101IDÉER FÖR ETT

KOMPETENTARESVERIGE

Hur formas ett samhälle där alla får möjlig-het att lära sig nya saker under hela livet? I den här broschyren ställer vi inte bara frågorna utan ger också svaren: 101 färska idéer om kompetensutveckling.

Vi har tänkt högt och lågt, brett och smalt. Målet är att rusta Sverige för framtiden. Vi måste bli tillräckligt starka för att kon-kurrera med kompetens och inte låga löner.

Läs och tyck till.

Oavsett om du är politiker, arbetsgivare eller arbetstagare – hör av dig om du vill veta mer. Det är för din skull vi gjort den här broschyren.

1Vad kostar inkompetens?

Om insatser för kompetensutveckling verkar dyra, tänk på alternativkostnaden – vad kostar inkompetens?

3Sagt men inte gjort. Varför bidrar inte staten till finansiering av en modell för kompetensutveckling?

Våra politiker har diskuterat och utrett ett nationellt system för kompetenssparande i mer än ett decen- nium, men inget har hänt. Under tiden har olika typer av modeller för kompetensutveckling införts i flera andra länder, bland annat Norge och Danmark.

2Sagt och gjort. Unionen har tecknat avtal om att 0,2 procent av lönen ska avsättas till kompetensutveckling.

Pengar avsätts till kompetensutveckling och kan användas för att söka nya vägar i karriären. Idén är enkel och viktig i en tid när förändringar sker allt snabbare i arbetslivet. Unionen har redan tecknat avtal om att 0,2 procent av lönen ska avsättas till medlemmarnas kompetensutveckling. Fler borde följa vårt exempel och gå från ord till handling.

4För de flesta företag är marknads- och försäljningsstrategier själv-klara. Det borde även en strategi för kompetensförsörjning vara.

Det är människor som löser problem. För att nå företagets mål krävs rätt mix av kompetens. Därför borde alla företag ha en strategi för sin kompetens-försörjning. Den kan innehålla inventering av befintlig kompetens, identifiering av framtida kompetens- behov och en idé om hur företagets kompetens-luckor ska fyllas på ett effektivt sätt.

5Alla har ett ansvar. Så också du.

Individen har ett stort eget ansvar för sin kompe-tensutveckling. Det hjälper att ha en positiv attityd och hela tiden följa hur det egna yrket utvecklas. När efterfrågan på yrkeskompetens förändras på arbetsmarknaden bör var och en tänka över vad det kan få för konsekvenser för en själv.

7HR funktion? Ja, det är ingen dum idé att någon är ansvarig för företagets största utgiftspost.

För många svenska tjänsteföretag är personal- kostnaden den största utgiftsposten, trots det arbetar allt fler på arbetsplatser där det saknas en utvecklad Human Resource (HR) funktion. Med en väl fungerande HR funktion på arbets- platsen får chefer på alla nivåer stöd med att utveckla en strategi för kompetensförsörjning inom det egna ansvarsområdet.

6Om man inte vet vad man kan, är det svårt att veta vad man behöver.

Det är bra att göra en årlig kartläggning av med-arbetarnas kompetens för att ta reda på vad som finns och vad som behöver tillföras för att nå verk-samhetsmålen. Den kan genomföras i utvecklings-samtal eller i samarbete med lokala fackliga repre-sentanter. Det är dock viktigt att tala om varför man gör kompetenskartläggningen. Då undviks onödiga spekulationer om syftet.

8Gärna fast anställning – men ingen vill fastna på samma arbetsplats hela livet.

Det behövs en arbetsmarknadspolitik som tar hän-syn till den som vill byta jobb– inte bara den som måste. Därför ska tillsvidareanställningar även i framtiden vara den vanligaste anställningsformen, samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter ska göra det enklare att byta jobb.

9Låt de som känner medarbetarna bäst hjälpa till med strategin för kompetensförsörjning.

Lokala fackliga representanter har ofta bra kunskap om sin egen arbetsplats, arbetskamrater och de förutsättningar som råder. Det borde företagen dra nytta av när de upprättar en strategi för kom-petensförsörjning. Då minskar dessutom risken för att beslut som påverkar medarbetarna och deras kompetensutveckling fattas på bristfälliga grunder.

10Diskriminering är slöseri medkompetens.

Idag finns det en utbredd diskriminering av personer med utländsk härkomst. Det gör att viktig kompe-tens går förlorad och försvårar möjligheterna till ett framgångsrikt integrationsarbete. Vid sidan av de frivill iga insatserna behövs det en egen arbets-rättslig diskrimineringslagstiftning med ett tydligt arbetsgivaransvar för aktiva åtgärder.

11Nio av tio får nytt jobb via Trygg-hetsrådet. Hur är det möjligt?

Trygghetsrådets flexibla arbetssätt med fokus på individen har visat sig vara mycket framgångsrikt. Nio av tio som lämnar Trygghetsrådet får ett nytt jobb. Idag är deras uppdrag begränsat till att hjälpa de som blivit uppsagda. Deras arbetsmetoder kan dock vem som helst använda – också proaktivt vid omställningar och karriärbyten.

12Om kompetens är en konkurrens-faktor, borde kompetensförsörj-ning vara en ledningsfråga.

Den globala konkurrensen har g jort kompetens till en av de viktigaste konkurrensfaktorerna. Därför bör strategier för kompetensutveckling vara förankrade i högsta ledningen. På så sätt skickas en tydlig signal til l organisationen om att det ingår i alla chefers arbetsuppgift att göra det möjligt för medarbetarna att utveckla sin kompetens.

