˘ ˇ ˆ ˇˇ - IVL · 2015. 10. 22. · IVL-rapport B1428 2 6. RESULTAT 28 6.1. Potentiella...

Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utsläpp av HFC, FC och SF6 i Sverige. IVL-rapport B1428

��

��

Karin Kindbom, Marie Haeger Eugensson och Karin PerssonB 1428

Göteborg, augusti 2001


RAPPORTSAMMANFATTNINGReport Summary

Organisation/Organization

�� Projekttitel/Project title

Adress/address

Box 47086402 58 Göteborg Anslagsgivare för projektet/

Project sponsorTelefonnr/Telephone

031-725 62 00Naturvårdsverket

Rapportförfattare/author

Karin Kindbom Marie Haeger Eugensson Karin Persson

Rapportens titel och undertitel/Title and subtitle of the report

Kartläggning och beräkning av de årliga potentiella och faktiska utsläppen av HFC, FCoch SF6 i SverigeSammanfattning/Summary

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört enkartläggning av förekomst, samt beräkning av potentiella och faktiska emissioner, avfluorerade växthusgaser i Sverige. Beräkningar har innefattat perioden 1990-1999, samtprognoser för åren 2005, 2010, 2015 och 2020. Kartläggningen och beräkningarnainnefattar ofullständigt halogenerade fluorkolväten (HFC), fullständigt halogeneradefluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6). I inventeringen har ingått en rad olikabranscher, produktgrupper eller användningsområden, såsom kyl-, frys- ochklimatanläggningar, plaster och plastprodukter, brandskydd, aerosolsprayer, lösningsmedel,elektronikindustri, aluminiumtillverkning, magnesiumgjutning, elektrisk isolering,isolerglas samt joggingskor. Beräkningarna visar att de faktiska emissionerna ökat med ca50% i Sverige mellan 1990 och 1999, från ca 0.52 till 0.78 miljoner ton CO2-ekvivalenter.Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren /Keywords

Växthusgaser, fluorerade växthusgaser, HFC, FC, PFC, SF6, emissioner, emissionsinventering

Bibliografiska uppgifter/Bibliographic data

IVL Rapport/report B 1428

Beställningsadress för rapporten/Ordering addressRapporten kan hämtas eller beställas på www.ivl.se


1

SAMMANFATTNING 3

SUMMARY 4

1. INLEDNING 6

2. ÄMNENA 7

3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR INVENTERINGEN 8

4. BERÄKNINGSMETODER 9

4.1. Tier 1b, potentiella emissioner 9

4.2. Tier 2, verkliga emissioner 9

5. KARTLÄGGNING AV OLIKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 10

5.1. Kyl- frys och klimatanläggningar 105.1.1. Hushållskyl och -frys 115.1.2. Små och stora stationära kyl/frys- och luftkonditioneringsanläggningar 115.1.3. Kyl/frys gondoler, plugg-in 125.1.4. Små AC-anläggningar 135.1.5. Små värmepumpar 145.1.6. Ismaskiner, vattenkylare, avfuktare m.m. 145.1.7. Kyl/frys anläggningar i lastbil och släp (kyltransport) 15

5.2. Mobila AC 155.2.1. Mobil AC lastbil 165.2.2. Mobila AC personbilar 165.2.3. Mobila AC buss 17

5.3. Plaster och plastprodukter 17

5.4. Brandskydd 19

5.5. Aerosolsprayer 21

5.6. Lösningsmedel 22

5.7. Elektronikindustri, halvledartillverkning 22

5.8. Aluminiumtillverkning 23

5.9. Magnesiumgjutning 24

5.10. Elektrisk isolering 25

5.11. Isolerglas 26

5.12. Joggingskor 27


2

6. RESULTAT 28

6.1. Potentiella emissioner, beräkningar enligt Tier 1b 28

6.2. Verkliga emissioner, beräkningar enligt Tier 2 29

6.3. Ackumulerade mängder 33

6.4. Uppskattningar av framtida emissioner 36

7. DISKUSSION 41

8. REFERENSER 43

BILAGA 1 Potentiella emissioner, 1995-1999

BILAGA 2 Faktiska emissioner, 1990-1999 samt prognoser för 2005,2010, 2015 och 2020


3

SAMMANFATTNING

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört enkartläggning av förekomst, samt beräkning av potentiella och faktiska emissioner, avfluorerade växthusgaser i Sverige. Beräkningar har innefattat perioden 1990-1999,samt prognoser för åren 2005, 2010, 2015 och 2020. De beräkningsmetoder som följtsär de av IPCC rekommenderade, där de potentiella emissionerna beräknats enligt Tier1b och de faktiska emissionerna enligt Tier 2. Kartläggningen och beräkningarnainnefattar ofullständigt halogenerade fluorkolväten (HFC), fullständigt halogeneradefluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6).

I inventeringen har ingått en rad olika branscher, produktgrupper elleranvändningsområden, såsom kyl-, frys- och klimatanläggningar, plaster ochplastprodukter, brandskydd, aerosolsprayer, lösningsmedel, elektronikindustri,aluminiumtillverkning, magnesiumgjutning, elektrisk isolering, isolerglas samtjoggingskor.

Tillvägagångssättet för inventeringen inom de olika användningsområdena har isamtliga fall startat med kontakt med branschorganisation eller liknande. I vissa fallhar branschorganisationen haft bra sammanställningar av uppgifter som varitrelevanta för inventeringen, medan det i andra fall helt saknats samlade uppgifter. Inågra fall har sedan enkäter skickats ut till tillverkare eller importörer inom enbransch, medan i andra fall telefonkontakter tagits med de viktigaste användarna. Desiffror som använts i beräkningarna baseras således i de flesta fall på en kombinationav uppgifter från olika uppgiftslämnare. I de fall inga aktuella svenska uppgifteravseende emissionsfaktorer vid tillverkning eller under produktens livstid gått att fåfram har de standardvärden använts som anges i IPCC Guidelines for NationalGreenhouse Gas Inventories (1996).

De beräknade resultaten, potentiella emissioner enligt Tier 1b och verkliga emissionerenligt Tier 2, skiljer sig kraftigt åt. De potentiella emissionerna är betydligt högre ände beräknade faktiska emissionerna. Detta är inte oväntat då en stor mängd av dekemikalier som importerats till landet installerats i varor och produkter, med enkortare eller längre livslängd, och de verkliga emissionerna därmed blir fördröjda itiden. Inom många användningsområden har den stora mängden installerad kemikalieännu inte emitterats, då de produkter som innehåller HFC/FC/SF6 ännu inte skrotats.

Sammanfattningsvis visar beräkningarna att de faktiska emissionerna ökat med ca50% i Sverige mellan 1990 och 1999, från ca 0.52 till 0.78 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Den största ökningen återfinns inom användningsområdet kyl- frys- ochklimatanläggningar, där bidraget från stora stationära anläggningar dominerar, samtfrån mobil AC och från plasttillverkning och plastprodukter.

Enligt scenarioberäkningarna kommer emissionerna av HFC-föreningar, där ökningeninom mobil AC dominerar, att öka kraftigt i framtiden. Emissioner av FC-föreningaroch även av SF6 kommer däremot enligt beräkningarna att minska. De störstasammanlagda emissionerna av fluorerade växthusgaser förväntas runt år 2010, ca 1.1miljoner ton CO2 ekvivalenter. Till år 2020 beräknas emissionerna dock sjunka tillmotsvarande ca 0.89 miljoner ton CO2-ekv.


4

SUMMARY

On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, the SwedishEnvironmental Research Institute (IVL) has made an inventory of the flow of HFCs,FCs and SF6 in Sweden. Calculations of annual emissions of these substances havebeen made according to procedures given in the Intergovernmental Panel on ClimateChange, IPCC, Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. Two methods ofcalculations have been used, the Tier 1b method for potential emissions, and Tier 2covering actual emissions. According to the UN Framework Convention on ClimateChange, countries may report either potential or actual emissions. Until now onlypotential emissions have been calculated and reported from Sweden.

HFCs, PFCs and SF6 are used in different applications in Sweden, such as:Application Type of substanceRefrigeration and airconditioning HFCs, PFCsFoam blowing HFC-134a and HFC-152aFire extinguishing HFCsAerosol propellant HFCsSolvent PFCSemiconductor industry PFC, HFC, SF6Aluminium production (byproducts in process) PFCsMagnesium smelting SF6Electrical insulation SF6Double glazing SF6Jogging shoes SF6

Necessary data, in order to make the calculations of emissions, was collected for allabove mentioned applications. As far as possible a “bottom up” approach has beenused, where the number of units containing the substances, or the total annual amountinstalled or used within a particular area of application, has been used as a basis forthe calculations. Information as to amount of chemical per unit, emission factors atproduction, during usage and at disposal, as well as figures on imported and exportednumber of units or amount of chemical is also necessary.

Data collected consists of information compiled from trade associations, industrialusers of the substances, retailers, from official statistical databases and also from theregister at the Swedish National Chemicals Inspectorate (KemI) where imported andexported amounts of the chemicals in bulk are registered.

The results of the calculations of Swedish potential emissions, according to Tier 1b,and of actual emissions, according to Tier 2, are presented in Figure I. The potentialemissions were considerably higher, corresponding to 1.5-2 million ton CO2-eqv. in1998/99, than the actual emissions which were almost 0.8 Mton CO2-eqv. A largeamount of the chemicals imported into the country, contributing to the potentialemission figures, have been installed in products which have not yet been disposed of,so the actual emissions will occur later in time.

The development over time of the actual calculated emissions in Sweden 1990-1999,as well as the contribution from different applications, are presented in Figure II. Theactual emissions have, according to the calculations, increased by approx. 50% from1990-1999 (from 0.52 to 0.78 Mton CO2-eqv). The largest increase has been of


5

emissions within the areas of refrigeration and air conditioning, mobile AC and foamblowing.

Projections of future actual emissions show that the emissions might increase to atotal of approximately 1.1 Mton CO2-eqv. in 2010, with a later decrease to 0.89 Mtonin 2020 (Figure II). Emissions of HFCs, dominated by emissions from mobile AC,will increase considerably, while FCs and SF6 will decrease until 2020 as compared toin 1999.

