700 liter olja.Bärgning: Förbil med orange och röda blinkljus.

Möten med parkeringstrubbel

Elof Kemi.

Bärgarna arbetar med små marginaler och sikten är begränsad. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON


08 VECKOBLADET # NR 6 2013

SVARAR

Har du varit sjuk men ändå gått till jobbet?Lars Eriksson, chaufför på transporten i Malmberget:

– Ja, det var billi-gast så. Men det var väldigt länge sedan, så där 15 år sedan.

Därefter har jag stannat hemma när jag är sjuk.

Ingemar Stöckel, avtalschef personal:

– Ja, när jag varit lite smått förkyld. Jag hade mycket att göra på jobbet.

AnnChristine Lindgren, avdelningschef personal

utbildning:– Ja, det var i våras. Jag visste inte hur sjuk jag var förrän

jag kom hem. Sedan låg jag nedbäddad med feber en vecka.

SJUKFRÅNVARO INOM LKAB:Långtidsfrånvaro – mer än två månader 0,5 procent i april 2013, oförändrat i augusti 2013.Korttidsfrånvaro – enstaka da-gar 2,9 procent i april 2013 minskat till 2,4 procent i augusti 2013.Frånvaro efter sju dagar kräver läkarintyg.Rehabilitering: Frånvaro vid fler än sex tillfällen under tolv månader kräver att arbetsgivaren är skyldigt att göra en rehabilite-ringsutredning som undersöker orsak och behov eller förändring av arbetsmiljön.Anmälan om sjukdom: Ska alltid ske så tidigt som möjligt första sjukdagen till närmaste chef. Vid sjukdom finns möjlighet att vara frånvarande halv dag.

Samtal minskar frånvaro

”Det viktigaste för oss chefer är att våga ta samtalet”, säger Leif Johansson. Foto: MARITHA MOSSBERG

LKAB. Att våga ta samtalet är det viktigaste verktyget för att minska korttidsfrån-varon. Statistiken visar att det fortfarande är de yngsta medarbetarna som har den högsta korttidsfrånvaron. Men glädjande nog har den totala korttidsfrånvaron för sjukdom minskat sedan april i år.

– Vi ser ut att vara på väg åt rätt håll, konstaterar Greta Lereni-us, rehabiliteringssamordnare på LKAB.

Det är chefernas ansvar att hålla kontrollen över sjuk-frånvaron. Leif Johansson är produktionschef i Malmberget med 24 arbetstagare som han ansvarar för.

– Vi måste våga ta samtalet, det har effekt för att hjälpa och stötta personalen och det är chefens ansvar, säger han.

I april i år började arbetet med att minska korttidsfrån-varon för sjukdom i LKAB. Den mest effektiva åtgärden har varit just samtalet mellan chef och medarbetare.

Korttidsfrånvaron har mins-kat hos de yngre. I april var siffran 4,1 procent jämfört med september då frånvaron hos de yngre sjunkit till 2,8 procent. Men fortfarande är det de yngre som oftast anmäler sjukdom för kortare perioder. Arbetet fortsätter för att minska från-varon.

– Alla chefer bör utbildas i samtal med arbetstagarna, i

att ta ut statistik och introdu-ceras i sitt ansvar, säger Greta Lerenius.

– Som chef är det enkelt att hålla koll på korttidsfrånvaron genom tidswebben. Löneadmi-nistratörerna hjälper till med hur du går till väga, säger Leif Johansson.

Fackföreningarna finns med i arbetet med att minska sjuk-frånvaron.

– Det är på väg åt rätt håll vad gäller att minska kort-tidsfrånvaron, säger Cristin Ranestål IF Metall.

LKAB är mycket framgångs-rika med rehabiliteringsarbetet gällande långtidsfrånvaron som stadigt minskat de senaste åren.

