1- 12 Mars

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Nytt från○ ○ ○

Nr 1/2012 Mars○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund

Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften? Inbetal-ningskortet fanns längst ned på ett brev bilagt Nytt frånSLN nr 3/11. Om du inte hittar inbetalningskortet är plus-girokontot 17 53 09 – 4, och avgiften 140 kr (70 för stude-rande och familjemedlem). Var snäll och kontrollera ombetalningen har blivit gjord, och om inte, betala - det betyderallt för om vi ska kunna fortsätta verka.

Kongressi sommarpå Tollarefolkhögskola

2 Nytt från SLN 1/2012

Myter om cannabisCannabis är den mest

använda narkotikan, och denklart vanligaste drogen blandungdomar. De som självaröker cannabis argumenterarförstås för att drogen skasläppas fri. Men det är ocksåmånga andra debattörer, oftasådana som tillhör samhälletselit, som förespråkar en lega-lisering - senast författarenBirgitta Stenberg i en DN-intervju. Och nu kan manläsa att hälften av USA:sbefolkning tycker att drogenborde kunna förklaras laglig.Men hur oskyldigt är egent-ligen hasch och marijuana?

Pelle Olsson, sjuksköterska,journalist och författare, gör i enskrift, som RNS (RiksförbundetNarkotikafritt Samhälle) nyligengivit ut, upp med ett antal vanligamyter om cannabis. För det förstaslår han fast att det finns vetenskap-liga sanningar om cannabis som ärodiskutabla.

Det är viktigt att vi alla ärinsatta i vilka fakta som gäller, fördet behöver göras många sakligainlägg i en debatt som ofta grundaspå felaktiga antaganden. Några fakta

redovisas här, men det finns mycketmer att ta till sig.

Något forskarna kommit framtill på senare år är att unga hjärnorskadas mer av cannabis än vuxnas.Hjärnan är inte färdigbildad förränvid ca 23-25 års ålder. Cannabishämmar utvecklingen till vuxen-hjärna.

Cannabis påverkar hjärnan påmånga sätt. Ett är själva ruset somman upplever i olika faser. Någonegentlig baksmälla slipper man, menviss abstinens som en stigande ångestkan upplevas några dygn senare. Fördem som röker cannabis mer regel-bundet försämras flera intellektuellaeller kognitiva funktioner som språk-lig förmåga, logisk analytisk för-måga, tankeflexibilitet, minnet,förmåga att skapa en helhetsbild,förmåga att orientera sig i tid ochrum, bildminne. För dem som redanär rikt begåvade och inte ”röker på”så ofta, behöver försämringarna intealltid vara så märkbara, men de finnsdär.

Omkring 10 procent avanvändarna drabbas av psykoser,obehagliga tillstånd som kanförsvinna men också komma tillbakaoch 1 procent drabbas av schizofreni,

Nytt från SLN 1/2012 3

en mycket allvarlig sjukdom. Barn,vilkas mödrar har rökt cannabisunder graviditeten, utvecklas sämrejämfört med andra barn.

Alkohol är mer skadligt, sägerlegaliseringsanhängarna. Det stäm-mer i vissa avseenden, men cannabisär i andra avseenden en farligaredrog. Den är t ex farligare för ungaupp till 20. Den stannar kvar längre ikroppen. En person som röker oftareän var 6:e vecka visar brister i om-döme och koncentrationsförmågaoch kan inte arbeta i trafiken eller haandra yrken som kräver skärpa ochvakenhet. Bara för att vi har en legaldrog (som skapar stora problem),måste vi inte lägga till ytterligare en,och få ännu mer problem.

Friheten anges ofta somargument: ”Staten ska inte lägga sig ivad människor gör med sina egnakroppar”. Men anhöriga skadas av enperson som ofta röker cannabis.Ingen människa lever isolerad utanhar skyldigheter mot sina med-människor, konstaterar Pelle Olsson.

Cannabis är ett viktigtläkemedel, sägs det i debatten. Det

stämmer att cannabis som munspraykan ha vissa lindrande effekter påMS, och är i sådan form godkäntsom läkemedel också i Sverige. Mencannabis för rökning är inte godkäntsom läkemedel i något land.

