1....Magnusdal bar varit ett dagsverkstorp p& 49 ars kontrakt som inspektor Adolf Bernhard von...

6
1. Gasamala. Gasamala som fordom hette Gassamala var ett gammalt fralsehemman som rantade 7 pund smbr, och tillhbrde i slutet av 1400-talet och annu hun- dra ar senare slakten Ros av Ervalla. Pa l600-talet kom egendomen i at- ten Strales pa Kraksjb ago och blev sateri 1653 men bvergick senare till slakten Rudeback, -som fortfarande vid mitten av 1800-talet innehade en del av Gasamala.. Egendomen ar nu styckad i flera letter. Ar 1855 omfat- tade den del av garden, som innehaddes av fru von Porats starbhus,- en akerareal pa ca. 10 bar. 2,5 har odlad mosse, 5 torp samt kvarn och sag. Bland agarna markes, Jons Ulfsson av Ervalla 1498, dennes dotter fru Brita Jonsdotter Ros 15?1» major Jons Gyllensparre fore 1646, Per Strale pa Kraksjb' 1655, dennes son major Gustav Strale 1669, faltvabeln Karl Gustav Strale 1688, lojtnant Magnus Mollerus och hans hustru Anna Kata- / rina Strale 1697 och 1706, kapten Jon. Karl Garfelt 1713, dennes anka Anna Katarina Schenfelt 1732, lojtnant Paul Hustav Rudeback 1759, lojtnant Karl Gustav Rudeback 1761, frbken Margareta Sofia Rudeback 1790, ( gift 1821 med kapten E.S. von Porat ) fanjunkare A. von Schele 1855* Johan Hakansson 1859» Johannes Johansson 1861, Karl Johansson 1906 och Erik Johansson 1938* Moshulta fjarding. Moshulta fjarding bestod av foljande gardar Moshult, Moshultamala, Pavelsmala, Askaremala, Skrambohult och Gasamala. Moshulta fjarding horde ursprungligen till Konga harad, den raknades dit annu pa 1710-talet. I jordebockerna fran 1500-talet och framat redovisas dess skattebonder under Ljuder socken. Ar 1871 overfbrdes Moshulta fjarding till Algutsboda socken. Gasamala och Skrambohult tillhbr Ljuder socken sedan 1924» Torp under Gasamala. 2. Tallekulla. Tallekulla (Martas lycka) lag vid jarnvagsovergangen i Gasamala. Backstuga bebodd till sist av Magnus Pettersson. Ljungheden. Backstuga flyttad fran Bredalycke av Matilda Pettersson som bebodde den i hela sitt liv, Tyskan kallades hon darfbr att hon i si ungdom varit i Tyskland och arbetat. Stugan lag till vanster strax innan man kbr over &n bortom Petersbor^ 1 . Stugan bestod av ett rum och en liten

Transcript of 1....Magnusdal bar varit ett dagsverkstorp p& 49 ars kontrakt som inspektor Adolf Bernhard von...

  • 1.Gasamala.

    Gasamala som fordom hette Gassamala var ett gammalt fralsehemman som

    rantade 7 pund smbr, och tillhbrde i slutet av 1400-talet och annu hun-

    dra ar senare slakten Ros av Ervalla. Pa l600-talet kom egendomen i at-

    ten Strales pa Kraksjb ago och blev sateri 1653 men bvergick senare till

    slakten Rudeback, -som fortfarande vid mitten av 1800-talet innehade en

    del av Gasamala.. Egendomen ar nu styckad i flera letter. Ar 1855 omfat-

    tade den del av garden, som innehaddes av fru von Porats starbhus,- en

    akerareal pa ca. 10 bar. 2,5 har odlad mosse, 5 torp samt kvarn och sag.