MARITHA MOSSBERG

VECKOBLADET # NR 6 2013 09

ETT STENHÅRT

KIRUNA. Skrotarna säkrar arbetsplatsen för alla som befinner sig under jord. Det är en ingenjörskonst att kunna bemästra och läsa berget. – Du kan slarva en gång och då kan det vara kört, konstaterar Elin Kiviniemi, skyddsskrotare sedan ett år tillbaka.

HANTVERK


Torbjörn Kuosmonen, Peter Nyström och Staffan Hahr i samråd. Kommunikationen är en viktig aspekt i säkerhetsarbetet.

Torbjörn Kuosmonen har jobbat på LKAB sedan 1979 . Bergvana är viktig.

Elin Kiviniemi och hennes kollega Peter Nyström skrotar samtliga vägar och fasta anläggningar under jord. Här får ingen passera innan skrotarna har säkrat arbetsplatsen. Foto: FREDRIC ALM


I skrotarnas kur på 740-metersnivån i Kirunagruvan har dagen precis börjat. Rasskrotarna har besiktat last-ningsskivorna och gett grönt ljus till lastarna så att de kan bearbeta nattens sprängningar.

– Det är vi som säkrar arbetsplatsen, för oss själva och för alla andra som kommer efter oss under jord, berättar Elin Kiviniemi.

Elin är nytillskottet i gruppen och trivs som fisken i vattnet.

– Det är ett jätteroligt jobb, fritt men under ansvar. För att kunna trygga säkerheten för alla som befin-

ner sig nere i gruvan krävs en stor dos bergvana.– Man räknar med att man kan lära sig hantverket

på fyra år, men med bergvana kan det gå fortare, säger Staffan Hahr, produktionschef för skydds- och rasskrotarna.

Kraven på skrotarna kan tyckas vara tuffa men är nödvändiga. Eftersom skrotarna är de första att besikta berget efter nattens spräng-ningar får ingenting lämnas åt slumpen.

– Man måste alltid läsa av berget innan man påbörjar ett arbete och diskutera med sin kollega. Därför är kommunikatio-nen jätteviktig, säger Torbjörn Kuosmonen, rasskrotare.

SKROTFAKTA

Två arbets-grupper: Skyddsskrotare och rasskrotare. Arbetsområde: Hela gruvan inklusive en del platser ovan jord. Skrotning: Maskinskrotning samt handskrot-ning med spett. Antal: 14 stycken varav skyddsskrotarna utgör tre stycken.

Inom några år står dock organisationen

inför en stor generations-växling och därför efterlyses

fler skrotare. – Medelåldern här är hög och

samtidigt är erfarenheten stor, berättar Staffan som välkomnar fler att söka sig till skrotningen.

Elin och hennes kollega Peter Ny-ström är juniorerna i arbetslaget med ett respektive fyra års erfarenhet av arbetet.

– Jag trivs jättebra, säger Peter. Skyddskrotarna besiktar och skrotar

samtliga fasta anläggningar och vägar under jord. Rasskrotarnas arbetsom-råde håller sig inom lastningsskivorna.

– Jag är inte så van att se oförstärkt

berg och i början tyckte jag att allt naket berg var dåligt, skrattar Elin och fortsätter:

– Men man lär sig ganska snabbt, dåligt berg har ofta en annan färg, det ser liksom dött ut.

Torbjörn Kuosmonen menar att arbetssituationen förbättrats avsevärt de senaste åren.

– Du behöver inte gå långt tillbaka för att märka skillnad. Nu är allt så bra förstärkt.

Samtliga i arbetslaget är eniga om att fler skrotare behövs och därför har de ett väl fungerande lärlingssys-tem med fokus på säkerheten.

– Du släpps aldrig ensam här, kan-ske på skithuset, skrattar Torbjörn.

JOSEFINE EJEMALM Foto: FREDRIC ALM



KIRUNA. Victoria Aidanpää kommer för evigt att bli historisk som personen som var med om att skapa den första etappen i nya Kiruna. Tillsammans med ett projektteam ska hon leda och ansvara för bygget av Kirunas nya stadshus.