0

500

1000

1500

2000

2500

1995 1996 1997 1998 1999

1000

to

n C

O2

eqv

Tier 1bTier 1b excl.aluTier 2

Figure I Potential (Tier 1b) and actual (Tier 2) emissions in Sweden(1000 tonCO2-eqv.) In "Tier 1b excl.alu" emissions from aluminium productionare excluded.

0

200

400

600

800

1000

1200

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2005

2010

2015

2020

kto

n C

O2

eqv.

Mobile ACRefrig. and ACFoam blowingFire exting.AerosolsElectronicsMg foundriesElectrical insulationDouble glazingJogging shoesAluminium prod.

Figure II Calculated actual emissions in Sweden from different applications,1990-1999, and projections for 2005, 2010, 2015 and 2020 (kton CO2-eqv.)


6

1. InledningPå uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört enkartläggning av förekomst och emissioner av fluorerade växthusgaser i Sverige. Iuppdraget har också ingått att utveckla ett system för att förutom, som tidigare endastredovisa potentiella emissioner, även kunna redovisa faktiskt utsläppta mängder. Deberäkningsmetoder som följts är de av IPCC rekommenderade, där de potentiellaemissionerna beräknats enligt Tier 1b och de faktiska emissionerna enligt Tier 2.

Kartläggningen och beräkningarna innefattar ofullständigt halogenerade fluorkolväten(HFC), fullständigt halogenerade fluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6).Utsläppen av dessa och andra klimatpåverkande gaser ska på nationsbasis årligenredovisas till FN:s klimatsekretariat och till EU. Det är första gången en genomgångoch inventering av de faktiska emissionerna av fluorerade växhusgaser genomförts iSverige. Data och beräkningar avseende de faktiska emissionerna kommerfortlöpande att uppdateras varje år i framtiden, för att rapporteras internationellt. Deluckor, osäkerheter och eventuella felaktigheter som finns i föreliggande materialkommer vid dessa tillfällen att kunna korrigeras.

Tidigare har således endast svenska potentiella emissioner rapporterats, baserade påberäkningar av importerad minus exporterad mängd kemikalie i bulk. Uppgifter fördenna rapportering har hämtats från Kemikalieinspektionens produktregister. Denmängd kemikalie som importeras till landet emitteras emellertid inte nödvändigtvisunder året, utan installeras kanske i någon typ av utrustning, där de stora emissionernainte sker förrän långt senare. För att kunna beräkna de faktiska emissionerna krävsdärför en rad ytterligare uppgifter såsom t.ex. en uppskattning av utrustningenslivslängd, emissionsfaktorer vid tillverkning, emissionsfaktorer för utsläpp underanvändning och vid skrotning.

Kartläggningen av flöden av HFC, FC och SF6 i Sverige har omfattat årliga uppgifterfrån tidsperioden 1990-1999. Dessutom presenteras kortfattat resultat frånscenarioberäkningar av framtida svenska emissioner åren 2005, 2010, 2015 och 2020.Scenarioberäkningarna (Business-As-Usual, BAU) togs fram under våren 2001 somunderlag till den tredje svenska Nationalrapporten till FN:s klimatsekretariat.Förutsättningar för och resultat av beräkningarna av framtida emissioner har ocksårapporterats separat (Kindbom och Zuber, 2001).

Användningen av framför allt HFC har ökat kraftigt under 1990-talet då HFC-föreningar inom många användningsområden ersatt freoner (CFC) som fasats ut enligtöverenskommelser i Montrealprotokollet.

De branscher eller produktgrupper som innefattats i inventeringen presenteras i tabell1 tillsammans med förekommande typ av fluorerade gas/er inom respektive område.


7

Tabell 1 Branscher och produktgrupper samt förekommande fluoreradeväxthusgaser i Sverige.

Användningområde Typ av fluorerade föreningarKyl/frys/AC HFC:er, enskilda eller blandningar, även FCMobil AC HFC-134aPlaster och plastprodukter HFC-134a och HFC-152aBrandskydd HFC-134a, HFC-125 och ev. andra HFCAerosolsprayer HFC-134a, ev. även HFC-152aLösningsmedel FC (HFC)Elektronikindustri FC, HFC, SF6Aluminiumtillverkning FCMagnesiumgjutning SF6Elektrisk isolering SF6Isolerglas SF6Joggingskor SF6

2. ÄmnenaDe föreningar som ingått i kartläggningen är ofullständigt halogenerade fluorkolväten(HFC), fullständigt halogenerade fluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6).Grupperna HFC och FC omfattar en rad kemiska föreningar, som i vissa fall används“rena” och i andra fall i olika blandningar. Ämnenas GWP, Global WarmingPotential, varierar också stort, varför varje ämne måste kartläggas separat. I tabell 2redovisas aktuella föreningar, potentiella användningsområden, av vilka inte alla äraktuella i Sverige, samt deras respektive GWP100 (beräknad GWP under 100 år). Itabell 3 redovisas typiska blandningar av HFC som påträffats i kartläggningen ochsom används i Sverige.

Tabell 2 Potentiella användningsområden samt GWP100 (IPCC Guidelines forNational Greenhouse gas inventories: Reference manual)

KemikalieGWP100

Kyl,luftkond

Brand- ochexplosions

-skydd

Drivgas(aerosol)

Lösnings-medel,

rengöring

Plast Annat

HFC-23 11700 x xHFC-32 650 xHFC-125 2800 x x x x xHFC-134a 1300 x x x x xHFC-143a 3800 x xHFC-152a 140 x x xHFC-227ea 2900 x x x xHFC-236fa 6300 x xHFC-245ca 560 x xHFC-356 xHFC-43-10 xPFC-14 6500 xPFC-116 9200 xPFC-218 7000 xPFC-410 7000 xPFC-614 x xAndra PFC xSF6 23900 x x


8

Tabell 3 Blandningar av HFC i olika applikationerNamn Blandning AnvändningsområdeR 404A 52% HFC-143a, 44% HFC-125, 4% HFC-134a. KylaR 407C 23% HFC-32, 25% HFC-125, 52% HFC-134a KylaR 410A 50% HFC-32, 50% HFC-125 KylaHalotron IIb 80% HFC-134a, 20% HFC-125+CO2 Brandskydd

3. Tillvägagångssätt för inventeringenEftersom användningen av fluorerade gaser förekommer inom vitt skildaanvändningsområden har det inte varit möjligt att i alla fall helt följa samma mall vidinventeringen. I princip har dock alltid inventeringen startat med kontakt med en ellerflera branschorganisationer. I vissa fall har dessa haft bra sammanställningar avuppgifter som varit relevanta för kartläggningen, medan samlade uppgifter i principhelt saknats i andra fall. Via branschorganisationer har det emellertid alltid varitmöjligt att få information om medlemsföretag och kontaktpersoner, eller annanbranschspecifik information som har gjort att det varit möjligt att gå vidare.

I några fall har enhetliga förfrågningar skickats ut via fax eller e-post till tillverkareeller importörer inom en bransch, men i andra fall har enbart telefonkontakter tagits.De flesta har varit tillmötesgående och lämnat önskad information, men från vissa hållhar det varit omöjligt att få några svar. Branschexperter på Naturvårdsverket har ocksåbistått med kunskaper i form av rimlighetsbedömningar av inkomna uppgifter samtuppskattningar av emissionsfaktorer för svenska förhållanden i vissa fall. De siffrorsom använts i beräkningarna baseras således i de flesta fall på en kombination avuppgifter från olika uppgiftslämnare, och en uppskattning av vad som bedömtssaknas. Dessa uppskattningar gäller främst avseende de totala mängder som användseller använts i landet årligen i olika applikationer. De emissionsfaktorer som erhållitsfrån en eller flera källor har antagits gälla för resten av motsvarande applikationer.

De totalmängder som används årligen inom olika applikationer har, i de fall det varitmöjligt, dubbelkollats mot informationen i Kemikalieinspektionens produktregister,dit importörer och exportörer av de aktuella kemikalierna är skyldiga att rapportera.Importörer/exportörer ska till registret ange inom vilket användningsområdekemikalien används med en funktionskod. Detta tycks emellertid inte fungera fullt ut,då t.ex. den mängd HFC som importeras och används vid plasttillverkning ej går attspåra i KemIs produktregister, utan den finns sannolikt registrerad som köldmedium. Iåtminstone något eller några fall tycks dessutom inte enbart kemikalier i bulk vararegistrerade, utan även import i varor eller produkter. Detta gäller t.ex. import iaerosolsprayer.

Uppgifter om import och/eller export av varor och produkter från databaser vid SCBhar endast använts i enstaka fall, trots att erforderlig upplösning i flera fall tycksfinnas i databasen. Skälet är att det var stora skillnader vid jämförelse mellan SCB´sinformation och den information som erhållits via t.ex. importörer, återförsäljare ellerbranschorganisationer. I andra fall är det omöjligt att i SCBs databas urskilja despecifika produktgrupper som varit aktuella i kartläggningen.

I de fall inga aktuella eller någorlunda enhetliga svenska uppgifter avseendeemissionsfaktorer vid tillverkning eller under produktens livstid gått att få fram har de


9

standardvärden använts som anges i IPCC Guidelines for National Greenhouse GasInventories (1996).

Emissionsfaktorer vid skrotning har i de flesta fall tagits fram i samarbete medexperter på Naturvårdsverket. Inom flera sektorer har HFC inte börjat användas istörre omfattning förrän under 1990-talets första hälft. Till övervägande del ärlivslängden på de varor och produkter som är aktuella så lång att ingen betydandeutskrotning därför hunnit ske under 1990-talet. Vid uppskattningar av framtidaemissioner kan dock dessa faktorer vara betydelsefulla för resultatet.

4. Beräkningsmetoder

4.1. Tier 1b, potentiella emissionerPotentiella emissioner kan enligt IPCC Guidelines beräknas på två sätt, Tier 1a ochTier 1b. Den generella formeln för beräkning av potentiella emissioner, Ep, är:

Ep =produktion+import-export-destruktion

I Tier 1a innefattas i posterna import och export endast kemikalier i bulk medan i Tier1b även import och export av kemikalier i varor och produkter ingår. I avsnitt 6.1redovisas beräkningar enligt Tier 1b.

Resultaten från beräkningar enligt Tier 1b tar inte hänsyn till den ackumulation avkemikalier i varor och produkter som sker, utan enbart “handelsbalansen” av dessaämnen över landets gränser varje år. De verkliga emissionerna till luft kan, beroendepå användningsområde, ske samma år som importen, men också betydligt senare itiden.