    Bland agarna markes, Jons Ulfsson av Ervalla 1498, dennes dotter fru

    Brita Jonsdotter Ros 15?1» major Jons Gyllensparre fore 1646, Per Strale

    pa Kraksjb' 1655, dennes son major Gustav Strale 1669, faltvabeln Karl

    Gustav Strale 1688, lojtnant Magnus Mollerus och hans hustru Anna Kata-/

    rina Strale 1697 och 1706, kapten Jon. Karl Garfelt 1713, dennes anka

    Anna Katarina Schenfelt 1732, lojtnant Paul Hustav Rudeback 1759,

    lojtnant Karl Gustav Rudeback 1761, frbken Margareta Sofia Rudeback

    1790, ( gift 1821 med kapten E.S. von Porat ) fanjunkare A. von Schele

    1855* Johan Hakansson 1859» Johannes Johansson 1861, Karl Johansson 1906

    och Erik Johansson 1938*

    Moshulta fjarding.

    Moshulta fjarding bestod av foljande gardar Moshult, Moshultamala,

    Pavelsmala, Askaremala, Skrambohult och Gasamala. Moshulta fjarding horde

    ursprungligen till Konga harad, den raknades dit annu pa 1710-talet.

    I jordebockerna fran 1500-talet och framat redovisas dess skattebonder

    under Ljuder socken.

    Ar 1871 overfbrdes Moshulta fjarding till Algutsboda socken.

    Gasamala och Skrambohult tillhbr Ljuder socken sedan 1924»

    Torp under Gasamala.

    2. Tallekulla.

    Tallekulla (Martas lycka) lag vid jarnvagsovergangen i Gasamala.

    Backstuga bebodd till sist av Magnus Pettersson.

    3» Ljungheden.

    Backstuga flyttad fran Bredalycke av Matilda Pettersson som bebodde

    den i hela sitt liv, Tyskan kallades hon darfbr att hon i si ungdom

    varit i Tyskland och arbetat. Stugan lag till vanster strax innan man

    kbr over &n bortom Petersbor^1. Stugan bestod av ett rum och en liten

  • _-

    forstngkvist, Som oldstad fanns endast kokspis med jarnrbr.

    Stugan flybtad till skruv, Xopt av Njalmar Karlsson att anvandas till

    honshxis.

    4.

    Granholmen (Holmen)

    Backstuga, ryggasstuga lag ca 500 ra. fran Petersborg till vanster ora

    vagen till Dalen. Bebodd av pigan Johanna Kristina Jonasdotter (Gummma

    Hanna) fbdd 1833, Gumma Hanna hade tre barn, dottern Matilda Fransson

    fb'dd 1859 bebodde Ljungheden. Sonen Frans som blev skomakare i Skruv.

    Dottern Klara Matilda fodd 1876, Klara bodde kvar pa Granholmen och

    byggde en ny stuga men denna brann ned. Sedan kbpte hon en gammal stuga

    som hon flyttade och byggde upp pa en tomt nara Petersborg. Stenhaga.

    5.

    Johansdal (Larsa-Lyckan)

    Torp under Gasamala lag 150 m. hbger om vagen till Dalen 300 m. sbder

    om jarnvagsbvergangen vid Dalen. Torpet bebott av bland andra Johannis

    Larsson fb'dd 1798 (darav namnet Johansdal) och Lena Pettersdotter

    fodd 1796.

    6.

    Flyanas.

    Torp under Gasamala lag norr om jarnvagen vid Dala grindar.

    Siste som bebodde torpet var Maria Stenback .

    Stugan riven till ved. Ladugarden till madhus.

    7.

    Sofielund.

    Torp under Gasamala. Sista agaren och brukaren Samuel Pettersson och

    hans- hustru Lena-Kaisa Jakobsdotter fodd 1818. Samuel Pettersson tillver-

    kade ystkorgar och gjorde stickkorgar. Blev ihjalslagen av Prans Flinta_

    nar de hade varit pa Dalen och slagtrbskat. Son Johan Aldo fbdd 1858

    gift med Ghalotta Karlsdotter fbdd 1857.

    8.Marielund.