5 Om du fick bestämma, hur skulle ditt nya Kiruna se ut?

– Jag är imponerad över hur stan är planerad idag. Från vilket håll du än kommer får du en fin siluett över staden. Karaktären för Kiruna är våra fantastiska vyer. Jag skulle gärna se att vi bevarade det. I vårt nya centrum får det gärna vara butiker på mark-plan och lägenheter ovanför. Sedan affärerna stängt blir det inte helt öde och folktomt. En järnväg in till Kiruna centrum för att ha en bra tillgänglig-het till nya centrum är viktig.

6 Vad tycker du om LKAB som arbetsgivare?

– LKAB ger mig en trygghet genom att vi delar med oss av kunskap och erfarenheter. Som anställd ges jag förtroendet att tänka i nya banor. Alla är så hjälpsamma. Det är en jättebra arbetsgivare, med en hel del förmå-ner för enskilda såväl som för hela familjen.

7 Vad betyder ENA för dig? – Engagerad är att sprida engage-

manget till andra. Nytänkande handlar om att våga lyfta sina tankar. Ansvar är att ro i hamn ett uppdrag, där alla berörda finns med i samma båt.

8 Hur ser dina framtidsdrömmar ut?– Tänk att få ansluta den nya

järnvägen till Kirunas nya centrum? Jag vill gärna fortsätta vara en del av framtidens Kiruna.

JOHANNA FOGMAN

1 Hur hamnade du på LKAB?– Jag gjorde mitt examensarbete

för LKAB och arbetade i verken under somrarna. När jag var färdig med min utbildning fick jag jobb som projek-teringsledare, därefter projektkoor-dinator och sedan projektledare. Jag har varit inblandad i samhällsomvand-lingsprojekt i princip från början med alltifrån ny infart för tung trafik till nya järnvägen.

2 Vilka är dina arbetsupp- gifter idag?

– Jag ska leda projektet nytt stadshus i Kiruna. Det vinnande bidraget Kristal-len utsågs av en jury i en arkitekttäv-ling. Nu startar ett samverkansprojekt med Kiruna kommun där LKAB är ansvarig byggherre. 2016 är det över-lämning och inflyttning.

3 Vad är det bästa med ditt jobb?

– Alla duktiga och kompetenta männi-skor jag möter i min vardag. Vi är alla olika, men kompletterar var-andra. Tjusningen med mitt arbete är att alla projekt blir ett avtryck. Kirunas nya stadshus blir min största utma-ning hittills.

4 Hur känns det att få vara med om att skapa en del av nya Kiruna?

– Jag inser att jag kommer att få vänja mig vid uppmärksamheten kring nya stadshuset. Det känns hedrande och fantastiskt att få förtroendet att leda detta projekt. Jag är väldigt mån om att de som ska arbeta och verka i nya stadshuset är med på banan hela tiden och känner sig delaktiga.

Namn: Victoria Aidanpää.Ålder: 39 år.Yrke: Projektle-dare inom sam-hällsomvandling och infrastruktur (sedan 2008).Utbildning: Pro-jektingenjör via Luleå Tekniska Universitet (exa-men 2006). Anställd inom LKAB sedan: 2006 (vikarie sedan 1997).Bor: I villa på triangelområdet i Kiruna.Familj: Sambo och en son på 10 år. Fritidsintres-sen: Att resa med familj och vänner, upptäcka nya ställen och skapa nya kontakter. Bästa egenska-per: Uppmärk-sam lagspelare.

