Post on 01-Aug-2020
1
Tekniska museet Verksamheten 2016
2
Verksamhetsidé
Att med lekfullhet och vetenskapligt djup stimulera intresset för teknikens förändring i samhället.
Vision
Tekniska museet – Alla små geniers favoritställe
Verksamheten 2016
Styrelsen för Stiftelsen Tekniska museet, organisationsnummer 802005-9187, får härmed avge
resultatredovisning och årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2016.
Diarienummer: 19/17-1.7
www.tekniskamuseet.se
3
Resultatredovisning Sammanfattning av året som gått .................................................................................. 4
Förord ........................................................................................................................... 6
Med blicken framåt ....................................................................................................... 8
Tekniska museets uppdrag ............................................................................................. 9
Tekniska museets historia och nutid ............................................................................. 11
Resultatredovisning ..................................................................................................... 14
Resonemang kring kvalitetsbedömning ............................................................................ 14
1 Tekniska museets besökare ............................................................................................ 15
2 Tillgänglighet till samlingarna ......................................................................................... 23
3 Samlingarnas bevarande ................................................................................................ 33
4 Kunskapsuppbyggnad ..................................................................................................... 38
5 Tillgänglighet .................................................................................................................. 46
6 Samverkan ...................................................................................................................... 48
7 Tvärsektoriella perspektiv .............................................................................................. 56
8 Sammanfattande bedömning: kvalitet av museets resultat .......................................... 64
9 Tekniska museets medarbetare ..................................................................................... 67
10 Organisation och arbetssätt ......................................................................................... 69
11 Tekniska museets byggnader ....................................................................................... 70
12 Tekniska museets miljöarbete ...................................................................................... 71
ÅRSREDOVISNING ........................................................................................................ 72
Förvaltningsberättelse 2016 .............................................................................................. 72
Resultaträkning .................................................................................................................. 76
Balansräkning .................................................................................................................... 77
Balansräkning .................................................................................................................... 78
Kassaflödesanalys .............................................................................................................. 79
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer .......................................... 80
Revisionsberättelse ........................................................................................................... 88
4
Sammanfattning av året som gått Öka intresset för teknik
Utsetts till Årets museum av Riksförbundet Sveriges museer och tagit emot
Mariano Gago Ecsite Strategic Partnership Award för innovation och kreativitet
med genomslagskraft.
Nominerats till European Museum of the Year Award där den slutgiltiga vinnaren
utses i maj 2017.
Nominerats till Children in Museums Award, St Julianpriset, Gyllene Hjulet och 100-
wattaren.
Påbörjat flera projekt som fokuserar på kundresan och kvalitet i upplevelsen.
Sammantaget är dock andelen nöjda och mycket nöjda besökare densamma som
2015, 85 procent.
Besökts av 300 178 personer under året, varav 53 procent var unga besökare i
åldersgruppen 0-19 år.
Ökat årskortsförsäljningen med 40 procent. Antalet medlemmar var vid årets slut
24 502 personer.
Genomfört robotprogrammering vid 42 tillfällen i museets Robotlabb för totalt
cirka 3 360 personer.
Skapat PR kring verksamheten i svensk media värderad till 68 miljoner kronor.
Ökat räckvidden i sociala medier och bland annat nått milstolpen 10 000 följare på
Facebook. Ökat antalet användare på webben till 694 762, samt lanserat en ny
webbplats som ska leda till och underlätta för besök.
Genomfört 1 310 allmänna visningar och 1 445 skolvisningar.
Besökts av 50 963 skolelever och 7 824 lärare. Ökat antalet pedagogledda visningar
med 5 procent. Antalet skolbesök på egen hand har minskat med 7 020 personer
sedan fri entré infördes på statliga museer.
Tillgänglighet till samlingarna
Ökat antalet föremål från museets egna samlingar som visats i utställningar och
programverksamhet från 841 föregående år till 1 231 föremål 2016.