13Det måste bli förmånligare för företag att satsa på kompetens.

Inför skattemässiga fördelar för företag som vill reservera pengar till de anställdas framtida kom-petensutveckling. Det gör det möjligt för företag att göra avsättningar under goda år, som sedan används för att kompetensutveckla de anställda i sämre tider.

14När blir personalen lika viktig som ekonomi, inköp och logistik?

När HR/personalchefen är med i ledningsgruppen på lika villkor som andra chefer signalerar man att kom-petens är lika viktigt som t.ex. ekonomi, inköp och logistik. Men det är inte bara en symbolisk handling, utan framför allt ett sätt att kvalitetssäkra företa-gets kompetensutveckling och minska riskerna för att drabbas av kompetensbrist i framtiden.

15Nog ska man väl kunna utbilda sig även om man arbetar och har familj?

Förutsättningar för vidareutbildning på både alla nivåer borde bli bättre. Det behövs nya former av undervisning för de som idag har svårt att kombi-nera studier med arbete och familjeliv. Fler kvälls- och distanskurser, större utbud av långa och korta utbildningar och en pedagogik som är anpassad till olika förkunskapskrav.

16Kompetenskartan hjälper dig att sätta ord på det du kan!

Kompetenskartan är ett webbaserat verktyg. På ett lekfullt sätt sätter du ord på vad du kan och vad du vill . Kompetenskartan är ett exempel på det Unionen erbjuder sina medlemmar inom området kompetens och karriär. Mer information finns på vår hemsida, www.unionen.se.

17Chefer behöver kompetens i kompetensutveckling.

Det är inte ovanligt att det är närmsta chefen som har ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling. Saknar chefen utbildning är det extra viktigt att det erbjuds ledarskapskurser i hur man arbetar strate-giskt med kompetensutveckling. Chefer som vet hur medarbetarnas potential och drivkraft bäst utveck-las, är chefer som bidrar til l att stärka företagets konkurrenskraft.

18Den som arbetar och vill satsa på högre studier borde också ha möjlighet att få studiemedel.

Med nuvarande regler för studiestöd är det svårt för högskoleutbildade att finansiera sin vidareutbild-ning. Det är inte rimligt att studiemedlen ska begrän-sas av antalet terminer du studerat tidigare eller hur gammal du är. Därför borde studiemedelssystemet ses över liksom villkoren vid exempelvis sjukdom och föräldraskap för den som vidareutbildar sig.

19Om fler visste att en civilingenjör kostar 900 000 kr att ersätta skulle de nog satsa mer på att utveckla befintliga medarbetare.

Den snabba tekniska utvecklingen leder till så kallade kompetensväxlingar. Då byts medarbetare frivill igt eller ofrivill igt ut för att få in ny kompetens i organisationen. Stora kompetensväxlingar är dyra och ofta ett resultat av misslyckade kompetensför-sörjningsstrategier. Beräkningar visar att kostnaden när en civilingenjör slutar och ersätts med en ny, kan uppgå till över 900 000 kronor. Därför bör kom-petensväxlingar i ett företag alltid följas upp och utvärderas så att kostnaderna blir synliga.

20Vad du kan borde vara viktigare än vad du studerat.

EU har tagit fram ett system (EQF) för att kunna jämföra utbildningar och färdigheter mellan olika länder. Sverige kommer att göra en nationell imple-mentering av systemet, vilket innebär att fokus för- flyttas från vilken utbildning människor har till vad man faktiskt kan. Detta arbete bör prioriteras för att påskynda utvecklingen av olika validerings- modeller i Sverige. Då får alla möjlighet att få hela sin kompetens dokumenterad – inte bara den formella utbildningen.

21Företagets vinst ska inte bara hamna i aktieägarnas fickor, utan också i huvudet på de anställda.

Kortsiktiga vinstutdelningar sker ofta till priset av att säga upp personal, senarelägga investeringar eller sälja ut delar av verksamheten. Det påverkar inte bara utvecklingsmöjligheten för företaget och de anställda negativt utan också konkurrenskraf-ten. En tumregel bör därför vara att företagens utdelningar inte sker på bekostnad av långsiktiga investeringar i kompetensutveckling.

22Varför ska betyg och högskoleprov vara enda sättet för att bli antagen till akademiska studier?

Den som inte har formella meriter, men bedöms som reellt behörig, borde också kunna antas till högre utbildningar. Möjligheterna finns redan, men utvär-deringar visar att endast ett fåtal studenter blir antagna på reella meriter. Staten borde därför se til l att det blir ekonomiskt attraktivt för högskolor och universitet att anta studenter genom alterna-tiva behörighets- och urvalsformer.

23Inhyrda konsulter och tillfälligt anställda tillför snabb kompetens – men vem är det som är lojal när tiderna blir sämre?

Det finns flera fördelar med att satsa på befintliga medarbetares utveckling: De kan enkelt anpassa ny kunskap till arbetsplatsens förutsättningar. De känner lojalitet til l företaget eftersom de får ta del av fördelarna som ny kompetens genererar. Interna kompetenssats-ningar bidrar också till att uthålligt öka företagets pro-duktivitet och lönsamhet.

24Öronmärk pengar för samverkan mellan högskola och näringsliv.

Enligt högskolelagen ska högskolor och universitet samverka med det omgivande samhället. Trots det utvecklas samarbetet mellan utbildningsanordnare och näringsliv för långsamt. Därför borde staten öronmärka pengar för att få fart på samarbetet.

25Människor är inte fyrkantiga. Det ska inte heller insatser för kompetensutveckling vara.