VECKOBLADET # NR 6 2013 13

Victoria Aidanpää är med om att skapa en en del av nya Kiruna. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Tjusningen med mitt arbete är att

alla projekt blir ett avtryck


VICTORIA BÄR KIRUNAS VARDAGSRUM I SIN FAMN

ENGAGERAD

FAKTA:Kirunagruvan: 4 krossarMalmberget: 6 krossarEffekt: 355 - 650 kWKapacitet: 3 000 ton per timmeGrovlek in: 1 x 1 meterGrovlek ut: 1 x 1 decimeter


SVARAR

Är din arbetsplats jämställd?Alanko Sakari, förslagsansvarig, Kiruna:

-Ja , det är den.

Göran Oja, controller, Kiruna:

-Vi är jämställda. Jag ser ingen skillnad på grund av könen.

Sixten Rönnebro, tekniker, Kiruna:

Nej, vi är inte jämställda. Vi är övervägande män.

SVARAR

Vad tycker du om förslaget till nytt stadshus i Kiruna?Nina Erkki, marknadschef hos LKAB Fastigheter,

Kiruna:– Formen tilltalar mig. Kul med nytän-kande. Kommer att

skapa uppmärksamhet.

Fredrik Björkenwall, kommunikatör, Kiruna:

– Väldigt intressant arkitektur. Kul att de bibehåller Kiru-nas vardagsrum, en

öppenhet.

Maria Fjellborg, utvecklings-ingenjör, Kiruna:

– Det jag sett verkar visualisera en plats för möten mellan människor. Nu vill

jag uppleva det i verkligheten.

Jakten på gruvskrotetKiruna. Förstärkningsbultar som ham-nar i produktionen kan få förödande konsekvenser. Därför måste alla i gruvan bli framgångsrika skrotjägare. – Alla måste ta sitt ansvar i samt-liga led, uppmanar Per Brännman, sektionschef på bergtransporten.

Bergförstärkningen, är kuggen i hjulet när det kommer till säkra arbetsplat-ser under jord. I och med den ökade förstärkningen drabbas gruvkrossarna av mer skrot. Bultar och förstärknings-nät skjuts ned vid produktionsspräng-ningarna, lastas ut tillsammans med malmen och hamnar på villovägar i produktionen.

– Vi måste fånga skrot så tidigt som möjligt i flödet. Till att börja med måste lastningsskivorna vara fria från skrot men det är väldigt svårt att upp-täcka inifrån lastmaskinen då sikten är begränsad, konstaterar Per Brännman.

Skrot som fastnar i krossar eller skär sönder transportband kan få förödan-de konsekvenser. I värsta fall kan en hel nivå bli stående, vilket skedde den 12 augusti i år.

– Det var ett förstärkningsnät som fastnade i krossen, berättar Niclas Jo-hansson, krossmaskinist, som arbetade med att avlägsna förstärkningsnätet under två långa skift.

Den nya huvudnivån på 1365-meters-nivån är särskilt känslig för störningar då endast en kross är i drift. Det inne-bär att ”lite skrot” kan orsaka långa avbrott som drabbar hela huvudnivån.

– Vi har påbörjat ett skrotprojekt för ett år sedan men vi behöver ta ett omtag, säger Brännman.

– Ett bandhaveri innebär en ståtid på minst 16 timmar, konstaterar Brännman.

Dagens fångs: En bråkdel av det skrot som passerar krossen fångas upp. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Därför är ordning och reda nyckel när det kommer till att säkra arbets-platsen från skrot. JOSEFIN EJEMALM

Skrotfri kross: Varje timma passerar 3 000 ton sten krossen.

Återvinst för gruvluftenKIRUNA. Det finns stora energivinster att göra på att ta tillvara värme från ventilationen av gruvan. Uppvärm-ning av luften är en av LKAB:s stora energikostnader.

Kristofer Linder fick en förfrågan från LKAB om att titta närmare på möj-ligheten till värmeåtervinning i en station för gruvventilation. Det blev ett examensarbete som omvandlades till ett projekt. Kristofer fick som nyanställd möjligheten att bli projekt-ledare.