4.2. Tier 2, verkliga emissionerFör att beräkna de verkliga årliga emissionerna av HFC, FC och SF6 summerasemissioner vid tillverkning av produkter eller från industriprocesser i landet,emissioner under användning av den ackumulerade produktvolymen inom landet samtemissioner vid skrotning av produkter under ett givet år. De produktgrupper ochbranscher som inkluderats i arbetet skiljer sig åt vad gäller såväl förhållanden runttillverkning som i flödesmönstret av HFC/FC/SF6 under produkternas livstid. Enprincipiell skiss av flödesvägarna av fluorerade växthusgaser presenteras i figur 1.Alla flöden är dock inte aktuella för alla produktgrupper eller processer.

För t.ex. mobil AC i personbilar sker tillverkning inom landet, det förekommer såvälimport som export av produkter och kemikalier, produkterna läcker under sin livstidoch köldmedium fylls regelbundet på vid service under produktens livstid. Vidaluminiumtillverkning å andra sidan bildas FC-föreningar som biprodukt underprocessen och emitteras direkt till luft.

För beräkningar av de verkliga emissionerna har en modell konstruerats, där årligaaktivitetsdata förs in och resultat erhålles i form av emitterad mängd av varje ämnefrån respektive produktgrupp eller bransch. I systemet är historiska data för varje år,1990-1999 införda och beräknade. På basis av dessa samt successivt nya aktivitetsdataför kommande år kan de årliga verkliga emissionerna i Sverige beräknas.


10

Tillverkning i landetIndustriprocesser

Export i produkter

Import av kemikalier

Emissioner vid tillverkning

påfyllnad

Ackumulerad bankImport i produkter

Destruktion

Emissioner från ackumulerad bank

Emissionervid skrotning

SkrotningExport av kemikalier

Figur 1 Principiella flöden av fluorerade växthusgaser.

5. Kartläggning av olika användningsområden

5.1. Kyl- frys och klimatanläggningarOlika typer av HFC används som köldmedium i små och stora kyl- och frysenheter, iluftkonditioneringsanläggningar (AC), i värmepumpar och andra produkter såsomismaskiner och vattenkylare m.m. Stora platsbyggda anläggningarna fylls på vidinstallationen medan mobila AC, kyl/frys-gondoler (s.k. plugg-in) och andra enheterfylls på fabrikerna vid tillverkningen. Om det sker en import eller export av defabriksfyllda enheterna följer därmed köldmediet varan.

Det anläggningar/produkter som behandlas i avsnitt 5.1-5.2 är:• Hushållskyl och -frys• Små stationära kyl/frys• Stora stationära AC, kyl/frys (inkl. stora värmepumpar)• Kyl/frys gondoler, plugg-in• Små AC-anläggningar• Värmepumpar (mindre, typ villavärmepumpar)• Ismaskiner, vattenkylare m.m.• Kyl/frys anläggningar, lastbil och släp• Luftkonditionering, personbilar (Mobil AC, MAC)• Luftkonditionering, lastbilar (MAC)• Luftkonditionering, bussar (MAC)


11

Det förekommer relativt stora skillnader mellan produktgrupperna, varför debehandlas separat.

5.1.1. Hushållskyl och -frys

EHL (Elektriska hushållsapparater) är en branschorganisation som har en samladinformation om försäljningen av kylar och frysar från hela undersökningsperioden.Några tillverkare kontaktades också, och har tillhandahållit information om vilkafluorerade föreningar som använts under olika tidsperioder, samt vissa övriga tekniskadetaljer. Antal nyinstallerde enheter har under 1990-talet varierat i storleksordningen300 000-600 000 per år.

De uppgifter avseende HFC som använts i beräkningarna är:Livstid

(år)Fluoreradeföreningar

Mängd per enhet(kg)

Emissioner vidtillverkning

Emissioner per årunder användning


10 HFC-134a 0.1 2%* 1%* 5%* Uppgift från IPCC, övriga från inventeringen.

Livslängden på hushållskyl och -frys beräknas vara i genomsnitt 10 år och mängdenköldmedium ca 0.1 kg. Mellan 1990-1992 användes CFC och HFC-134a somköldmedium, 1993 endast HFC-134a och därefter har en övergång mot större andeliso-butan (R600A) skett. Andelen iso-butan har ökat genom åren från 0% 1993 till ca80% 1999. Utvecklingen anses vara mot en 100%-ig övergång till iso-butan ellerandra kolväten. År 1999 beräknades ca 210 ton HFC-134a finnas ackumulerat ihushållskyl och –frysar i Sverige.

Information om emissionsfaktorer har hämtats från IPCC då det inte har gått att fånågra specifikt svenska uppgifter (vid tillverkning 2% och användning 1% per år).Osäkerheten i uppskattningarna bedöms vara relativt liten, då det finns en väl samladinformation om antalet sålda enheter i Sverige. Vid beräkningar av potentiellaemissioner har andelen importerade varor antagits vara i storleksordningen 25%.Denna siffra är dock osäker.

5.1.2. Små och stora stationära kyl/frys- och luftkonditioneringsanläggningar

Uppgifter om små kyl- och frysanläggningar samt stora stationära AC, kyl- ochfrysanläggningar har erhållits från KYS (Kylbranschens samarbetsstiftelse), SKIF(Svenska Importörers Förening) samt för de stora anläggningarna frånNaturvårdsverket. Stationära kylanläggningar med separata kylaggregat laddas påplats. Gondoler kan vara både fasta och s.k. plugg-in (se 5.1.3).

I stora stationära anläggningar används HFC-134a, och i viss omfattning andra typerav köldmedier, t.ex. NH3. Tidigare användes CFC till nypåfyllnad, t.o.m. 1993, ochsedan HCFC fram till 1997 (Naturvårdsverket och KYS). I slutet av 1990-talet fannstotalt ca 1100 ton HFC installerat i stora stationära anläggningar i Sverige.

Stora anläggningar, inklusive stora värmepumpar i t.ex.fjärrvärmenät, (dvs ≥ 10 kgköldmedium) är anmälningspliktiga till Naturvårdsverket, där även information ominstallerade mängder totalt samt läckage per år finns. Det årliga läckaget vidanvändning, beräknat från uppgifter i Naturvårdsverkets material, är ca 7-8%,


12

inklusive läckage vid påfyllnad. Enligt IPCC kan läckaget vara 4-5% vid påfyllnad avköldmedium på platsbyggda anläggningar, och upp till 17% per år vid användning,om inte kontinuerlig service utförs på packningar och ventiler. Utsläpp vid skrotninghar antagits vara 1% då, enligt SWEDAC, ackrediterade kylserviceföretag harskyldighet att återta HFC vid service. Det finns utarbetade metoder föromhändertagande av köldmediet. Livslängden för större anläggningar beräknas varaca 15 år.

Enligt KYS fanns det 1999 ca 5000 st mindre stationära kyl- och frysanläggningar ibruk. I beräkningarna av emissioner har antagits att nyinstallationen av dessa 5000mindre stationära enheter varit ungefär jämnt fördelade under 1990-talet, dvs ca 500 stnyinstallationer/år. Dessa anläggningar beräknas ha en livslängd på 10 år och laddasmed ca 5 kg köldmedium. Totalt installerad mängd HFC-134a beräknas ha varit ca 5ton 1999, då HFC enligt uppgift endast använts sedan 1998.

Information om läckage vid användning, inklusive läckage vid installation/påfyllnad,har antagits vara 7.5%, samma som för de stora stationära. Enligt IPCC anges läckageunder användning vara 3% per år och emissioner vid tillverkning vara 3.5%. Ingaspecifika uppgifter avseende eventuellt läckage vid påfyllnad i Sverige har gått att fåfram.




Emissionervid

tillverkning

Emissionerper år underanvändning

Emissionervid

skrotningStora 15 HFC-134a ¤ $ 7.5% 1%Små 10 HFC-134a 5 $ 7.5% 1%

¤ Beräkningar utifrån totalt installerad mängd i Sverige, uppgifter från Naturvårdsverket.$ Ingår i årligt läckage

Eftersom de stora anläggningarna är anmälningspliktiga till Naturvårdsverket antasuppgifter om totala mängden installerat köldmedium vara av relativt god kvalitet.Uppgifter avseende små anläggningar är dock mer schablonartade. De småanläggningarna är dock enligt uppgift relativt få till antalet och innehåller sammanlagtjämförelsevis lite köldmedium. Felet vid emissionsuppskattningarna blir därförsannolikt ganska litet även om de antagandet som gäller små anläggningar innehållerstörre osäkerheter.

5.1.3. Kyl/frys gondoler, plugg-in

Kontakt togs med de största användarna (ICA, KF och D-gruppen), men samladeuppgifter saknades om hur många plugg-in enheter det finns i butikerna, då olikaintressenter får placera ut egna (Coca-Cola, snus m.fl.). Det finns heller inga uppgifterhos någon branschorganisation, utan information har hämtats från svenska tillverkare,dock tidigast från 1991. Efter förfrågan gjordes ett försök till en översiktliguppskattning av antalet gondoler i ICAs affärer, vilket jämfördes med uppgifter fråntillverkarna. Under 1990-talet beräknas i storleksordningen 20 000-30 000 nya plugg-in möbler per år ha installerats i Sverige.

Plugg-in möbler tillverkas i landet, varav en stor del exporteras, men det sker även enbetydande import. Statistik från SCB har använts för att inhämta uppgifter om


13

importen, då dessa uppgifter inte gick att erhålla från importörerna. Branschenförutspår en ökad användning av plugg-in kyla i Sverige men utan att kunna angenågon exaktare prognos.

De köldmedier som användes mellan 1991-1993 var främst HCFC och därefter delsHFC-134a, från början mest till kylar, och R404A, primärt till frysar. 1999 var detprocentuella förhållandet ca 60% HFC-134a och 40% R404A. Mängden köldmediumper enhet i plugg-in möblerna varierar ganska kraftigt, och ett genomsnitt på 0.625 kghar använts vid beräkningarna. Fyllningen sker på fabriken och livslängden är ca 10år. I kartläggningen har inga uppgifter om någon betydande användning av kolvätenkunnat styrkas. År 1999 beräknades drygt 80 ton HFC finnas ackumulerat i plugg-inutrustning i landet.

