- En studie om Söderköping stads kulturarvsturism …818970/...perioden 2014-2016 samt göra...

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur – ISAK LiU Norrköping

Dåtiden i nutiden för framtiden

- En studie om Söderköping stads kulturarvsturism och kulturarv som resurs.

Charlotte Jörgenson

Kandidatuppsats från programmet Kultur, samhälle, mediegestaltning

Linköpings universitet, LiU Norrköping, 601 74 NORRKÖPING

2

ISAK-Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISRN: LIU-ISAK/KSM-G- -14/21- -SE Handledare: Michael Godhe Nyckelord: Söderköping, kulturarv, turism, kulturarvsturism, kulturturism, globalisering

3

Sammanfattning Syftet med min uppsats är att analysera dels vad som lyfts fram av Söderköpings kommun

som kulturarv i småstaden Söderköping, dels hur Söderköpings kommun förhåller sig till

kulturarvet. Ett ytterligare syfte är att analysera Söderköpings aktuella kulturarvsprogram för

perioden 2014-2016 samt göra intervjuer med betydelsefulla personer som arbetar inom

området.

”Istället för att enbart blicka framåt kanske vi bör titta i backspegeln för att hämta inspiration

och kunskap.” (Thomas Blom turismens historia & utveckling.) Hur ska vi förmedla dåtidens

historia idag? Utifrån globaliseringens samhälle är det idag svårare att definiera vad begreppet

kulturarv betyder samt att finna känslor som tillhörighet, identitet och hemkänsla. Kulturarvet

är den centrala delen som skapar relation mellan platsen, den lokala identiteten och mellan

samtidens människor.

Kulturarvet kan idag ses som en resurs och produkt som samhället kan använda i

näringsverksamhet. Det är kulturarvet som genererar kunskap om vår dåtid för att förstå vår

samtid och som sedan kan förankras och bevaras inför framtiden. Medeltidsstaden

Söderköping var en gång i tiden en central mötesplats genom in- och utrikeshandel. Idag är

medeltidsstaden en idyll bestående av unika kulturarv samt historia som Söderköping satsar

på genom exempelvis gestaltningar i stadsmiljön. Söderköpings kulturarv och historia finns

under dina fötter, var du än sätter dina fotsteg när du besöker staden.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ........................................................................................................................................ 5 1.1. Problembakgrund/Problemformulering .................................................................................. 5 1.2. Syfte och frågeställningar ............................................................................................................... 6 1.3. Disposition ........................................................................................................................................... 6

2. Bakgrund ....................................................................................................................................... 7 2.1. Söderköpings historia -‐ en levande port till medeltiden ..................................................... 7 2.2. Söderköping -‐ en tidsmaskin ......................................................................................................... 7 2.3. Göta kanal ............................................................................................................................................ 8

3. Metod och urval ........................................................................................................................... 9 3.1. Avgränsningar ................................................................................................................................. 11 3.2. Kvalitativ forskningsmetod ........................................................................................................ 11 3.3. Intervjuer .......................................................................................................................................... 12 3.4. Intervjuade personer .................................................................................................................... 13 3.5. Kort forskningsbakgrund ............................................................................................................ 14

4. Teoretiska utgångspunkter .................................................................................................. 14 4.1. Tidigare forskning .......................................................................................................................... 14 4.1.1 Kulturarv som resurs ............................................................................................................. 17

4.2. Teoretiska perspektiv ................................................................................................................... 19 4.3. Teoretiska begrepp ........................................................................................................................ 20 4.3.1. Kulturarv ................................................................................................................................... 20 4.3.2. Turism ........................................................................................................................................ 21 4.3.3. Kulturturism ............................................................................................................................ 23 4.3.4. Kulturarvsturism ................................................................................................................... 24

5. Analys / Resultat ...................................................................................................................... 25 5.1. Storstad till unik småstad ............................................................................................................ 25 5.2. Kulturarvsprogram ........................................................................................................................ 25 5.3. Medeltidscentrum .......................................................................................................................... 26 5.4. Kulturturism .................................................................................................................................... 26 5.6. Den idylliska lilla staden .............................................................................................................. 28 5.7. Gestaltningar i stadsmiljön ......................................................................................................... 30 5.7.1 Varför inget museum? ........................................................................................................... 32

5.8. Söderköpings resurser inom turism ........................................................................................ 33 5.9. Göta kanals betydelse ................................................................................................................... 33 5.10. S:t Ragnhilds Gille ........................................................................................................................ 34 5.11. Dick Harrison ................................................................................................................................ 36

6. Diskussion .................................................................................................................................. 38 6.1. Vidare diskussion ........................................................................................................................... 42

Källförteckning ............................................................................................................................. 45 Offentligt tryck ........................................................................................................................................ 45 Litteratur ................................................................................................................................................... 45 Elektroniska källor ................................................................................................................................ 47 Intervjuer .................................................................................................................................................. 48

5

1. Inledning

1.1. Problembakgrund/Problemformulering Staden Söderköping är idag i nutiden en turistmagnet till småstadsidyll med en bevarad

historia. Söderköping stads unika historia och identitet gestaltas med båtarna som flyter fram

på Göta kanal längs med Ramunderbergets stolta historia. Ytterligare när kyrkoklockorna

klingar, med kanalbåten som tutar, eller till medeltidshelgens bravader. Historien och kulturen

finns med stora vingslag i strosande på kullerstenar mellan gränderna bredvid de små

bevarande butikerna samt med de pittoreska husen. Den historiska upplevelsen för turisten i

Söderköpings stad går inte att förbise, den finns där framför dina ögon och under dina fötter.

Kan vi då tala om vår historia idag? Enligt arkeologen Jonas Grunberg från Göteborgs

universitet förändras och aktiveras sättet hur vi använder oss av historia idag på grund av

globaliseringen i samhället. Grundberg menar att kulturarvet och historia blir en del av

ekonomin i vårt samhälle som sedan genererar turism och platsmarknadsföring.1 Vidare

menar även historikern Peter Aronsson att traditioner och platser blir kulturarv och som då

skapar identitet och varumärke.2 Detta leder vidare till att de nationella identiteterna stärks.3

Av detta drar jag slutsatsen att kulturarv blir en resurs för såväl ett globaliserat samhälle som

på regionala nivåer.

Frågor som uppkommer, enligt mig, i sammanhanget av kulturarv och globaliseringens

samhälle är vad som lyfts fram av Söderköpings kommun som kulturarv och på vilket sätt en

kommun som Söderköping förhåller sig till bevarandet av kulturarv idag? Påverkar

globaliseringen resonemanget kring kulturarvet idag? En annan fråga som uppkommer är i

vilken mån kulturarvet används som resurs i Söderköping.

1 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16123/2/gupea_2077_16123_2.txt (Hämtad 2014-10-19) 2 Aronsson, Peter, ”Historiebrukens ekologi” i Jonsson, Leif (red.). Astrid Lindgrens världar i Vimmerby: en studie om kulturarv och samhällsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2010, s. 111. 3 Alzén, Annika, ”Reservera eller kultivera” i Anshelm, Jonas (red.), Modernisering och kulturarv, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Höör, 1993 s. 125.

6

1.2. Syfte och frågeställningar

Syftet med min uppsats är att analysera Söderköping stads kulturarv utifrån Söderköpings

kulturarvsprogram samt genom intervjuer med personer som besitter kunskap inom området.

Ett annat syfte är att analysera målsättningar för kulturarvet i Söderköping och hur det

används som resurs. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera hur kulturarv

förmedlas, gestaltas och genererar till spridning av kunskap om det lokala, samt hur

Söderköping kan utvecklas inom området.

Frågeställningar som utgår från syftet är:

Ø Vad lyfts fram av Söderköpings kommun som kulturarv?

Ø På vilket sätt förhåller sig Söderköpings kommun till kulturarvet?

Ø Hur används kulturarv som resurs i Söderköping?

Ø Hur förmedlas kulturarv i Söderköping?

1.3. Disposition

Framställningens inledande avsnitt innehåller en beskrivning av uppsatsens ämne ”kulturarv”

följt av en precisering av uppsatsens forskningsfält i form av Söderköpings stads

kulturarvsturism respektive Söderköpings kulturarv. I första avsnittet behandlas för ämnet

relevant beskrivning av Söderköpings respektive Göta kanals historia. I andra avsnittet

redogörs vidare för vald metod och urval samt tillämpad kvalitativ forskningsmetod. I

uppsatsens tredje avsnitt redogör jag för vilken tidigare forskning som finns inom ramen för

ämnet kulturarv. I tredje avsnittet beskriver jag även begreppet globalisering och dess

övergripande inverkan på ämnet kulturarv. I tredje avsnittet återges även en beskrivning av

kulturarv som resurs. Slutligen innehåller tredje avsnittet beskrivningar om, för

framställningen, centrala begrepp såsom: kulturarv, turism, kulturturism och kulturarvsturism.

I det fjärde avsnittet presenteras och diskuteras analysen och resultatet utifrån tematisering, av

vad jag kommit fram till ifråga om Söderköpings kulturarvsprogram samt genomförda

intervjuer. Uppsatsen avslutas med en diskussion med återkoppling till uppsatsens syfte och

frågeställningar.

7

2. Bakgrund

2.1. Söderköpings historia - en levande port till medeltiden Söderköping är en gammal stad med säregna kulturhistoriska minnen4 och idag med 14 284

invånare (2014)5. Söderköping var under medeltiden en central punkt av landet varifrån livlig

handel och marknader pågick intill Storån vilket under nämnda tid var segelbar.6 Söderköping

var en viktig del av medeltidens globaliserande samhälle genom in- och utrikeshandel.

Söderköping var en internationell stad där även kungligheter kröntes, lagar skrevs och

riksdagar hölls.7 Medeltidsstaden bestod av bebyggelse som jämfört med idag låg tätare med

fler gränder. Staden hade kungsgård, fyra kyrkor, kloster, helgandehus, hospital, själahus,

flera kapell, skolor och badhus8. Den bestod vidare av stadsgårdar med bostadshus, salubodar,

verkstäder, stall, uthus och ladugård.9 Till följd av att det andliga livet var viktigt under

medeltiden var kyrkan och kloster central del av spridning av nyheter mellan invånarna.10

Hela innerstaden i Söderköping räknas som en fornlämning av riksintresse.11

2.2. Söderköping - en tidsmaskin Söderköpings förflutna fick stå i centrum när arkeologerna på 1960-talet kallades in för att

gräva. Husen i Söderköping hade inte tidigare stått huller om buller utan de hade istället en

organiserad stadsplan om hur kvarteren skulle se ut. Lämningarna var så tydliga att

arkeologerna kunde se generationernas aktiviteter från 1200-talet till 1500-talet.12 I de fyra

meter tjocka kulturlagren under Söderköpings markyta kan vi enligt Dick Harrison

bokstavligen talat följa det förflutnas historia och liv. ”Vi kan förflytta oss tillbaka i sekler

och göra oss bekanta med hantverkare, köpmän och bönder som levt i samma stad. Vi kan

även upptäcka lämningar efter föremål som redskap, skattgömmor, klädesplagg, sopor och

vägbeläggningar.”13

4 Anelid, Per S., Söderköping - En vandring i ord och bild, Ringqvist, Söderköping, 1996, s. 3. 5 Söderköping, http://www.soderkoping.se/nyheter/invanare/ (Hämtad 2014-11-03) 6 Anelid, Per S., Söderköping - En vandring i ord och bild, Ringqvist, Söderköping, 1996, s. 5. 7 Medeltidscentrum Söderköping, Söderköping under våra fötter – Vintervadsgatan, s. 4–5. 8 Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016, s. 18. 9 Söderköpings kommun, Söderköping under våra fötter - Den medeltida staden under staden, s. 5. 10 Söderköping, http://www.soderkoping.se/kultur-fritid/soderkopings-historia/fran-forntid-till-nutid/medeltid/ (Hämtad 2014-10-02) 11 Ibid, Hämtad 2014-10-02) 12 Harrison, Dick, En medeltida storstad - historien om Söderköping, Nordstedts, Stockholm, 2012, s. 16. 13 Ibid, s. 19.

8

I boken En medeltida storstad - historien om Söderköping fortsätt skriver Harrison att

Söderköping betyder "marknadsplatsen i söder".14 Det kan sammanfattas med att Söderköping

var en stad för att byta varor genom att hålla marknad och umgås med andra människor.15

Samtidigt kan det vidare relateras till att medeltiden var landets globaliserade samhälle på den

tiden och där Söderköping var en central del av globaliseringen. Det var under 1200-talet som

staden utvecklades till en liten metropol och då för första gången gör oss bekanta med staden i

ett skriftligt dokument.16

Harrison citerar i boken En medeltida storstad - historien om Söderköping där Daniel Rantzau

som var en dansk krigare skildrar den medeltida staden såhär:

"Av alla städer i kungariket Sverige är Söderköping en

av de största, förnämsta och rikaste. Den ligger bara 2

mil från Östersjön vid en vacker, segelbar å, från vilken

man kan komma till Östersjön med skepp. Därför har

det varit mycket handel i staden och många rika borgare

och främmande köpmän som drivit sin näring och bott

däri." (Ur Östergötland 1986, Daniel Rantzans dagbok,

Östergötlands länsmuseum, Linköping 1987)

Söderköping har följaktligen ett mäktigt förflutet och genom Söderköpings framväxt har

arkeologer funnit denna svunna tid med hjälp av människorna som levde då. Söderköping är

och kommer alltid enligt Dick Harrison vara en stor och levande port in till medeltiden och

dåtiden.17

2.3. Göta kanal ”Kanalhistoria i korthet:

Initiativtagare och ansvarig: Baltzar von Platen

Byggår: 1810-1832.