Värmeåtervinningen sjösattes i veckan på en av stationerna, KV522 i Kiruna. Slår det väl ut kommer tekni-ken att byggas ut inom LKAB.

– Energin i returluften har tidigare inte tagits tillvara utan bara släppts ut i atmosfären. I projektet tar vi tillvara

energin och värmer upp luften som ska ned i gruvan. Om allt fungerar bra undersöker vi nästa station, säger Kristofer Linder.

Potentialen för värmeåtervinning är stor i båda gruvorna. I Kiruna används spillvärme från pelletsverken medan Malmberget hittills använder olja och el.

– Besparingen blir stor i båda fallen, säger Kristoffer Linder.

Värmeåtervinning av gruvventila-tion är en investering på mellan åtta och tio miljoner kronor per station och en beräknad besparing på fem gigawattimmar per år.

– I pengar är det en besparing på cirka tre miljoner kronor per år, vilket ger en relativt kort återbetalningstid, säger Daniel Brännström, ansvarig för gruvfläktstationerna.

MARIA ÖSTLUND

Nu ska värmeåtervinning på gruvfläktstationer spara miljoner och massor av energi. Bakom pilotprojektet står Daniel Brännström, ansvarig för gruvfläktsstationer, och projektledare Kristofer Linder. Foto: FREDRIC ALM

Luften som kommer upp från gruvan är uppvärmd. Energin går att återvinna.

NYTÄNKANDE



Mats Pessa, Jim Fjällborg och Fia Lindroos i kontrollrummet på 775-metersnivån. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Fia Lindroos är nöjd med det nya systemet som spar både energi och pengar.

Mats Pessa visar hur styr-systemet är uppbyggt.

Jim Fjällborg trimmar in nya systemet.

MALMBERGET. Varje sekund pumpas 1 100 kubikmeter frisk uppvärmd luft ned i gruvan i Malmberget.

Det betyder 1,1 miljoner liter frisk luft i sekunden – eller 87,5 miljoner liter luft per minut. På ett år pumpas 46 miljarder kubikmeter eller 46 miljoner ton luft ned. Fläktkapaciteten

är enorm och det blåser friskt i ventilationsortarna.

Men även om volymen är hög kan styrningen av ventilationen i gruvan förbättras. Roland Winsa, projektledare, och Ronny Hen-riksson, brandingenjör, arbetar med ett projekt för att säkerstäl-la friskluftsystemet och förbättra styrningen av luftströmmar med avskild rökgasevakuering för

att öka gruvans säkerhet. Till projektet hör en ny branddepå på M1250.

Hela projektet är kostnadsberäk-nat till i storleksordningen 340 miljoner kronor i tre etapper.

– Det är viktigt att brandrök kan ventileras bort via schakten så att den inte kommer i kontakt med människor eller hindrar

Effektivare ventilation och ny brandstation på M1250evakuering i snedbanan, säger Ronny Henriksson.

– Effektivare ventilation ger också bättre luft på arbetsplat-serna. Projektet skall förbättra både hälsa, säkerhet och arbets-miljö, säger Roland Winsa.

Hela ventilationssystemet skall övervakas och styras från en utö-kad mediacentral ovan jord.

Andra förbättringar är dubb-

lerad elmatning, parkeringar med sprinkler och en branddepå byggs på M1250. En ny brandbil är redan upphandlad.

– Depån förkortar insatstiden för LKAB:s industribrandkår mycket. LKAB tar nu flera steg mot en säkrare gruva i Malmber-get, säger Ronny Henriksson.

MAURITZ MAGNUSSON

Roland Winsa och Ronny Henriksson jobbar med förbättrad ventilation i Malmberget för en säkrare gruva. Foto: MAURITZ MAGNUSSON

NYTT VENTILATIONSSYSTEM KUJLuftmängd: 2 000 kubikmeter per sekund.Elbesparing: 4,7 GWh/år. Fjärrvärmebesparing: 2,6 GWh/år.