Exporten av svensktillverkade plugg-in möbler är relativt stor, större än 50%.

Information om läckage har hämtats från IPCC, vid tillverkning 2-5% och användning3% per år.







10HFC-125HFC-134aHFC-143a

0.625 3.5%* 3%* 5%

* Uppgifter från IPCC.

Osäkerheten i inhämtade uppgifter är sannolikt relativt liten vad gäller desvensktillverkade enheterna medan importsiffrorna är mer osäkra.

5.1.4. Små AC-anläggningar

Det finns ingen inhemsk tillverkning av små AC-anläggningar (enligt KYS) utansamtliga enheter är importerade. Påfyllnaden av köldmedium sker på fabriken. Det ärtroligtvis i stor utsträckning HFC-134a som används som köldmedium, men ävenpropan skulle kunna förekomma.

Uppgifter för år 1999 har erhållits från KYS, då en totaluppskattning av antalbefintliga enheter i Sverige genomfördes. Totalsiffran för 1999, ca 200 000 enheter,har vid emissionsberäkningarna fördelats ut jämnt som nyinstallationer på deföregående 10 åren (=antagna livslängden), vilket innebär ca 20 000 nya enheter perår. År 1999 beräknades drygt 160 ton HFC-134a finnas ackumulerat i dessa enheter.

Mängden köldmedium är ca 0.9 kg per enhet och läckage vid användning 3% per år(IPCC). I beräkningarna har antagits att allt kvarvarande köldmedium emitteras vidskrotning.







10 HFC-134a 0.9 $ 3%* 100%* Uppgifter från IPCC.$ Ingen tillverkning i Sverige.


14

En viss försäljningsökning i framtiden förutspås, men man har inte kunnat ange någonexaktare prognos.

Uppgifterna om totala beståndet 1999 är sannolikt av ganska god kvalitet. Däremot äruppskattningarna avseende fördelning av nyinstallationer bakåt i tiden, samt andeleninnehållande HFC resp. propan, betydligt mer osäkra.

5.1.5. Små värmepumpar

Uppgifter om små värmepumpar (typ villavärmepumpar) är hämtade frånbranschorganisationen SVEP (Svenska Värmepumpsföreningen) och från svenskatillverkare. SVEP har årsvis försäljningsstatistik för hela undersökningsperioden(stora värmepumpar ingår i avsnitt 5.1.2). Ungefär 20% av de i Sverige tillverkadevärmepumparna har, enligt uppgift från de svenska tillverkarna, under de senare årenpå 1990-talet exporterats. Importen är marginell. Antal nyinstallerade värmepumparhar under 1990-talet varierat mellan ca 10 000-20 000 per år i Sverige.

Mängden köldmedium beräknas vara i genomsnitt 1 kg och påfyllnaden sker vidfabriken. Fram till 1993 användes CFC som köldmedium vid nytillverkning. Mellan1994-1997 användes HCFC och R407C. Av nytillverkade värmepumpar, sedan1997/98, beräknas drygt 50% innehålla R407C och resten propan. År 1999 beräknasdrygt 40 ton HFC ha funnits ackumulerat i mindre värmepumpar i landet. Livslängdenhar antagits vara ca 15 år. Emissioner vid tillverkning har ansatts till 1% och läckageunder användning till 1% per år. Enligt IPCC är emissionerna vid tillverkning 2% ochvid användning 3% per år. I beräkningarna har antagits att 5% av kvarvarandeköldmedium emitteras vid skrotning.







15HFC-125HFC-143aHFC-134aHFC-32

1 1% 1% 5%

En viss framtida ökning av antal nyinstallerade värmepumpar per år förutspås.

Uppgifterna avseende antal nyinstallerade enheter är sannolikt av god kvalitet.

5.1.6. Ismaskiner, vattenkylare, avfuktare m.m.

Uppgifter om ismaskiner, vattenkylare, avfuktare och andra diverse produkter harerhållits från KYS (Kylbranschens samarbetsstiftelse). Enligt KYS fanns det 1999 ca200.000-300.000 enheter i Sverige. Dessa har i beräkningarna fördelats jämnt under1990-talet, dvs ca 25 000 st nyinstallationer/år. Livslängden beräknas till ca 10 år ochmängden köldmedium per enhet till ca 0.5 kg. Den ackumulerade mängden HFC 1999var enligt beräkningarna ca 70 ton i landet. Uppgifter om läckage, 3% per år underanvändning, har hämtats från IPCC. Ingen inhemsk tillverkning sker, varför ingaemissioner vid tillverkning förekommer. Från och med 1994 har sannolikt till störstadelen HFC-134a använts som köldmedium, men exakta uppgifter saknas. Före 1994


15

användes CFC. Vid skrotning har inget omhändertagande antagits utan alltkvarvarande köldmedium emitteras.

Totalräkningen 1999 innefattar ett relativ stort spann, och i beräkningarna harmedelvärdet använts.







10 HFC-134a 0.5 $ 3%* 100%$ Ingen tillverkning i Sverige.*Uppgifter enligt IPCC.

5.1.7. Kyl/frys anläggningar i lastbil och släp (kyltransport)

Uppgifter om antalet lastbilar och släp med kyla har hämtas från Trafikregistret vidVägverket. Antalet nyregistrerade bilar med kylaggregat per år samt s.k. ickeregistrerade växelflak och reservregistrerade enheter har summerats. Under 1990-talethar mellan ca 400-1000 nya tillkommit varje år. En viss andel reservregistreradeanvänds enligt uppgift som permanenta kylanläggningar, medan andra är temporärtavställda, men fortfarande fyllda med köldmedium. Då de skrotas sker avregistrering.Kontakt har även tagits med serviceverkstäder för att införskaffa detaljkunskaper ommobila kylanläggningar.

Till och med 1992 användes CFC och HCFC som köldmedier. Under 1993-1994förekom endast HCFC och HFC-134a i nya enheter. Från 1995 och fram till nu har iprincip uteslutande R404a använts. Denna blandning uppges vara bäst i dessaapplikationer. I beräkningarna har även äldre fordon än 1990 innefattats, då vissa harkylanläggningar som konverterats från CFC till HFC. För anläggningar byggda förHCFC finns idag däremot ingen ersättning. År 1999 beräknas nära 25 ton HFC hafunnits ackumulerad inom kyltransportsektorn.

Läckage vid tillverkning beräknas vara ca 4-5% (IPCC) samt vid användning 7% perår (3-5 % per år enligt branschen). Livslängden beräknas vara 13-15 år. Mängdenköldmedium är i genomsnitt ca 6 kg. Vid skrotning har antagits att 15% avkvarvarande köldmedium emitteras.







14HFC-125HFC-143aHFC-134a

6 4.5%* 7% 15%

*Uppgifter enligt IPCC.

Osäkerheten i uppgifter om antal enheter i Sverige är sannolikt liten då informationenhämtats från Trafikregistret. Omfattningen av exporten är däremot osäker.

5.2. Mobila ACMobila AC eller s.k. komfort-AC, innebär kylning inne i förarhytter/bilar/bussar. Detär genomgående HFC-134a som används i alla typer av mobila AC. Uppgifter omkomfort-AC är främst hämtade från tillverkarna i Sverige, både avseende mängder


16

eller antal, och detaljkunskaper. Diskussion har dock även skett med vissa störreanvändare.

Läckagen från mobila AC under livstiden är generellt betydligt större än för övrigakyl-, frys- och klimatanläggningar, främst p.g.a. att risken för skador påförvaringskärlen för köldmediet (beroende på t.ex. stenskott) är större. IPCC anger enövre gräns för läckage på 30% per år vid användning, och 10% om tätningar o.d.förbättrats. Branschen jobbar med detta problem och anser sig ha förbättrat en stor delav tidigare ofrivilliga läckage.

5.2.1. Mobil AC lastbil

Den absolut största delen av lastbilarna som rullar i Sverige av svenska märken ärockså tillverkade i landet. En andel av de som tillverkas i Sverige går dock på export.Det förekommer också en relativt stor försäljning till utlandet av begagnade lastbilar,dvs. en andel av det svenska beståndet exporteras efter några år och kommer attskrotas utomlands. Omfattningen av detta har inte kunnat klarläggas eller tas hänsyntill inom inventeringen. Antalet nyregistrerade lastbilar har under 1990-talet varieratmellan åren, från ca 10 000 till drygt 30 000 per år.

I mindre lastbilar har ca 50% AC-anläggning medan andelen i större lastbilar, typlångtradare, länge varit stor, ca 75%, eftersom det varit ett arbetsmiljöargument. Vidberäkningarna har ansatts en genomsnittlig andel utrustade med AC på 65% under1990-talet.

Mängden köldmedium är ca 1.2 kg per enhet och livslängden beräknas till 6 år förAC-enheten. År 1999 beräknas nära 100 ton HFC-134a ha funnits ackumulerad ilastbilars AC-system i landet. Vid tillverkning är läckaget ca 1% enligt branschen,medan IPCC anger 4-5%. Enligt IPCC beräknas det årliga läckaget vara 10-30 % perår under användning. I beräkningarna har ansatts ett årligt läckage på 15% enligtuppgifter från experter på Naturvårdsverket. Vid skrotning har antagits att 15% avkvarvarande köldmedium emitteras.







6 HFC-134a 1.2 1% 15% 15%

Uppgifter avseende antalet enheter är sannolikt relativt säkra, medan det verkligaläckaget under användningstiden är mer osäkert.

5.2.2. Mobila AC personbilar

Uppgifter om komfort-AC i personbilar har hämtats från tillverkarna i Sverige, medavseende på andelen bilar med AC, och avseende export av svensktillverkade bilar.En stor andel av de i Sverige nytillverkade bilarna exporteras. En hel deldetaljkunskaper har också erhållits från tillverkare. Uppgifter om den totalavagnparken nyregistrerade bilar per år har hämtats från BilSweden (f.d.Bilindustriföreningen). Under 1990-talet har antalet nyregistrerade personbilar iSverige varierat från ca 120 000 till 300 000 per år.


17

Andelen bilar i Sverige med AC har ökat under hela 1990-talet från 10% i början av1990-talet till över 70% 1999. Andelen AC i bilar som exporteras har hela tiden varithögre, från ca 60% i början på 90-talet till 80% idag.