14 Harrison, Dick, En medeltida storstad - historien om Söderköping, Nordstedts, Stockholm, 2012, s. 24. 15 Ibid, s. 24. 16 Ibid, s. 102. 17 Ibid, s. 241.

9

Kostnad: Nio miljoner riksdaler, vilket motsvarar cirka 12,3 miljarder kronor (SEK) i 1995

års penningvärde.

Personal: 58 000 indelta soldater deltog i arbetet och gjorde cirka sju miljoner dagsverken. Ett

dagsverke omfattade tolv timmar. Den krävande grävningen utfördes huvudsakligen för

hand.”18

Cirka 80 meter nedanför Ramunderberget i Söderköping är Göta kanal beläget19- ett av

Sveriges största byggnadsprojekt hitintills.20 Göta kanal består av 58 slussar och sträcker sig

19 mil mellan Sjötorp och Mem.21 Det var greve, sjömilitär och tillika statsrådet Baltzar von

Platens idé att bygga en båtled i form av ett kanalprojekt. Det färdigställdes på 22 år av ca 60

000 man som arbetade för hand och med hjälp av plåtskodda träspadar genom att gräva,

spränga och mura. Den 26 september år 1832 invigdes Göta kanal vid platsen Mem som

ligger strax öster om Söderköping.22 Vid invigningen närvarade Sveriges konung Karl XIV

Johan, men Baltzar von Platen fick däremot aldrig uppleva denna stora dag eftersom han tre

år tidigare avled.23

3. Metod och urval Söderköping har varit en stor del av min uppväxt vilket till denna framställning bringat

information om såväl staden som dess historia och kultur. Till grund för mina slutsatser och

ställningstaganden har material inhämtats från Söderköpings kommun och Söderköpings

turistbyrå i form av broschyrer och dokument. Vidare har jag intervjuat personer från både

Söderköpings kommun och Söderköpings turistbyrå i syfte att få svar på frågor som ligger till

grund för min studie. Det skriftliga materialet har inhämtats genom att jag i mitt

tillvägagångssätt sökt på internet på orden Söderköping, kultur, kulturarv och turism. Vad

gäller beträffande ordet kulturarv fann jag mycket material inom litteraturen. I sökandet om

ordet Söderköping har Dick Harrison varit en viktig person med sin bok En medeltida

storstad - historien om Söderköping vilket bidragit med fakta om Söderköpings historia.

18 Göta kanal, http://www.gotakanal.se/sv/artiklar/Historia-ib/Gota-kanals-historia/ (Hämtad 2014-10-06) 19 Anelid, Per S., Söderköping - En vandring i ord och bild, Ringqvist, Söderköping, 1996, s. 37. 20 Göta kanal, http://www.gotakanal.se/sv/artiklar/Historia-ib/Gota-kanals-historia/ (Hämtad 2014-10-06) 21 Visit Östergötland, http://www.visitostergotland.se/sv/soderkoping/Gota-kanal/ (Hämtad 2014-10-06) 22 Göta kanal, http://www.gotakanal.se/sv/artiklar/Historia-ib/Gota-kanals-historia/ (Hämtad 2014-10-06) 23 Göta kanal, http://www.gotakanal.se/Gotakanal/artiklar/Historia-ib/Gota-kanal-invigningen-1832/ (Hämtad 2014-10-06)

10

Inom ramen för denna uppsats har jag fokuserat på hur Söderköpings kommun förhåller sig

till kulturarv och kulturarvsturism d.v.s. vilken resurs kulturarvet utgör för kommunen. Vidare

har jag undersökt vilka dessa kulturarv är samt hur de gestaltas. Jag har i min metod även

tillämpat egna observationer, till följd av att jag är uppväxt i kommunen. Exempel på sådana

egna observationer är turismens och kulturens höga puls under sommaren samt "Söderköpings

Gästabud" som anordnas under slutet av augusti till och med början av september sedan år

2006.24 Centralt i sökandet av material har varit Söderköpings kommun. Härvidlag har

samtalsintervjuer och mail-intervjuer genomförts med ett antal personer som arbetar och

besitter kunskap inom det område som denna framställning syftar till att undersöka. Jag har

vidare tagit del av ett ”kulturarvsprogram” som gäller för perioden 2014-2016. Detta

kulturarvsprogram ligger till grund för min analysdel där jag kommer studera

kulturarvsprogrammet samt genom att analysera detta utifrån fakta respektive intervjuer i

syfte att få en diskussion om Söderköpings kommuns kulturarvsarbete.

Inför de intervjuer som genomförts upprättade jag en frågemall som jag skrev ned och

mejlade till personerna i fråga för att de skulle ha möjlighet att reflektera över frågorna och ta

fram fakta innan jag genomförde intervjuerna. Beroende på vilken kompetens och roll de hade

gjorde jag olika frågemallar till några av de jag intervjuade. Vid intervjun utgick jag inte bara

ifrån frågemallen utan jag ställde även följdfrågor. Jag valde att spela in intervjuerna på band

som de även godkände, för att inte gå miste om något viktigt de sa.

Den frågemall jag utgick ifrån när jag gjorde mina intervjuer var:

• Hur definierar ni begreppet kulturarv?

• Hur förhåller ni er till kulturarvet i Söderköping? • Vilken betydelse har kulturarvsturism för Söderköpings kommun som resurs?

• Hur viktig är kulturarvsturism/kulturturism för Söderköping?

• Vilka räknas som kulturarv i Söderköping?

• Hur ser det ut inom kulturarvsturism året runt?

• Vad kan Söderköpings kommun göra för att påverka den?

24 Söderköpings Gästabud, http://www.gastabud.se/om-oss/ (Hämtad 2014-09-19)

11

• Hur bevaras dessa kulturarv? Hur arbetar ni med dessa/mål?

• Hur tror ni framtiden ser ut för kulturarvsturism/kulturturism?

• Vilken betydelse har Göta kanal för Söderköpings stad?

• Gynnar medeltidshelgen kulturturismen i Söderköping? På vilket sätt?

• Har medeltidshelgen/medeltidscentrum med kulturarvsturism att göra?

3.1. Avgränsningar När jag påbörjade min studie hade jag i åtanke att analysera hela Söderköpings kommuns

kulturarv i uppsatsen, men när jag skulle samla in mitt material upptäckte jag att det var

alldeles för brett att studera. Istället valde jag att endast behandla Söderköpings stads

kulturarv.

3.2. Kvalitativ forskningsmetod Enligt Alan Bryman finns det en övergriplig beskrivning av kvalitativ forskningsprocess.25

Bryman visar sex olika steg i den kvalitativa forskningsprocessen enligt följande:

"Steg 1. Generella frågeställningar

Steg 2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner

Steg 3. Insamling av relevanta data.

Steg 4. Tolkning av data

Steg 5. Begreppsligt och teoretiskt arbete.

Steg 5a och 5b. Specificering av frågeställningarna respektive insamling av ytterligare data.

Steg 6. Formulering av forskningsrapporten."26

Utmärkande för kvalitativ forskning är att den syftar till att klargöra och skapa mening och

innebörd genom social kunskap mellan intervjuaren och intervjupersonen. Denna

forskningsmetod skapar variation genom att intervjupersonerna har kunskap om ämnet, samt

25 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, 2011, 2 uppl., s. 345. 26 Ibid, s. 345-347.

12

eftersom att den bidrar till att intervjuaren kan ställa följdfrågor utifrån vilka svar

frågeställaren får.27

Kvalitativ metod har varit ändamålsenlig för denna uppsats till följd av att jag insamlat

mycket material som jag sedan sorterat och kategoriserat. Den är lämplig för min

undersökning eftersom jag söker besvara specifika frågor där utrymmet beror på vilka svar

jag får. Jag har samlat på mig material under en längre tid, men det har varit framförallt

intervjuerna som varit viktigast. Dessa intervjuer finner jag intressant på både

undersökningsnivå samt till grund för den diskussion som jag för längre fram i uppsatsen.

Den kvalitativa metoden lämpar sig även eftersom jag har mycket material som ska tolkas.

Jag använde mig av standardiserade frågor som jag formulerade innan intervjun. Men jag

behöll möjligheten att omformulera frågorna allteftersom jag intervjuade personerna i fråga.

Denna intervjumetodik benämns för s.k. halvstrukturella intervjuer.28 Detta skapade

möjligheten att kunna ställa följdfrågor om jag inte riktigt fick svar på de frågor jag på förväg

bestämt mig för att ställa. Enligt Kvale och Brinkmann skapar även intervjuformen en slags

upplevelse där jag som författare inte bara får ord och svar utan jag får istället även uppleva

ansiktsuttryck med gester och ett tonfall på svaren. Det skapar i sin tur en större förståelse och

ett perspektiv av den intervjuade personens åsikter och svar.29

Mitt urval av intervjuer till min uppsats har varit målstyrda urval där jag i huvudsak har valt

personer och material som varit framträdande för mina forskningsfrågor och som framförallt

varit av relevans för mina frågeställningar.30 Mitt urval har därför varit intervjupersoner som

arbetar inom det område jag vill studera. Detta har lett till att det varit enkelt att skapa ett

tryggt samarbete, samtidigt som det har gjort det smidigt att intervjua dessa personer. Det har

även gjort det enklare att sortera upp materialet för att sedan analysera det i uppsatsen.

3.3. Intervjuer Jag har huvudsakligen tillämpat mig av halvstrukturerad intervjumodell, men jag har även

intervjuat två personer samtidigt, för att möjliggöra en diskussion kring svaren och frågorna 27 Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur AB, Lund, 2009, 2 uppl., s. 98. 28 Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur AB, Lund, 2009, 2 uppl., s. 43. 29 Ibid, s. 45. 30 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, 2011, 2 uppl., s. 350.

13

mellan personerna. Anledningen till detta är att jag skulle kunna få en mer flytande intervju

och mer material att analysera. Jag har vidare haft mejlkontakt med intervjufrågor med ett par

personer för ytterligare material.

3.4. Intervjuade personer

Monica Stangel Löfvall

Monica arbetar som kulturansvarig vid Söderköpings kommun och för medeltidscentrum i

Söderköping. Verksamheten Medeltidscentrum har funnits i Söderköping sedan år 2012.

Medeltidscentrum arbetar med fyra olika delar:

• Upplevelserummet - utställningar, guidningar, dataanimationer

• Forskning och vetenskaplig grund - Samarbete med universitet, museer

• Stimulans för näringslivet - Gemensam marknadsföring

• Engagerande medborgare - Söderköpingsborna, förskolan, skolan, kyrka och

studieförbund.31

Barbro Mellqvist

Barbro är näringslivssamordnare i Söderköping och arbetar med att utveckla näringslivet.

Hon har tidigare arbetat som verksamhetsledare på Medeltidscentrum och även som

kultursekreterare inom kommunen.32

Malin Amer och Therese Rahnel

Malin arbetar som turismstrateg på turistbyrån i Söderköping.33 Hennes arbetsuppgifter finns

främst inom områdena destinationsmarknadsföring och marknadsföring. Therese är

turistbyråansvarig34 och arbetar med marknadsföring och mottagande. Malin och Thereses

uppdrag består i destinationsmarknadsföring, marknadsföring samt mottagande. Det är en

liten organisation som arbetar nära varandra med ofta samma uppdrag.

31 Söderköping, http://www.soderkoping.se/kultur-fritid/medeltidscentrum-kulturarv/ (Hämtad 2014-09-01) 32 Söderköping, http://www.soderkoping.se/Nyhetslista-startsidan/Barbro-Mellqvist-ny-naringslivssamordnare/ (Hämtad 2014-09-01) 33 Söderköping, http://www.visitostergotland.se/sv/soderkoping/artiklar/Personal/ (Hämtad 2014-09-01) 34 Söderköping, http://www.visitostergotland.se/sv/soderkoping/artiklar/Personal/ (Hämtad 2014-09-01)

14

Dick Harrison

Harrison är professor i historia på Lunds universitet och författare. År 2001 fick han Sveriges

största historikerpris i form av Hertig Karls pris.35

Carl-Johan Ivarsson

Ivarsson arbetar som historielärare på Nyströmska skolan i Söderköping. Carl-Johan arbetar

även med Söderköpings hembygdsförening S:t Ragnhilds Gille.

3.5. Kort forskningsbakgrund Jag har sökt efter uppsatser, artiklar och böcker om Söderköping och om kulturarv. Jag har då

sökt på orden "Söderköping" och "kulturarv" och hittat mycket material gällande kulturarv,

men inte mycket kring Söderköping. Mot bakgrund av att jag vid mina sökningar inte fann

mycket om Söderköping, väckte det tankar om att det fanns mer att undersöka därom.

