Statens väg- och trafukmstltut (VTI) Fack_58101 Lmkopmg N ] - Nr 88 : 1978== National Road & Trafflc Research Instltute Fack S-58101Lmkopmg Sweden f ks $ ä 3 - ISSN 0347-6049

» Asfaltlosnmgar=-kvalltetsuppfollnmgochl Vldhaftmngsundersoknmgar med ammforsatta

% Iosnmgar S e e 'av Ake Rosengren PF

Statens väg- och trafikinstitut- (VTI) - Fack - 581 01 Linköping Nr 88 - 1978Jational Road & Traffic Research Institute Fack 5-58101 Linköping Sweden ISSN 0347-6049

88

Asfaltlösningar - kvalitetsuppföljning och _vidhäftningsundersökningar med aminförsattalösningar

av Åke Rosengren

FÖRORD

Projektet har finansierats av statens Vägverk.

Kvalitetskontrollen har betalats av vägförvaltning-

arna. Vidhäftningsundersökningarna och ranportarbetet

har bekostats av centralforvaltningen.

Linköping i mars 1978

Åke Rosengren

VTI MEDDELANDE 88

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

SAMMANFATTNING

1. ' INLEDNING ' I 1

2. MÅLSÄTTNING 2

3. PLANERING i 4 3

KVALITETSUPPFÖLJNING 3

4.l Allmänt om proven _ 4.. 3

4.2 ' Undersökningar '_ ' 4

4.3- Resultat och diskussion: 4- ' 10

5. STEARINAMINS FÖRBRUKNING OCH EFFEKT 12

5.l ' Första försöksserien - 12

5.2 Andra försöksserien 14

5.3 Slutsatser 15

6. REKOMMENDATIONER 16

Bilaga 1 Metoder för undersökningar enligt4,2

" ,2 Metod för undersökning av en asfalt-lösnings benägenhet att reagera medstearinamin (VTI 1976-11-19).

" 3 Metod för bestämning av halten titrer-bar stearinamin i Vägolja och asfalt-lösning '

" 4 Doppningsprov för vidhäftningsprovning

VTI MEDDELANDE 88

SAMMANFATTNING

Prov på 1977 års kvaliteter av asfaltlösning har

analyserats. Det visade sig bl a att asfaltlös-

ning RA 90 specifikationSmässigt legat i gränsområdet

mellan RA 90 och BMA 90. Med stöd av erfarenheter från

fältförsök rekommenderas en något hårdare asfalt som

utgångsmaterial för tillverkningen.

Vidhäftningsstudier har gjorts med asfaltlösningar

framställda av asfalter med olika syratal och för

satta med stearinamin. Halten titrerbar amin har be-

stämts före och efter varmlagring. Vidhäftningen har»

undersökts med Skärlundagranit enl det s k doppnings-

provet; Studierna har givit intressanta resultat.

Bl a förefaller nuvarande amintillsats vid användning

av asfaltlösning till ytbehandling kunna sänkas.

VTI MEDDELANDE 88

INLEDNING

Projektet är att betrakta som en - efter flera års

'uppehåll - fortsättning på det i VTI Internrapport nr

132 (1973) redovisade arbetet angående nya normer för

'.asfaltlösning.

Det konstaterades i nämnda rapport att metoden för

destillationsanalysen icke bör förändras. Däremot

bör mängden destillat vid de olika temçeraturerna re-

dovisas i volymprocent av inmätt prov för destillatio-

nen. Redovisning på sätt som nu sker i volymprocent

'av totalt destillat intill 3600C gör resultatet minSt

sagt svårtolkat och kan enbart vara av intresse för

producenten, om ens för denne. Det må också nämnas

att de nu gällande specifikationerna inte genom en

räkneoperation kan överföras till specifikationer med

destillatiOnsförloppet angivet i % av inmätt prov.

Också från andra synpunkter är en revision av BYA:s

normer för asfaltlösning behövlig. Normerna upptager

onödigt många kvaliteter. Kvaliteterna RA 75 och RA

90 bör antagligen göras snabbare hårdnande. Behovet

av RMA- och/eller MA-kvaliteter kan ifrågasättas.

En brist behäftar de nuvarande specifikationerna för

asfaltlösning. Asfaltlösningar innehåller radikaler

som reagerar med aminer, i synnerhet i värme. Verkan

av vidhäftningsmedel kan av denna och andra orsaker

bli olika i olika asfaltlösningar. En bestämmelse i

detta avseende är behövlig.