Mängden köldmedium är ca 0.8 kg för Europeisk standard (i USA 1.2 kg). CFCanvändes t.o.m. 1992, därefter har uteslutande HFC-134a använts. AC-anläggningenfylls på fabriken. Livslängden beräknas vara ca 11 år. Under 1999 beräknas ca 380ton HFC-134a ha funnits ackumulerat i den svenska personbilsparken. Emissionernavid tillverkning har beräknats vara samma som för lastbils-AC, dvs. 1% vidtillverkning och 15% per år under användning. 15% av kvarvarande köldmedium harantagits emitteras vid skrotning.







11 HFC-134a 0.8 1% 15% 15%

Precis som för lastbilar gäller att uppgifter avseende antalet enheter sannolikt ärrelativt säkra, medan det verkliga läckaget under användningstiden är mer osäkert.

5.2.3. Mobila AC buss

Antal nyregistrerade bussar i Sverige har under 1990-talet varierat mellan ca 750-1200 per år. Uppgifter om komfort-AC i bussar har hämtats från såväl tillverkare avAC-anläggningar som busstillverkare i Sverige. Skillnaden mellan bussarnas AC ochAC i personbilar och lastbilar är att aggregatet sitter på bussens tak, samt att mängdenköldmedium per enhet är mycket större (7 kg). Fyllningen sker på fabriken.Livslängden beräknas vara ca 12 år. Läckage vid tillverkning har ansatts som ovan,1%, medan läckaget under användning ansatts till 10% per år eftersom behållarnasitter på taket och rimligtvis inte riskerar att skadas i samma omfattning som påperson- eller lastbilar. Det finns inga riktlinjer som gäller speciellt för bussar enligtIPCC. Vid skrotning har i beräkningarna antagits att 15% av köldmediet emitteras.Ackumulerad mängd HFC-134a i bussars AC-system beräknas ha varit ca 30 ton1999.







12 HFC-134a 7 1% 10% 15%

Som ovan gäller att uppgifter om antalet enheter är relativt säkra medan omfattningenav läckaget är mer osäkert.

5.3. Plaster och plastprodukterHFC används inom plastindustrin som blåsmedel/jäsmedel. Via kontakt medbranschorganisationer (Svenska Plastindustriföreningen, Plast- och kemibranscherna)och ett antal plasttillverkare i Sverige har uppgifter erhållits som tyder på att HFC inteanvänds i andra sammanhang i Sverige än vid tillverkning av XPS (extruderadpolystyren). De föreningar som används är HFC-134a och HFC-152a, i olikaproportioner beroende på önskade egenskaper hos produkten.


18

Tidigare användes CFC vid tillverkning av PUR. När CFC förbjöds skedde enövergång till HCFC, och när dessa fasades ut 1996/97 ersattes de av pentan ellervatten som blåsmedel. I de fall vatten används reagerar detta med isocyanater undergasbildning. HFC tycks således aldrig ha använts vid tillverkning av PUR i Sverige.Enligt uppgifter kan dock eventuellt HFC-245fa och HFC-356mfc komma attanvändas vid tillverkning av PUR i framtiden. Dessa föreningar är för närvarandeunder kommersialisering som ersättning för HCFC på kontinenten och i USA, därHCFC i denna applikation är tillåtet (Rosenkvist, 2000).

EPS i Sverige tycks, enligt uppgift från flera aktörer, uteslutande expanderas medpentan. Däremot används eventuellt importerad fogmassa med HFC-152a. IKemikalieinspektionens register förekommer poster med angiven import av HFC-152a i fogmassa. Dessa mängder är i sammanhanget små, från ca 3 ton till


19

marknaden. Det kan gå att få fram import- och exportstatistik på husvagnar, men attutröna ifall dessa innehåller XPS-isolering som innehåller HFC har inte varit möjligtinom utredningens ram.

De uppgifter om använd mängd HFC-134a och HFC-152a, samt emissioner av dessa iSverige vid tillverkning och under XPS-isoleringens livstid har erhållits från densvenska tillverkaren.

Emissioner av HFC vid tillverkning, som är relativt stora, sker främst näråteranvändning sker av material som inte går ut till kund, när boarden skärs till skivoreller från kassation vid driftproblem. Läckage från produkterna under livstiden ärstarkt beroende av ålder på XPS produkten, ju nyare skiva desto större läckage. Påvissa produkter läggs också ett diffusionstätt ytskikt, vilket gör att läckaget blirmindre.

Livslängden är teoretiskt mer än 100 år för XPS, men verkliga livslängder kanberäknas vara minst 12 år, men sannolikt mer, för sandwich i husvagnar och kylbilar,60 år i bostadshus och 100 år som isolering i broar och under vägar o.d. Det finnsännu ingen XPS som tillverkats med HFC som är äldre än 12 år, och någon skrotninghar därför ännu inte förekommit. IPCC anger en genomsnittlig livslängd på 20-25 år.

XPS med HFC används endast där den bedöms vara nödvändig, varför ingadramatiska förändringar av använd mängd förväntas i framtiden. Enligtbranschorganisationen bedömer man att återvinning inom byggsektorn kommer öka,vilket kan komma att innebära en återanvändning av XPS-isolering.

De uppgifter som erhållits om mängder och emissioner av HFC vid tillverkning ochanvändning i Sverige är troligtvis av bra kvalitet. Osäkerheter ligger främst i bidragfrån eventuell import i varor och produkter. Det föreligger också osäkerheter omandra skumplasttyper som används i liten omfattning i Sverige, där ingen ordentligkartläggning kunnat göras inom projektets ram.

5.4. BrandskyddInformation avseende brandskyddsutrustning har erhållits från ett flertal aktörer inomområdet såsom bransch- och intresseorganisationer, brandskyddsföretag och personerverksamma i forskarvärlden. Förekomsten av de i denna utredning aktuella fluoreradeväxthusgaserna tycks endast förekomma i fasta installationer och inte ihandbrandsläckare. Handbrandsläckare innehåller främst CO2, pulver, vatten ellervatten med skuminblandning (Isaksson et al 1997). Kartläggningen innefattar därförendast fasta system.

Tidigare användes i stor utsträckning halon 1211 i handbrandsläckare och halon 1301i fasta system. Ersättning av äldre fasta system innebär inte med automatik att nyasystem med HFC installerats, utan andra alternativ används också. Erfarenhet visar attomkring en tredjedel av halonsystemen inte ersätts med något brandskydd alls, entredjedel ersätts med bättre detektion, byggnadstekniska åtgärder, sprinkler o. d.medan en tredjedel ersätts med andra fasta gassystem (Isaksson et al 1997). Dessafasta gassystem kan bestå av HFC-baserade släckmedel men också av inertgas(kvävgas, argon och blandningar av dessa). Man beräknar att av den tredjedel somersätts med gassystem är det i ca 25% av fallen nödvändigt att använda släckmedel


20

med HFC (EUROFEU via G. Holmstedt, 2000). HFC är att föredra i“högriskområden” såsom ställverk och maskinrum i fartyg och generellt där snabbhet,utrymme och människors säkerhet är kritiska faktorer.

Den svenska marknaden för HFC-baserade system domineras klart av Halotron IIbsom består av ca 80% HFC-134a och 20% HFC-125+CO2. Andra handelsnamn förHalotron IIb är HFC Blend A, FS 49 C2 (Isaksson m.fl. 1997). Små mängder avFM200 (HFC-227ea) och FE-36 (HFC-236fa) kan eventuellt förekomma. FC tycksenligt erhållna uppgifter inte användas i Sverige i dessa applikationer.

HFC i brandskyddsmedel började användas kommersiellt i större omfattning ungefär1997. Tidigare under 1990-talet gjordes tekniska försök med dessa släckmedel, vilkainnefattade små mängder HFC, i storleksordningen 100 kg/år. De mängder somimporteras årligen till Sverige har erhållits från Kemikalieinspektionens register, dären importör dominerar marknaden. Importören uppger att av den importerademängden exporteras ca 50% igen i släcksystem, antingen av importören eller av andrabrandskyddsföretag i Sverige.

Läckage vid installation av fasta system uppges vara mycket litet, och läckaget underlivstiden, med undantag av brand då systemet löses ut, är också minimalt.Sammanlagt finns uppskattningar av årliga utsläpp på i storleksordningen 5-7% avtotalt installerade mängder (EUROFEU). Detta innefattar hantering, oavsiktligtaktiverade system och även bränder. Enligt IPCC finns ett standardvärde på läckagepå 35%, men detta baseras på tidigare rutiner vid installation och service, då helasystem utlöstes för kontroll av systemen. Detta sker inte längre. I de fall systemetbehöver åtgärdas återvinns gasen.

De fasta systemens livstid beräknas vara i storleksordningen 30-40 år, och normalt skaingen påfyllnad behöva ske.

Ackumulerade mängder HFC i brandskyddsmedel beräknas 1999 sammanlagt hauppgått till nära 100 ton.







30 HFC-134aHFC-125

* 0.5% 7%** 0.5%

* Total mängd använd i Sverige varje år använd i beräkningarna.** Kan vara en överskattning enligt sent inkomna uppgifter.

HFC i släckmedel kommer i framtiden att finnas i en viss omfattning, men endast i despecifika fall där det bedöms vara nödvändigt. Andra system, t.ex. inertgaser användsföreträdesvis om det är möjligt. Den svenska marknaden bedöms av importören i stortsett vara mättad vad gäller HFC-baserade släckmedel. Importen bedöms dock öka iframtiden, samtidigt som exporten av släcksystem kommer öka än mer. Detta innebäratt den ackumulerade mängden i fasta brandskyddssystem i Sverige kommer plana ut iframtiden. De framtida årliga emissionerna bedöms via olika åtgärder kunna reducerasmed 50% till år 2010.


21

Uppgifter om de mängder av HFC som importeras för brandskyddsändamål tillSverige är troligtvis relativt säkra. Exportsiffrorna är något mer schablonartade.

5.5. AerosolsprayerAerosolsprayer kan innehålla HFC-föreningar både där HFC endast fungerar somdrivgas men också där HFC är själva produkten. De produkter som säljs i mindresprayburkar som “tryckluftsspray”, “torr rengöringsgas”, “allroundrengöring" eller“kylspray”, både för hobbybruk och för professionell användning, tycks i många fallinnehålla HFC-134a. Kylsprayerna kan bestå av 30-75% HFC-134a medan burkarmed “tryckluft” eller “torr rengöringsgas” kan innehålla upp till 95% HFC-134a. DärHFC fungerar som drivgas är det typiska innehållet 10-30% HFC. HFC i dessaapplikationer har enligt inkomna uppgifter använts sedan 1993.