4. Teoretiska utgångspunkter

4.1. Tidigare forskning Känslor som tillhörighet, identitet och hemkänsla i dagens rörliga samhälle anses svårare att

finna idag enligt Emma Göransson i boken Det förflutna i framtidens stad – Tankar om

kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling.36 Hon nämner även att kulturarv genererar

relation till dessa känslor genom exempelvis de lokala och historiska miljöerna. Där finns det

minnen som är kopplade till platsen och landskapet som kan förena samtidens människor.37

Historiemedvetande hör ihop med kulturarv till följd av att historien sammanbinds från dåtid -

nutid - framtid.38 Enligt Riksantikvarieämbetet leder det historiemedvetande sambandet ihop

med att människor intresserar sig mer för kulturarv och historia, samt att detta då blir en

turistisk resurs39. Detta kan enligt det vetenskapliga arbetet Turistiskt kulturutövande - En

studie om autentiska kulturarvs fiktiva kontexter i Skara och Skottland även ses som äkta och 35 Norstedts, http://www.norstedts.se/forfattare/Alfabetiskt/H/Dick-Harrison/ (Hämtad 2014-09-01) 36 Göransson, Emma, ”Samtidskonst och materiella minnen” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014, s. 131. 37 Ibid, s. 131. 38 Andersson, Joakim, Skilda världar, Samtida föreställningar om kulturarvsplatser, Linköpings universitet 2008, s. 51. 39 Riksantikvarieämbetet, Trender i tiden 2010–2015, Riksantikvarieämbetets omvärldsanalys, s. 18 (Hämtad 2014-09-30)

15

ett bevis på en svunnen tid där kulturarv gör en stad unik och lokal i sitt eget slag. Städerna

kan genom exempelvis marknadsföring förmedla kulturarvet.40

I dagens samhälle reser många människor för att uppleva kultur och historia som en stad har

att erbjuda. Sådan efterfrågan leder till att staden även satsar mer på sin lokala plats för att

skapa upplevelser för turister. Detta hjälper följaktligen staden att skapa inkomster samt

arbetstillfällen.41 Dessa kulturarv och platser ger staden resurser. Författaren Robert David

Sack menar:

"Platser med historiskt arv är så kallade

”konsumtionsplatser” och arrangeras på så sätt att de

uppmuntrar till konsumtion. Den konsumtionen kan

förändra en redan befintlig plats eller i vissa fall även

bidra till skapandet av en helt ny plats."42

Detta förstärker, enligt min mening såväl resonemanget om att det är viktigt för en stad att

förmedla sina kulturarv och historia för att symbolisera äkthet och vara unik. I och med detta

kan kulturarvsstäder förstärka sin turism genom satsning på marknadsföring om sin lokala

kultur och historia. Ett exempel på hur detta kan komma till uttryck är marknadsföring i

former av broschyrer, evenemang, upplevelser med mera.43

Ovannämnda diskussion kan kopplas till boken Globalization som är skriven av

socialantropologen Thomas Hylland Eriksen. I den aktuella boken tas globalisering upp

utifrån begreppen: disembedding, accelerartion, standardization, interconnectedness,

movement, mixing, vulnerability och re-embedding där dessa då kan knyta an till vad denna

uppsats tar upp om den lokala platsen, historia samt kulturarvets globalisering.44 De två

framträdande begreppen är:

• Disembedding

40 Holm, Kina och Ingvarsson, Annelie, Turistiskt kulturutövande - En studie om autentiska kulturarvs fiktiva kontexter i Skara och Skottland, Linköpings universitet 2005, s. 23-24. 41 Ibid, s. 24. 42 Holm, Kina och Ingvarsson, Annelie, Turistiskt kulturutövande - En studie om autentiska kulturarvs fiktiva kontexter i Skara och Skottland, Linköpings universitet 2005, s. 32. 43 Ibid, s. 26. 44 Eriksen, Hylland, Thomas, Globalization, Berg Publishers, Oxford, 2007, s. 7.

16

Disembedding betyder förflyttning och spridning av sociala nätverk.45 Kritiken kan

förklaras såsom att det lokala tas bort och istället resulterar i anonymitet.46 Distansen

mellan exempelvis idéer, sånger, böcker, investeringskapital, arbetskraft och mode blir

mindre och sprids allt fortare mellan länder. I och med globaliseringen och

disembedding förändras den lokala identiteten av teknologiska, ekonomiska

förändringar vilket föranleder kulturella och politiska konsekvenser.47 Utifrån detta

begrepp globaliseras kulturarvet och den lokala identiteten är därmed betydligt svårare

att hålla fast.

• Re-embedding

Ett sätt att förklara detta begrepp är att åter-inbädda genom exempelvis

identitetspolitik.48 Olika grupperingar skapar nya identiteter, men identitetspolitik kan

även handla om att lyfta fram de lokala, exempelvis en stads kulturarv och traditioner

som finns.

I det vetenskapliga arbetet Skilda världar, Samtida föreställningar om kulturarvsplatser

menar Joakim Andersson att det finns flertalet sätt att lyfta fram kulturarv och kulturmiljö i

dagens samhälle. Detta har under de senaste tio åren kommit till uttryck i form av satsning på

skyltar, guider, utställningar och andra medieringsformer.49 Joakim Andersson anför vidare

att tolkningen av kulturarv är olika från person till person beroende på besökarens identitet

där uppfattningen beror på budskapet som kulturarvet har.50 Detta anser jag enbart är positivt

att personer uppfattar olika, eftersom detta skapar såväl en ny syn för producenten och en ny

betydelse för arrangemanget och förmedlingen av kulturarv. Producenten får därifrån själv

reflektera över och avgöra vad som attraherar alla besökare.

Kulturgeografen Björn Segrell menar att: ”det okända kulturarvet har vaknat till liv

successivt, där de kulturhistoriska miljöerna och företeelserna vuxit och som på många sätt

speglar landets utveckling och de skilda världar inom människors livsvillkor”.51 Detta

45 Eriksen, Hylland, Thomas, Globalization, Berg Publishers, Oxford, 2007, s. 17. 46 Ibid, s. 29. 47 Ibid, s. 8. 48 Eriksen, Hylland, Thomas, Globalization, Berg Publishers, Oxford, 2007, s. 144. 49 Andersson, Joakim, Skilda världar, Samtida föreställningar om kulturarvsplatser, Linköpings universitet 2008, s. 7. 50 Persson, Jenny, Kulturarv som en turistisk resurs - En studie av Astrid Lindgrens värld, Linköpings universitet 2009, s. 10. 51 Segrell, Björn, Göta kanals okända kulturarv - lokal kunskapsuppbyggnad för kulturturism inom Göta kanal-korridoren, Linköpings universitet 2001 s. 3.

17

uttalande kan jämföras med Joakim Anderssons ståndpunkt om att kulturarvet ökar samt

breddas och konkurrerar genom skyltar, guider, utställningar och andra medieringsformer.

Peter Aronsson skriver bland annat om historiebruk inom kulturarv, kulturmiljö och

kulturföremål.52 Aronsson menar att historia och vårt förflutna skapar ekonomiska inkomster

genom att använda historia samt det förflutna som kunskap, för att sedan kunna fatta beslut

om framtiden.53 Denna teori innebär även att teoritillämparen drar lärdom av dåtidens historia

för att idag kunna leva i nutiden genom att fatta beslut inför den framtid som vi sätter framför

våra fötter för andra generationer, som sedan ska lära sig något om den historia vi lever i idag.

Detta gör att kulturarv används som ett redskap för att skapa attraktivitet inom besöks- eller

turismnäringen.54 I motsats till tesen om att historia kan användas för att skapa inkomster och

attraktivitet kan detta, enligt min mening, riskera att medföra att det unika och det som anses

vara äkta som historien bär på försvinner i en stad beroende på hur det förmedlas och

gestaltas.

4.1.1 Kulturarv som resurs

Inom den hållbara stadsutvecklingen betraktas kulturarvet som materiella, ekonomiska,

kulturella respektive sociala tillgångar. Detta sker genom att kulturarvet ger attraktionskraft

till både besökare och företag genom materiell och ekonomisk aspekt samt genom att hushålla

de strukturer och miljöer som finns. Det är då kulturarvet kan ses som en produkt.55

I det vetenskapliga arbetet Arkeologi som kulturarvsförmedlare och kulturarvsturism – ett

möjligt samarbete? skriver Anna Svensson utifrån Jonas Grundberg att det kan uppstå

konflikter till följd av att inriktningen på kulturarvet följer en tjänste- och upplevelserelaterad

sida inom ekonomisk utveckling. Skälet till detta är, enligt Grundberg, att inom

upplevelseindustrin kan det sättas ett pris på det mesta och detta kan öppna nya dörrar men

även som sagt kritiskt skapa konflikter genom att kulturarv som resurs nu kan ses som en

produkt, en upplevelseprodukt för konsumtion med ekonomisk vinning.56 Detta kommer till

uttryck genom att kulturarvet används i nöjesindustrin där det lokala och unika kulturarvet 52 Aronsson, Peter, Historiebruk - att använda det förflutna, Studentlitteratur AB, Lund, 2005, s. 144. 53 Ibid, s. 96. 54 Aronsson, Peter, Historiebruk - att använda det förflutna, Studentlitteratur AB, Lund, 2005, s. 233. 55 Eriksson, Lena, ”Det förflutnas framtid – hållbar kulturarvsproduktion” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014, s. 145. 56 Svensson, Anna, Arkeologi som kulturarvsförmedlare och kulturarvsturism – ett möjligt samarbete?, Linköpings universitet 2007, s. 19.

18

istället blir en produkt.57 Men Grundberg menar även att om vi iscensätter och levandegör

kulturarvet tar vi enklare till oss historien.58

Enligt Länsstyrelsen i Östergötland stärker kulturarvet platsens tillväxt och skapar fler

arbetstillfällen. Attraktionskraften ökar enligt Länsstyrelsen när kulturarven står i fokus vid

arbete med att rusta upp dem och genom satsningar på dem genom sin plats och äkthet som

sedan i sin tur skapar mer turism och fler jobb. Länsstyrelsen skriver att kulturarv kan vara en

resurs på flera sätt. Dessa är:

• "kultur som upplevelsenäring

• kultur som livsmiljö

• kultur som näring

• kultur för profilering och marknadsföring

• kulturell kompetens som marknadsmässig fördel

• kultur som grund för samverkan

• kultur som kreativitetsfrämjare

• kultur som hälsofrämjare"59.

I boken Heritage marketing skriver universitetslektorn Shashi Misiura att kulturarvets turism

har vuxit globalt och därigenom skapat välbehövliga intäkter och sysselsättning för ”fattigare”

länder.60 Misiura skriver även att turister ställer högre krav på att besöka kulturarv eftersom

turisten vill aktiveras och uppleva det autentiska.61

I dagens digitaliserade samhälle kan vi möta kulturarv och historia på helt nya sätt genom nya

medier och med hjälp av modern digital teknik. Enligt Torbjörn Lundqvist främjar

upplevelsen av kulturarv en virtuell verklighet genom digitala gestaltningar som idag kan

betraktas som science fiction, där användaren upplever sig vara och agerar och där kan besöka

57 Svensson, Anna, Arkeologi som kulturarvsförmedlare och kulturarvsturism – ett möjligt samarbete?, Linköpings universitet 2007, s. 20. 58 Ibid, s. 20. 59 Länsstyrelsen, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/samhallsplanering-och kulturmiljo/byggnadsvard/Pages/Kulturarvet_som_resurs.aspx (Hämtad 2014-10-01) 60 Misiura, Shashi, Heritage marketing, s. 6. 61 Ibid, s. 137.

19

det förflutna och miljöer hemifrån.62 Kulturarvet kan även betraktas som en resurs likt en

konkurrenskraft vilket kan åstadkommas genom att inbjuda besökare, företagsetableringar och

nya invånare. Det är beträffande dessa faktorer stadsmiljö spelar stor roll för att locka till sig

besökare och nya invånare.63 Med stöd av den kunskap som arkeologisk forskning genererar

kan den lära oss något om städers svagheter samt inspirera till framtidens hållbara

stadsutveckling.64

4.2. Teoretiska perspektiv Kultur och stadsmiljö inom regionala och lokala städer har övergått till utveckling av en

produkt och resurs för konsumtion.65 I boken Det förflutna i framtidens stad frågar sig Daniel

Nilsson och Krister Olsson om det bättre går att förstå och hantera dagens utvecklingstrender

om vi ser på vår samtid ur både ett tillbakablickande och ett framåtsyftande perspektiv?

Författarna ställer även frågor om huruvida utvecklingen påverkar synen på kulturarv och

kulturmiljö och om vi kan vi lära oss något om kulturarvets och kulturmiljöns roll för hållbar

stadsutveckling genom att titta bakåt men även framåt.66

Enligt Daniel Nilsson och Krister Olsson är kulturarv nyckeln i vår samtid för att förstå våra

tankar om framtiden.67 Kulturmiljöer och fysiska objekt fungerar som pedagogiska resurser

för att skapa kunskap och förstå vår samtid, genom att illustrera historien som sedan förankras

framförallt hos det lokala för att föra det vidare och skapa en annan kunskap om vårt samhälle

som vi möter varje dag.68 Ett nytt sätt att föra fram miljöer och historier är exempelvis genom

ljudinstallationer eller ljudvandringar som på senare år har vuxit fram som en trend.69 Dessa

miljöer som legat i glömska och som kanske har setts som lågkvalitativa kan idag ses som

62 Lundqvist, Torbjörn, ”Framtidens städer, Högteknologi eller sammanbrott?” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014, s. 167. 63 Ibid, s. 167. 64 Isendahl, Christian, ”Med facit i hand? Hur arkeologisk kunskap kan bidra till en hållbar stadsutveckling” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014, s. 189-190. 65 Ibid, s. 9. 66 Ibid, s. 10. 67 Ibid, s. 11. 68 Adolphon, Marcus, ”Främling i konsumtionsstaden” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stasutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014, s. 30. 69 Sand, Monica, ”Resonans – att resonera med stadsrummet” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014, s. 40.