Övergången till nya normer för asfalt bör också beaktas

och bestämmelserna för destillationsåterstoden bör an-

knytas till dessa normer. Detta innebär framför allt

specificering av destillationsåterstodens penetration.

VTI MEDDELANDE 88

l\J

0

PO

De nya specifikationerna för asfaltlösning bör fram-

tagas i samråd med NVF:s bindemedelskommitté.

Specifikationerna måste naturligtvis till övervägande

del baseras på gjorda erfarenheter. När det gäller

asfaltlösning för ytbehandling är bl a Vles Intern-

rapport nr 211 (1975) oCh Meddelande nr 15 (1976),vilka behandlar på senare tid gjorda provvägsförsök

med snabbhårdnande bindemedel, samt VTI:s Internrap-

port nr 186 (1974), Som behandlar asfaltlöSningens

förändring vid spridning från ramp, av stort intresse.

Försök medasfaltlösningsbetong av olika sammansätt-

ning, både med avseende på bindemedel och kornkurva,

har behandlats i VTI:s Internrapport.nr 90 (1972).

Uppföljning av asfaltlösningskvaliteterna på den

svenska markanden tillför givetvis också värdefull

information för specifikationsarbetet och är även

starkt motiverad av andra skäl.

Ambitionsnivån vid satsningen på nya specifikationer

för asfaltlösning beror emellertid på hur lösning

hävdar sig i konkurrensen med emulsion. Inför de nu

tveksamma framtidsutsikterna för asfaltlösning bör

arbetet begränsas till det nödvändigaste.

MÅLSÄTTNING

Uppföljning av asfaltlösningskvaliteterna på den

svenska marknaden.

Nya specifikationer för asfaltlösning med

- redovisning av destillatet vid olika temperaturer

i volymprocent av inmätt prov för destillationen

VTI MEDDELANDE 88

* koppling av bestämmelserna för destillationsåter-

stoden till de nordiska specifikationerna för as-

falt

- bestämmelse angående vidhäftningen efter tillsats

av vidhäftningsmedel och varmlagring

Specifikationerna bör kunna antagas även av andra

_nordiska länder, i-synnerhet med avseende på kvali-

tetsgradering. Ambitionsnivån anpassas efter det'

omedelbara behovet.

PLANERING

För 1977 uppföljes asfaltlösningskvaliteterna på den

svenska markanden genom undersökning av ett antal

prov uttagna av vägförvaltningarna. Uppföljningen

sker med hänsynstagande till 2.2.

Vidhäftningsmedelsförbrukning och effekt undersöks

i asfaltlösningar framställda av asfalt, vars kvali-

tet varieras med avseende på råoljeursprung, till-

verkningsmetod och syratal.

KVALITETSUPPFÖLJNING

Allmänt om proven

Först i slutet av säsongen fick vägförvaltningarna

skriftlig uppmaning.att sända in prov på asfaltlös-

ningar. Man hade då i regel inte tillfälle att taga

ut prov direkt från en leverans. I den mån man inte

gjort detta tidigare har man antagligen tillgripit

prov från arbetstankar, där asfaltlösningen varit

försatt med amin. Sammanlagt har kommit in 9 prov på

VTI MEDDELANDE 88

RA 90, 2 prov på SA 60, 3 prov på SA 75 och 1 prov på

RAK. ' "

Aminen Sänker viskositeten hos både asfaltlösningen

och destillationsåterstoden, vilket tar sig uttryck

1 att benämningstemperaturen (t500 mmZ/s) hos asralt-

lösningen och mjukpunkten hos destillationsåterstoden

sänks. Det kan dock inte röra sig om mer än ett par

grader.

Också destillationsanalysen bör påverkas av amintill-

satsen. Om asfaltlösningen antages ge 10 % destillat

*och 90'% destillationsåterstod och om 1,2 % amin till-sätts så minskas destillatmängden och ökas destilla-g

tionsåterstoden med 0,12 %-enheter under förutsättning

att aminen blir kvar i destillationsåterstoden. De

sammantagna förändringarna i destillationsanalysen

genom amintillsatsen kan alltså bedömas bli så små

att de ej har någon praktisk betydelse,

En del av proven har varit små i förhållande till

provburken. I dessa fall kan man misstänka så stor

avdunstning av lösningsmedel att denna icke oväsent-

ligt ökat asfaltlösningens benämningstemperatur och

viskositet samt minskat destillatmängden, i synnerhet

vid de lägre destillationstemperaturerna.