Det är skillnad på bruk ochmissbruk, bruk borde vara tillåtet,menar förespråkarna för legalisering.Men lagstiftningen finns ju p.g.a. desammantagna problemen medmissbruket, vilket är en följd avbruket. Ju fler brukare desto störreproblem. Skadeverkningarnakommer smygande men med tidenblir de betydande. Allt flermänniskor runtom i världen sökervård för sitt cannabisberoende.

Det är heller inget ”misstag”att cannabis i FN:s allmännanarkotikakonvention från 1961klassas som narkotika. Det var ettstarkt önskemål från staterna iNordafrika som sedan länge hadefått brottas med de beroendeprob-lem ett utbrett cannabisbruk skapar iett samhälle.

Slutligen kan man med PelleOlsson slå fast att orsaken till att detfinns ett förbud mot narkotika är attdet är skadligt och att en legaliseringskulle öka användningen. Tack ochlov är världens regeringar än så längeöverens om att cannabis ska varaförbjudet.

Ali Jerremalm

PelleOlssonföreläser


Välkommen tillkongress i sommari Stockholm!

Lilly och Boa

Den här gången är detStockholms SLN-distriktsom inbjuder till traditio-nell kongress i vacker skär-gårdsmiljö på Tollare folk-högskola. Kongressen bör-jar med lunch måndag den25 juni kl 12 och slutar medlunch onsdag den 27 juni.

Ankomst och registreringmåndag förmiddag. Efter lunchöppnar förhandlingarna och påkvällen blir det ett kulturprogram.

På tisdag förmiddag fortsätterförhandlingarna och på efter-middagen gör vi en utflykt till TomTits experiment i Södertälje. Påkvällen: kulturprogram tillsammansmed NGR-kursen (NordiskaGodtemplarrådets sommarkurs).

Onsdag förmiddag har vi detsista förhandlingspasset ochkongressen avslutas så med lunch.


Nytt för i år är att alla när-varande medlemmar har rösträtt.Distrikten kan utse egna ombud somman betalar för, men förbundetersätter inte deltagaravgifter. Det ärändå väldigt prisvärt att delta ikongressen.

För deltagande i hela kongres-sen inklusive måltider, program,utflykt, boende i enkel- eller dubbel-rum, betalar man endast 1 800 kr/person.

Om man inte kan delta i helakongressen eller inte behöver boendekan man betala per dag: måndag 200kr, tisdag 400 kr (inkl utflykt tillTom Tit), onsdag 200 kr. Förbundetersätter resekostnader för billigastefärdsätt för dem som anmält sig i tidoch betalat hela kongressavgiften.Samåkning förutsätts där så ärmöjligt.

Anmälan (se bifogat blad) skasesesesesennnnnaaaaassssst det det det det den 15 mn 15 mn 15 mn 15 mn 15 majajajajaj sändas tillAgneta Fernström, Tårpilsvägen 8,753 50 UPPSALA.

Rolf Brommesjunger försjälen

Vi kan vara stolta över att ha enmycket framstående basbaryton-sångare i våra led, nämligen RolfBromme. Hans senaste CD heter ”Sånger försjälen” och innehåller en rad klassiskapärlor. Skicklig ackompanjatör ärAnouchka Mukherje, piano. Det ärverkligen en lisa för själen att lyssnatill den här skivan. De flesta sångerna framfördes vid enkonsert på Älvsjö Godtemplargårdförra våren. Men den konserten harkompletterats med fler inspelningar. I texthäftet till skivan berättar RolfBromme om sin sångarbakgrund,och den är verkligen imponerande.Han har medverkat i flera framstå-ende körer och framträtt på berömdascener världen över. Han har ocksåständigt sett till att utveckla sin röstgenom att ta lektioner hos skickligasångpedagoger. Skivan kan rekvireras från www.nosag.se och kostar då 180 kr. /AJ


Håkan och Radhika– en kärlekssaga

Låt oss presenteraRadhika och HåkanPaulsson, ett äkta par sombåda är ledamöter i SLN:sförbundsstyrelse. Deraskärlekssaga är intimtförknippad med SLN.

Radhika arbetar sombiträdande rektor på Karsby Inter-national School i Norsborg, Bot-kyrka kommun. I samband med enbilolycka fick hon en whiplash-skadaoch är f n halvtidssjukskriven. Förfem år sedan lyckades hon skaffamedel från EU så att hennes skolasom först i landet kunde utrusta allaklassrum med s k smart boards,interaktiva skrivtavlor genom vilkaman också kan surfa på nätet. Honhar byggt upp tvåspråkighetsklassensom läser både på engelska ochsvenska.