20

värdefulla inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv utan även ur ett framtidsperspektiv för att få

kunskap om dåtidens samhälle.70

I motsats till Grundbergs tes om att kulturarvet följer en tjänste- och upplevelserelaterad sida

som det kan sättas ett pris på, för att dra ekonomisk vinning ur kulturarvet. Jag menade även

innan att det lokala kulturarvet samt historien som ses som äkta och unikt för en stad kan

försvinna beroende på hur det gestaltas och förmedlas.

4.3. Teoretiska begrepp

4.3.1. Kulturarv

Begreppet kulturarv kan definieras på olika sätt beroende på personlig uppfattning.71

Kulturarv kan utgöras av såväl materiella som immateriella uttryck.72 Enligt

Riksantikvarieämbetet omfattar kulturarv traditioner, konstnärliga verk, språk, historiska

lämningar, arkiv - och föremålssamlingar därtill kulturmiljöer och kulturlandskap som sprids

från generation till generation.73 Med tiden förändras kulturarven genom vårt sätt att leva och

den historia vi själva skapar. Allteftersom förändras vårt kulturella arv genom exempelvis

kulturmiljön där vi människor påverkar.74 Utifrån detta kan kritiska tankar kopplas till

globaliseringen enligt att kulturarvet är svårare att definiera på grund av vårt sätt att leva.

Globaliseringen av kulturarvet skapar tvivlande avseende hur begreppet kulturarv egentligen

kan definieras. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen är de ansvariga myndigheterna, men

även kommunen som arbetar inom en sektor som benämns kulturmiljövård fattar beslut om

vilka kulturarv som ska tillerkännas vara skyddsvärda. Kulturmiljövård syftar således till att:

ge kunskap om att skydda, vårda och sprida det fysiska kulturarvet.75

70 Håkansson, Maria, ”Konsumtion som kultur(arv), ett bidrag till hållbar stadsutveckling?” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014, s. 69. 71 Persson, Jenny, Kulturarv som en turistisk resurs - En studie av Astrid Lindgrens värld, Linköpings universitet 2009, s. 9. 72 Riksantikvarieämbetet, http://www.raa.se/kulturarvet/ (Hämtad 2014-09-08) 73 Ibid, (Hämtad 2014-09-08) 74 Ibid, (Hämtad 2014-09-08) 75 Andersson, Joakim, Skilda världar, Samtida föreställningar om kulturarvsplatser, Linköpings universitet 2008, s. 10.

21

De statliga kulturmiljömålen är att:

• "Ett försvarat och bevarat kulturarv.

• Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet

som en drivande kraft i omställningen.

• Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön.

• Nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv."76

Peter Aronsson som är professor i historiebruk och kulturarv har skrivit boken Historiebruk

att använda det förflutna. I den uttalar han sig om vad ordet kulturarv har för betydelse i

Svenska akademins ordbok (SAOB).

”KULTUR-ARV. vad ett folk o.d. i fråga om (andlig)

kultur övertagit från tidigare generationer. RYDBERG

Kultförel. 4: 552 (1887).77”

Peter Aronsson skriver i boken Kulturarvets dynamik om antologins snäva laborering av

begreppet kulturarv. ”Kulturarv är det som skapas genom institutionaliserade praktiker som i

egna och andras ögon syftar till att skydda, bevara och förmedla historiska artefakter och

minnen.”78

4.3.2. Turism

Det finns olika definitioner för både turism, kulturturism och kulturarvsturism. Här ämnar jag

ta upp några definitioner av dessa begrepp.

Enligt Nationalencyklopedin betyder turism:

turism (av turist, av engelska tourist, av tour

'(rund)resa', 'rundvandring'), benämning på människors

aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför

den vanliga omgivningen. Besökets sammanlagda

76 Nilsson, Daniel, Kulturarv och natur som resurs för hållbar utveckling och tillväxt, TemaNord, Köpenhamn, 2009, s. 44. 77 Aronsson, Peter, Historiebruk - att använda det förflutna, Studentlitteratur AB, Lund, 2005, s. 143. 78 Ibid, s. 11.

22

vistelsetid skall vara kortare än ett år. Resans

huvudsyfte skall vara annat än att utöva ett arbete som

betalas av någon på platsen. Turism är även benämning

på det ämne inom vilket man studerar hithörande

aktiviteter och problem. Turismen tillhandahåller bl.a.

transporter, logi, kost, shopping och

fritidssysselsättningar; den kräver organisation och

marknadsföring.79

I uppsatsen Turistiskt kulturutövande - En studie om autentiska kulturarvs fiktiva kontexter i

Skara och Skottland skriver Holm och Ingvarsson utifrån Orvar Löfgren bok Längtan till

landet Annorlunda– om turism i historia och nutid att begreppet turism kan upplevas genom

historiskt arv därigenom att tänka, känna, se och uppleva detta med sina sinnen.80 I Thomas

Bloms bok Turismens historia & utveckling beskriver han att orden turism/turist kan

definieras på ett flertal sätt, men att det kan sammanfattas med ordet förflyttning. Vidare anger

Blom att som människa är vi påväg någonstans under en specifik tid för att uppleva någon

annan plats för att sedan bege sig hem igen.81

Thomas Blom som är docent i kulturgeografi skriver även utifrån andra källor flera

definitioner på ordet turist så här:

• ”Turistdelegationen: "turist är en besökare som övernattar på platsen för besöket"

• Folkets bok 1907: "Person som gör en längre resa för nöjes, idrotts eller bildnings

skull"

• Svensk Turistföreningens årsbok 2003: "Alternativt använda begrepp för turist:

traveller, backpacker, tågluffare, globetrotter, resenär eller vagabond"82

79 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/turism (Hämtad 2014-09-11) 80 Holm, Kina och Ingvarsson, Annelie, Turistiskt kulturutövande - En studie om autentiska kulturarvs fiktiva kontexter i Skara och Skottland, Linköpings universitet 2005, s. 20. 81 Blom, Thomas, Nilsson, Mats, Turismens historia & utveckling, Liber AB, Malmö, 2005, s. 9. 82 Ibid, s. 10.

23

Det finns vissa utbud som måste äga rum dit som turist reser och det nämner Thomas Blom

exempel på:

• ”Attraktioner - En attraktion som drar till sig resande

• Transporter - Möjligheter att ta sig dit (transportmöjligheter)

• Service - Bekvämligheter, kost och logi, vid resvägarna och platsen.

• Individer som har tid, lust och råd att åka”83

Ordet turism kan sammanfattas enligt Thomas Blom såsom en viktig resurs för länders och

städers ekonomier och näringsliv.84 Begreppet turism innehåller en destination, vilket

innefattar människor som har ekonomiska och sociala förutsättningar att transportera sig till

denna destination. Det kan vidare behövas information och kommunikation för turisterna och

målen. Dessa faktorer inom turism och personen turist måste samspela med varandra för att

skapa turism. Blom menar att framtidens turism speglar samhällsutvecklingen och de varor,

tjänster och sociala relationer som vi har behov av för att dels finna det unika och det

autentiska och kulturens betydelse, och dels den lugna och avkopplande plats där människor

kan njuta av tysthet och stillhet.85 Thomas Blom skriver i slutet av boken att: ”vi inte enbart

ska blicka framåt, utan vi kanske också bör titta i backspegeln för att hämta inspiration och

kunskap.”86 Detta väcker enligt mig en intressant tanke om den historia vi idag skapar för

framtida generationer och vilken utveckling vi vill skapa med vår historia.

4.3.3. Kulturturism

I slutet av 1970-talet uppmärksammades en egen resurs i form av "kulturturism" av

destinationsutvecklare och marknadsförare. Kulturturismen innebar att människor ville resa

för att få en mer djup förståelse för kultur och kulturarvens platser.87 Kulturturism kan

sammanfattas som en blandning av att resa och att samtidigt lära sig något.88 Enligt Jonas

Grundberg är kulturturism ett brett begrepp som utgår från turismen på lokal och regional

kultur och kulturarv. Kulturturismen enligt Grundbergs definition kan innehålla: ”kulturella 83 Blom, Thomas, Nilsson, Mats, Turismens historia & utveckling, Liber AB, Malmö, 2005, s. 12. 84 Ibid, s. 8. 85 Ibid, s. 87-88. 86 Ibid, s. 90. 87 Andersson, Caroline och Feinhals, Karin, Kulturarvsturism – för vem och i vilket syfte? - En studie kring kulturarv som besöksmål, Lunds universitet 2007, s. 5. 88 Ibid, s. 17.

24

traditioner, historiska miljöer i städer, arkeologiska kulturminnen, industriminnen,

kulturlandskap, museer, kulturaktiviteter som festivaler, teaterföreställningar med mera.”89

4.3.4. Kulturarvsturism

"Kulturarvsturism är ett nysvenskt ord som förmodligen

kommit för att stanna. I den kan allt som har med

historia, museer och arkiv inkluderas. Ibland också

bibliotek. Bildning har åter blivit ett honnörsord och

upplevelser är något som hör resandet till sedan

gammalt."90 (Riksantikvarieämbetet)

I ett dokument från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) i rapporten Kulturarvsturism Strategi 2005-

2007 påvisas fyra övergripande mål för kulturarvsturism:

• ”Att tillgängliggöra kulturarvet för allmänhet/lokalbefolkning och besökare.

• Att utveckla och bedriva verksamheten med respekt för lokala kulturer och

livsmönster.

• Att skapa dialog och balans mellan bevarandeintressena och användarna.

• Att medverka till långsiktighet och varsamt nyttjande av kulturarvet.”91

Jonas Grundberg menar att kulturarvsturism föreligger när turisten huvudsakligen besöker

kultur, kulturarv eller kulturarvsattraktioner på sin resa. Detta kan exempelvis vara:

monument, kulturmiljöer eller museer.92 Sammanfattningsvis menar Grundberg att både

kulturturism och kulturarvsturism är vida begrepp som är svåra att definiera, men som även

kan sammanfattas enligt följande sätt: ”kulturarvs- eller kulturturism” blir ”turism med

kulturella inslag”93.

89 Grundberg, Jonas, Kulturarv, turism och regional utveckling, ETOUR, Östersund, 2002, s. 43. 90 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/rep/kulturarvsturism-arbetslivsmuseer-i-tiden (Hämtad 2014-09-24) 91 Kulturarvsturism Strategi 2005-2007, Riksantikvarieämbetet, http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/147/varia2007_10.pdf?sequence=1, (Hämtad 2014-09-24) s. 2. 92 Grundberg, Jonas., Kulturarv, turism och regional utveckling, ETOUR, Östersund, 2002, s. 43. 93 Ibid, s. 46.

25

5. Analys / Resultat

5.1. Storstad till unik småstad En gång i tiden var staden Söderköping medelpunkten i landet Sverige. Det var hit

handelsmän tog sig för att byta varor och samtala med varandra.94 Detta skulle utifrån ett

globaliseringsperspektiv kunna ses som att Söderköping under medeltidens

”globaliseringssamhälle” var en medelpunkt. Idag har Söderköping åter-bäddat historien och

den lokala identiteten från globaliseringssamhället genom att lyfta fram stadens kulturarv och

traditioner.

5.2. Kulturarvsprogram Söderköpings kommun arbetar med ett kulturarvsprogram för perioden 2014-2016. Det

centrala inom detta kulturarvsprogram är att vårda och bevara Söderköpings kulturarv.

Söderköpings kulturarvsprogram utgör en överblick om vad som gjorts och vad som görs. I

Söderköpings kulturarvsprogram ingår även vad som måste kompletteras, likaså samordning,

samarbete, bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. De frågor som Söderköpings

kommun huvudsakligen frågar sig är: Hur vårdar och brukar vi kulturarvet? Hur ska vi

använda den resurs kulturarvet är för att utveckla kommunen och skapa ett mervärde för

invånare och besökare?95

Söderköping kommuns vision är:

"Vår framtid är i stor utsträckning kopplad till vårt historiska ursprung som betydelsefull

handelsstad, hamn och kurort. Det är därifrån vi hämtar inspiration att bevara och utveckla

vårt kulturarv, vår landsbygd och skärgård och våra unika miljöer i och omkring

Söderköpings stadskärna." (Vision 2020)96

Kommunens mål är att ha en attraktiv kommun med goda livsvillkor och en hållbar

utveckling. Detta ska uppnås genom ett avseende att vårda och bevara Söderköpings kulturarv

och historia. Vidare ska nämnda mål uppnås genom aktiv medverkan att göra både det

94 Turistbyrån Söderköping, Natur & kultur 95 Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016, s. 3. 96 Ibid, s. 5.