Visat 551 föremål ur samlingarna på olika platser över hela landet.
Ökat antalet besökare till arkivet/biblioteket från 189 besökare 2015 till 638
besökare 2016, genom ett aktivt arbete med arkivpedagogiken.
Ökat tillgängligheten till bildsamlingen genom att publicera bilder med fria licenser
på DigitaltMuseum, från 137 förmedlade bilder 2015 till 7 858 nedladdade 2016.
Kunskapsuppbyggnad
Fortsatt utveckling inom forskningssamverkan, bland annat genom de fleråriga
forskningsprojekten Dataspelens världar med finansiering från Kulturrådet och
Digitala modeller tillsammans med HumLAB vid Umeå Universitet med finansiering
av Kungl. Vitterhetsakademin och Riksbankens jubileumsfond.
Agerat snabbt på ett samhällsfenomen och genomfört samtidsdokumentations-
projektet Mobil på flykt vilket resulterat i nya föremål och bilder till museets
samlingar som visats i utställningen I´m Alive - mobil teknik på liv och död.
5
Tillgänglighet och tvärsektoriella perspektiv
Ökat tillgängligheten för personer med olika funktionsförutsättningar i den fysiska
utställningsmiljön och i den pedagogiska verksamheten i MegaMind.
Genomfört första delen av en seminarieserie om normkritik, queerteori och
jämställdhet för museets medarbetare.
Samverkan
I samverkan mellan offentlig förvaltning, region, skolan, akademi och näringsliv
skapat det rullande science centret Maker Tour som besökt cirka 1 200 skolelever
samt flertalet publika platser såsom bibliotek, mässor och festivaler.
I region Kronoberg har Maker Tour genomförts genom ett fördjupat samarbete
med projektet Mot nya höjder och Linnéuniversitet. Dialog förs med Tillväxtverket,
Vinnova, Strategiska Innovationsprogrammet Smarta elektroniksystem och Svenska
science centerföreningen att göra detta till ett nationellt initiativ.
Visat den egna makerutställningen ToyTech i Skellefteå och i Växjö där den
sammanlagt setts av cirka 8 500 personer.
Erbjudit 30 programaktiviteter med en rad olika aktörer och organisationer samt
lanserat det nya programkonceptet Megahelger som tematiserats kring MegaMind.
Projekterat och finansierat museets nya utomhusupplevelse Matematikträdgården
med hjälp av medel från stiftelser och fonder sammanlagt uppgående till 14 mkr.
Ett samarbete med Arbetets museum och Institutet för framtidsstudier har inletts
med syfte att tillsammans arrangera en seminarieserie på temat inför kommande
utställningar på Tekniska museet och Arbetets museum.
Inlett långsiktigt samarbete med Science center Malmö museer kring temat
dataspel vilket bland annat presenterats i St Petersburg inom ramen för Northern
Dimension Partnership on Culture på temat kultur som en tillväxtfaktor och social
inkludering.
Inom ramen för Wallenbergstiftelsernas program; utbildning för ökad integration
har museets beviljats 10 mkr för att under tre år med start 2017 nå nyanlända
skolelever samt skolelever i utsatta områden i Storstockholm.
Efter inbjudan av Knut & Alice Wallenbergs stiftelse inkommit med ansökan om
finansiering av teknik för visualisering av vetenskap i en domteater tillsammans
med medlemmarna i Wisdome; Visualiseringscenter C i Norrköping, Universeum i
Göteborg, Science center Malmö museer och Umevatoriet i Umeå. I anslutning till
detta har Tekniska museet tecknat avsiktsförklaringar om samarbete med Kungliga
Tekniska Högskolan, Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Samlingarnas bevarande
Förvärvat nya föremål, alltifrån en samling av hörteknisk apparatur från
Manillaskolan för döva till ett virtuellt tangentbord och en downhill-cykel.