-Vi har nästan 50elever från andra kommuner som gårpå vår skola pga möjligheterna attdelvis läsa på engelska, berättar hon.Många av dem kommer från Asien,men också från olika afrikanskaländer.

Radhika växte upp iIndien. Hennes pappa var ordför-ande i indiska IOGT och Radhika

blev lärare och rektor på en skolasom IOGT startade där. Skolanväxte snabbt från 20 till 120 elever.

Lars Spjuth, somarbetade internationellt inomförsäkringsbolaget Ansvar, ordnade1978 en SLN-resa till Indien för 29svenska lärare, som givetvis ocksåbesökte IOGT-skolan där Radhikavar rektor. Hon fick frågan om honville komma till Sverige och föreläsaom Indien, och tackade ja. 1979kuskade hon land och rike runt ochbesökte många svenska skolor. Hon

Radhika på SLN-kongressen 2004.


deltog i insamlingen av pengar tilldet som skulle bli SLN-A-skolan iPedda Amberpet, där hennes pappablev rektor. På sin turné genomSverige kom hon också till Södertäljeoch gick en kväll på en lärarfest somordnades på den skola hon förtillfället besökte, Västergårds-gymnasiet.

På just den skolanarbetade Håkan, lärare i konstruk-tionsteknik och energi. Håkansföräldrar tillhörde Filadelfiaför-samlingen i Stockholm och Håkanväxte upp i kyrkan och fick tidigt tahand om barn- och ungdomsgrupperdär. Nykterhet var ju en självklar saki frikyrkan på den tiden när Håkanvar ung, och han försökte undvikalärarfester, där det ofta dracks förmycket alkohol. Men den här gångenhade han tagit fel på datum ochråkat säga ”att han hade en ung-domsgrupp att ta hand om, synd att

det inte var nästa fredag för då hadedet gått bra”. Det visade sig att festenvar just nästa fredag och då kunde juHåkan för skams skull inte låta bliatt gå!

Under pappers-muggarna med välkomstdrinkarna(inga problem att få en alkoholfridrink) fanns en liten figur, och detgällde att hitta sin bordsdam som dåhade en mugg med samma figur, idetta fall en anka! Givetvis var detRadhika som hade ankan under sinmugg. Tala om Guds försyn…

Håkan hade besöktIndien på sommarlovet och rest runti landet så de hade mycket att talaom. Hon ville gärna komma tillFiladelfia och se hur en kristengudstjänst i Sverige kunde gå till.Sedan gick hon dit också på egenhand och blev frälst under en guds-tjänst. Radhikas familj var förståshinduer och tillhörde den nästhögsta kasten, krigarkasten, menhon hade fått gå i katolsk skola ochdärför lärt sig en del om kristen-domen. Hon och Håkan träffadesigen när hon i princip skulle åkatillbaka hem. Men då bestämde desig för att gifta sig i stället!

De gifte sig 1980 ochhar fått fyra barn, tre pojkar och enflicka. Den äldsta sonen gifte signyligen – i bergrummet för den nyaCitybanan som nu byggs underStockholm. Han är civilingenjör ocharbetar med tunnelprojektet.Dottern ska gifta sig i sommar. Alla

Bröllopsfoto från 1980!


barnen har vuxit upp i Pingstkyrkani Tumba som Håkan och Radhikatillhör och är aktiva i olika kyrkor.

Håkan är också aktivlokalpolitiker inom kristdemokra-terna, ordförande i lokalavdelningen.Han är ledamot av kommunfull-mäktige i Salems kommun och ersät-tare i kommunstyrelsen. Dessutomsitter han i kyrkofullmäktige ochkyrkorådet för Svenska Kyrkan iSalem. Håkan finns också med ibyggnadsutskottet och har givetvisritat taket för det nya församlings-hemmet.

–Trots att jag ärupptagen med söndagsskola varjesöndag i Pingstkyrkan är jag den ikyrkorådet som besöker flest guds-tjänster i Svenska Kyrkan, sägerHåkan. Om jag ville skulle jag kunnafylla all min tid med kyrkliga upp-drag.