    Backstuga som lag pa Gasamala agor, ca. 400 m. nordvast om Nybygget

    Siste som bebodde stugan var Elias Johansson (Asp) fbdd 1836 och hans

    hustru Emma Kristina. Elias Asp kom fr&n Vissefjarda och hans hustru

    fran Backa. De hade 7 barn dbttrarna Johanna, Ida och Kristina, sbnerna

    Karl och Frans samt dcttrarna Aut

  • 9.Fetters Lycka.

    IT1orp eller lycka, lag p£ Tuveraalas agor. Stugan troligen byggd av

    agaren Peter Magnus Xarlsson fbdd 1826, hans hustru Sofia Ingeborg fbdd

    1820, dottern Johanna Ghalotta fodd 1852, hon hade 3 oakta barn, Axel

    Hjalmar fodd 1878, Johan Ernst Albin fodd 1887 samt Allis Matilda Elisa-

    bet fodd 1894. Peter Magnus var fodd i Gasamala och kallades Trasko-

    Petter. Agaren till Tuvemala fick satta upp ny gardesgird nastan varje

    ar darfb'r att Petter Eldade upp den. Trasko-Petter stal alar som han

    gjorde traskor av. Fetters hustru Fia hade suttit i hakte for att hon

    hade dbdatv~-tt barn.

    to.Petersborg.

    Torp under Gasamala, nuvarande stuga byggd av en Johannes Karlsson

    (far till Malmberg p£ Kosta). Timret huggit pi garden efter Johannes

    bror Karl Nilss-on (flyttad till Skruvby). Vidare har har bott, Ernst

    ' Johansson, Johan Holgersson, musikkopral Sven Alfred Holmkvist fodd 1838

    hans hustru Johanna Matilda Jonasdotter fbdd 1848, John Pettersson och

    Peder Karlse"n. Fbrr farms en stuga 150 m. sbder om den nuvarande som

    var byggd av Magnus Pettersson, Denne Magnus var hyttmastare Magni

    Magnussons far-far.

    Petersborg kallades under senare halften av 1800-talet for "Fbrradet"

    daefb'r att nar jarnvagen byggdes fanns har fb'rrad av olika slag.

    I en backe ca. JOO m. fran bostaden mot jarnvagen var krutkallaren belag-

    en, synes annu. Akern som numera ar igenvuxen kallades for krutkallar-

    lyckan.

    11.

    ( Dal en.

    Torp en gang i tiden under Gasamala. Dalen hette forr Sosendal.

    12.

    Flyamalen (Lustigholm).

    Torpstuga strax norr om jarnvagen ca. 1 km. oster Skruvs jarnvagsstation,

    Byggd av en -som kallades Nils svarvare. Den forsta stugan lag ca. 50 m.

    norr om den nuvarande. I stugan var det en sarskilt stor grastensspis

    med gruva. Den nuvarande stugan uppfb'rd av en Peter Magnus Jonassson

    kb'pt fran Tevelsmala i Algutsboda socken dar byggd av en Nils Albin

    Modig. I stugan har bland andra bott, Pigan Kristina Nilsdotter, pigan

    Johanna Nilsdotter fbdd 1822, Magnus Jonasson fodd 1834 hans hustru

    Hilda Lorentsdotter fodd 1S38, Axel Ottosson med familj, "Oskar Xarlsson

    med familj, Masse Sandpren. Stugans agare sedan 19^7 Kurt Jingskog.

  • Magnusdal.

    Torp under G&samala, odlat av malaren Magnus Pettersson och bans hustru

    Maria Gummesdotter. Stugan byggd av en linbastu som stod ca. 200 m. oster

    om fataburen i Gasamala. Magnusdal bar varit ett dagsverkstorp p& 49 ars

    kontrakt som inspektor Adolf Bernhard von Schele upplatit till Magnus

    Pettersson den 12-2-1856.

    Kontrakt.