26

materiella och immateriella kulturarvet känt för invånare och besökare, samt genom att

levandegöra kulturarvet i dagens samhälle.97

5.3. Medeltidscentrum Söderköping arbetar aktivt med att visa upp medeltiden och Söderköpings historia. Detta sker

genom Medeltidscentrum som är en kommunal verksamhet som startade år 2012. Den

verksamheten arbetar med fyra olika aktiviteter och upplevelser i staden:

1. Upplevelserummet: Detta består av utställningar i det fria, men även medeltida musik,

guidningar eller dataanimationer. Ett exempel på detta är "Söderköping under våra fötter" där

det erbjuds illustrationer, fotografier, föremål och ljud och ljus.

2. Forskning och vetenskaplig grund: Detta är ett samarbete med universitet, museer och

andra som är sakkunniga. Uppgiften är att organisera seminarier, föreläsningar, stimulera

studenter att forska samt skriva uppsatser om Söderköpings medeltid. Även att se resultat av

arkeologiska utgrävningar blir publicerade. Ett exempel på det är boken En medeltida storstad

- historien om Söderköping som blev publicerad 2012 av Söderköpings kommun och

Norstedts förlag med Dick Harrison som författare.

3. Stimulans för näringslivet: Detta handlar om att visa Söderköping som en spännande plats

att arbeta och bo i genom gemensam marknadsföring tillsammans med företag och

fastighetsägare. Detta sker genom samarbete med hotell, restauranger, caféer, bussföretag och

guider.

4. Engagerade medborgare: Här handlar det om att Söderköpings invånare som är viktiga

för att verksamheten ska utvecklas. Även förskolan, skolan, föreningar, kyrka och

studieförbund nämns som viktiga utöver för denna aktivitet.98

5.4. Kulturturism Enligt Söderköpings kommun har kulturturismen vuxit. Kulturturismen utgör den större delen

av turismen i Söderköping nuförtiden. Dess företrädare menar att besökaren d.v.s. turisten vill

uppleva, lära sig och ställer därmed högre krav på kvalitet och innehåll. För att även

Söderköpings kommun ska ställa högre krav gör kommunen tydliga marknadsanalyser och

samarbetar med näringslivet. Detta leder eventuellt till ökad turistekonomisk effekt. I

97 Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016, s. 5. 98 Ibid, s. 6.

27

Söderköping finns det mycket att lyfta fram ur dess historia och inom kulturturismen är det

viktigt att levandegöra detta. Detta sker genom att skapa en upplevelse ur berättande om

forntiden till medeltidens glansdagar till stadens framväxt och Göta kanals tillkomst.

Upplevelserna är viktiga för Söderköping och detta vill kommunen tillgängliggöra genom

skyltning och tematiserad information i syfte att skapa upplevelser via olika medier. De vill

även samarbeta med näringslivet och inom ramen för sådant samarbete paketera attraktiva

upplevelser.99

Tillgängliggöra Söderköping har en viktig uppgift att tillgängliggöra kulturarvet genom att sprida kunskap och

intresse om det. Detta kan göras via: ”föreläsningar, seminarier, utställningar, utbildning av

specifika grupper, studiecirklar, öppet hus, foldrar och broschyrer och självklart via

hemsidan”. En central punkt som samverkar med Söderköpings kommun är biblioteket i

Söderköping, där kommunen idag vill tillgängliggöra historien digitalt för att eventuellt nå

nya och fler grupper.100 En annan central punkt i Söderköping är turistbyrån som

tillgängliggör och marknadsför kulturarvet genom olika kanaler. Söderköpings kommun

arbetar även genom turistbyrån med att försöka nå ut till fler genom enkelheten att få tag på

information.101

Levandegöra Enligt Söderköpings kommuns kulturarvsprogram är det lika viktigt att levandegöra

kulturarvet som att tillgängliggöra det. På så vis tar sig människor enkelt till sig traktens

historia och samtidigt får en upplevelse. Detta levandegörs via exempelvis Medeltidscentrum

som samarbetar med det största kulturarvsevenemanget i Söderköping och regionen som heter

Söderköpings Gästabud.102 Söderköpings Gästabud "Medeltidshelgen" fångar det

historiemedvetande, där människor lever sig in i en historisk tid och samtidigt tillhandhålls

kunskap genom upplevelser och gestaltningar. Exempelvis erbjuds det: medeltidsmusik,

bågskytte, gycklare, tornerspel, femkamp, mat och medeltidsmarknad. Medeltidsmarknaden

erbjuder handgjorda hantverk med inspiration för medeltiden genom dräkter, skinn och

accessoarer.103 Genom Gästabudet i Söderköping får besökarna även en historisk tillbakablick

99 Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016, s. 7. 100 Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016, s. 11. 101 Ibid, s. 12. 102 Ibid, s. 13. 103 Söderköpings Gästabud, http://www.gastabud.se/program/ (Hämtad 2014-11-03)

28

om Söderköping som medeltidsstad innehållande dess kultur och kulturarv. Gästabudet består

inte utav faktabaserat historieberättande, utan istället kan turisten uppleva den i levande

former och där historiekunskapen om Söderköping vävs in i all dess arrangemang, just för att

öka intresset. Denna helg erbjuder mycket och har skapat ett ökat intresse från människor som

besöker Söderköping. Detta har lett till att även Gästabudet vuxit varje år med något nytt.

Besökarna kan under Gästabudet känna medeltidens historia genom hela staden när

Gästabudet arrangeras genom medeltidsmusik samt hästhovar som sakta travar på

Söderköpings kullerstenar och torg, samt längs med den centrala ån där det en gång var en

viktig handelsplats.104 Söderköpings Gästabud levandegör hela stadens medeltida historia och

detta skapar resurser för staden genom sin turism och sina kulturarv.

Kulturarvsaktörer Söderköpings kommun Mycket av kulturarvsarbetet görs av regionala aktörer men merparten av arbetet görs på lokalt

plan. Inom Söderköpings kommun är kulturarvsaktörerna:

• Kommunarkivet

• Biblioteket

• Kulturkontoret

• Medeltidscentrum

• Turistbyrån

• Samhällsbyggnadskontoret

• Förskolan/skolan105

5.6. Den idylliska lilla staden I min intervju med Monica Stangel Löfvall och Barbro Mellqvist inledde jag intervjun med att

ställa frågan om hur de definierar begreppet kulturarv. Monica tänker i spåren av materiellt

och immateriellt, arv, föremål, traditioner och idéer. Barbro tänker även på berättelser och

kyrkor, att avläsa bakåt i tiden med både värderingar, uttryck, ideologier och

samhällsyttringar. De menar att kulturarv är något som lämnats efter i samhället och som förts

vidare från tidigare generationer. Vidare anser både Monica och Barbro att det är viktigt för

104 Söderköping, http://www.soderkoping.se/Fritid-kultur/Kulturarv/Soderkopings-historia/Medeltiden/ (Hämtad 2014-11-03) 105 Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016, s. 15.

29

en kommun att själva definiera vad som är kulturarv.106 Utifrån Barbros och Monicas svar på

hur de definierar kulturarv kan deras svar knyta an till avsnittet teoretiska begrepp där

Riksantikvarieämbetet definierar vad kulturarv betyder. Riksantikvarieämbetet skriver att det

utgörs av materiella som immateriella uttryck som traditioner, konstnärliga verk, språk,

historiska lämningar, arkiv - och föremålssamlingar därtill kulturmiljöer och kulturlandskap

som sprids från generation till generation.107

Ifråga om vad som anses utgöra kulturarv i Söderköping menar Barbro och Monica att

bebyggelsen i Söderköpings stadskärna är av stort riksintresse. Det som räknas som kulturarv

i Söderköpings stad i fysik miljö, förklarar Monica och Barbro, egentligen är hela innerstaden

inklusive Göta kanal. De identifierar och ger exempel på kulturarv som: Kyrkorna, forntiden,

rådhus, kanalen, stadsbildning (den låga bebyggelsen, profilen), Söderköpings brunn,

Drothem, ramunderberget, ån, kvarnmiljöerna, korskullen, slussarna och stugorna längs med

Göta kanal.108

Monica och Barbro beskriver vidare att det finns ett antal viktiga resurser och profiler för

Söderköpings stad och dessa är: medeltida historien om stadskärnan, Göta kanal och

Söderköpings Brunn. Dessa ingredienser med det historiska kulturarvet som Söderköping

vilar på påverkar hur den lilla idylliska staden har skapats och vad som finns och vilka

människor som lockas besöka staden.109 Med inledning av detta kan slutsatsen dras att de

resurser och profiler som Söderköping stad vilar på har en stor betydelse av vad som lockar

besökare och turister till staden. Liknande av vad som nämnts ovan hur miljöer som legat i

glömska kan idag ses som värdefulla inom ett ekonomiskt perspektiv och ur ett

framtidsperspektiv110. Det får sägas vara allmänt veterligt att Söderköping konkurrerar med

storstäder och med det globaliserande samhället. Av detta kan, enligt min mening slutsatsen

dras om att torde vara viktigt med re-embedding - d.v.s. att få tillbaka identiteten och satsa på

det lokala exempelvis hos en stads kulturarv och samtidigt bevara traditionerna som finns.111

106 Mellqvist, Barbro, Stangel Löfvall, Monica; 2014. Intervju 7 april. 107 Se avsnitt teoretiska begrepp kulturarv, s. 17. 108 Mellqvist, Barbro, Stangel Löfvall, Monica; 2014. Intervju 7 april. 109 Mellqvist, Barbro, Stangel Löfvall, Monica; 2014. Intervju 7 april. 110 Se avsnitt teoretiska perspektiv, s. 16. 111 Se avsnitt tidigare forskning, s. 13.

30

5.7. Gestaltningar i stadsmiljön Vad gäller frågan om kulturarvsturism för staden Söderköping berättar Monica och Barbro att

de arbetar med kulturarvsturism genom det kulturarvsprogram som jag tagit del av. De

berättar att turistbyrån arbetar med marknadsföring medan Barbro och Monica arbetar med

den producerande delen om Söderköpings historia såsom: broschyrer, utställningar och

producerar material om kulturarvet. Ett mönster som de följt i nästan tio år är att satsa på

gestaltningar i stadsmiljön istället för ett eget museum. Till följd av att nästan hela

innerstaden i sig är ett stort kulturarv gestaltas det av sig självt genom sin unika själ och

bebyggelse. Flera hus och miljöer i Söderköping har bevarats och förstärks av stadsmiljön

som ytterligare stärks genom exempelvis ljud eller mindre gestaltningar.112

I Söderköpings stadsmiljö genomförs satsningar av bland annat Monica och Barbro för barn

genom gestaltningar. På sex platser kan besökaren upptäcka något som heter "Tornen" som

syftar till att visa en fantasitid och medeltid som möts. Där får barnen integrera själva genom

att kika in, veva, dra och trycka på ljudknappar som sedan får dockor och andra föremål att

berätta. Integrerandet i gestaltningen skapar en nyfikenhet hos barnen som främjar till att de

lyssnar och får själva känna delaktighet. En ytterligare populär upplevelse för barn, enligt

mina egna observationer, är det gula lilla tåget Tuffe där barn och vuxna kan åka med på en

tur under sommaren. I detta tåg tuffar besökarna eller dylikt runt på en upptäcktsfärd genom

staden där de får höra berättelser om stadens historia.113

Monica Stangel Löfvall berättar vidare att kommunen i deras arbete även just nu håller på

med en interaktiv installation, i form av ett slags dataspel som vänder sig till barn. I dataspelet

"kliver du in" i ett medeltida Söderköping och styr olika händelser med sin kropp som ett

dataspel. Här har de utgått från barns funderingar om medeltiden.114 De vill främja till

pedagogisk inlärning med frågor om hur människor levde förr och lever idag i andra delar av

världen samt hur det kan komma att se ut i framtiden.115

I fortsättningen och satsningen på gestaltning i Söderköpings stadsmiljö finner Barbro och

Monica det viktigt att gestalta och sprida historien på ett unikt sätt i den idylliska lilla staden

och inte genom ett eget museum. Härvidlag räknas det stora kulturevenemanget Gästabudet in 112 Mellqvist, Barbro, Stangel Löfvall, Monica; 2014. Intervju 7 april. 113 Söderköping, Barnens Söderköping, liten stad med mycket kul 114 Stangel Löfvall, Monica. 2014. E-mail 17 september. < [email protected] >. 115 Ylva och Toste, http://ylvaochtoste.wordpress.com/about/ (Hämtad 2014-11-11)

31

som lockade så mycket som ca 20 000 besökare för år 2014.116 Enligt Barbro är Gästabudet

det största medeltidsevenemanget i Sverige efter medeltidsveckan på Gotland.117 Gästabudet

är ett exempel på hur en Söderköping tar stadens kulturmiljö och historia och skapar resurser

av den. Söderköpings historia lyfts vidare fram under Gästabudet genom att skapa och

gestalta medeltida upplevelser för besökarna, men där de även får uppleva stadens historia.

Genom att levandegöra kulturarvet anser Söderköpings kulturarvsprogram att det stärker

identiteten som stad118.

Beträffande gestaltningar i stadsmiljö kan besökare även finna utställningspaviljongen

"Söderköping under våra fötter - Vintervadsgatan", en satsning om medeltiden med ord, bild

och ljud. Det finns även tillgängligt att som besökare låna en audioguide eller ladda ner den

för att gå runt i staden där det finns ljudspår och lyssna till stadens historia.

I avsnittet tidigare forskning119 nämner jag vad Länsstyrelsen skriver om hur kulturarv kan

utgöra en resurs på flera sätt. Dessa anser jag Söderköping borde kunna i större grad beakta

för att därigenom eventuellt utveckla kulturarvet som resurs ytterligare i staden genom att föra

samman Söderköpings stads kulturmiljöer.