Undersökningar

De utförda undersökningarna framgår av tabellerna

1-5. Eetoderna har specificerats i bilaga 1.

Följande kommentar må lämnas:

Viskositeten har genomgående bestämts vid 6ooc. NVF:s

bindemedelskommittê kommer att föreslå denna tempera-

tur för viskositetsgradering av asfaltlösningar och

VTI MEDDELANDE 88

vw--.

Metod

1.

2.

3.

Prov VTI nr

MånadVägförvaltning

Temperatur vid 500 mmz/s OC

Viskositet vid 6000 mmz/s

Destillationsanalys

dest intill 190°c"- 225 c -"- 260 c "-"- ' 285 c "-"- 315 c "-H_ C _ H_

OOOOO

Destillationsåterstodens

4.

5.

6.

7.

temperatur vid 0,5 Ns/m2 OC

viskositet vid 6000

penetration

mjukpunkt C

Provets

8.

9.

10.

11.

flampunkt enl Abel-Pensky OC"- Pensky-Martens OC

Densitet vid 2500 g/ml

Aminförbrukning Z-enheter

Värden för enskilda prov

6611169565 6957 6959; 6980 698106 10 . 10 ,10 5 10 10BD - H E E x x

7003111

BD

7051 7050-09

Me-

dian*

vär-

-den

Undre -

kvartilvärden

övre Lägsta-högsta

värden

87 i 91 ,97 87 V 95 91

1 6200 10400 4200< 7600 >55001

a0G

0

'8

A'4

0

owman-am

OOQ'NCDr-l

GG

OOMQDONOO

OONLHNO

'i

OOHGH©

Å

OONLHNCN

'i

or-JMmmx-r

OONx'füDw

ommmoorx

'i

OOMkOCDr-l

00

127 130 129

133 180 166

111 87 85 99

40,5 44 46 46 45

165

100

,44,5

66 58 69 6270 "

1,001 0,988 0,995 0,991

0,15, * i * ' 0,33 0,32i

0,988 0,991

0,27

129

95

7400

'i

h6

'i

OOCDOMG

OONLONON

127

141

112

44

65j

0,994

0,31

'0,992

0,25

63'

93

v5900

is

0

OOCDLHOOO

OOMOGJr-J

_130

173

98

44,5

65

0,993

'0,28

91

6050

G'i

commooo

OOMxDCDr-i

A

129

166

99

45

65

10,992

0,28

88-95

5500-7600

127-130

141-180

87-111

44-46

62-69

0,989-0,995

0,23 -0,32

87-97

4200-10400

127-131

133+206

85-112

40,5-46

58-

-70

0,988-1,001

0,15 -0,33

*) otillräckligt prov

TabellMå

RA 90 - jämförelse med gränser enligt BYA för RA 90 och RMA 90

y

'Metod

Värden för enskilda prov Gränser enligt BYA

Prov VTI nr 6611

Månad 06

Vägförvaltning BD

6956

10

H

6957

10

E

6959V10E

6980

10

X

10X

6981_ 700311

BD

705107

705009 RA 90 RMA 90

2 01; Temperatur vid 500 mm's . C 87

2..Desti11ati0nsana1ys

desti11at

desti11at

destillationsåterstod

inti11

1 Z av allt

intill 360°C19000 022500 0260 c -

VTI

MEDDELANDE

88

Tabe11_§4 SA 60

Prov VTI nr

Månad

Vägförvaltning

1. Temperatur vid 500 mmz/s OC

Metod

2. Viskositet vid 600C mmz/s

3. Destillationsanalys

dest.inti11 22500 vol-Z"- 260 c "-"- 285 C "-"- 315 c "-"- 360 c "-

OOOO

destillationsåterstod

Destillationsåterstodens

4. temperatur vid 0,5 Ns/m2 0C

5. viskositet vid 600C

7. mjukpunkt C

Provets

9. flampunkt enl Pensky-Martens 0C

10. Densitet vid 250C

11. Aminförbrukning Z-enheter

Ensk. prov

7052A

11

W

70523

11

w

Lägsta-högsta

Värden

Gränser enl

Nynäs för

SA 60

Gränser enligt BYA

SA 65 PO 60

60

22

29,5

87

0,968

0,18

60

21

29,5

86

0,969

0,16

60

496-503

0,00,0 _1- 5,4

11,1-11,418,6-19,5

80,5-81,4

106

21-22

29,5

86-87

0,968-0,969

0,16-0,18

54-67

80-98

minst 60(Abel-Pensky)

ca 0,97

58-71

85-98 56-64

380-660

-högst 1

2- 7

6-12

Vid 850C 2380-700 mm /s,

motsvarar ung

O,38-O,70 Ns/m2

VTI

MEDDELANDE

88

Tabell 4 v SA 75

Värden för 'Me-. _ . o u G H .enskllda päov dlan_ Lagsta_h0gsta ranser enllgt BYA