Människor lär sig på olika sätt och därför är indivi-duell anpassning viktigt. En del vill lära själva, andra i grupp. Många lär gärna av kollegor medan andra föredrar utomstående experter eller distansutbild-ning. Se till så att insatser för kompetensutveckling är individuellt anpassade genom att fundera på när, var och hur de ska genomföras.

26Att lära sig svenska språket står inte i motsats till praktik och arbete.

SFI-undervisningen borde effektiviseras och få en tydlig inriktning på arbete och praktik under språk-inlärningen, til l exempel genom att SFI- studierna varvas med praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning.

27Högskolor och universitet borde få en tydligare roll att vidareutbilda de som arbetar.

Utbildningar på olika nivåer måste i högre grad vara kopplade till arbetslivets krav. I Sverige finns en väl utbyggd och geografisk spridd högre utbild-ning med starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Om högskolor och universitet får en tydligare roll att vidareutbilda de som arbetar, kan företag och organisationer dra bättre nytta av detta.

28Egen men inte ensam.

Unionen stödjer egenföretagare med ett särskilt medlemserbjudande till de som driver eget företag. Förutom juridisk hjälp kan vi bistå med kurser och personlig rådgivning i frågor som rör marknads-föring, juridik och affärsutveckling. Mer information finns på vår hemsida, www.unionen.se.

29När företag tar hjälp utifrån, t.ex. av konsulter, borde man ha som mål att den egna personalen också lär sig något nytt.

Det finns tillfällen när specialistkompetens behövs, til l exempel när tillgången på rätt arbetskraft är begränsad eller när det inte är ekonomiskt försvar-bart att bygga upp en egen kompetensbas. Vid sådana tillfällen borde företaget ha som mål att det också sker en kompetensöverföring till den egna personalen.

30Ge alla möjlighet till en ”provuppsägningstid”.

Att byta jobb eller ta ett karriärsteg uppåt eller åt sidan innebär att kunskap sprids mellan arbets-platser. All form av kunskapsspridning behöver främjas för att skapa dynamik på arbetsmarknaden. En avtalsreglerad ”provuppsägningstid” på sex månader för att prova ett annat jobb kan skapa ökad rörlighet i arbetslivet och få positiva effekter på kunskapsöverföring och kompetensutveckling.

31Trolla inte bort kostnader för till-fällig kompetens i redovisningen.

Det är ganska vanligt att kostnader för til lfällig kompetens inte belastar chefens egen verksam- het, utan redovisas i en separat projektbudget. Det kan ge sken av att til lfällig kompetens är bill i- gare att köpa in än att långsiktigt bygga upp kom-petens på den egna arbetsplatsen. Dessa falska besparingar stoppas bäst genom att istället sätta kost-naderna i relation till företagets totala perso-nal- och lönekostnader.

32Vad skulle politikerna säga om var fjärde elev lämnade gymnasiet utan fullständiga betyg? För när-varande ingenting.

Idag lämnar en fjärdedel av eleverna gymnasiet utan fullständiga betyg. Det finns inga enkla förklaringar till avhopp och bristande studieresultat i gymnasie-skolan. Orsakerna är ofta individuella. Bristfälliga kunskaper från grundskolan och låg kvalitet på gym-nasieutbildningen är dock några av förklaringarna. Därför måste stora satsningar göras på gymnasie-skolan så att fler ungdomar klarar gymnasieskolan på utsatt tid.

33Köper du en dyr maskin räknas den som en investering, men går du en kurs för att lära dig använda den blir det en kostnad.

Kostnader för kompetensinvesteringar borde klassas som en tillgång i balansräkningen och kunna skrivas av under flera år. Kompetens- utveckling är missgynnat i redovisningen jämfört med andra investeringar. Istället för att behandla satsningar på kompetensutveckling som andra investeringar så redovisas de idag som en kostnad på innestående år utan möjlighet att fördelas på flera år.

34Arbetsförmedlingen borde få större möjligheter att erbjuda arbetsmarknadsutbildningar till arbetslösa.

Arbetsmarknadsutbildningar är bra verktyg för att motverka brist på arbetskraft och förbättra delta-garnas chanser att få jobb. Därför borde Arbets- förmedlingen få större möjligheter – gärna i sam-arbete med externa utbildningsanordnare – att vid behov erbjuda relevanta utbildningar. De bör vara fokuserade på kompetenser där arbetsgivarna har svårt att hitta personal.

35Människor har dåligt minne. Därför ska utvecklingsplanen vara skriftlig.

Utvecklingssamtalen ska leda till en skriftlig utvecklingsplan som dokumenteras, sparas och följs upp. Då undviks missförstånd om vad som diskuterades och vilka aktiviteter som beslutades att genomföra. En utvecklingsplan bör även inne-hålla en tidsplan för planerade kompetensutveck-lingsinsatser. De planerade aktiviteterna bör ha utgångspunkt i verksamhetsmålen och ta hänsyn till de behov och förutsättningar som finns hos medarbetare och företag.

36Ska utbildningarna anpassas till arbetsmarknaden – eller tvärtom?

För att utbildningarna ska svara mot arbetsmark-nadens efterfrågan är det viktigt att näringsliv och arbetsgivare tar aktiv del i utformningen av utbildningarna. Samtidigt måste skolor och elever få inblick i arbetslivets villkor och krav. Därför är det viktigt att skolor och arbetsgivare har regel-bunden och nära kontakt. Elever ska komma ut på arbetsplatser och arbetsgivare behöver besöka skolor.

37Om chefen inte vet vad de anställda vill, kan det vara idé att fråga dem.