• "kultur som upplevelsenäring

• kultur som livsmiljö

• kultur som näring

• kultur för profilering och marknadsföring

• kulturell kompetens som marknadsmässig fördel

• kultur som grund för samverkan

• kultur som kreativitetsfrämjare

• kultur som hälsofrämjare"120.

Vidare i avsnittet kulturarv som resurs121 har lyfts fram att Grundberg menar att kulturarvet

har tagit sig in i nöjesindustrin och att kulturarvet idag kan ses som en produkt som en stad

116 Norrköpings tidningar, http://www.nt.se/nyheter/soderkoping/rekordbesok-pa-arets-gastabud-10151351.aspx (Hämtad 2014-11-03) 117 Mellqvist, Barbro, Stangel Löfvall, Monica; 2014. Intervju 7 april. 118 Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016, s. 13. 119 Se avsnitt kulturarv som resurs, s. 15. 120 Se avsnitt kulturarv som resurs, s. 15.

32

kan tjäna pengar på.122 Utifrån Söderköpings användning av gestaltningar och tillgängliggöra

kulturarvet i stadsmiljön ses detta som en fördel att kulturarvet idag ses som en produkt som

Söderköping därmed kan bringa inkomster från och marknadsföra sig med. Detta resonemang

stärker enligt min mening den lokala identiteten som Söderköping marknadsför sig med och

bevarar kulturarvet med utgångspunkt om ett globaliserat samhälle.

5.7.1 Varför inget museum?

På min följdfråga om varför inget museum i Söderköping svarar Monica Stangel Löfvall

följande:

”Sedan 1918 har det funnits en hembygdsförening som har haft museum i Söderköping. Därför har

det inte varit någon anledning för kommunen att driva ett eget museum utan hembygdsföreningen

har stöttats på olika sätt i sitt arbete. För landsbygden finns det ytterligare två museer och

ytterligare ett med föremålssamlingar som för tillfället inte visas. Därmed är en hel del av

kommunen täckt vad gäller från föremål 17-18- och tidigt 1900-tal. Länsmuseet förväntas även

täcka in kommunen, främst kanske gällande förhistorisk tid och medeltid.”123

Monica säger att det satsas mycket på gestaltning som sker i form av: ”drama, drama-

visningar eller rollspel med dramapedagogerna. T ex har i många år gjorts ett rollspel för 5:e

klassare om medeltid i kyrkparken (halvdag/klass) och nu på senare år på Korskullen om

1800-talet. De provade också dramavandringar vid Tornen i år för mindre

barn. Dramavandringar görs också som offentliga program sommartid. Hon menar att

även Gästabudet är ett enda stort rollspel.”124

Monica nämner vidare att kommunen varje år försöker göra en (tillfällig) utställning om

medeltida/kulturhistoriskt tema som exempel: ”barnhemmen i Söderköping, järnvägen,

arkeologiska utgrävningar i Söderköping, Söderköping som hamn- och handelsstad under

medeltiden, husdjur under medeltiden, fabeldjur, fotoutställningar med 1800-1900-tals bilder

samt vykortsbilder från Söderköping.” Monica uppger även att de vidtar

vandringsutställningar, främst till äldrevården men som också kan fungera i skolan.125

121 Se avsnitt kulturarv som resurs, s. 15. 122 Se avsnitt kulturarv som resurs, s. 15. 123 Stangel Löfvall, Monica. 2014. E-mail 17 september. < [email protected] >. 124 Stangel Löfvall, Monica. 2014. E-mail 17 september. < [email protected] >. 125 Stangel Löfvall, Monica. 2014. E-mail 17 september. < [email protected] >.

33

5.8. Söderköpings resurser inom turism Malin Amér och Therese Rahnel på Söderköpings turistbyrå berättar att Söderköpings turism

arbetar med fyra viktiga delar, den historiska staden Söderköping, Göta kanal, S:t Anna

skärgård med natur och kulturhistoria samt den omgivande landsbygden med natur och

kulturhistoria. Vidare menar Malin och Therese att kultur, kulturarv och kulturhistoria är

viktiga för besöksmålet Söderköping. Kulturturismen är betydelsefull för staden, vilket visar

sig varför människor reser och besöker Söderköping. Besökaren söker att resa bort, finna

avkoppling, få stimulans och underhållas. De kulturhistoriska besöksmålen och upplevelserna

som Söderköping turistbyrå nämner är: Stegeborgs Slottsruin, Stadshistoriska museet, Capella

Ecumenica, Galleri Rådhuset, Skärgårdsmuséet, S:t Laurentii kyrka, Söderköpings Gästabud,

Rundturståget Tuffe samt guidningar i Söderköping. Malin och Therese nämner även att dessa

aktiviteter har ca 65 000 besökare per år där 75 procent är icke kommuninvånare. Total

turismomsättning i Söderköpings kommun var år 2012 ca 187 miljoner kronor och hade ca

569 000 besökare. Aktiviteternas andel var 20 miljoner kronor och står för ca tio procent av

turismkronan. I aktiviteter ingår alla former av aktiviteter, bland dem de kulturturistiska

besöksmålen. Många aktiviteter är kostnadsfria, vilket medför den relativt låga andelen av

omsättningen, men aktiviteterna är ofta reseanledningen och bidrar därför i hög grad till övrig

omsättning.126

Som ovan nämnts under avsnittet tidigare forskning127 har Joakim Andersson uttalat att det

finns ett flertal sätt att lyfta fram kulturarv och kulturmiljö och detta har resulterat i satsningar

i form av skyltar, guider, utställningar och andra medie-ringsformer.128 Söderköpings

kommun satsar på sin unika plats där besökare vill komma bort, få stimulans och avkoppling

samt underhållas.

5.9. Göta kanals betydelse

Göta kanal ringlar sig som ett blått band genom staden och på

kajen flanerar både båtfolk och nyfikna åskådare. Kanalhamnen är

en naturlig mittpunkt och härifrån är det nära till nya upplevelser.

126 Amér, Malin. 2014. E-mail 21 februari. < [email protected] >. 127 Se avsnitt tidigare forskning, s. 14. 128 Se avsnitt tidigare forskning, s. 14.

34

Stan är full av historia och kultur, medan landsbygden och S:t

Anna skärgård framför allt dukar upp ett smörgåsbord av olika

naturtyper. (Söderköpings turistbyrå)

På frågan om Göta kanals betydelse för Söderköpings stads turism svarar Malin Amér

följande:

”Kanalhamnen attraherar ca 380 000 besökare per år. Merparten är återkommande besökare från

närområdet, vilket visar att miljön och utbudet är betydelsefullt och något besökare uppskattar för

en utflykt. Gästhamnen har ca 2000 båtnätter per år, men besöksantalet till Göta kanal är större

vilket det stora antalet besökare till Kanalhamnen visar. Göta kanal är en av fyra viktiga delar i

Söderköpings turism. Söderköping var en betydelsefull medeltida stad långt innan Göta kanal fanns

och många av våra fornlämningar, kulturhistoriska byggnader, stadsmiljö och skärgårdshistoria

fanns innan och utvecklades utan Göta kanal eller påverkades av kanalens tillkomst. Men Göta

kanal har självklart stor betydelse och i miljöer med lång historia som Söderköping, fortsätter

kulturarvet att utvecklas med det som införs. T.ex. Ramunderberget är en kulturhistorisk intressant

plats med fornborg, ett samspel med kurhotellet Söderköpings Brunn med mera. Tack vare att vi

har Kanalhamnen mitt i staden, bidrar det till attraktionen genom den trevliga miljön det skapar

med folkliv, båtar och aktiviteter.”129

5.10. S:t Ragnhilds Gille För att bringa fram ytterligare underlag om hur Söderköping arbetar med bevarandet av

kulturarv kontaktade jag Söderköpings hembygdsförening S:t Ragnhilds Gille. De arbetar

med och för Söderköpings stadshistoria genom arkiv och museum.130 Nedan angivna frågor

besvarades av Carl-Johan Ivarsson på S:t Ragnhilds Gille som tillika är historielärare i

Söderköping.

• Hur arbetar Söderköping med kulturarven?

• Hur skulle du definiera Söderköpings stad som kulturarv?

• Vad räknas in som kulturarv i Söderköping?

”Söderköping som kulturarv sträcker sig från stadens grundande vid 1200-talets början och

egentligen ännu längre tillbaka. Det finns materiella spår av vad som fanns här före stadens

129 Amér, Malin. 2014. E-mail 21 februari. < [email protected] >. 130 S:t Ragnhilds Gille, http://www.stragnhildsgille.se/wordpress/foreningen/ (Hämtad 2014-11-11)

35

grundande. Ett konkret kulturarv från denna förhistoriska Söderköping är runstenen vid S:t

Laurentii kyrka och de runstensfragment som finns utställda på Stadshistoriska museet.

S:t Ragnhilds Gille har alltsedan bildandet 1918 verkat för detta kulturarv – även om ordet

”kulturarv” skapades först under de senaste decennierna. Att våra grundare valde att ge det som

ofta annars kallas för en hembygdsförening namnet S:t Ragnhilds Gille är signifikant för att

fokuseringen på medeltiden var stark. Ganska snart efter bildandet byttes de i föreningar vanliga

begreppen ordförande, sekreterare, kassör, ut mot mer medeltidsklingande ålderman, präntare,

skattmästare.”131

S:t Ragnhilds Gille försöker att arbeta tidsmässigt brett. Ivarsson berättar att det nationella

intresset för Söderköping ligger på stadens ”storhetstid”, tiden från stadens grundande till

ungefär Söderköpings riksdag 1595 som är sista gången som Söderköping gör avtryck på

rikshistorien. På senare år har det vid återkommande tillfällen redovisats nya rön inom

Söderköpings arkeologi. Kunskapen inom det arkeologiska området har exploderat genom

alla grävningar som gjorts i innerstaden.132

Ivarsson berättar även om Söderköpings medeltid ovan jord enligt följande:

”Medeltiden ovan jord i Söderköping i huvudsak handlar om kyrkorna Drothem och S:t Laurentii.

Det finns också en del medeltida källarvåningar som bevarats under senare påbyggnader. Det finns

ett fantastiskt arkeologiskt källmaterial som delvis beror på stadens geografiska förutsättningar – att

organiskt material kan bevaras så väl i leran. Genom utgrävningarna så är faktiskt Söderköping

kanske den medeltida stad i Sverige som vi har mest kunskap om med hänvisning till Dick

Harrisons bok.

Av den permanenta utställningen på stadshistoriska museet handlar ungefär 2/3 om medeltiden

vilket är helt i sin ordning. Vi har i Gillet också försökt att hänga på det nuvarande starka

medeltidsintresset genom Söderköpings Gästabud som kom till egentligen utan vår medverkan

genom att ha öppet på vårt museum osv. Sedan är det värt att påpeka att Söderköpings Gästabud är

en happening med medeltidstema, inte nödvändigtvis en bild av hur staden var på medeltiden. Men

väcker det intresse för att studera historia så är jag nöjd.”133

131 Ivarsson, Carl-Johan. 2014. E-mail 5 juli. < [email protected] >. 132 Ivarsson, Carl-Johan. 2014. E-mail 5 juli. < [email protected] >. 133 Ivarsson, Carl-Johan. 2014. E-mail 5 juli. < [email protected] >.

36

Ivarsson vill även föra fram de drygt 400 år som passerat sedan Söderköpings historiska

storhetstid upphörde. Även om det inte står något om staden i senare tiders skildring av

Sveriges historia så är småstadshistorien efter 1600-talet enligt Ivarsson alltid värd att

uppmärksamma. För deras medlemmar är det framförallt historien om Söderköping under

1900-talet som är intressant genom att detta var den miljö de själva och/eller deras föräldrar

växte upp i. Därigenom blir hemstaden och rötterna enligt Ivarsson en slags existensiell

förutsättning. S:t Ragnhilds Gille erbjuder ett bildarkiv som publicerades på nätet hösten 2008

och som nu har ca 15 000 bilder publicerade.134 Ivarsson uttrycker att: ”Bildskatten med

bilder från gamla Söderköping är kanske ett viktigare kulturarv för många Söderköpingsbor

än vad som hände vid Birger Magnussons kröning år 1302 i S:t Laurentii kyrka.”135

Carl-Johan Ivarsson uppger även att:

”Nostalgi, bilder och berättelser från gamla Söderköping drar ofta fler besökare till våra

publika arrangemang än vad någonsin medeltiden gör. Själv försöker jag i olika teman

kring föreläsningar och även till årsboken där jag har äran att sitta i redaktionen även lyfta

fram de mest dolda perioderna i Söderköpings historia, 1600- och 1700-talen, eftersom de

inte är en del av det folkliga kulturarvet och inte heller är av rikshistoriskt intresse.