Prov VTI nr _ 6902 6903 6984 Vär- VärdenMånad 10 10 11 den SA 75 P0 60

Matod Vägförvaltning F . F I *

1. Temperatur vid 500 mmz/s 0C 70 69 72 70 69-72 71-84 56-64

2. Viskositet vid 600C mmz/s 990 910 1150 990 910-1150 I _ 380-660

3. Destillationsanalys

dest.int111 2250C vol-Z 0"- 260 c "- 0"- 285 0 r "- 2

74

'i

OOOOOLMLH

oooom

xD

"- 315 C "-"- 360 C "- 1

destillationsåterstod vol-Z 85

0000

'-400

minst 90

Destillationsåterstodens

4. temperatur vid 0,5 Ns/m2 Oc 102 101 101< 101 101-102' 0. . . 0 2 vid 85 C5. - '

Vlsk031tet Vld 60 C Ns/Z 16,4 14,8 14,9 14,9 14,8 16,4 380_700 mmZ/S

7. mjukpunkt C 27 26,5 25,5 26,5 25,5-27 '. '. motsvarar ung.Provets 2 0 A 0,38-0,70 Ns/m

9. flampunkt enl Pensky-Nartens C 88 83 «96 88 . 83-96

2

10. Densitet vid 2500 g/ml 0,974 0,973 0,976 0,974 O,973-O,97611. Aminförbrukning Z-enheter. 0,37 0,35 0,33 0,35 0,33-0,37

VTI

MEDDELANDE

88

Tabell 5 RAK - endast ett prov erhållet, nämligen 6996 från AC*1än i oktober

Metod Värden för provet Gränser enl BYA för RA 0

1. Temperatur vid 500 mmz/s C

?3 -5/+52. Viskositet vid OOC mm /8

3. Destillationsanalys

ml\

00

N

36,577,789,293,896,6

100,0

minst 20dest.intill 190°c vol-ZH

U"i _ ' 225 c _' -ll_ C H_

"- 285 c "-"- 315 c . "-"- 360 c . "-

destillationsåterstod vol-Z

098

II

0o

0

T1'

:1910:

AB

11210:

AB

000 N

00098'1113'193P

m0

\0

10

har i sitt förslag till nOrdiska specifikationer för

asfalt lagt gränser för viskositeten vid samma tempe-

ratur. Sett från asfaltlösningarnas funktion finns

inget att erinra mot temperaturen 600C. Praktiskt är

den en fördel, eftersom den minskar behovet av anta-

let termostater på laboratoriet.

Temperaturen för viskositeten 500 mmz/s har bestämts

ur viskositetsvärdet vid 600C med hjälp av VTI:s

viSkositetsdiagram. Därigenom har värdet blivit

mindre noggrant än om de nuvarande bestämmelserna

följts med t ex bestämning av viskositeten vid 900C

hos en RA 90.

Bestämning.av viskositeten vid 60OC och penetrationen

hos destillationsåterstoden har gjorts med tanke på

de kommande Specifikationerna för asfalt.

Provets flampunkt har bestämts ömsevis enligt Abel-'

Pensky och enligt Pensky-Martens. Enligt svensk

standard kan Abel-Pensky-apparat användas upp till

650C. Enligt Kungl Maj:t förordning om eldfarliga

vätskor skall flampunkten vara högre än 600, om as-

faltlösningen skall räknas tillhöra klass 3.

Resultat och diskussion

Resultat från RA 90 med så att säga naturlig redovis-

ning av destillationsanalysen ges i tabell 1.

I tabell 2 har analysresultaten från RA 90 jämförts

med specifikationerna enligt BYA för RA 90 och RMA 90.