Inom läkemedelssektorn kan HFC användas som drivgas i astmasprayer, enligtuppgift främst HFC-134a, men även HFC 227ea (Isaksson et al 1997). Omfattningenav denna applikation har inte helt kartlagts inom projektets ram, då uppgifter kom inmycket sent.

Information om aerosolsprayer, exklusive astmasprayer, har erhållits via enkät somsänts ut till importörer/leverantörer av olika typer av sprayburkar för hobbybruk ochprofessionell användning. Detaljerade uppgifter har erhållits från 6 st leverantörereller återförsäljare. Den andel av marknaden som täckts in via detta förfarandebedöms kunna vara i storleksordningen 30-50%. Den sammanlagda årliga mängdenHFC i dessa applikationer, enligt de uppgifter som inkommit, uppgår till istorleksordningen 0.5-8 ton HFC för åren 1993-1999. Även om mängden skulle kunnavara tre gånger så stor blir bidraget från dessa applikationer ändå relativt litet jämförtmed andra källor.

Vid beräkningar av emissioner av HFC från aerosolflaskor antas 50% emitteras underinköpsåret och 50% under nästföljande år (IPCC). Den ackumulerade mängden ilandet 1999 beräknas ha varit knappt 7 ton HFC, men omsättningstiden är då endasttvå år.







2 HFC-134aHFC-152a$$

* ** 50% $

* Total mängd importerad till Sverige varje år använd i beräkningarna.** Ingen tillverkning i Sverige$ Ingår i emissioner under användning$$ Se avsnitt 5.6

Osäkerheten i uppgifterna är, som framgår ovan, stora avseende de mängder somanvänds i landet.


22

5.6. LösningsmedelFörbrukningen av lösningsmedel med FC-föreningar tycks vara liten i Sverige. Trotsuppgifter om att det förekommer en viss förbrukning har det varit mycket svårt attspåra import-användarkedjan. Lösningsmedel med FC uppges vara mycket dyra,varför alternativa lösningsmedel används i största möjliga utsträckning.

Applikationer där FC-lösningsmedel kan vara nödvändiga är vid underhåll avavancerad teknisk utrusting inom flyg, försvar etc där t.ex. fluorerat fett används iutrustningen, men även inom elektronikindustri. Tidigare användes i mångaapplikationer utslutande CFC-113. Uppfattningen inom användarledet tycks vara attFC-lösningsmedel används till mindre detaljer, och då i mängder som ryms i englasbägare e.d. Det sker också en återvinning och återanvändning av använt FC-lösningsmedel efter destillation hos användare.

Kontakter med namngiven leverantör av FC-lösningsmedel gav inget resultat, då dehävdade att dessa inte säljs på svenska marknaden. Det är sannolikt så att delösningsmedel som ändå tycks finnas på den svenska marknaden innehåller större FC-molekyler (C6-C12).

Vi har i denna kartläggning inte lyckats uppskatta mängden FC-lösningsmedel somanvänds i landet, men samstämmiga uppgifter tyder på att användningen är mariginell.Det finns sannolikt ingen anledning att anta att användningen kommer att öka iframtiden.

I KemIs register finns ingen funktionskod för lösningsmedel, däremot förrengöringsmedel, men all import som bokförts under denna rubrik innefattar HFC-föreningar (HFC-134a eller HFC-152a, antagligen bl.a. innefattande produkter typaerosolsprayer) och inte i något fall någon FC-förening. Dessa hänförs iberäkningarna till aerosolsprayer. I kartläggningen har ingen användning avlösningsmedel med t.ex. HFC 43-10 kunnat beläggas.

Det fel i beräkningarna av Sveriges emissioner av fluorerade växthusgaser somuppkommer då FC-lösningsmedel saknas i underlaget är troligen litet, dåanvändningen tycks vara mariginell.

5.7. Elektronikindustri, halvledartillverkningInom elektronikindustri, bl.a. vid halvledartillverkning, används FC-gaser i processerför att åstadkomma reaktiva föreningar som används för att kemiskt avverka fastmaterial. Det finns ett fåtal större tillverkare av halvledare i landet. HFC används tillkylning i vissa processer/instrument vid tillverkning. Det är osäkert i vilkenutsträckning FC används i andra elektroniksammanhang än halvledartillverkning.

De FC-föreningar som används är CF4 (FC-14 eller PFC-14) och C2F6, (FC-116 ellerPFC-116) vilka används som ren gas och köps från gasleverantörer i Sverige. IKemikalieinspektionens register finns CF4 och C2F6 från gasleverantörerna registrerat.Mindre mängder HFC-23 används också i etsprocesser. SF6 i små mängder uppgesockså användas av dessa större tillverkare.


23

Information om förbrukning har erhållits från ett par av de större halvledartillverkarnai landet. Förutom vid kommersiell halvledartillverkning används FC-gaser till sammatyp av applikationer inom forskning vid högskolor och andra institutioner. Iberäkningarna av faktiska emissioner har de inkomna uppgifterna från tillverkarnaanvänts, plus en andel av dessa föreningar som finns registrerade hosKemikalieinspektionen, för att täcka in andra användare. De till Sverige importerademängderna för dessa ändamål var 1999 ca 1 ton FC-116, ca 0.15 ton vardera av FC-14och SF6 samt ca 0.05 ton HFC-23.

Användningen av FC kommer enligt uppgift från tillverkare sannolikt att öka bådep.g.a. ökad volym i tillverkningen och förändrade tillverkningsprocesser. Inom 5 år ären fördubbling av förbrukningen inte utesluten. Samtidigt finns inomsammanslutningen EECA (European Electronic Component ManufacturersAssociation) ett frivilligt mål att inom 5-10 år ligga 10 % under 1995 årsemissionsnivå.

Samtidigt som det finns en förväntad ökad konsumtion av FC vidhalvledartillverkning i framtiden, har en av de större tillverkarna i Sverige nyligenflyttat stora delar sin produktion till utlandet.

Vid halvledartillverkning uppges att en schablon av 73% kan användas för oreageradgas som emitteras från processen (EECA). Denna schablon är framtagen viamedlemsföretagen i EECA. Resterande 27% förbrukas i processen. Andel oreageradgas genom processen kan variera ganska mycket, men använder man 73% anses inteemissionerna ha underskattats.

De uppgifter avseende HFC, FC och SF6 som använts i beräkningarna är:Livstid






1FC-14

FC-116HFC-23

SF6

* 73% ** **

* Total mängd importerad till Sverige varje år använd i beräkningarna.** Inte aktuellt.

Uppgifter om använda mängder av aktuella föreningar per år är av god kvalitet från debåda kontaktade företagen. Dessa gaser köps uteslutande via de störregasleverantörerna, som rapporterar till Kemikalieinspektionen. Även den uppskattadetotala mängden, utifrån företagens uppgifter och uppräkning med data frånproduktregistret, är därför sannolikt av rätt storleksordning.

5.8. AluminiumtillverkningAluminiumtillverkning sker vid endast en anläggning i Sverige. Såväl CF4 som C2F6bildas i processen. Inga mätningar sker avseende bildning och emissioner av dessaföreningar, men beräknade mängder har erhållits från berörd anläggning för perioden1995-1999. Förbättringar har skett under 1990-talet, och emissionerna i slutet av1990-talet är lägre än uppskattningar från tidigare år, 1990-1994 (Ahmadzai, 2000).


24

CF4 (FC-14) och C2F6 (FC-116) bildas som biprodukt i processen. Emissionernassammansättning, (enligt IPCC och tillverkaren) är till 90% CF4 och 10% C2F6.Ämnena emitteras direkt till luft från processen.

Ett eventuellt beslut om installation av bättre teknologi vid den aktuella anläggningen,kan reducera emissionerna inom de närmaste åren, från nuvarande ca 45 tonsammanlagt till 10 ton årligen i framtiden.

De uppgifter avseende FC som använts i beräkningarna är:Fluoreradeföreningar



FC-14FC-116

* 100%

* Total mängd bildad i processen.

De beräknade uppgifter som erhållits är de bästa som finns att tillgå, så länge ingamätdata finns tillgängliga.

5.9. MagnesiumgjutningSvavelhexafluorid, SF6, kan användas vid pressgjutning av magnesium och då somskyddsgas vid varmhållning vid ugnen. Vid hällning används argon som skyddsgas.Andra alternativ än SF6 används också, såsom SO2 eller salter. Pressgjutning av Mgsker vid fyra anläggningar i Sverige, men endast två av dessa använder SF6. Vidaluminiumgjutning eller vid sandgjutning av magnesium används däremot inte SF6.

SF6 reagerar inte i processen och ingen återvinning sker, utan all använd SF6 emitterastill luft.

Uppgifter om årlig förbrukning av SF6 har erhållits från en av de två anläggningarsom använder SF6. Magnesiumgjuterierna köper SF6 via de stora gasleverantörerna iSverige, som rapporterar in sin försäljning till KemI. Inkomna uppgifter har räknatsupp till att motsvara de mängder i KemIs register, där funktionskoden för SF6 ärangiven som reduktionsmedel. Under 1999 beräknas ca 1.3 ton SF6 ha använts imagnesiumgjuterier.

De uppgifter avseende SF6 som använts i beräkningarna är:Fluoreradeföreningar



SF6 * 100%* Total mängd använd i processen.

En betydande ökning av marknaden för gjutna magnesiumkomponenter i skildatekniska applikationer förväntas i framtiden. I den mån ökningen kommer att ske vidanläggningar där SF6 används kommer förbrukningen av gasen att öka i proportion tillproduktionsökningen.

Osäkerheten i uppgifter om använd mängd SF6 per år i magnesiumgjuterier ärsannolikt ganska liten.


25

5.10. Elektrisk isoleringSvavelhexafluorid, SF6, används som isolering i elektriska installationer såsomgasisolerade ställverk och kopplingsutrustning. Alternativ till SF6-isolerad utrustningkan i vissa fall vara luftfylld utrustning eller isolering med olja. Fördelen med attanvända SF6-isolerad utrustning generellt är att denna tar mindre plats än t.ex.luftfylld och att den anses vara säkrare. I vissa fall tycks i praktiken SF6 vara endaalternativet.