Minst en gång om året bör chefen ha ett utveck-lingssamtal med de anställda där de kommer över-ens om vilka aktiviteter som ska genomföras för att utveckla den anställdes kompetens. Utvecklings-samtalet får störst genomslagskraft om samtalet följs upp några gånger per år för att säkerställa att det som är överenskommet också genomförs. Det är viktigt att både företag och medarbetare håller vad de lovar.

38Alla jobb kräver inte felfria kunskaper i svenska.

Irrelevanta krav på kunskaper i svenska vid rekry-tering borde förebyggas för att inte bli onödiga kompetenshinder. Samtidigt borde kunskap i andra språk och kunskaper i interkulturella frågor värderas högre i rekryteringsprocessen.

39Ska du utveckla dina svaga eller starka sidor?

Många tar för givet att det alltid är de svaga sidorna som ska utvecklas, men ibland kan det vara idé att försöka bli ännu bättre på det man redan är bra på. Kanske ska du föreslå kompetensutveckling som utvecklar dina starka sidor nästa gång?

40Måste man bli arbetslös för att få hjälp med att hitta nästa jobb?

Även den som vill komma vidare i karriären eller inte trivs på sitt jobb borde kunna få råd från Arbetsförmedlingen. Att hjälpa ombytessökande är ett sätt att motarbeta arbetslöshet och ohälsa. Om Arbetsförmedlingen lyckas med att matcha ombytessökande med lämpliga arbetsgivare kommer det att stärka deras legitimitet.

41EU stödjer kompetensutveckling på flera olika sätt. Det ska vi fort-sätta ta del av!

Sverige är, och ska även i fortsättningen, vara aktiva i det europeiska samarbetet kring livslångt lärande, kompetensutveckling och omställning. När lågkonjunkturen var på besök senast, tog Sverige del av olika stödprogram som finansierades av EU. Det bidrog till att många anställda i utsatta bran-scher fick ny och mer eftertraktad kompetens.

42Varje gång man byter arbetsplats lär man sig något nytt. Därför ska det vara enkelt och tryggt att byta jobb.

Ju lättare det blir att byta jobb, desto bättre kommer arbetsmarknaden att fungera. Samhällets kostnader för matchning minskar samtidigt som det går snabbare att hitta rätt person till lediga jobb. På lång sikt innebär det lägre arbetslöshet. Därför är det viktigt att fackförbund, arbetsgivare och staten tillsammans arbetar för ett rörligt arbetsliv där alla kan och får utvecklas yrkesmässigt.

43Den som tagit körkort vill köra bil. Precis samma sak är det med kompetensutveckling.

Utan stöd och uppmärksamhet från företaget kommer genomförda utvecklingsinsatser inte till nytta. Det är slöseri med humankapital. Se därför til l att den som fått kompetensutveckling också får möjlighet att använda sina nya kunskaper.

44Det finns yrkesverksamma som varken är anställda eller har anställda. De behöver också få hjälp.

Staten borde satsa mer på att sprida kunskap om eget företagande, t.ex. genom att Arbetsförmed-lingen får i uppgift att hjälpa och förmedla informa-tion till de som vill starta eget. Det skulle bidra till en dynamisk arbetsmarknad eftersom nya företag på sikt kan skapa nya jobb och bidra positivt til l landets tillväxt.

45Det är inte bara i klassrummet man lär sig något nytt.

En bred syn på kompetensutveckling innebär att förutom kurser och regelrätta utbildningar kan kom-petensutveckling ske genom arbetsuppgifter eller sociala kontakter. Ett exempel är arbetsrotation där kompetens kan utvecklas genom att man får prova på andra arbetsuppgifter. Ett annat exempel är projektarbeten där människor med olika kompe-tenser träffas och lär av varandra.

46Sverige kan bli 33 procent bättre på kompetensutveckling.

Det borde vara en självklarhet att arbetsgivarna tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling. En färsk undersökning som Unionen g jort visar dock att 1 av 3 förvärvsarbetande inte får til lräckligt med kompetensutveckling för att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter. Det är en kortsiktig och dyr väg att gå eftersom arbetsgivaren ständigt måste hyra in eller byta ut personal för att klara kompetens- försörjningen.

47Om chefen ska ha tid att vara chef behövs kompetenta medarbetare.

När medarbetarna får mer kompetens kan det för- ändra ansvarsområden och underlätta för chefer. Fler uppgifter kan delegeras vilket gör att arbetet blir effektivare och verksamheten kan styras med mål istället för detaljinstruktioner.

48Arbetsförmedlingens potential som kompetenshöjare är underskattad.

Det är kostsamt för både arbetsgivare och individ med felrekryteringar. Därför borde Arbetsförmed-lingens roll inte bara vara att anvisa, utan också uppmuntra människor att hitta rätt jobb. För att matcha rätt person till rätt jobb måste Arbetsför-medlingen ha en aktiv dialog med arbetsmark-nadens parter. Specialistkunskap om den lokala arbetsmarknaden och efterfrågan på olika yrkes-grupper är ett absolut krav för att bidra till en dynamisk arbetsmarknad.

49Hur tänker företag? Tala med en professionell rekryterare.

Vet du vad du vill , men inte vad du behöver komplet-tera med för att nå dit? Eller funderar du över vilka jobb du kan söka med din kompetens? Är du medlem i Unionen kan du få upp till 20 minuters gratis tele-fonrådgivning med en professionell rekryterare inom din bransch. Mer information finns på vår hemsida, www.unionen.se.

50När man varit borta från jobbet ett tag, är en extra dos kompe-tensutveckling välkommen.