    Jag Adolf Bernhard von Schele uppliter harmedelst till torparen Magnus

    Pettersson under mitt agande 1/2 mantal Gasamala pH arrende i 49 ars tid

    raknat fran dagen 1856 en jordlagenhet Magnusdal kallad uti min sa kallad

    utmark, vilkeh kommer att f& foljande granser. Den yttre gransen mot mer-

    ken i norr1 utgbres fran den nuvarande stora movagen vid leet i vaster vid

    skillnadslinjen mellan Johannes Petterssons torp Petersborg kallat, d&

    hela denna vag kommer att utgbra i norr bvra gransen anda till i oster

    dar denna lagenhet ar som smalast mellan namnda movag och ett befintligt

    ( kna pa Hastebacks gardesgard det kommer att i raklinje g£ ner till aen.

    Gransen i sb'der av denna lagenhet- kommer ifran sistnamnda att fblja aen

    anda till hornet vid akanten i vaster mot ovannamnda Johannes Petterssons

    torps ragang vilka bada andpunkter i vaster kommer- att bliva grans for

    namnda lagenhet som ytterligare vill saga att hela den ribban som nu inne-

    havits av backstuguslttare Magnus Johansson lahgs aen tillagges med bemal-

    te lagenhet. Mot nedanstaende villkor och fbrbindelser far Magnus Petters-

    son d'ess hustru och ofbrsbrjde barn sig i fbreskrivene tid begagna.

    Efter trenne ars fbrlopp raknat fran varfrutiden detta ar skall arren-

    datorn i kontant arligt arrende till jordagaren 29:de September betala 12

    Riksdaler samt jamte denna arrendesumma utgbra till mig sa lange hans

    hustru orkar 8 kvinnodagsvarken dH mat erhalles pa garden, likaledes skall

    Magnus Pettersson utan avdrag p£ arrendet mot mat pi, garden och av mig

    ( tillkbpt'a nbdiga farger' mala och tapetsera mina rum och vitmena mina spi-

    ar och kakelugnar- aven som da behbvs mala mina akedon, vilka alia i denna

    punkt upptagne aligganden utgbres efter fbrutnamnda fbrsta 3»ne ars fbr-

    lopp fran tilltradet.

    Som Magnus Petterssons bostad bliver utmed min timmermo iligger det

    honom och'dels den omgivning att alltid hava en trogen tillsyn over min

    t skog att ej nagon s&dan olovligen s& langt hans fbrmaga stracker sig

    kommer att fortsfbljas.

    Som arrendate^n nu'-kommer att eget godtycke och efter behovet uppfbra

    " nbdiga hu p& den namnda lagenhet sa komrna desamma vid en gang blivande

    avtrade eller arrendearens forlopp att tillhbra Magnus Petterssons arvin-

    ars fria disposiotion. Men alls ingen odlingsersattning kommer vid avtra-

    det ifraga. Arligen fr°r arrendatorn sirr begagna av bete till en ko 2:ne

    far och en liter, gris pS mar-cen om sornmartiden men nbdigt vinterfoder

  • utbver vad som kan erfodras utom denna lagenhet far arrendatorn anskaffa

    bast han gitter. Behovligt gardslefang till denna lagenhets inhangnade

    och framtida tinderhftllande far arrendatorn efter anvisning i marken sig

    tillatet, och efter anvisning av jordagaren far Magnus Pettersson eller

    dess rattsinnehavare nb'dig vedbrand for vintertiden av blivande vindfal-

    len eller annan befintlig till fb'rruttnelse liggande skog, men for som-

    raartiden far ej annan vedbrand paraknas an stubbar och ris efter nedhug-

    gen skog i marken.

    Forr eller senare fbrbjuds arrendatorn vid forlust av lagenhet att den-

    samma under sin besittningstid fors-alja eller transportera pa annan per-

    son utan om hans hustru eller brb'starvingar innan arrendearen tillanda-

    lupit med db'den bortga, atergar lagenheten till hemmanet utan fjarraare

    slaktingars ansprak mer an som fb'rut namnt ar vad husen betraffar.

    Och med de i denna punkt omnamnda brostarvingar f'b'rs-tas- alltid med ofbr-

    sorjde barn och ej sadana som mbjligen kunna gifta sig.