Uppgifter om förekomst, mängd installerad SF6 samt årligt läckage har erhållits frånde större kraftbolagen samt från tillverkare av utrustning. Emissioner vid tillverkningav brytare har erhållits från tillverkare och myndigheter.

Ställverk kan variera i storlek och det går inte att göra generella uppskattningar avmängd SF6 per ställverk. I de flesta fall har uppgifter om totalt installerad mängd SF6 irespektive kraftbolags utrustning erhållits. I vissa fall separerat på ställverk ochkopplingsutrustning, men i vissa fall som en totalsumma.

I ställverk isolerade med SF6 uppges det årliga läckaget vara i storleksordningen 0.5%per år. Denna mängd ersätts, och man har alltså en påfyllnad av ställverken.Livslängden för SF6-fyllda ställverk beräknas till minst 60 år. Vid service samlasgasen upp. Om den blivit förorenad med t.ex. vatten används mobilaupparbetningsanläggningar där gasen kan torkas och sedan återanvändas. Om SF6blivit förorenad med olja sänds den för destruktion till SAKAB där den sönderdelastermiskt och deponeras som CaF.

Under 1990-talet har SF6-fyllda brytare kommit att dominera marknaden för brytareoch idag är majoriteten av brytare, 24kV och uppåt, SF6-brytare. Tekniken ansesmycket driftssäker och kräver lite underhåll. För lokaldistributionsnät finns alternativ iform av t.ex. vacuumteknik. Många av de apparater som levereras fördistributionsändamål är “sealed for life” vilket innebär att man ställer mycket högakrav på tätheten, där toleransen är ett maximalt läckage på 3% under en 30-årsperiod.Läckaget från produkter i drift beräknas vara mindre än 1% per år för äldre produkteroch ner mot 0.1% per år för nyare. Livslängden uppges vara 30-40 år och enheternaöppnas normalt endast någon enstaka gång under livstiden. I samband med öppning,eller skrotning, av brytare samlas SF6-gasen upp och återanvänds. Mobilagashanteringsanläggningar finns tillgängliga för detta ändamål.

I Sverige sker tillverkning och fyllning av av SF6-brytare, men den största delen, istorleksordningen 95%, av tillverkade brytare exporteras. En stor del av påfylld SF6exporteras således ut ur landet via produktexport. Under 1990-talet har mängdenanvänd SF6 vid tillverkning av brytare varit relativt konstant där två trender har “tagitut varandra” på så sätt att producerat antal SF6-fyllda enheter har ökat medanintroduktion av nya produktgenerationer har inneburit att mängden SF6 per enhetminskat. I framtiden minskar troligtvis den använda mängden SF6 vid tillverkning avbrytare genom att antalet tillverkade enheter stabiliseras och mängden SF6 per enhetminskar. Uppgifter om emissioner av SF6 vid tillverkning av brytare har erhållits fråntillverkaren och tillsynsmyndigheten.

Enligt IPCC kan det årliga läckaget från elektrisk utrustning beräknas vara 1%, menenligt inventeringen tycks 0.5% vara ett mer korrekt värde för svenska förhållanden.


26

Livslängden på utrustning anges generellt av IPCC vara ca 30 år, vilket är i sammastorleksordning som för uppgifter om brytare, medan ställverken uppges har en längrelivslängd, ca 60 år, i Sverige.

De uppgifter avseende SF6 som använts i beräkningarna är:Livstid



Emissionervid

tillverkning

Emissionerper år underanvändning

Emissionervid

skrotningBrytare 35 SF6 * ca 5-10%

$$ 0.5%¤ ¤¤

Ställverk 60 SF6 **$ 0.5% ¤¤

* Total mängd använd i Sverige varje år använd i beräkningarna.**Totalt installerad mängd i utrustning använd i beräkningarna.$ Ingår i emissioner under användning.$$ Minskande under 1990-talet. I beräkningarna används specifika uppgifter per år från Miljörapporter.¤ För 1990-talet har 0.5% använts, för framtiden ansätts 0.1%.¤¤ Skrotning senare än 2020, ingår inte i beräkningarna.

Den totala beräknade installerade mängden SF6 i utrustning i Sverige år 1999, ca 90ton, baseras på totala siffror från några kraftbolag, medan andra gjort inventeringar avdelar av sina nät. I de fall inte hela näten omfattas av uppgifterna har enschablonmässig uppräkning gjorts för att motsvara hela nätets levereradeenergimängd. Det kan således finnas fel i den uppskattade ackumulerade mängden,och det är också möjligt att inte all installerad SF6 täckts in.

5.11. IsolerglasI isolerglas kan flera olika gaser användas mellan rutorna, såsom vanlig luft, argon,krypton, SF6 eller en blandning av olika gaser. SF6 används för att uppnå enbullerdämpande effekt, och då oftast i blandning med argon. Vanligtblandningsförhållande är 60/40 SF6/Ar men i inomhusmonteringar kan fyllnadsgasenvara ren SF6. Isolerglas fyllda med SF6-blandningar har dock sämre värmeisolerandeförmåga än isolerglas fyllda med andra gaser, och dess bullerdämpande effekt ärdessutom effektiv endast vid vissa speciella typer av buller, varför de trots allt inte ärså vanliga. SF6 har till exempel negativ bullerdämpande effekt vad gäller lågfrekventbuller, typ trafikbuller, men fungerar bra på vissa avstånd från flygplatser.Bullerdämpande isolerglas är också dyrare än andra isolerglas, inte enbart beroendepå att SF6 används, utan att man också använder specialglasrutor för att uppnå önskadfunktion (åtminstone hos vissa tillverkare).

Det finns tre tillverkare av isolerglas i landet som fyller delar av sin produktion medSF6. Uppgifter om använd mängd per år har erhållits från alla tre. Användningen harpågått i ca 10 år. Isolerglastillverkarna köper SF6 från de stora gasleverantörerna iSverige, som rapporterar importen till KemI. År 1999 beräknas ca 3 ton SF6 ha funnitsackumulerad i isolerglas i landet.

Vid tillverkningen emitteras enligt uppgift från olika tillverkare alltifrån 5-40% av SF6vid fyllningen. Ingen återvinning eller något omhändertagande av gasen sker. Läckageunder isolerglasets livstid uppges vara från försumbart till högst 1% per år.

De fönster som finns installerade med SF6 har ännu inte skrotats, då den praktiskalivslängden är ca 30 år.


27







30 SF6 * 5-40%$ 1% ¤

* Total mängd använd i Sverige varje år använd i beräkningarna.$ Uppskattningar från respektive tillverkare används separat i beräkningarna.¤ Skrotning senare än 2020, ingår inte i beräkningarna.

Det finns ingen samlad uppgift om import eller export av isolerglas fyllda med SF6,men handeln över gränserna är troligen mycket liten enligt samstämmiga uppgifterfrån branschen. Den inhemska produktionen säljs företrädesvis inom landet.

Den framtida användningen antas inte förändras dramatiskt. Vissa tillverkare anser attSF6-användningen kommer minska och att det finns andra bättre alternativ (t.ex.laminerade glasskivor i kombination med större luftspalt), eller att så fort braalternativ finns kommer användningen av SF6 att minska eller upphöra helt.

Uppgifterna om använd mängd per år är av bra kvalitet, medan uppskattningarna avemissionerna vid tillverkning är mer schablonartade. Det är också osäkert i vilkenomfattning isolerglas fyllda med SF6 importeras eller exporteras, men handeln överlandets gränser är sannolikt liten.

5.12. JoggingskorSF6 har under hela 1990-talet använts som stötdämpande gas i vissa typer avjoggingskor. Kontakt med tillverkare har tagits, men information avseende mängdenSF6 som importerats till Sverige i joggingskor har tyvärr inte kunnat klarläggas. Iberäkningarna har uppgifter för norska förhållanden räknats upp med en faktor två, föratt ungefärligt motsvara skillnaden i befolkningsmängd (Weholt, 1999).

Med en beräknad genomsnittlig livslängd på 8 år uppgick den ackumulerade mängdenSF6 i joggingskor till ca 7 ton 1999.



Laddningsmängdper enhet (kg)




8 SF6 *$ ¤ 100%

* Total mängd importerad till Norge varje år, multiplicerad med 2, använd i beräkningarna.$ Ingen tillverkning i Sverige.¤ Inga uppgifter, ingår i emissioner vid skrotning.

Enligt tillverkaren av joggingskor kommer användandet av SF6 i denna applikation attupphöra inom de närmaste åren.


28

6. Resultat

6.1. Potentiella emissioner, beräkningar enligt Tier 1bBeräkningar av potentiella emissioner, Ep, enligt Tier 1b ska ske enligt:

Ep=Produktion+Import –Export-Destruktion

där importen såväl som exporten ska innefatta både kemikalier i bulk och kemikalier ivaror och produkter. I Sverige förekommer enligt uppgift ingen produktion av dessakemikalier, medan en mindre destruktion förekommer.

I Kemikalieinspektionens produktregister finns import och export av kemikalier i bulkregistrerade. Relativt stora mängder av olika HFC som används som köldmedium ärregistrerade på exportsidan. Detta är enligt uppgift förorenad eller på annat sättförbrukad kemikalie som transporteras till annat land för destruktion.

I beräkningarna enligt Tier 1b har uppgifter om import och export av kemikalier ibulk hämtats från Kemikalieinspektionens produktregister, medan uppskattademängder av de olika kemikalierna som exporteras och importeras i varor ochprodukter har hämtats från beräkningar i föreliggande inventering.

De beräknade årliga potentiella emissionerna enligt Tier 1b för åren 1995-1999presenteras i figur 2, totalt för samtliga användningsområden (data för 1999 frånKemikalieinspektionen är preliminära). I figuren presenteras de potentiellaemissionerna inklusive och exklusive bildning av FC vid aluminiumtillverkning("Tier 1b", inklusive, resp. "Tier 1b exkl alu" utan aluminiumtillverkning). I Bilaga 1redovisas beräkningarna, uppdelat på respektive ämne, i tabellform.

De potentiella emissionerna (exkl. aluminiumtillverkning) har enligt beräkningarnaökat kraftigt från att motsvara nära 1 miljon ton CO2-ekvivalenter 1995-96 till detdubbla under 1998-99.