Kompetensutveckling är ofta inriktad på att klara av det dagliga arbetet, til l exempel hur man hanterar ny teknik. Därför borde det finnas extra fokus på kompetensutveckling när en medarbetare kommer tillbaka efter sjukdom, föräldraledighet eller annan längre frånvaro från arbetet.

51Sverige sitter på en av Europas största kompetensreserver. Reserver som inte används.

Sverige är inte bra på att ta vara på den kompetens som arbetstagare med utländsk bakgrund har. Vi är tvärtom ett av de sämre länderna inom EU på detta område. Personer med utländsk bakgrund tvingas ägna flera år åt att få grundläggande behörighet till studier, under tiden blir deras akademiska studier från hemlandet föråldrade och inaktuella.

52Kompetens är ett konkurrensmedel – inte en belöning till de anställda.

När kompetensutveckling delas ut som belöning för annat utfört arbete kan det skicka fel signaler til l organisationen. Det signaleras att kompetens är en kostnad man kan unna sig i goda tider, snarare än en investering som ger avkastning i framtiden. Under-sökningar visar att satsningar på kompetensutveck-ling i alltför hög grad tenderar att följa konjunkturen med viss eftersläpning.

53Att bli förälder är utvecklande.

Att bli mamma eller pappa leder ofta till personlig mognad. En småbarnsförälder får öva på sina för-mågor att prioritera och organisera. Tyvärr betraktas alltför ofta föräldraledighet som en frånvaro som leder till att arbetstagare halkar efter kompetens-mässigt på arbetsplatsen och inte som den utveck-ling det faktiskt innebär.

54Arbetsförmedlarna är våra viktigaste mångfaldsexperter.

De som arbetar på Arbetsförmedlingen har en nyckelroll i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Därför är det viktigt att all personal – på alla arbetsförmedlingar – i hela landet regelbun-det kompetensutvecklas i hur de bemöter personer av utländsk härkomst, utländsk kompetens och hur företagen ska hantera mångfald som en resurs.

55Låt inte magkänslan styra rekryteringen.

Fler arbetsgivare borde använda sig av kompe- tensbaserad rekrytering med tydliga kravprofiler för att förhindra och förebygga diskriminering och godtycke i rekryteringsprocessen. Det kan göras med hjälp av färdighetstester och kompetens- baserade intervjuer. Det är dock viktigt att de fackliga representanterna på arbetsplatsen finns med i hela processen.

56Har företaget kollektivavtal?

Med kollektivavtal omfattas arbetsplatsen i regel av både utvecklingsavtal och kompetensutveck-lingsavtal. Därför kan det vara idé att kolla om före- taget har kollektivavtal innan du börjar på ett nytt jobb. Ring till Unionen Direkt om du är osäker på förhållandena. Telefonnumret är 0770-870 870, telefontid: mån-fre 08.15 – 17.00.

57Det är inte klokt att antalet platser till arbetsmarknadsutbildningar minskat med 94 procent på tjugo år.

Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning upp-går till drygt 5 000, vilket motsvarar nivåerna som rådde på 1950-talet! På tjugo år har antalet platser minskat med 94 procent. Ändå finns det undersök-ningar som tydligt visar på mycket gynnsamma sysselsättningseffekter för dem som har deltagit i arbetsmarknadsutbildning jämfört med arbetslösa som inte deltagit.

58Kompetens ska löna sig. Inte minst i lönekuvertet.

Den som lagt ner tid och energi på kompetensut-veckling förväntar sig nog att det också ska märkas i lönekuvertet. Arbetsgivare som går dem till mötes signalerar att arbete med kompetensutveckling är viktigt. Lön markerar vad som är väsentligt och är därför ett betydelsefullt verktyg för att påverka engagemang och lärande.

59Vet du om att det finns 12 miljarder avsatta till kompetensutveckling?

Sverige har fått 12 miljarder från EU’s strukturfonder som ska fördela under perioden 2007 – 2013. För att pengarna ska komma till användning behöver staten dra igång en informationskampanj där ansökare som uppfyller kraven informeras om hur de kan ta del av pengarna. Det kan vara företag som til lsammans med Unionen ansöker om bidrag för att öka tjänste-männens kompetens och därmed näringslivets konkurrenskraft.

60Varför jag ska dela med mig av min kunskap?

Ta inte för givet att alla medarbetare vill dela med sig av kunskap, eftersom det då finns risk att de förlorar sin egen unika position. Därför är det viktigt att det finns en uttalad positiv effekt och syn på kunskaps-överföring på arbetsplatsen. Då minskar risken för att viktig kompetens går förlorad om en anställd slutar.

61Sverige behöver förbättra systemen för kartläggning av reell kompetens.

Validering är en process som innebär att man gör en strukturerad värdering och dokumentation av kunskap och kompetens som en person besitter, dvs den reella kompetensen. Staten borde bidra till att förbättra de valideringssystem som finns idag, bland annat genom att fastställa vilka kriterier som ska gälla för att få göra en validering.

62Det chefen tycker, tycker också många andra.

Arbetsplatser behöver präglas av en positiv inställning till kompetensutveckling hos både chefer och medarbetare. En engagerad chef som lyfter fram medarbetare som lägger tid och kraft på att utveckla sin kompetens skapar rätt förut-sättningar. Nämligen en tillåtande arbetsmiljö där det uppfattas som positivt att vilja bli bättre, vara nyfiken och pröva något nytt.

63Alla unga vuxna borde ha en utbildningsgaranti.