Egentligen är ju hela staden och dess miljö ett stort kulturarv. Vi har också haft ambitioner

att lyfta fram den andra halvan av 1900-talet. Marie Hagsten från länsmuseet var hos oss

och gjorde en stadsvandring för att lyfta fram modernistisk arkitektur i Söderköping, och i

förra årsboken hade vi en artikel om hur det var att komma till Söderköping som flykting i

mitten av 1960-talet. Det är också en angelägen uppgift att dokumentera det som kommer

att vara av stort intresse om 50 år eller så."136

5.11. Dick Harrison Dick Harrison har varit en stor del av att skapa historisk identitet för Söderköping och för att

ha en historiegrund att stå på. Dick Harrison har varit ett flertal gånger i Söderköping och

dramatiserat historiska vandringar i stadskärnan. När jag läste boken En medeltida storstad-

som är skriven av Dick Harrison blev jag nyfiken på hur han ser Söderköpings stad som ett

kulturarv. Jag kontaktade honom med några frågor som han besvarade enligt följande: 134 Ivarsson, Carl-Johan. 2014. E-mail 5 juli. < [email protected] >. 135 Ivarsson, Carl-Johan. 2014. E-mail 5 juli. < [email protected] >. 136 Ivarsson, Carl-Johan. 2014. E-mail 5 juli. < [email protected] >.

37

"Söderköping är en av de intressantaste städerna i Sverige, sett till kulturarvspotentialen.

Jag skriver medvetet "-potentialen", eftersom kulturarvet inte är självklart utan bygger på

att det finns människor som levandegör det. Det mest unika med Söderköping är det som

finns under jord och det som är inbyggt i själva stadsbilden: träbroläggningarna och

avloppsrännorna under gatorna, gatunätet kring åarna, brunnsmiljön, osv. I synnerhet de

medeltida kvarlevorna är oerhört värdefulla, sett till omfånget och rikedomen. Ingen annan

stad i det medeltida kungariket Sverige kan mäta sig med Söderköping när det gäller

arkeologiska fynd som visar hur stadslivet fungerade. Det finns paralleller i det dåtida

kungariket Danmark, som Lund och Malmö, men inte i dåtidens Sverige. Lägg därtill den

senare utvecklade brunnskulturen och Göta kanal, och du får en oslagbar kombination av

historiskt kulturarv - men bara under förutsättning att Söderköpingsborna väljer att lyfta

fram den.

Som resurs betraktad är följaktligen kulturarvsturismen för Söderköpings kommun mycket stor.

Som på få andra platser kan staden här levandegöra en svunnen epok och skildra hur en stad växer

fram, blomstrar, stagnerar och får nytt liv. Det faktum att det rör sig om en småstad är en viktig

förutsättning. Därigenom kan det medeltida kulturarvet beredas stor plats och synliggöras på ett

sätt som hade varit mycket svårt om det istället hade rört sig om exempelvis Göteborg eller

Stockholm."137

Dick Harrison anser även att kulturarvet har en större roll i dagens samhälle, eftersom vi idag

har tid och råd att ägna oss åt vårt kulturarv. Han menar att det tidigare i historien bara var

förmögna människor och deras experter som tyckte att det kulturella arvet var intressant, och

under största delen av 1900-talet betraktade människor ofta kulturarvet som något som var i

vägen, t.ex. modernisering av städer. Idag har vi både intresse och ekonomi till att prioritera

kulturarvet.138

137 Harrison, Dick. 2014. E-mail 28 juni. < [email protected] >. 138 Harrison, Dick. 2014. E-mail 29 september. < [email protected] >.

38

6. Diskussion I min diskussion intar jag utgångspunkten att kulturarvet är viktigt för oss människor och för

en stads utveckling. Utifrån denna tes är det intressant att analysera hur kulturarvet kommer

konkurrera och ingå i nöjesindustrin som en produkt och konsumtion som kan förmedlas och

sprida kunskap. Detta torde härutöver leda till skapande tillväxt hos turismen som resurs.

Detta genom hur det påverkar inte bara vår framtid utan även stadsrummets utveckling i nutid

genom politisk, ekonomisk samt kulturell påverkan. Kulturarvet hävdar jag har en framtid till

följd av att det varje dag skapas nya kulturarv och förmedlingen av att dessa utökas samt

fortlöpande förnyas hela tiden. Genom att vårt samhälle utvecklas och globaliseras, måste vi

även titta tillbaka för att lära oss av dåtiden. Det är härvidlag kulturarven spelar stor roll mot

bakgrund av att det är då den bär sin stora maktposition. En fortsatt diskussion som kan ställas

inom ramen för globaliseringen av samhället är vad som ska räknas som kulturarv för

framtida generationer. Utifrån detta hävdar jag att det finns ett behov av förmedling och en

dialog av kulturarv, där kultur och turism samverkar och är i fokus för att möjliggöra

förmedling, kunskap samt upplevelser av kulturarvet.

Med hänsyn till de resultat som förevarande uppsats belyser har jag fått ett givet svar på hur

Söderköping förhåller sig till att kulturarvsturismen och kulturarven har en stor betydelse för

Söderköping som stad, inte bara i nutiden utan även inför framtiden. Tack vare Dick Harrison

och Carl-Johan Ivarssons svar på Söderköping som kulturarv har jag tillgodogjorts en djupare

inblick om hur viktigt historien därmed kulturarven är för Söderköping samt hur staden bör

dra nytta av den historia den har under sina fötter. Vidare går det utifrån deras yttranden dra

slutsatsen om att gestaltningar och skapandet av upplevelser i syfte av kulturarven och

historien är centrala för att väcka ett intresse hos besökare som leder till att det blir

minnesvärt. Det kan också knyta an till vad Peter Aronsson menar med att historia och vårt

förflutna skapar ekonomiska inkomster genom att använda historia samt det förflutna som

kunskap, för att fatta beslut om framtiden139.

Det jag har uppmärksammat i studerandet av Söderköpings kommuns kulturarvsprogram

gällande perioden 2014-2016 är att de lägger stor vikt på att levandegöra kulturarvet för

besökaren. D.v.s. att levandegöra kulturarvet genom upplevelser istället för att reservera det.

Fördelar med detta uppkommer genom att följa med i förnyelsetakten genom dagens medier

139 Se avsnitt tidigare forskning, s. 14.

39

och nå nya besökare. Ett ytterligare verktyg som används är att göra urval av vad som ska

sparas inför framtiden och vad som är intressant för vår samtid. Ett annat verktyg som jag

uppmärksammat är valet att lyfta fram historien i Söderköping och vad som gör den unik.

Söderköpings satsning på gestaltningar i stadsmiljön istället för ett eget museum anser jag

fördelaktigt. Jag tror det är enklare att skapa nya gestaltningar samt följa med i

förnyelsetakten i det avseendet att det skapar nyfikenhet hos besökarna. Därvidlag delar jag

Grundbergs tes om att kulturarvet har kommit in i nöjesindustrin och därigenom öppnas nya

dörrar. Grundberg menar vidare att om vi iscensätter och levandegör kulturarvet kan besökare

lättare ta till sig historien.140 Jag anser att det är lättare som turist eller besökare i

Söderköpings stadskärna att ta till sig historien om besökaren promenerar och finner

gestaltningar som då skapar nyfikenhet och ett intresse att stanna intill. Ett sätt att väcka

intresse kan exempelvis vara genom att besökaren eller turisten får integrera själv och inte

enbart läsa text. Integration tror jag är en viktig del för Söderköpings gestaltningar i framtiden

i form av skyltar, knappar, färger och ljud. Detta anser jag viktigt utifrån vad Peter Aronsson

menar i avsnitt tidigare forskning141 av att kultur används som redskap för att skapa

attraktivitet inom besöks- eller turismnäringen142.

Utifrån vad som framkom genom intervjuerna kan det konstateras att Söderköping är en stor

del av den svenska medeltida historien och att dåtiden är en viktig resurs att bevara i

Söderköping både genom att gestalta och förmedla den här i nutiden. Ytterligare kan

slutsatsen dras att Söderköping kan konkurrera med storstäder och med det globaliserande

samhället genom att satsa på identiteten och det lokala, exempelvis hos en stads kulturarv och

därigenom bevara traditionerna som finns likt re-embedding. Utifrån Dick Harrison och

Monica och Barbros intervjuer framkommer det att tillgängliggörandet samt levandegörandet

av förhållningen till kulturarvet är en stor del av småstaden Söderköping och hur det då enligt

Dick Harrison kan skildra en stads framväxt, hur den får nytt liv genom att kulturarvet får en

större roll i samhället idag med tanke på framtiden.

”Det okända kulturarvet har vaknat till liv successivt, där de kulturhistoriska miljöerna och

företeelserna vuxit och som på många sätt speglar landets utveckling och de skilda världar

140 Se avsnitt kulturarv som resurs, s. 15. 141 Se avsnitt tidigare forskning, s. 14. 142 Se avsnitt tidigare forskning, s. 14.

40

inom människors livsvillkor”. Utifrån detta uttalande från kulturgeografen Björn Segrell

finner Söderköping sin framtid i framväxten av en stads historia genom att skildra och gestalta

den i staden.

En annan aspekt som inte bör glömmas är att inte bara den stora medeltida historien är

betydelsefull för Söderköpings stad utan också den bevarade bildskatten som kommunen

samlat på under alla år. Enligt Carl-Johan Ivarsson är detta kulturarv en spännande del för

Söderköpings invånare eller andra besökare som en gång i tiden var bosatta i Söderköping.143

Det är kulturarv som enligt Emma Göransson skapar nostalgi samt minnen av berättelser som

är kopplade till platsen och landskapet som förenar människor och skapar gemenskap då

exempelvis genom bildskattens kulturarv.144

Bildskatten ser jag som intressant och spännande område att skåda eftersom jag själv är

uppväxt i staden. Vidare ser jag detta som ett sätt att föra samman Söderköpings historia och

göra den mer personlig för Söderköpings invånare eftersom jag anser, likt Ivarsson, att

bildskatten utgör ett viktigt kulturarv i syfte att se tillbaka på sin egen historia och stadens

utveckling. Detta kan även sägas vinna stöd i vad Riksantikvarieämbetet menade om att detta

gör att människor intresserar sig mer för kulturarv och historia eftersom det kan ses som äkta

och ett bevis på en svunnen tid145. Ett ytterligare syfte med att betrakta bildskatten anser jag

vara att finna Söderköpingsbors egen existens och eventuellt hjälpa till att släktforska eller för

att även kunna skåda hur Söderköpings stad såg ut förr i tiden. Utifrån ett bakåtblickande

perspektiv, tror jag, det skapar nostalgi just för lärdomen av dåtiden, för att leva i nutiden och

för att kunna skapa något inför framtiden.

I mina observationer under sommarårstiden har jag uppmärksammat att den största delen av

turismen håller till uppe vid Göta kanal intill de små butikerna. Det som är den framträdande

delen i Söderköping intill Göta kanal är Smultronstället som är en mycket känd

glassrestaurang. Jag anser att Göta kanal och Smultronstället skapar en stor attraktivitet för

turismen i Söderköping. Denna observation kan kopplas till vad Robert David Sack menade

med att kulturarv och platser ger staden resurser.

143 Se avsnitt S:t Ragnhilds Gille, s. 39. 144 Se avsnitt tidigare forskning, s. 11. 145 Se avsnitt tidigare forskning, s. 12.

41

"Platser med historiskt arv är så kallade

”konsumtionsplatser” och arrangeras på så sätt att de

uppmuntrar till konsumtion. Den konsumtionen kan förändra

en redan befintlig plats eller i vissa fall även bidra till

skapandet av en helt ny plats."42

I mina vidare observationer har jag även upplevt stor glädje och gemenskap från turister när

de strosar runt i den idylliska lilla staden som har bevarat en stor del av historien i form av

bevarandet av dess bebyggelse. Liknande har anförts under avsnittet tidigare forskning146

d.v.s. att det finns minnen som är kopplade till platsen och landskapet som då kan bidra till att

förena samtidens människor147.

Utifrån Söderköpings plats och sitt levandegörande infinner sig ett kritiskt resonemang att

Söderköping befinner sig i ett dilemma. Där Göta kanal och den medeltida historien slår ut

varandra och inte samverkar. Vad skulle hända om både Göta kanal och den medeltida

historien kunde samverka ytterligare istället för att konkurrera med varandra? Jag anser att

något unikt skulle uppstå för Söderköpings stad. Detta skulle kunna handla om att visa upp

mindre skepp inspirerat av medeltiden och med aktiviteter runt Göta kanal i Söderköpings

innerstad, för att knyta samman Göta kanal och den medeltida historien för staden.

Idag är Söderköping en idyllisk liten småstad, vem kan ana att under dina fötter var du än

sätter dem i Söderköpings stadskärna ligger ännu en stad. En historia full av unika kulturarv

som kyrkorna, forntiden, rådhus, kanalen, stadsbildning (den låga bebyggelsen, profilen),

Söderköpings brunn, Drothem, ramunderberget, ån, kvarnmiljöerna, korskullen, slussarna och

stugorna längs med Göta kanal. Dick Harrison säger att "Söderköping är en av de

intressantaste städerna i Sverige, sett till kulturarvspotentialen." Och detta kan jag nu förstå.

När jag gav mig in i detta projekt och uppsatsskrivande kunde jag inte ana hur stort egentligen

Söderköping är sett ur kulturarvsintresse. Under stadens skal, gömmer sig skattens historiska

kulturarv. Söderköpings kommun visar att kulturarvet är betydelsefullt för staden både från att

tillgängliggöra det men likaså levandegöra kulturarvet. Slutligen vill jag tillägga att jag kan

konstatera att det är viktigt att bevara dåtiden genom att få uppleva den i nutiden och för att

arbeta och bevara den inför framtiden.