0

500

1000

1500

2000

2500

1995 1996 1997 1998 1999

1000

to

n C

O2

ekv

Tier 1bTier 1b exkl.alu

Figur 2 Beräknade emissioner (kton CO2 ekv.) enligt Tier 1b (potentiellaemissioner).


29

6.2. Verkliga emissioner, beräkningar enligt Tier 2Vid beräkningar av verkliga emissioner, enligt Tier 2, innefattas emissioner vidtillverkning (industriprocesser), emissioner under användning av varor och produkter,samt emissioner vid skrotning av varor och produkter. Emissioner underanvändningen innefattar läckage eller att kemikalien helt enkelt emitteras vidanvändning, samt i tillämpliga fall emissioner vid påfyllnad av kemikalier. Emissionervid skrotning kan innebära att all återstående kemikalie i varan eller produktenemitteras, alternativt beräknas den mängd som emitteras, exklusive ev. återvinningeller omhändertagande.

De totala beräknade verkliga emissionerna i Sverige, beräknade enligt Tier 2,presenteras i figur 3 för åren 1990-1999, där bidragen från HFC, FC resp SF6 framgår.I figurerna 4 och 5 samt i tabell 4 presenteras bidragen från respektive bransch, därsamtliga bidrag är omräknade till CO2-ekvivalenter (GWP100) för att möjliggjörajämförelse av betydelsen av bidragen från de olika användningsområdena. Årsvisaemissioner, per användningsområde och förening, återfinns i tabellform i bilaga 2.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

kto

n C

O2-

ekv.

HFCSF6FC

Figur 3 Totala beräknade emissioner från samtliga användningsområden föråren 1990-1999, kton CO2 ekv. (GWP100).

Av figur 3 framgår att de beräknade verkliga emissionerna i Sverige av fluoreradeväxthusgaser har ökat kraftigt under 1990-talet, från i storleksordningen motsvarandedrygt 500 000 ton CO2-ekvivalenter 1990 till nära 800 000 ton 1999. Bidraget frånHFC har under perioden ökat kraftigt medan FC-föreningarnas bidrag minskat.


30

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

kto

n C

O2

ekv.

Mobila ACKyl- frys och klimatanlPlaster och plastprodBrandskyddAerosolElektronikind. lösnmMagnesiumgjutnElektrisk isoleringIsolerglasJoggingskorAluminiumtillv

Figur 4 Totala emissioner i Sverige, uppdelat på användningsområden för åren1990-1999, kton CO2 ekv. (GWP100).

De användningsområden som dominerar emissionerna under slutet av 1990-talet ärbildningen av FC-14 och FC-116 vid aluminiumtillverkning samt användningen avolika HFC-föreningar i kyl- frys- och klimatanläggningar, inkl. MAC (figur 4 och 5,tabell 4). Emissionerna från aluminiumtillverkning har dock minskat under periodenmedan bidragen från kyl- frys- och klimatanläggningarna har ökat. Övrigaanvändningsområden där bidragen är, eller under senare år har kommit att bli relativtbetydande är plaster och plastprodukter, vid magnesiumgjutning och elektriskisolering.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Kyl

- fr

ys o

chkl

imat

anl

Mob

ila A

C

Pla

ster

och

plas

tpro

d

Bra

ndsk

ydd

Aer

osol

Ele

ktro

niki

nd.

lösn

m

Alu

min

ium

tillv

Mag

nesi

umgj

utn

Ele

ktris

kis

oler

ing

Isol

ergl

as

Jogg

ings

kor

kto

n C

O2

ekv

1990199119921993199419951996199719981999

Figur 5 Beräknade årliga bidrag från olika branscher/produktgrupper elleranvändningsområden 1990-1999, kton CO2 ekv (GWP100).


31

Tabell 4 Beräknade årliga bidrag till emissionerna från olikabranscher/produktgrupper eller användningsområden 1990-1999, ktonCO2 ekv (GWP100).

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999Kyl- frys ochklimatanl.

0.7 2 3 14 36 73 96 115 131 138

Mobila AC 0.4 0.6 1 2 9 17 28 41 59 100Plaster ochplastprodukter

0 0 0 0 0 0 12 77 84 99

Brandskydd 0 0 0 0 0 0 0 3 7 11Aerosolsprayer,lösningsmedel

0 0 0 0 1 3 4 2 3 4

Elektronik-industri

0 3.1 3 5 8 15 20 23 18 12

Aluminium-tillverkning

440 427 413 399 386 380 330 302 292 322

Magnesium-gjutning*

0 0 0 18 26 19 31 41 31 31

Elektriskisolering**

79 79 79 68 68 92 68 102 49 49

Isolerglas 2.5 2.5 2 2 2 3 4 3 3 4Joggingskor 0 0 0 0 0 0 0 0 8 12Summakton CO2 ekv. 522 514 502 509 537 604 593 708 686 781* Högt värde 1997, då 1.7 ton reduktionsmedel importerades till skillnad från 1.3 ton 1996 och 1998.**Emissioner vid tillverkning av brytare har bidragit till mellan 80-90% av emissionerna från sektornelektrisk isolering under 1990-talet. De stora skillnaderna 1996, 1997 och 1998 beror till största delenpå skillnader i mängd emitterad SF6 vid brytartillverkning.

I figur 6 och tabell 5 redovisas beräknade emissioner, i ton, av respektive föreningunder åren 1990-1999. Emissionerna av HFC-134a har ökat mycket kraftigt under1990-talet, där den stora användningen sker inom kyl/frys/AC-området. Emissionernaav HFC-152a har också ökat, till stor del beroende på en ökad användning inomplastindustrin. En långsam minskning av emissionerna av FC-14 och FC-116 har skettunder 1990-talet, där den dominerande källan är aluminiumtillverkning. Emissionernaav SF6 har ökat något under perioden.

Tabell 5 Beräknade emissioner av respektive förening, 1990-1999 (ton).HFC-23 HFC-32 HFC-125 HFC-134a HFC-143a HFC-152a FC-14 FC-116 SF6

ton ton ton ton ton ton ton ton ton1990 0 0 0 0.8 0 0 59 6.5 3.41991 0.04 0 0 1.8 0 0 57 6.3 3.51992 0.04 0 0 3.1 0 0 55 6.1 3.51993 0.05 0 0 13 0 0 53 6.1 3.81994 0.08 0 0.2 34 0.2 0 52 6.0 4.21995 0.08 0.03 0.6 69 0.6 1 51 6.3 5.01996 0.13 0.06 0.9 97 1.0 53 44 5.9 4.51997 0.10 0.09 1.6 160 1.5 141 41 5.5 6.41998 0.11 0.10 2.2 193 1.7 139 39 5.3 4.01999 0.04 0.11 2.9 244 2.0 133 43 5.5 4.2


32

0

50

100

150

200

250

300

HF

C-2

3

HF

C-3

2

HF

C-1

25

HF

C-1

34a

HF

C-1

43a

HF

C-1

52a

FC

-14

FC

-116

SF

6

ton

1990199119921993199419951996199719981999

Figur 6 Beräknade emissioner av respektive förening 1990-1999, ton.

Då de beräknade emissionerna av respektive förening räknas om till CO2-ekvivalentererhålles en något annorlunda bild (figur 7). HFC-134a är den förening som fortfarandedominerar bidraget under de senare åren, medan betydelsen av emissionerna av HFC-152a minskar avsevärt, på grund av en relativt låg GWP100 för denna förening. Denrelativa betydelsen av FC-14 och framför allt av SF6 ökar dock betydligt, då särskiltSF6 har en mycket hög GWP100.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

HF

C-2

3

HF

C-3

2

HF

C-1

25

HF

C-1

34a

HF

C-1

43a

HF

C-1

52a

FC

-14

FC

-116

SF

6

kto

n C

O2

ekv

1990199119921993199419951996199719981999

Figur 7 Beräknade emissioner av respektive förening 1990-1999, kton CO2ekvivalenter (GWP100).


33

Fördelningen av bidrag till emissionerna från de olika applikationerna inom kyl- frys-och AC-området presenteras i figur 8. Storleken på emissionsbidragen är mycket olikafrån de olika användningsområdena, där stora stationära anläggningar dominerat heltunder de senare åren. Betydande ökningar av emissionerna har också skett inomkomfort-AC i personbilar och lastbilar.

0

20

40

60

80

100

12019

90

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

kto

n C

O2

ekv

Hushålls kyl/frysSmå stationära kyl/frysStora stationära kyl/ACGondolerSmå ACVärmepumparIsmaskiner,mmKyltransportMAC LastbilarMAC PersonbilarMAC Bussar

Figur 8 Bidragen till emissioner från olika kyl-, frys- och AC-applikationer1990-1999 (kton CO2-ekv.)

6.3. Ackumulerade mängderDe beräknade ackumulerade mängderna i varor och produkter 1990-1999 avrespektive förening redovisas i tabell 6, i ton, och i tabell 7, omräknat till CO2-ekv. Ide fall dessa föreningar inte omhändertas vid skrotning kommer de förr eller senareemitteras till luft. Det är dock stor skillnad i hantering och därmed i sannolikhet förstörre emissioner i framtiden inom de olika områden där dessa föreningar används.HFC-134a t.ex. används i en mängd olika små enheter i olika kyl/frys/AC-applikationer, där risken för ofrivilliga läckage eller slarvig hantering inte ärosannolik. SF6 däremot används till största delen inom området elektrisk isolering,men relativt få aktörer inblandade, vilket innebär att en korrekt hantering sannolikt ärmycket lättare att upprätthålla.

I figur 9 presenteras de ackumulerade mängderna i Sverige per användningsområdeunder 1999 (CO2-ekvivalenter). SF6 i elektrisk isolering dominerar. Övriga störreackumulerade mängder innefattar de stora stationära kyl- frys- och AC-anläggningarna samt MAC i personbilar. I tabell 8 och 9 redovisas de beräknadeackumulerade mängderna per användningsområde 1990-1999, i tabell 8 i kton CO2-ekv. och i tabell 9 i ton per ämne.

Kartläg

˘ ˇ ˆ ˇˇ - IVL · 2015. 10. 22. · IVL-rapport B1428 2 6. RESULTAT 28 6.1. Potentiella...

Documents

Transcript of ˘ ˇ ˆ ˇˇ - IVL · 2015. 10. 22. · IVL-rapport B1428 2 6. RESULTAT 28 6.1. Potentiella...