SLN ligger ocksåHåkan varmt om hjärtat. –Det är

viktigt att nykterhetsrörelsen får enframskjuten roll i samhället. Det ärförvånande att alkoholen får ta såstor plats i vårt tekniska samhälle.Alla behöver ständigt vara skärptaoch inte låta sina hjärnor sövas ner.En viktig orsak till att bli lärare varjust att jag på det sättet skulle få enplattform för att tala med ungdomarom nykterhet. Som nykter lärarekunde jag vara ett föredöme. Lärar-rollen är viktig!

Håkan anser att detär sorgligt att alkoholbruket ocksåkommit in även i frikyrkorna. – Jagtar upp hur viktigt det är att ta av-stånd från alkohol, men många iförsamlingen vill inte alls lyssna tilldet, säger Håkan.

-En gång skulle jagvara kyrkvärd i Svenska kyrkan ochhjälpa till att servera nattvardsvin.Men när jag såg att det var 17%alkohol i vinet vägrade jag och harsedan dess inte ställt upp som kyrk-värd. Håkan har kunnat konstateraatt även präster kan få alkohol-problem. –Nu har vi alkoholfrittnattvardsvin i vår kyrka, påpekarHåkan.

-Det bästa med SLNär att vi är nyktra, tycker Radhika.Tänk vilket trevligt bröllop vår sonoch hans fru hade ordnat. Ingenalkohol, bara bubbelvatten ochmangolassi (mangojuice medyoughurt och is)! Så ska det vara föratt det ska bli en lyckad fest!

/AJ


Använd SLN-spelettill en studiecirkel!

Spelet Tankebanan germöjlighet att diskuteraetik- och livsstilsfrågor.Frågorna är framtagna avungdomar för ungdomar,men tänk om detta ärfrågor, som berör oss helalivet. Tänk om det är evigafrågor, som alltid är viktigaatt ta ställning till. Det kandessutom vara intressantför vuxna att veta vilkafrågor, som engagerarungdomar.

Att tillsammans i en studie-grupp fundera över frågorna i speletoch olika värderingar kan ge nyaperspektiv, som man själv inte tänktpå. Det är ju i gemenskapen medandra som du kan tänka högt och få

nya aspekter på vad som är värde-fullt i livet.

Studieplanen utgår från speletsfrågor under tre träffar, där manockså försöker hitta vilka områden ilivet, som berörs i spelet.

Lycka till att finna den rödatråden i spelet och i livet!

Ulla Lingesjö

DDDDDet het het het het hääääär är är är är är er er er er en sn sn sn sn stttttudududududieieieieiecicicicicirrrrrkkkkkelelelelelEn studiecirkel består av

deltagare, som bestämt sig för attfördjupa sina kunskaper och delamed sig av sina erfarenheter. Dennaform av lärande har vanligtvis ingenlärare, som förväntas vara expert,utan en ledare.

Bestäm dag och tid när detpassar att träffas. Ta kontakt mednärmaste NBV-kontor, se


www.nbv.se så får ni hjälp att kommaigång. Ni kan också få hjälp medandra praktiska frågor.

Den här studieplanen byggerpå att gruppen träffas tre gånger omvardera tre studietimmar. För densom vill ha en längre studiecirkel gårdet självklart bra att diskutera flerfrågor, som är intressanta förgruppen.

Målsättningen med gruppensätter ni själva upp. Målet skullekunna vara att ni blir medvetna omvilka livsstilsfrågor, som engagerarungdomar och vilka frågor ni självaengageras av.

Genom att arrangerastudiecirkeln tillsammans med NBV

(NykterhetsrörelsensBildningsverksamhet) kan ni få stödoch hjälp med exempelvis lokaler,studiebesök, kontakter och material.

Cirkelledaren ansvarar underhela cirkeln för kontakten med NBVoch för att registrera och rapporteranärvaro. Cirkelledaren ansvararockså för att planera och ledaträffarna. För att gruppen skafungera, är det viktigt att låta en itaget tala och att lyssna på varandra.Cirkelledaren har ett särskilt ansvarför att detta fungerar. Se också till attni ordnar en trevlig fikastund varjeträff.