Frisk luft med nytt ventilationssystemKIRUNA. I över 20 år har styrsystemet för ventilation försett Kirunagruvan med frisk luft. Nu har det gamla systemet gjort sitt. Det nya ska förbättra styrningen och spara energi.

Varje sekund pumpas 2 000 kubikme-ter frisk luft ner i Kirunagruvan. Styr-ning och övervakning av ventilationen är en viktig del för att kunna arbeta under jord.

– Det nuvarande styrsystemet för gruvventilation har tjänat LKAB i över 20 år. Systemet är föråldrat och det går inte att få tag på reservdelar. Samtidigt är ventilationsschakten hårt belastade. Fläktar saknar styrning och blåser ibland i onödan. Bättre styrning kan avlasta luftschakten, säger Jim Fjällborg, ventilationstekniker.

Systemet styr till- och frånluftventila-tion i brytområden, snedbanor och transportvägar. Idag saknar cirka 200 fläktar styrning.

– Fläktar utan styrning ökar el- och fjärrvärmeförbrukningen eftersom de är i konstant drift. Nu kan vi kan styra luften dit den verkligen behövs, säger Fia Lindroos, projektledare.

Drifttiden för en fläkt väntas minska med upp till åtta timmar per dygn.

– Vi får ett modernare system, anslutet till WLAN, som har möjlighet att ta in fler signaler, säger Mats Pessa, ventilationstekniker.

Mätningar görs på skivorna efter en skjutning för att se hur fort det går att vädra ut spränggaserna.

– Idag går personalen in och börjar arbeta cirka fem timmar efter en skjutning. Framöver kan vi kontrollera utvädringstiden mer noggrant, säger Jim Fjällborg.

Det nya systemet kan stänga av fläktar tillfälligt där folk inte är, vilket spar energi. Det finns fler fördelar:

– Skulle det börja brinna kan vi stänga av fläktar i närheten så att röken inte sprids, säger Mats Pessa.

Systembytet började i september. På en första skiva på 1022-metersnivån pågår inkörning i testmiljö.

– Det blir enklare för oss att arbeta. Det är ett modernt system med säkrare kommunikation och vi kommer att spara både energi och pengar, säger Jim Fjällborg. JOHANNA FOGMAN


Tack!Ett stort tack till alla mina arbetskamrater i Svappavaara för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Per-Erik Backe

Ett hjärtligt tack till arbetskamraterna på utbildningen för den fina avslutningen med all uppvaktning, tack även till LKAB och bekanta för uppvaktningen vid min pensionering. Kenth Eriksson

Tack för uppvaktningen jag fick på min 50-års dag. Ingen nämnd, ingen glömd.Mats Thornéus

Tack för uppvaktningen som jag fick på min 60-årsdag! Ingen nämnd och ingen glömd.Leo Olsson

Det händer i LKAB:24/10: Jean Pierrs Birat, Europiska stålin-dustrins teknikutveckling, Kiruna.

24/10: Afrikaenheten/UD besöker Kiruna.

5/11: Wood Mackenzie, marknad, besöker Kiruna.

11-12/11: Erdemir, kundbesök, Kiruna.

18-19/11:. Regeringskansliet besöker Kiruna.

21-22/11: Metso, Kiruna.

20/11: PKP-dag i Kiruna.

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget.


SOVRATPå nytt jobb:Jan-Erik Nilsson, produktionschef vid anrikningsverket i Svappavaara.

Håkan Almgrund, produktionschef på tillredningen i Malmberget

Gudrun Bergfors, produktionschef vid gruvplaneringen i Malmberget.

Terttu Kult, produktionschef vid Material-försörjningen i Malmberget.

Maria Sandström, produktionschef vid terminalen i Svappavaara.Kent Nilsson, byggledare vid projekt sam-hällsomvandling Kiruna.

Lediga jobb:Beredare, anläggningar under jord, Malmberget.