Det borde finnas en utbildningsgaranti för alla unga vuxna som saknar grundläggande högskole-behörighet. För att förverkliga denna utbildnings-garanti krävs ett nära samarbete mellan kommuner, det reguljära utbildningssystemet och staten. Målet borde vara att minst 20 procent av deltagarna i ung-domsinsatserna väljer att ägna sig åt studier.

64En god företagskultur är en bra grogrund för kompetens-utveckling.

En god företagskultur stimulerar til l öppen dialog mellan chefer och medarbetare. Då diskuteras faktorer som främjar eller begränsar kunskaps-användning på arbetsplatsen på ett naturligt sätt. Det är så kunskap och erfarenhet sprids inom en organisation.

65Är det så illa att vi måste tvinga människor att ta jobb de inte vill ha?

Den som är arbetslös borde ha rätt att begränsa sitt arbetssökande till det egna yrkes- och utbild-ningsområdet under en första tidsperiod. Det bidrar til l bättre matchning på arbetsmarknaden – rätt kompetens på rätt jobb. Att tvinga individen till jobb långt under dennes kvalifikationer gynnar inte sam-hällsekonomin – kompetens underutnyttjas och produktiviteten sjunker.

66Sök Unionens studiestöd.

För att stärka medlemmarnas ställning på arbets-marknaden ger Unionen stöd för kompetensutveck-ling. Vi ersätter litteratur- eller materialkostnad med upp till 3 025 kr per termin. Totalt kan varje medlem få 12 100 kr. Vid studier i praktiska yrken får de dess-utom ersättning för förbrukningsmaterial. Unionens studiestöd gäller även vid utlandsstudier. Mer infor-mation finns på vår hemsida, www.unionen.se.

67Allt fler blir allt äldre. Det måste vi dra nytta av.

Eftersom det är den arbetande befolkningen som försörjer samhället är det viktigt att de äldre blir kvar i arbetslivet lite längre. Speciellt med tanke på att allt fler unga stannar längre i utbildningsväsen-det. Äldre arbetstagare har en unik kompetens som kan utnyttjas i högre grad. Därför borde de få större möjligheter att stanna kvar i arbetslivet efter egen förmåga och vilja.

68Visst är det något som är fel när man får mer i ersättning som arbetslös än om man vidareutbildar sig?

I omställningssituationer ska det vara minst lika ekonomiskt gynnsamt att satsa på längre kompe-tensutveckling som att vara arbetslös. Dagens om- ställningsavtal är bra, men omfattar inte alla. Allt oftare krävs längre insatser av kompetensutveck-ling. Därför behöver vi skapa möjligheter för längre och proaktiva insatser för de som idag saknar eko-nomiska möjligheter till kompetensutveckling.

69Hur blir chefen en bra beställare av utbildningar?

Chefer som får ansvar för att stötta medarbetarnas kompetensutveckling blir med tiden goda beställare av utbildning. En bra upphandlare kan ställa rele-vanta krav på utbildningsanordnare att visa hur en köpt utbildning stärker företaget. Med tydliga mål blir kostnaderna försvarbara, samtidigt som medar-betarnas motivation till kompetensutveckling ökar.

70Sverige ska fortsätta bidra till att Europas blir en attraktiv utbildningskontinent.

Bolognaprocessen är ett samarbete om högre utbildning mellan 46 europeiska länder. Målet är att skapa ett attraktivt europeiskt område för högre utbildning. Deklarationen innehåller tre övergripande mål: Att öka rörligheten, anställningsbarheten samt Europas attraktionskraft som utbildningskontinent. Det arbetet ska Sverige fortsätta att aktivt stödja.

71Låt seniorerna bli företagets coacher och mentorer.

Det är när de yngre kommer in på arbetsplatserna som de äldres erfarenhet blir betydelsefull. Den äldre generationen av arbetstagare kan då fungera som coacher åt de yngre. Ofta anses de äldre inte ha till-räckligt färska yrkeskunskaper när det gäller hjälp- medel och teknik. Det är dock något som lätt kan korrigeras med regelbunden kompetensutveckling.

72En generös a-kassa leder till bättre matchning på arbetsmarknaden.

En generös a-kassa förbättrar möjligheten för den arbetslöse att inte tvingas ta första bästa jobb som dyker upp. Att ha råd att avvakta för att hitta ett jobb som passar bättre mot utbildningen och kompetensen gynnar alla. På så sätt bidrar generositeten till en bättre matchning på arbets-marknaden.

73Chefer är som politiker. De behöver hjälp av specialister för att få något gjort.

Chefer med ansvar för kompetensutveckling behöver stöd och råd. En HR/personalavdelning kan hjälpa till med expertkompetens när det gäller olika utbildningsformer, utbildningsutbud eller per-sonalrelaterade IT-verktyg som kan underlätta och skapa struktur.

74Sverige borde investera mer pengar i varje student.

Den högre utbildningen har byggts ut men resurs-tilldelningen har tyvärr inte ökat i samma utsträck-ning. Det har medfört att det idag går fler studenter per lärare, och att studenterna får färre lärarledda undervisningstimmar. Eftersom den lärarledda undervisningen är grundläggande för kvaliteten på undervisningen måste staten investera mer pengar i varje student.

75Träffa en karriärcoach.

Unionen har certifierade coacher som ger medlemmarna personlig karriärvägledning. Allmänna frågor om karriärcoachning kan du skicka till coach@unionen.se. Vill du boka en tid med en av våra karriärcoacher hittar du namn, telefonnummer och annat information på vår hemsida, www.unionen.se.

76Chefen borde få beröm för både orsak och verkan.