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Den här historien, som stod att läsa i Strix år 1900 kallt, har varken med skola eller nykterhetatt göra, men den är lite kul ändå: ”Kyrkoherden Hæbrén är den lycklige ägaren af en guldplomberadlöstand. En vacker dag sitter denna ej på sin vanliga plats i främre delen af hans öfverkäk. En dam,som iakttagit detta, frågar vänligt: -Hvarför förefinnes ej i dag kyrkoherdens vackra tand medguldplomben? Kyrkoh.: -Nej, jag hafver tyvärr förlorat densamma. Ett par dagar senare sitter denpå sin gamla plats. Damen: -Jag ser till min glädje, att kyrkoherden återfunnit sin gamla tand.Kyrkoh.: -Ja, Gud ske lof. Jag hade, sanningen att säga, svalt den.”


SLN-krypto nr 2Varje siffra motsvarar en bok-stav.Bilda riktiga ord. Förkortningar kanförekomma, liksom ord i bestämdform. Ledning: Utgå från tre ordsom ingår i kryptot.

a Kemisk förening i dryckersom vi vill reducera(horisontellt).b Nykterhetsförbund för allasom arbetar med barn ochungdomar (förkortning).

c Förnamn på ordförande idetta förbund.

Lösning skickas till: Håkan PaulsonFiskaruddsvägen 38 F, 144 62Rönninge. Bokpriser!

VVVVViiiiinnnnnnnnnnaaaaarrrrre i Se i Se i Se i Se i SLLLLLNNNNN-----kkkkkrrrrryptyptyptyptypto no no no no nr 1:r 1:r 1:r 1:r 1:Bo Axelsson, Borensberg, RuthEkers, Ludvika, Kerstin Taflin,Skanör.

Sång- Fröken, kan vi inte få sjunga den där låten om kläderna som åt upp folk?- Vilken mennar du? frågade fröken- Jo den där ”Helgdagsrock åt far, Söndagskjol åt mor och två par strum-

por åt lille bror.”


Ordförande: Gunilla Zimmermann, 021-14 76 40, Gästgivarvägen9, 724 60 Västerås, [email protected]

Kassör: Sven-.Erik Lilja, tel o fax 0221-760004, mob 0706-950639, Nytorpsv 23, 731 43 Köping, [email protected]

Red: Ali Jerremalm, 031-3315153, 0706-928074, Björkkullav.43, 424 70 Olofstorp, [email protected]

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, www.slninfo.orgOrdförande: Ali Jerremalm, 0706-928074, Brahusvägen 7, 507 70Gånghester, [email protected]ör: Agneta Fernström, tel o fax 018-367 367, mob 0705-221367, Tårpilsv 8, 753 50 Uppsala, [email protected]:s plusgiro är 17 53 09 – 4. Medlemsavgift 140 kr/år.Medlemsregister: Sven-Erik Lilja, 0221-760004, Nytorpsv 23,731 43 Köping, [email protected]: Barbro Ryberg, 063-12 38 43, 0768-37 18 33,Litv 4 B, 831 41 Östersund. [email protected] & layout: Ali Jerremalm, se ovan.

EU i krisLand efter land i EU ser ut

att falla samman. En del menaratt hela EU håller på att fallasamman. Problemen i EU om-talas som en finanskris och visstär det så. Men problemen är mergrundläggande.

I och med att EMU (Eko-nomisk och monetär union, inkl.euron) infördes börjadeproblemen komma upp till ytan.För att EMU skall kunna fun-gera förutsätts det att medlems-länderna har en hyfsat likartadstruktur, d v s inte allt för avvik-ande BNP (eller BNI). Med-lemsländerna bör alltså ha inteallt för avvikande ekonomiskstyrka för att klara av inte allt förolikartade offentliga finanser inkl.skatter. Ländernas offent-ligautgifter måste vara baserade på deegna förutsättningarna.

Detta borde manha kunnat förutse från början.

Tyvärr var det verklighetsfräm-mande visioner som styrdemakthavarna på sin tid att ta medalla EU-länderna i EMU.

I dag ser vi hurnågra EU-länder känner sigtvingade att ta på sig det poli-tiska ansvaret för att de natio-nella ekonomierna råkat iobalans. Man försöker lappa ihopEMU och därmed EU med olikas k finanspakter. IMF får rycka insom överrock och t o mdiktaturen Kina erbjuder en akututryckning. Man säger att ominte dessa insatser ger resultat ärhela världsekonomin i gungning.

Paul Reichberg

1- 12 Mars

Documents

Transcript of 1- 12 Mars