Produktionschef, pelletsverk, Kiruna.

Underhållsingenjör el under jord, Malmberget.

Mekaniker LKAB Malmtrafik, Kiruna.

Produktionstekniker, Mining, Komponent-underhåll, Kiruna.

Prospekteringstekniker, Malmberget.

Komponentreparatör, Mekaniska, Kiruna.

Metodutvecklare, Malmberget.

Sommarvikarier 2014, lastmaskinsförare, Malmberget.

HR Advisor, Kiruna.

Strategisk controller, Luleå.

Personalchef, Mining & Logistics, Malmfälten.

Byggnadsarbetare under jord, Kiruna.

Mekaniker under jord, Kiruna.

Produktionschef, spåranläggning, Malmfälten.

LKAB från InsidanMÅNADEN SOM GÅTT:

15/10: Temakväll om minskad damning på Svappavaara informationskontor.

14-16/10: Hälsokickoff i Kiruna, Svappavaara och Malmberget.

9/10: LKAB Minerals tar över ansvar för all försäljning av magnetit utanför stålindustrin.

7/10: Strategidagarna med Lars-Eric Aaro inleds.

1-3/10: Svemins miljökonferens i Kiruna.

1/10: Nya infarten till LKAB i Kiruna öppnas.

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 15/11 Manusstopp 7 / 11

Maritha Mossberg0970 – 766 44073 – 074 36 45

JohannaFogman0980 – 714 75070 – 342 14 75

MariaÖdalen Östlund0970 – 762 39070 – 319 62 39

UlrikaWesterberg0980 – 713 59070 – 342 13 59

Mauritz Magnusson0970 – 765 22076 – 844 57 92

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Anders Lindberg Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk

SVARAR

Hur mycket rör du på dig under fritiden?Catja Koponen, besöks- koordinator i Malmberget:

– Jag rör på mig så mycket som möjligt med två små barn hemma. Ägnar mig

mest åt att springa och utöva yoga.

Patrik Johansson, sektions-chef, Malmberget:

– Det varierar med årstiden. Två till tre gånger i veckan trä-nar jag, löpträning

på sommaren och skidåkning under vintern.

Marlene Persson, samord-nare, personal utbildning i

Malmberget:– Jag är mamma till små barn och rör på mig hela tiden. Men

egentligen rör jag på mig för lite när det gäller att motionera.

Dags att byta livsstil– När den första gruppen är klar kommer jag att starta fler ”kom i gång grupper” här i Malmberget, säger Carola Olsson. Foto: MARITHA MOSSBERG

MALMBERGET. Det handlar om vilja, självdisciplin och att inte ge upp för att ändra livsstil. Nu ska de som inte redan tränar nås och bli sporrade att för-ändra sina liv.

Under åtta veckor ska tolv deltagare börja det långsik-tiga arbetet med att förändra sin livsstil. Deltagarna i den nystartade kom-i-gång-gruppen i Malmberget får prova på olika träningsaktiviteter och stöttas på vägen mot ett sundare liv.

– Jag vill nå dem som vill kliva upp ur soffan och behöver stöd och hjälp för att komma igång, säger Carola Olsson, hälsoutvecklare i Malmberget, Luleå och Svappavaara.

För det första görs en hälsoprofil som omfattar ett

frågeformulär om livsstilen, det följs av vägning, kontroll av blodtrycket, mätning av midjemåttet och ett lättare konditionstest.

– På dessa åtta veckor får deltagarna prova olika tränings-aktiviteter. Och att vara med i gruppen betyder ett stöd från andra i samma situation, säger Carola Olsson.

Första passet är spinning, alltså att cykla i grupp på mo-tionscykel, påhejade av käcka tillrop från ledaren att öka takten och att anstränga sig.

– Det är miljoner saker att tänka på. Jobbigt men roligt, säger Tomas Strömberg, efter första träningspasset på cykeln.