Tabellerna 3 och 4 ger resultaten från SA 60 resp

SA 75 och jämförelse med gränser enligt BYA för SA

60; SA 75 och PO 60;

VT I MEDDELANDE 8 8

11

Tabell 5 behandlar RAK._

Det framgår av tabell 2 att av RA 90 gav två prov

(6856, 6980) för litet destillat vid 2609c'och ettprov (6611) för mjuk destillationsåterstod för att

,uppfylla BYA:s normer för RA 90. Alla utom två prov

(6859, 6981) uppfyllde BYA:s normer för RMA 90. Vid

bedömning av resultatet måste dock hänsyn tagas tilll'

gvad som sagts i 4.1. RA 90-proven ligger alltså i

gränSOmrådet mellan RA 90 och RMA 90.

Från att ha använthMA 90 har man allmänt gått in för-

RA 90, därför att RMA 90 har bedömts hårdna för sakta.Har man då fått ett raskare hårdnande bindemedel? Att

döma av tidigare analyser för RMA 90 knappast - se

VTI:s internrapporter nr 132 (1973) och 186 (1974).

Beträffande SA 60, tabell 3, må nämnas att BYA saknar

normer för denna kvalitet. SA 60-proven uppfyller

Nynäs' specifikation.

Beträffande analyserna för SA 75, tabell 4, kan iakt-

tagas att temperaturvärdet för viskositeten 500 mm2/s

i två prov legat under minimigränsen enligt BYA.

VTI MEDDELANDE 88

12

STEARINAMINS FÖRBRUKNING OCH EFFEKT

Från Nynäs hade erhållits fyra asfalter A 135 med

I syratal från

Tabell 62 Första försöksserien w aminförbrukningtitrerbar) efter varmlagring-av asfalt-lösningarna ' '

Asfaltens syratal

14

Aminförbrukningen fastställdes genom titrering

(bilaga 3) av prov före och efter varmlagring.

Resultatet ges i tabell 6. Det framgår klart att

'lösningen av asfalten med det extremt låga syratalet

givit i särklass minst förbrukning av amin. Med

längre lagringstid har aminförbrukningen blivit stör-

re än med kortare lagringstid. I Övrigt är trenden

oenhetlig. Utom syrorna finns andra ämnen i asfalten

som reagerar med aminen. Man kan också antaga att

det vid varmlagringen uppkommer oxidationSprodukter,

som reagerar med aminen.

Andra försöksserien

Asfaltlösningarna med amin varmlagrades 16 timmar.

Därvid sörjdes för att luftexponeringen blev väsent-

ligt mindre än i föregående serie genom att luftvoly-

men mellan aluminiumfolien och asfaltlösningen för-

trängdes.

Av de så varmlagrade lösningarna uttogs prov, och på

dessa bestämdes halten titrerbar amin ooh undersöktes

vidhäftningen medelst doppningsprovet, som beskrivs i

bilaga 4.

Resten av de varmlagrade lösningarna utspäddes med

asfaltlösning uttagen före amintillsatsen, varvid

följande utspädningar gjordes: 1:1, 1:2 och 1:5. På

de så erhållna asfaltlösningarna bestämdes också hal-

ten titrerbar amin och utfördes doppningsprov.

Resultatet ges i tabell 7. Totala halten amin i ta-

bellen har beräknats på grundval av den invägda mäng-

den amin.

VTI MEDDELANDE 88

15

Det framgår av tabellen

- ,att samtliga outspädda lösningar, som ju innehållit

totalt l;5 vikt-% amin (titrerbar och bunden) givit

lOO % täckningsgrad trots att halten titrerbar amin

legat väsentligt lägre - i fallet med asfaltens \

syratal = 3,9 har halten titrerbar amin bara varit

'0,4 Vikt-%

- att erforderlig amintillsats för 100 % täckning

varit olika för deolika asfalterna - i fallet med

asfaltens syratal =

l6

sammansättning och därmed om asfaltlösningens aminbe-

hov för tillfredsställande vidhäftning.

Asfaltens och därmed asfaltlösningens syratal före-

faller ge bättre information än aminförbrukningen.

I dagens läge är kunskapen klart otillräcklig om olika

faktorers inflytande på vidhäftningen. Andra komponen-

ter än syrorna kan ha stort inflytande på aminens ver-

kan, och det är-inte säkert att det negativa infly-

tandet av syratalet är så starkt som resultatet ger

vid handen.