    Som denna lagenhet blivit med ett billigt arrende belagt harledande

    sig synnerligast pa Magnus Petterssons mangariga harvana sasom torpare

    vilket han fbrenat med ett ordentligt och arligt upptradande tillater

    jag utan mitt vidare hbrande till sakerhet for honom och dess hustru och

    oforlovade barn att begara och taga laga inteckning uti mitt nu agande

    och inkopta 1/2 mantal Gasamala likvisst pa egen bekostnad.

    Utan vad i forsta punkten i detta arrendekontrakt forelagger aligger

    det Magnus Pettersson att evad han ej annu tilltratt ovannamnda lagenhet

    det aligger honom da jag nu under tiden behbver de omnamnda malningsbi-

    tradena sidant av honom skall fb'rattas.

    Sa vida Magnus Pettersson och dess rattsinnehavare uppfyller detta

    arrendekontrakts innehall och visa trohet hbvlighet och beskedlighet mot

    mig och mitt folk fa de sig harav i allo begagna, men bristande i nagot

    eller nogotdera blir de utan minsta omsvep ifran lagenheten genast skilda

    utan ersattning av vad dar ar odlat mm,

    ( Salunda overenskommit i Gasamala den 12 februari 1856.

    Adolf Bernhard von Schele

    Inspektor

    Narvarande vittnen

    C.J. Rystedt D. G. Nornerfeldt.

    Med fbrestaende kontrakt fbrklarar jag mig nb'jd och fbrbinder mig det-

    samma obrottsligt uppfylla och underkasta mig bristandets fbljder.

    Magnus Pettersson Maria M C B Katrina Gummesdotter

    Narvarande vittnen

    G.J. Rystedt D.G. Nornerfeldt.

  • Lilla Nybygget.

    Torpstuga, stod vid va^en till hoger om den skarpa kroken bortom

    Nybygget mot Tuvemala. Car bar bland andra Trasko-Fias fb'raldrar bott.

    Avskrift av gamla handlingar fran 1794.

    Gasamala Fralse Sateri bar sedan langt tillbaka i tiden.bestdtt av en

    gard, men vid storskifte som genomfbrdes 1792-93 delades garden i tv&

    halvdelar . Utdrag av protokollet fort den 4 mars 1794.

    Sedan >-fbrestaende var avtalets och icke nagot vidare var att erindra,

    sa skrevos och uttogos lottsedlar, dH No.1 tillfoll Prbken Rudeback

    och No.2 Herr Jagmastaren Stenback. Efter skedd lottning begarde Froken

    Rudeback, att fa ombyta letter med Herr Jagmastaren vilket nan och bevil-

    jade,;s& att No.1 tillkommer Herr Jagmastaren och No.2 Froken Rudeback,"

    Den till Jagmastaren hb'rande lott nr.1 bestar 1779 av Tuvemala och

    Jonassons och till lott nr.2 Dalen, Nybygget och Erik Johanssons gard.

    Ar 1794 beskrivs Tuvemala som torp liksom Krobranen. Dalen namnes som

    Hosendal.

    Ar 1794 funnos foljande torp i Gasamala. Tuvemala, Stora Nybygget,

    Lilla Nybygget, Krobran, Rosendal (Dalen), Flyanas, Sofielund och

    Lustigholm (Flyamalen).

    Gdsamila.

    I sbdra delen av Gasamala finns en lovhage (gammal slattermark) med

    mycket rik och intressant flora. Bland annat forekommer lopps'tarr,

    vispstarr, ormbar, getrams, brudsporre, nattviol, backruta, sotvedel,

    skogsvicker, backvicker, vippart, varart, backvial, underviol, bergmynta,

    vatteros, skogstry, borsttistel, slatterfibbla och klasefibbla.

    For brudsporre,borsttistel, slatterfibbla och klasefibbla ar detta enda

    kanda lokalen inom ett stort omrade.

    Omradet har mycket stora biologiska varden. For aterupptagandet av

    lieslatter ar det inom Lessebo kommun det lampligaste objektet.

    Lbvskogsbruk och betesdrift kan for en tid bevara floran.