146 Se avsnitt tidigare forskning, s. 12. 147 Se avsnitt tidigare forskning, s. 12.

42

6.1. Vidare diskussion

Med utgångspunkt från Söderköpings stad ser jag utvecklingsmöjligheter vad gäller att

förmedla historien ytterligare och för att använda den som resurs. Härvidlag åsyftar jag

huvudsakligen upplevelser under årstiderna hösten, våren, men framförallt under vintern. Det

resulterade i att jag själv i mitt kreativa tänkande började skapa idéer som Söderköping skulle

kunna satsa på. Vintern är, enligt min mening, en mysig årstid och för att stärka denna

stämning i Söderköping skulle staden kunna göra det genom en utveckling av julmarknaden.

Detta skulle kunna ske i form av fortsatt utveckling inom förmedling och gestaltning av

Söderköpings historia främst relaterat till medeltiden men även relation till stadens kulturarv.

Detta skulle exempelvis vidare ske genom upplevelser som åka häst och vagn, bygga

snölyktor, historiskt skådespeleri om hur medeltiden var på vintern.

Ett ytterligare tänkbart evenemang som skulle vända sig till en bred målgrupp och som även

skulle vara intressant, enligt mig, är att satsa på vinterdagar. Dessa dagar skulle förslagsvis

innehålla att besökarna skulle starta i Mem eller i Söderköping och ta sig fram på skidor eller

skridskor och på vägen ska det erbjudas stationer och stanna till vid. Det skulle exempelvis

vidare erbjudas att delta i en tipspromenad genom att knyta ihop Göta kanal och Söderköpings

historia.

Till grund för jämförelse med en annan liknande stad som Söderköping besökte jag Vadstena

i syfte att inspireras av hur Söderköping eventuellt kan lära av hur Vadstena gestaltar och

förmedlar deras stads historia i stadsmiljön samt genom aktiviteter. Vadstena är likt

Söderköping en medeltida stad som består av mycket historia och båda satsar på den genom

turismen.

Vid studerande av Vadstenas satsning på barnfestival med fokus på miljö148 uppstod en idé

hos mig om potentialen att genomföra något liknande i Söderköping. Söderköping skulle

kunna satsa på en festival med temat hållbart samhälle och använda kulturarven Göta kanal

samt ån som rinner i staden, eftersom båda vattenlederna en gång i tiden var viktiga för

förflyttning och handel. En ytterligare fundering som uppkommit under studiens gång är

huruvida Söderköping skulle kunna ordna aktiviteter och gestaltningar längs med Göta kanal

148 Vadstena, Magasinet för dig som bor i eller besöker Vadstena, s. 25.

43

samt ån för att exempelvis visa upp äldre båtar som ångbåt samt fokusera till kunskap om

hållbart samhälle och historia.

I vidare jämförelse med Vadstenas äventyrliga naturupplevelse ”skattjakten” på berget

Omberg149 skulle Söderköping kunna använda det historiska Ramunderberget till något

likartat. På Omberg finns det tre slingor med olika svårighetsgrader där barnen bjuds på

överraskningar när de går i mål. I Ramunderskogen torde även denna idé fungera, där

barnfamiljer får vara ute i naturen med matsäck samt uppleva spänning om en skattjakt.

Mina tankegångar går även mot kulturlivet för ungdomar i Söderköping gällande hur det

skulle vara möjligt att locka fler ungdomar att besöka Söderköping och på vilket sätt detta

skulle kunna uppnås. På Vadstenas hemsida står det att de erbjuder konserter och detta tror

jag även skulle gynna intresset från ungdomar i Söderköping. Vidare har besöket i Vadstena

väckt tankar om huruvida Söderköping skulle kunna ordna utomhusbio på sommaren i

kulturmiljön Brunnsparken där ungdomarna eller besökarna skulle kunna komma en timme

tidigare och ha picknick eller bara umgås.

Resonemanget om att locka ungdomar till Söderköping finner jag i detta fall de statliga

kulturmiljömålen viktiga för Söderköpings kommuns arbete inom kulturmiljön i staden och

hur det kan locka ungdomar att besöka exempelvis Söderköpings brunnspark och skapa

intresseväckande aktiviteter för ungdomar. De statliga kulturmiljömålen är följande:

• "Ett försvarat och bevarat kulturarv.

• Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet

som en drivande kraft i omställningen.

• Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön.

• Nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv."150

Min slutsats av denna diskussion och stadens möjlighet till utveckling av kulturarvsarbete är

att kommunen inte endast bör fokusera på vad besökare kan göra under sommaren utan

framförallt vad som kan erbjudas under de andra tre årstiderna. Ytterligare kan det med

hänsyn till Jonas Grundbergs ord knyta an det till Söderköpings utvecklingspotential att

149 Vadstena, Magasinet för dig som bor i eller besöker Vadstena, s. 43. 150 Se avsnitt teoretiska begrepp kulturarv, s. 17.

44

kulturarvet kan användas som resurs som kan ses som en produkt, en upplevelseprodukt som

vi kan iscensätta och levandegöra.

45

Källförteckning

Offentligt tryck

Kulturarvsprogram för Söderköpings kommun 2014-2016

Riksantikvarieämbetet, Inspiration diskussion, Agenda kulturarv

http://agendakulturarv.raa.se/opencms/export/agendakulturarv/dokument/Insp1.pdf. Hämtad:

2014-11-03

Riksantikvarieämbetet, Trender i tiden 2010–2015, Riksantikvarieämbetets omvärldsanalys.

Hämtad: 2014-09-30

Riksantikvarieämbetet, Kulturarvsturism Strategi 2005-2007,

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/147/varia2007_10.pdf?sequence=1. Hämtad:

2014-09-24

Medeltidscentrum Söderköping, Söderköping under våra fötter – Vintervadsgatan

Söderköpings kommun, Söderköping under våra fötter - Den medeltida staden under staden

Söderköping, Barnens Söderköping, liten stad med mycket kul

Vadstena, Vadstena, Magasinet för dig som bor i eller besöker Vadstena

Turistbyrån Söderköping, Natur & kultur

Litteratur

Anelid, Per S., Söderköping - En vandring i ord och bild, Ringqvist, Söderköping, 1996

Misiura, Shashi, Heritage marketing, Elsevier, Oxford, 2006

Alzén, Annika, ”Reservera eller kultivera” i Anshelm, Jonas (red.). Modernisering och

kulturarv, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Höör, 1993

Aronsson, Peter, ”Historiebrukens ekologi” i Jonsson, Leif (red.). Astrid Lindgrens världar i

Vimmerby: en studie om kulturarv och samhällsutveckling, Nordic Academic Press, Lund,

2010

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2 uppl., Liber AB, Malmö, 2011

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2 uppl.,

Studentlitteratur AB, Lund, 2009

Göransson, Emma, Samtidskonst och materiella minnen. Olsson, Krister, Nilsson, Daniel

(red.) I Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar

stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014

46

Andersson, Joakim, Skilda världar, Samtida föreställningar om kulturarvsplatser, Linköpings

universitet 2008

Holm, Kina och Ingvarsson, Annelie, Turistiskt kulturutövande - En studie om autentiska

kulturarvs fiktiva kontexter i Skara och Skottland, Linköpings universitet 2005

Eriksen, Hylland, Thomas, Globalization, Berg Publishers, Oxford, 2007,

Persson, Jenny, Kulturarv som en turistisk resurs - En studie av Astrid Lindgrens värld,

Linköpings universitet 2009

Segrell, Björn, Göta kanals okända kulturarv - lokal kunskapsuppbyggnad för kulturturism

inom Göta kanal-korridoren, Linköpings universitet 2001

Aronsson, Peter, Historiebruk - att använda det förflutna, Studentlitteratur AB, Lund, 2005

Eriksson, Lena, ”Det förflutnas framtid – hållbar kulturarvsproduktion” i Olsson, Krister,

Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och

hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014

Svensson, Anna, Arkeologi som kulturarvsförmedlare och kulturarvsturism – ett möjligt

samarbete?, Linköpings universitet 2007

Lundqvist, Torbjörn, ”Framtidens städer, Högteknologi eller sammanbrott?” i Olsson, Krister,

Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och

hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014

Isendahl, Christian, ”Med facit i hand? Hur arkeologisk kunskap kan bidra till en hållbar

stadsutveckling” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad –

Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund,

2014

Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.), Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv,

konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014

Adolphon, Marcus, ”Främling i konsumtionsstaden” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.)

Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar


Sand, Monica, ”Resonans – att resonera med stadsrummet” i Olsson, Krister, Nilsson, Daniel

(red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar


Håkansson, Maria, ”Konsumtion som kultur(arv), ett bidrag till hållbar stadsutveckling?” i

Olsson, Krister, Nilsson, Daniel (red.) Det förflutna i framtidens stad – Tankar om kulturarv,

konsumtion och hållbar stadsutveckling, Nordic Academic Press, Lund, 2014

47

Nilsson, Daniel, Kulturarv och natur som resurs för hållbar utveckling och tillväxt,

TemaNord, Köpenhamn, 2009

Aronsson, Peter, Hillström, Magdalena (red.), Kulturarvets dynamik, Tema Kultur och

Samhälle, Norrköping, 2005

Blom, Thomas, Nilsson, Mats, Turismens historia & utveckling, Liber AB, Malmö, 2005

Andersson, Caroline och Feinhals, Karin, Kulturarvsturism – för vem och i vilket syfte? - En

studie kring kulturarv som besöksmål, Lunds universitet 2007

Grundberg, Jonas, Kulturarv, turism och regional utveckling, ETOUR, Östersund, 2002

Harrison, Dick, En medeltida storstad - historien om Söderköping, Nordstedts, Stockholm,

2012

Elektroniska källor IMD, The post-Berlin aftermatch, http://www.imd.org/research/challenges/TC085-09.cfm.

Hämtad: 2014-10-19

Riksantikvarieämbetet, Kulturarv, http://www.raa.se/kulturarvet/. Hämtad: 2014-11-03

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16123/2/gupea_2077_16123_2.txt. Hämtad: 2014-10-

19

Söderköpings Gästabud, http://www.gastabud.se/om-oss/. Hämtad: 2014-09-19

Söderköping, http://www.soderkoping.se/kultur-fritid/medeltidscentrum-kulturarv/. Hämtad:

2014-09-01

Söderköping, http://www.soderkoping.se/Nyhetslista-startsidan/Barbro-Mellqvist-ny-

naringslivssamordnare/. Hämtad: 2014-09-01

Söderköping, http://www.visitostergotland.se/sv/soderkoping/artiklar/Personal/. Hämtad:

2014-09-01

Norstedts, http://www.norstedts.se/forfattare/Alfabetiskt/H/Dick-Harrison/. Hämtad: 2014-09-

01

Länsstyrelsen, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/samhallsplanering-och

kulturmiljo/byggnadsvard/Pages/Kulturarvet_som_resurs.aspx. Hämtad: 2014-10-01

Riksantikvarieämbetet, http://www.raa.se/kulturarvet/. Hämtad: 2014-09-08

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/turism. Hämtad: 2014-09-11

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/rep/kulturarvsturism-arbetslivsmuseer-i-tiden.

Hämtad: 2014-09-24

48

Norrköpings tidningar, http://www.nt.se/nyheter/soderkoping/rekordbesok-pa-arets-gastabud-

10151351.aspx. Hämtad 2014-11-03

Söderköping, http://www.soderkoping.se/nyheter/invanare/. Hämtad: 2014-11-03

Söderköping, http://www.soderkoping.se/kultur-fritid/soderkopings-historia/fran-forntid-till-

nutid/medeltid/. Hämtad: 2014-10-02

Göta kanal, http://www.gotakanal.se/sv/artiklar/Historia-ib/Gota-kanals-historia/ (Hämtad

2014-10-06)

Visit Östergötland, http://www.visitostergotland.se/sv/soderkoping/Gota-kanal/. Hämtad:

2014-10-06

Göta kanal, http://www.gotakanal.se/Gotakanal/artiklar/Historia-ib/Gota-kanal-invigningen-

1832/. Hämtad: 2014-10-06

Söderköpings Gästabud, http://www.gastabud.se/program/. Hämtad: 2014-11-03

Söderköping, http://www.soderkoping.se/Fritid-kultur/Kulturarv/Soderkopings-

historia/Medeltiden/. Hämtad: 2014-11-03

Ylva och Toste, http://ylvaochtoste.wordpress.com/about/. Hämtad: 2014-11-11

S:t Ragnhilds Gille, http://www.stragnhildsgille.se/wordpress/foreningen/. Hämtad: 2014-11-

11

Intervjuer Mellqvist, Barbro, Stangel Löfvall, Monica; 2014. Intervju 7 april.

Stangel Löfvall, Monica. 2014. E-mail 17 september. <

[email protected] >.

Amér, Malin. 2014. E-mail 21 februari. < [email protected] >.

Ivarsson, Carl-Johan. 2014. E-mail 5 juli. < [email protected] >.

Harrison, Dick. 2014. E-mail 28 juni. < [email protected] >.

Harrison, Dick. 2014. E-mail 29 september. < [email protected] >.

- En studie om Söderköping stads kulturarvsturism …818970/...perioden 2014-2016 samt göra...

Documents

Transcript of - En studie om Söderköping stads kulturarvsturism …818970/...perioden 2014-2016 samt göra...