Doppningsprovet måste därför anses säkrare än amin-

halten (total och titrerbar) och syratalet. I årets

kvalitetsuppföljning bör således doppningsprovet er-

sätta "aminförbrukningen", om en undersökning med av-

seende på vidhäftningen över huvud taget skall behövas

vid nuvarande amintillsats.

Om amintillsatsen minskas måste asfaltlösningskvali-

teterna dock följas upp i vidhäftningsavseende.

En icke äventyrlig minskningav amintillsatsen skulle

förbättra ekonomin. Aminerna har negativ effekt på

lösningsmedlets avdunstning, och mer amin än nödvän-

digt bör inte heller från kvalitetssynpunkt tillsättas.

Med lägre amintillsats skulle asfaltlösning bjuda

bättre konkurrens med asfaltemulsion.

REKOMMENDATIONER

Kvalitetsuppföljningen bör fortsättas.

Utgångsasfalten för tillverkning av RA-lösning bör

göras något hårdare.

VTI MEDDELANDE 88

'17

Försök bör göras med lägre amintillsatser vid yt-

behandling, om asfaltlösningen bedöms bli kvar som

bindemedel för ytbehandling. Amintillsatsen bör ba-

seras på resultat av doppningspröv efter aminförsatt

asfaltlösnings varmlagring.

VTI MEDDELANDE 88

Bilaga 1Sida].

METODER FÖR UNDERSÖKNINGAR ENLIGT 442

VTI

.(l Ns/mz =

Temperatur vid 500 mmz/s (l mm2/s ='l centipois).

Bestämd med hjälp av VTI:s viskoSitetsdiagram ur

viskositetsvärde erhållet enl 2.'

'Viskositet vid 609C (kinematisk viskositet). För

RAK vidOOC. Medelvärde av två bestämningar enl

ASTM D 2170476.

Destillationsanalys.

Medelvärden av två destillationsanalyser enl

ASTM D 402-73 (= IP 27/74).

Destillationsåterstodens temperatur Vid 0,5 Ns/m2

500

Bestämd med hjälp av VTI:s viskosi-

lO pois. 0,5 Ns/m2 är nummeriskt 2

_centipois).

'tetsdiagram ur viskositetsvärde erhållet enl 5.

Destillationsåterstodens viskositet vid 609C

(dynamisk viskositet). C

På varje destillationsåterstod för sig två

bestämningar enl ASTM D 2171-66.

de så utfärda fyra bestämningarna.

Medelvärde av

DestillationSåterstodens penetration.

På varje destillationsåterstod för sig en be-

stämning grundande sig på tre penetrationer

(tre nålar) enl ASTM D 5-73. Belastning 100 g

och temperatur 25OC. Medelvärde av de så erhållna

sex penetrationsvärdena.

Destillationsåterstodens mjukpunkt.

På varje destillationsåterstod för sigen bestäm-

ning omfattande två kulor enl IP 58/65 men utan

omrörning. Medelvärde av de fyra avlästa tempera-

turvärdena avrundat till närmaste hel- eller

halvtalsvärde.

MEDDELANDE 88

Bilaga 1Sida 2

8. Provets flampunkt enl Abel-Pensky.

Enkelbestämning enl SIS 021811

9. ProVets flampunkt enl Pensky-Martens.

'Enkelbestämning enl SIS 021812

10. Densitet vid 25OC.

Medelvärde av två bestämningar enl ASTM D 70+76.

11. Aminförerkning.

Egen metod (1976-11-19).

En asfaltlösning innehållande 1,5 vikt-% stearin-

amin framställs enl bilaga 2. Halten titrerbar'

amin bestäms-enl bilaga 3. Därefter varmlagras

'.asfaltlösningen enl bilaga 2. Halten titrerbar

amin bestäms enl bilaga 3 i den varmlagrade lös-

'ningen. Aminförbrukningen är = differensen mellan

.de före och efter varmlagringen funna halterna

amin. Medelvärde baserat på två titreringar före

och två titreringar efter varmlagringen.

VTI MEDDELANDE 88

Bilaga 2

METOD FÖR UNDERSÖKNING AV EN ASFALTLÖSNINGS BENÄCEN-

HET ATT REAGERA MED STEARINAMIN (VTI 1976-11-19).