Bakom varje lönsamt företag finns en kompetent organisation. Om högsta ledningen prioriterar kom-petensutveckling ska cheferna inte bara få upp-märksamhet när lönsamheten ökar, utan också när de tar initiativ till kompetensutveckling.

77Det svenska klassrummet behöver bli större.

Trots den snabba utbyggnaden av den högre utbildningen under 1990-talet har Sverige en lägre andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning än flera viktiga konkurrentländer. För att möta den internationella konkurrensen måste Sverige skapa förutsätt-ningar så att fler kan gå vidare till högre studier. Det kräver en utbyggnad av såväl univer-sitets- och högskoleutbildningar som yrkeshög-skoleutbildningar.

78Hur gick det? Hur gick det inte?

Kompetensutvecklande aktiviteter bör alltid följas upp och utvärderas. Utvärderingen ska sedan ligga till grund för beslut om framtida kompetensinves-teringar. Ska utbudet bli bättre? Krävs det föränd-ringar av verksamhetsinriktningen? Behövs nya arbetsuppgifter, ansvarsområden eller kanske en omorganisation av arbetet?

79Blir det regn eller sol på arbetsmarknaden imorgon?

Det tar lång tid att förändra utbudet av utbildad arbetskraft. Därför är det viktigt att det görs kvalifi-cerade prognoser av det framtida behovet av utbild-ning i samhället. Dessa ska sedan ligga till grund när utbudet av utbildningar planeras. Saklig information om den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden måste också vara lättillgänglig för blivande studenter.

80Vad behövs förutom pengar? Tid för planering, genomförande, uppföljning och träning.

Kompetensutveckling kräver tid och pengar. Därför måste arbetsgivaren vara beredd att av-sätta de resurser som krävs för att målen ska gå att förverkliga. När budgeten är fastslagen ska den kommuniceras till de anställda. Då visar företaget att medarbetarna förväntas arbeta med utveck-lingen av sin egen kompetens.

81Kunskaper på grundskolenivå borde inhämtas i grundskolan.

Tyvärr lämnar alltför många elever grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan. Studier visar att få lyckas hämta in dessa kunskaper när de väl börjar på gymnasiet. I framtiden måste fler elever bli bättre förberedda till gymnasieskolan. Då krävs det att det i ännu högre grad än idag görs tidiga insatser i grundskolan för elever med särskilda behov.

82Satsa långsiktigt. Tänk strategiskt.

Kort- och långsiktiga verksamhetsmål angår alla medarbetare och behöver vara tydliga. Satsa hellre på genomgripande program för kompetensutveck-ling istället för enstaka kurser. Det är också bättre att investera i utbildningsprocesser än i enstaka utbildningstillfällen.

83Kunskaper i entreprenörskap borde ingå i all högre utbildning.

Utbildningssystemet borde bidra till ökat intresse för entreprenörskap hos studenterna och stärka deras förmåga att se affärsmöjligheter i nya idéer. Därför borde kunskaper i entreprenörskap vara ett återkommande inslag i all utbildning. Det behövs också nytänkande för att bättre stödja de affärs-idéer som föds under studietiden.

84Kompetensutveckling är ett lagarbete.

Det räcker inte med att arbetsgivaren skapar förut-sättningar för kompetensutveckling om det saknas motivation och vilja att ta del av den. Därför fordrar det medvetet arbete från alla parter för att före-tagets kompetensutveckling ska bli framgångsrik.

85Alla borde ha rätt att få god väg-ledning om utbildningar och yrken.

Utvärderingar av studie- och yrkesvägledningen i Sverige visar på stora brister och ojämn kvalitet. Alla som vill studera borde ha rätt till en god väg- ledning och uppdaterad information. En väl funge-rande vägledning om utbildningar och yrken måste bygga på ett nära samarbete mellan relevanta aktörer i samhället, t.ex. utbildningsanordnare, arbetsgivare, fackföreningar, arbetsförmedlare och prognosmakare.

86Vill du karriärplanera på egen hand?

Att karriärplanera handlar om att skapa en bild av hur du vill utvecklas i ditt yrkesliv. Om du vet vad du vill kan du lättare undvika misstag och har större chans att trivas på lång sikt. Tillhör du dem som vill karriärplanera på egen hand? I så fall ska du använda Unionen webbaserade verktyg för karriär-planering och karriärcoaching. De finns tillgängliga för medlemmar på www.unionen.se.

87Den som inte tror sig klara en förändring sätter sig på tvären.

Kompetens skapar trygghet och valfrihet. Den som saknar kompetens blir inlåst i befintliga arbetsuppgifter, och det gynnar varken individen eller företaget. Arbetsgivare som struntar i att satsa på kompetensutveckling måste räkna med en växande skara av otrygga medarbetare som ständigt sätter sig på tvären vid omorganisationer och förändringar.

88Behörighet till högskolan borde vara norm för alla gymnasieutbildningar.

För att svara mot näringslivets framtida behov krävs att en stor majoritet av eleverna når grundläggande högskolebehörighet redan i gymnasieskolan. Annars är risken stor att den framtida rekryteringsbasen till högre studier blir för liten. Därför borde alla gymnasieutbildningar leda till minst grundläggande högskole-behörighet – även de yrkesinriktade.

89Gör karriärvägarna på företaget synliga.

När kopplingen mellan kompetensutveckling och interna karriärvägar blir tydlig ökar motivationen och lusten att lära sig.

90Det behövs mer pengar till yrkeshögskoleutbildningar.

Yrkeshögskoleutbildningar är ett bra exempel på framgångsrik samverkan mellan arbetsliv och skola. Yrkeshögskoleutbildningar täcker ett behov som inte har mötts av gymnasie- eller högskoleutbildningar tidigare och det är viktiga att systemet byggs ut för att den svenska konkurrenskraften ska bli intakt och utvecklas.

