Vad är meningen med det hela?

Mats Alvesson,

Lunds Univ,

organisationsforskare

“Boosta ditt CV. Få drömjobbet”

• Alla skall ha fina jobb (utom de i andra länder)

• “Kunskapssamhället” omskrivning förskolgångssamhället:

- Av sysselsättningsskäl

- Av konkurrensskäl (om färre jobb) (undgårutinjobbet)

Syn på utbildning

• Skolgångssamhället -utbildningsfundamentalism (utbildning är bra, svaret på de flesta problem)

• Mkt utbildning leder till ekon tillväxt (& annatgott) (tveksamt)

• Ekonomisk tillväxt leder till mkt utbildning(definitivt) - överutbildning

“Kunskapssamhället”

Ihåliga institutioner:

Bizarre university courses (spa-program, ambulansförare, med sekr, serieteckning, fotbollen isamhället, modevetenskap, måltidsvetenskap …)

Högskola = Gymnasieskola?

Arbetsinsats: 25 tim/heltid

Amer. studie: 40 % lär sig inget riktigt

Många studenter måttligt intresserade

StudentspegelnArum & Roksna: “Academically adrift”

Univ.lärare: Varför är ni här?- Tjäna så mycket pengar som möjligt!- Vet ej.

Många studenter svaga förkunskaper, måttligtmotiverade, inte så duktiga (“studieovanbakgrund” – efter 12 år i skola!)

Grundproblem

• Höger-krafter: kommersialiseringens och konsumtionismenstriumf: begäret i centrum

• Vänster-krafter: minimering av elitism och krav: alla har rättigheter

• Låg krav- och förväntansnivå - curlingssamhället

• Allmän utcheckning från ansvar: genomströmning, kundorientering, nöjda studenter, pedagogik, stor byråkrati/avprofessionalisering …

• Race to the bottom: lättuggat innehåll, enkla textböcker, normalinsats ’heltid’ 20-25 tim/v

Eskalerande förväntningar i utbildning:

• I många utvärderingar har vi under senare år kritiserats av våra studenter

för att vi har för få undervisningstillfällen, eller kontakttillfällen som det

numera heter. Samtidigt säger sig studenterna i snitt ägna 20–30 timmar per

vecka (i bästa fall) åt sina studier. Många studenter tycks vidare anse att det

är läraren som brister om den enskilda studenten inte får VG på sin

tentamen. För att använda ett nysvenskt ord så förväntas vi alltmer agera

"curlinglärare" åt våra studenter

SvD Brännpunkt art., svar

• Klart det finns ledningar som tar den enkla vägen. Dvs skapa kalle anka utbildningar med hög genomströmning och sen använda dessa som kassako.

• Jag läser till läkare och jobbar heltid vid sidan om.• många utbildningar är på tok för slappa (15-20h/vecka) och

elever/studenter har för stort inflytande på vad som är viktigt och vad som examineras.

• Har studerat på olika högskolor och universitet, allt mellan avancerad matematik, ekonomi och språk. Jag kan bara intyga att problemet är utbrett. Särskilt på mindre högskolor verkar detta vara ett utpräglat fenomen.

• Sociologi och pedagogik på A- och B-nivå var sanslöst slappt.• De studenter jag möter är påtagligt medvetna om sakernas

förhållande och - vid en seriös och mer djuplodande diskussion vill de allra flesta ha mer att göra. De ser helt enkelt att de inte får utbildningsvärde för sina studielån.

• Jobbar med undervisning på universitetet och får ibland frågor från studenterna av typen ”hur räknar man procent?”!

Summering:

Kritiken är mycket hård, och många har själva erfarenhet av låga krav. Någon skriver att det inte är bra för självkänslan, att det var så lite att göra, och så lätt att klara studierna. Kanske är det största problemet? Respekten för högskolan? (Debattred. Sammanfattning)

ArbetslivetMkt high-tech, IT, konsulting, högre

utb. mm

men än mera

distribution, handel, rutin-admin, städning, tillverkning, bevakning

För varje MicroSoft programmare gårdet tre McDonalds anställda

Poängen m högskoleutb.

• Positiv statistik (’jämlikhetssstatistik’)• Hålla unga sysselsatta• Ge sken av fina yrkesmöjligheter• Följa regelverk (till . och pricka)

Eller

• Yrkesträning• Kunskaper• Intellektuell kvalificering

Problem

• Låg intellektuell kvalificering

• Låg självkänsla

• Svaga yrkeskårer, ssk där utbildning förväntas garantera kompetens, t ex socialarb, lärare mm

• Dålig utb. Bidrar till pisaskola, socialtjänstens sammanbrott mm

• Pisaskolan

Räddhågsenhet/ångestdrivna org.