Carola har tips för en ändrad livsstil:

– Det viktigaste är att tänka

sunt och skaffa sig en kosthåll-ning som kan hålla livet ut. Att inte hoppa på alla olika dieter som poppar upp. För vi behöver kolhydrater, protein och fett i måttliga mängder, svarar Carola Olsson.

Förutom de gemensamma träningspassen får deltagarna en föreläsning om kost och motion, och erbjudande om ett individuellt träningsprogram som kan användas på Kupans gym i Malmberget. Efter åtta veckor kontrolleras vikt och kondition igen för att se vilket resultat träningen gett. Ytterli-gare uppföljning erbjuds efter sex månader.

– Jag finns hela tiden till hands för stöd och råd för grup-pen, även efter avslutad period, påpekar Carola.

MARITHA MOSSBERG

LKAB Akademi:NOBELPRISTAGARE TILL LKAB AKADEMI

Nobelpristagaren i kemi 2011, Dan Shechtman, besöker i Norrbotten för tredje gången på inbjudan av Ingenjörs- vetenskapsakademin IVA och LKAB Akademi.

Måndag 4 november 2013, start kl. 17.30, Luleå Stadshotell. Anmälan: Per mail till Nicole Johansson senast den 1 november ([email protected])

Tisdag den 5 november, Kiruna, Hjalmar Lundbohmsskolans aula kl 17:30. Insläpp från kl 17:00. Majoriteten av platser-na är vikta åt gymnasieelever, allmänheten i mån av plats. Dan Shechtman. Foto: Fredric Alm


Tina Benson0980 – 710 85070 – 342 10 85

Ylva Sievertsson0980 – 710 73070 – 342 10 73

Josefine Ejemalm070 – 673 49 10

Fredrik Björkenwall070 – 548 49 13

AndersLindberg0980 – 783 55072 – 717 83 55


GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat september

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

tkr

2013: 7 911 kr 2012: 27 037 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 6 okt

KIRUNA

Pelletsverk KK2 2 489 2 889



Anrikningsverk special 450 636

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 2 627 2 362

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 2 607 2 607

Pelletsverk MK3 2 653 2 673

Anrikningsverk till fines ANR 1 024 1 215

Totalt förädlade produkter 18 802 19 761

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 17 328 17 909

Fines (inkl. KMR) 1 474 1 851Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 30 sept

2013 2012

2013 2012Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 6 okt

2013

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2012

PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser.Kvalitetsmål: 96 %Period: 1 jan - 30 sept

K-värde:89,7 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 30 sept

2013 2012

Totalt 2012:73 st

KOMMENTARERPeriod: 23 sept - 6 okt

NORRA, TUSEN TON

Råmalm - 85,5

Pelletsverk KK2 - 5,6

Pelletsverk KK3 + 1,7

Pelletsverk KK4 + 4,0

Svappavaara - 4,6

Specialprodukter ± 0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm - 27,8

Fines (MAF + MAC) - 25,0

MPBO BUV - 33,3

MPBO MK3 - 7,8

12 11

4

12 30

4

1 869

1 643

20 6

60

20 4

21

¹) Bergbrist, överhalning TG9, FU B15, fullt framåt pga. ombyggnad LL3²) Rep. av siktrullar RK-5 samt sligbrist³) Motorhaveri 30TR0072

4) Låg Fe-halt, lastmaskinsbrist5) Haveri trumfilter, rågodsbrist6) Rep inkommande sligledning, rågodsbrist7) Rågodsbrist

¹

²

³

4

5

6

7

13 4

11

5 610

13 14

3

5 862

19 0

21

19 0

06

5242

12 Frisk luft i gruvorna€¦ · Som en del i LKAB 37 tar LKAB Minerals från 1 januari 2014 över...

Documents

Transcript of 12 Frisk luft i gruvorna€¦ · Som en del i LKAB 37 tar LKAB Minerals från 1 januari 2014 över...