91More people should go abroad and study.

Erasmus ger de som läser på universitet och hög-skolor i Sverige möjlighet att studera eller prakti-sera i ett annat europeiskt land. Statistik visar att svenska studenter använder Erasmus i begränsad omfattning. Det är betydligt fler som kommer till Sverige än det är svenskar som åker utomlands. Fler svenska studenter borde stimuleras att delta i Erasmusutbytet.

93Vill du ha hjälp med att få ditt CV granskat?

Med bra ansökningshandlingar ökar chanserna att få det jobb du vill ha. Det gäller att matcha ditt cv och ditt personliga brev mot det jobb du söker. Medlemmar i Unionen kan få hjälp med att granska sina ansöknings-handlingar. Skicka dina ansöknings- handlingar, och bifoga gärna annonsen till det jobb du söker, til l cv@unionen.se. Ange ditt person- nummer i mejlet.

92Ett avtal löser kanske ingenting, men det ger ramar och riktlinjer.

Med kompetensutvecklingsavtal som grund blir det legitimt för anställda att efterfråga utvecklings-möjligheter samtidigt som arbetsgivare måste öppna upp för til lgång till det. Avtalet reglerar varför insat-serna behövs, hur ansvaret ska vara fördelat och kopplingen mellan kompetensutveckling och lön.

94Även små företag behöver stora hjärnor.

Om fler högskoleutbildade väljer att börja arbeta på mindre företag får de en bättre innovationskraft. Därför borde förutsättningarna för att högskole-utbildade ska kunna anställas i mindre företag bli bättre. Utbildningarna måste i högre grad anpassas för arbete i dessa mindre företag. Det kräver bland annat insatser i form av utökad praktik och fadder-företag för studenterna.

95Utvecklingssamtalet ska vara genomtänkt och strukturerat.

Utvecklingssamtalet ska vara ett stöd för indivi-dens kompetensutveckling. Förbered gärna ett frågebatteri som säkerställer att ingen viktig fråga eller område förbises. En frågemall eller struktur för utvecklingssamtal som chefer och medarbetare gemensamt har arbetat fram är en bra grund för utvecklingssamtalet.

96Språk blir viktigare i framtiden, men intresset minskar i Sverige.

Den ”turistengelska” som de flesta vuxna svenskar behärskar räcker inte långt i professionella samman-hang. Staten har tagit vissa initiativ för att vända trenden med ett minskat intresse för språkstudier i grundskolan och gymnasiet. Det arbetet måste inten-sifieras och utvecklas.

97Ibland spelar storleken roll. Ett stort utbud ökar möjligheten att hitta rätt.

En bred flora av utvecklingsformer att välja mellan, ökar möjligheten för varje enskild individ att hitta något som passar. Arbetsgivare och det lokala facket bör därför träffas regelbundet för att komma överens om vilka aktiviteter för kompetens-utveckling som ska erbjudas de anställda.

98Höj studiemedlen för de med särskilda behov.

Vi lever alla olika liv. Därför är det viktigt att studie-medlet även kan möta särskilda behov hos vissa grupper. Den som studerar och har barn får til läggs-bidrag och vuxna som har arbetat erbjuds tilläggs-lån för att kompensera för inkomstbortfall. Dagens nivåer är dock för låga och bör höjas.

99Av nya människor lär man sig något nytt.

Att träffa kollegor som har samma yrke, delta i företagsnätverk eller samarbeta med personer som befinner sig på andra geografiska platser är exempel på hur det går att utveckla kompetens genom sociala kontakter.

100Arbetsgivarna måste bli bättre på att ta emot praktikanter.

I den konkreta undervisningen är det viktigt att det finns inslag av praktik så att eleverna får en nära och kontinuerliga kontakt med arbetslivet. Även moderna former av lärlingsutbildningar kan vara ett alternativ. Det innebär att arbetsgivarna och deras organisationer måste bli bättre på att ta emot studerande på arbetsplatserna.

101Gå en kurs. Gå med i Unionen.

Unionen erbjuder medlemmarna kurser och semi-na-rier över hela landet. 19 regioner arbetar aktivt med att regelbundet arrangera olika aktiviteter. Seminarierna handlar om olika ämnen som på ett eller annat sätt berör ditt arbetsliv och din utveck-ling. Mer information hittar du under Kurser och aktiviteter på vår hemsida, www.unionen.se.

Vill du veta mer?

Vill du läsa mer om kompetensutveckling hittar du rapporter och broschyrer under menyn Broschyrer och blanketter på vår hemsida, www.unionen.se. Där kan du beställa hem trycksakerna till din brev- låda, eller ladda ner dem direkt i din dator. Här är några exempel på trycksaker som på ett eller annat sätt handlar om kompetensutveckling:

En arbetsmarknadspolitik på avvägar, Tnr : 1296:1

En politik för kompetens – Unionens riktlinjer för kompetensutveckling

Fler och bättre jobb

Kompetensutveckling – så blir det verklighet i företagen!

Kunskap och drivkraft, Tnr : 1186:1

Unionens arbetsmarknadspolitiska plattform, Tnr : 1094:1

Utbildning för trygghet och utveckling – Unionens utbildningspolitiska riktlinjer

Produktion: Unionen i samarbete med Ester Stockholm, juni 2011 © Unionen

Uppgifter i denna broschyr får citeras helt eller delvis under förutsättning att källan anges.

Olof Palmes gata 17, 105 32 Stockholmwww.unionen.se