197 g asfaltlösning inväges i en 250 ml bägare med

ø = 70 mm och upphettas till llO-lZOOC (lämpligen i

värmeskåp). 3,0 g stearinamin (EASTMAN, octadecylamine

practical, kebonummer 1.5666) tillsätts och det hela

blandas i 5 minuter; Temperaturen skall under bland-

ningen vara 110 â'1200c (värmningen kan lämpligen

ske på kOkplatta ställd på låg effekt). För omrör-

ningen användes termometer. Luft får icke vispas ned

vid omrörningen. Blandningen får sedan stå 25 min vid

llO-lZOOC (lämpligen i värmeskåp)y^varefter omröres

några sekunder. Då provet förvaras i värmeskåp Skall

bägarna vara täckta med aluminiumfolie.'

Två prov tas ut ur den färdiga blandningen och halten

amin bestäms i dessa enligt bilaga 3.

Därefter får bägaren med resterande prov stå täckt

med aluminiumfolie 4 timmar i värmeskåp vid l3OOC.

På det varmlagrade provet uttas två prov och halten

amin bestäms i dessa enligt bilaga 3.

Differensen mellan de före och efter varmlagringen

funna halterna amin anges med två decimaler.

VTI MEDDELANDE 88

Bilaga 3.Sida 1

METOD FÖR BESTÄMNING AV HALTEN TITRERBAR STEARINAMIN

I VÄGOLJA OCH ASFALTLÖSNING

Princip

Metoden är baserad på ASTM's Method D 2073.

Provet löses i en blandning av xylen och alkohol ooh

titreras potentiometriskt med en lösning av saltsyra

i n-propanol, varvid kombinerad glaselektrod används.

I-Titreringskurvan_upptages med_en potentiograf och

mängden för neutralisation förbrukad saltsyra av-

läses i kurvans inflektionspunkt,

Kemikalier

Xylen p.a.

Etanol 95 %-ig.

Xylen: etanolblandning 2:1.

0,5 N saltsyra i propanol - (l) p.a. (Kan tillverkas

_ från ampull).

Analysens utförande

I en bägare invägs 30,0 g prov till titreringen.

Dubbelprov tages. 50 ml xylen-etanolblandning (2:1)

tillsätts. Provet värms på kokplatta ställd på svag

värme under omrörning med en glasstav tills provet

löst sig. Glasstaven och sidorna i bägaren sköljs

med 25 ml xvlen-etanolblandning (2:1). Sammanlagda

volymen xylen-etanolblandning får ej överstiga 75 ml.

Det upplösta provet titreras-under ordentlig omrör-

ning medan det ännu är lite ljummet. Titreringen av-

bryts när inflektionspunkten passerats. Mellan varje

VTI MEDDELANDE 88

Bilaga 3Sida 2

titrering rengörs elektroden noga med xylen, sköljs

därefter med dest..vatten och torkas slutligen med

.mjukt papper. Åtgången 0,5 M saltsyra avläses.

Beräkning

Halten stearinamin i %-enheter erhålls genom att

multiplioera åtgången av saltsyra 1 ml med en faktor

K, där

K = C x 269,52 x 1001000 X G

'C =-Molariteten hos saltsyran

G.: Invägningen av provet i g

Rapportering

Medelvärdet beräknat med två decimaler rapporteras.

VTI MEDDELANDE 88

Bilaga 4

DOPPNINGSPROV FÖR VIDHÄFTNINGSPROVNING

-Utdrag ur Statens väginstituts specialrappOrt nr 13

(1960):

Asfaltlösningen hälls i,en låg plåtburk med plan bot-

ten eller i ett plant plåtlock med kant och får flyta

ut eller breds ut så, att den bildar ett 1-2 mm tjoth

skikt. När asfaltlösningen antagit lufttemperatur hälls

vatten försiktigt ned i kärlet, så att asfaltlöSnings-

skiktet fullständigt täcks av vatten.

Av det stenmaterial, som skall användas, tages 15-20

stenar; som med vatten spolas fullständigt rena från

damm och lera och sedan trycks ned i asfaltlösnings-

skiktet. Efter 5, 10, 30 och 60 min lyfts några stenar

upp och den sida, som legat mot asfaltlösningen granskas.

Stenytan hör vara heltöverdragen med asfaltlösning

efter 10 min och skall vara helt överdragen efter 30

min, om Vidhäftningen skall anses vara tillfredsstäl-

lande.

Luftens, vattnets och stenmaterialets temperatur måste

vid försök med RMA 90 eller MA 90 vara minst +15O och

vid RMA 75 eller MA 75 minst +50.

Metoden har tillämpats med stenar 8-16 mm av Skärlunda-

granit.

VTI MEDDELANDE 88