Ångest för:

• Formella fel

• Avvikelser från alla andra

• Inte tillräckligt tjusigt

Vi gör allt formellt rätt, ser över våra rutiner

Och jobbar m vår värdegrund

Att ta ansvar

Saknas: ta ta tag i kärnfrågor, värna om substansen: kvalificerat lärande, bra avhandlingar och bra/relevant forskningAnvända resurser väl: tomma tjänsterum, ’kompetensutveckling’, många svaga forskare, professorsinflation, nyttja studenters tid Mkt tid och kraft på ”kvalitetsritualer”Många (utländska) universitet har flera administratörer än forskare/lärare

Vad göra?

• Resignera, anpassa oss (satsa på forskning, nöjdastudenter, 20 t/v)

eller• Hög kravnivå, stora intag – och många uttag• Acceptera låg genomströmning/långsam studietakt• Få rykte att vara krävande• Håll koll på studietimmar/slappa utbildningar• Externa granskare• Ta betalt för omtentor• Miniminivå på multiple choice/första frågan för att

rätta vidare

Arbetsinsats

• Man kan mäta studenternas studietid och sätta dessa i relation till andelen godkända. Man kan också fråga studenter vid slutet av sin utbildning, vilka (termins-)kurser de läst och hur de rankar dessa i termer av arbetsbörda. Kommer vissa regelbundet fram som ”studiemedelssäkerställande” ämnen/ kurser, kan lämpligen skarpa frågor eller sanktioner sättas in. Lämpligen kan de institutioner/ämnen som är sämst utsättas för följande åtgärdspaket, i tur och ordning: a) få råd, b) varnas, och, om detta ej hjälper, c) få dra ned på verksamheten eller d) läggas ned.

Funktionell dumhet i organisationer

• organisationer/professioner sysslar med dumhetsledning

• Och individer fördummar (selektivt) sig själva

• Betalar sig ofta, ssk i ett kort perspektiv

• Men kan leda till problem, ssk på lång sikt

• Men ofta noteras ej dessa så tydligt: problem försvinner, döljs, blir någon annans huvudvärk, kan ej spåras till en

själv

• Men ibland ackumuleras dessa så stora problem uppstår

Vad menar vi med dumhet?

Ej ren dumhet

• Total tanklöshet

• Låg IQ/inkompetens

• Abnormt/avvikelse

• Leder ofta till synliga problem

• Fördöms av nästan alla

Funktionell dumhet

• Snävt tänkande – inom boxen

• Bristande reflektion och kritiskt tänkande

• Avsaknad av resande av (själv)kritiska frågor

• Vad som är normalt och vad andra gör ses som gott, naturligt ochsjälvklart

• Underlättar social tillvaro

• FD innebär en kortsiktig positiv feedback loop

• Man måste vara ganska begåvad/kompetent för att vara funktionellt dum

Funktionell dumhet

• Brist på reflexivitet – ifrågasätter och utmanar man antaganden och ifrågasätter man trossatser och praktiker

• Brist på begäran av sakskäl – efterfrågas och meddelas godaargument för varför något skall göras?

• Brist på ‘substantiellt’ resonerande – funderar kring de vidare implikationerna eller innebörderna av handlandeoch praktiker?

• Utrymme och intresse för kommunikativ rationalitet – detgoda argumentets betydelse?

Så varför är FD så populärt?

• Kognitiv ekonomi (jobbigt tänka själv)Legitimt följa andraÅngest för att göra fel och avvikaLagstiftning och regler dominerarLösningsfrenesi: system, strukturer, aktiviteterEskalerande krav: * har rätt till* vill ha omedelbar tillfredställelseGör alla nöjda (social radar)Positivitetsvurm

Och särskilt …

Populärt

Gör som alla andra!

Följ regelverket!

Lyd!

Lallande positivitet

Att minska funktionell dumhet

Negativ kapacitet

• Reflexiva rutiner

• Devil’s advocacy (hovnarren)

• Motaktiviteter

• Spela bullshit bingo

• Anti-slogans (bekämpa lättkränktheten!, CYA)

• Anti-stupidity task force

• Skydda verksamheten mot dumheter (strukturer, regler, procedurer I övermått)

Nyckelaktiviteter

• Bullshitbingo i organisationer

• Systematiskt skyltfönsterletande/-bekämpning–avveckling

• Ta produktiva konflikter/var olydig

• Ha koll på resultat – vad är poängen med det hela?

• Konsekvenser av svaga resultat

Diskussionsfrågor

• Vår bransch: Pisahögskolan?

• Drivkrafter: PK, formellt rätt, minsta motståndets lag?

• Värderingar: Låt gå, se bra ut, anpasslighet, FFF (försiktighet, följsamhet, feghet)?

Eller en högskola som bidrar till höjd intellektuell nivå i samhället och med forskning som har något att säga?

Kvalitetstryck uppåt/motverka the race to the bottom

• Utbildning: ha koll på studenters totala studiearbete/v – följ upp institutioner

• Forskarutbildning: låt betygsnämnd informellt sätta betyg, ha koll på institutioners genomsnittsbetyg på avhandlingar

• Forskning, ha 2-3 kpi på prof & evt doc

Minimera byråkratistyrning (standards, procedurer, tvångskommenderingar mm)Konsekvenser av svaga prestationer