Övrigt
För första gången sedan museet byggdes för 80 år sedan genomfört en
totalrenovering av huvudbyggnadens fasad inför den Matematikträdgård som
kommer att anläggas framför museet. Tillsammans med det konstverk som Statens
konstråd avser ombesörja ger det ett helt nytt möte med publiken.
6
Förord 2016 har varit ännu ett händelserikt år för Tekniska museet. Vi har belönats med en rad
priser, rullat ut vår pedagogiska verksamhet utanför museets väggar, tagit
tillgänglighetsarbetet till en ny nivå samt fortsatt att berika och bevara våra samlingar.
Under året har vi utsetts till Årets museum i Sverige och nominerats till European Museum
of the Year Award, som anses vara det mest prestigefyllda priset i museibranschen i Europa.
På väg mot vårt mål att vara Europas mest kreativa tekniska museum har vi fått bekräftelse
att vi är på rätt väg genom Mariano Gago Ecsite Strategic Partnership Award för innovation
och kreativitet med genomslagskraft. Något som ska tjäna som inspiration för alla inom den
europeiska musei- och science centervärlden.
Tekniska museet har framförallt uppmärksammats för det stora förändringsarbetet i
samband med öppnandet av MegaMind. Det var en milstolpe i vårt arbete för att bli Alla
små geniers favoritställe och att etablera Tekniska museet på upplevelsemarknaden i syfte
att få fler intresserade av teknik och naturvetenskap. MegaMind är också ett tydligt uttryck
för museets ambition att vara tillgängligt för alla, ett arbete som har fortsatt under 2016
med stöd av Allmänna arvsfonden och Post- och telestyrelsen.
Museet har i stort behållit sin attraktionskraft under året trots att stiftelsen inte omfattas
av fri entré-reformen. Museet har haft 300 178 besökare vilket är en liten minskning
jämfört med 2015. Primärt handlar det om att antalet skolklasser som besöker oss på egen
hand minskar sedan det blev fri entré på statliga museer. Detta är något som vi förutsåg
redan när förslaget kom och adresserade i vårt budgetunderlag till regeringen. Att Tekniska
museets skolverksamhet inte omfattas av fri entréreformen är djupt olyckligt. Det är redan
idag en utmaning för Sverige att för få unga väljer tekniska utbildningar vilket leder till
kompetensbrist. På sikt är det ett hot mot landets innovationsförmåga.
Samtidigt ökar pedagogledda skolbokningar på museet under året, dock inte i samma
utsträckning som tappet. Vi ser det ändå som ett kvitto på att kvalitet har betydelse och att
vi lyckas i ambitionen att vara en viktig resurs för skolan. Vi ger möjlighet till inspiration,
eget utforskande och nyfiket experimenterande på plats i museet och ute i landet genom
vår turnerande verksamhet Maker Tour, som har uppsökt cirka 1200 elever under 2016.
Glädjande är också att försäljningen av årskort fortsätter att öka. Särskilt stolta är vi över
att 97 procent av våra besökare vill rekommendera museet till andra. Kundnöjdheten ligger
i stort kvar på samma nivå som föregående år, då andelen nöjda och mycket nöjda
besökare sammantaget fortsatt är 85 procent. Samtidigt minskar andelen mycket nöjda
besökare med två procentenheter och under året har flera projekt fortlöpt och initierats för
att öka kvalitén genom hela kundresan och därmed andelen mycket nöjda besökare på sikt.
Tekniska museets ambition, att vara ständigt relevant, är en viktig del av vår framgång. I
den uppmärksammade utställningen I'm Alive – mobil teknik på liv och död, har nyanlända
till Sverige delat med sig av sina berättelser om vad smartphones och mobilt internet betytt
för dem under deras flykt. Under namnet Digital Now startade vi också en ny arena för
7
digitala upplevelser med inriktning mot konst, där vi i samarbete med internationella
gästartister visar den ständigt pågående utvecklingen inom digital teknik.
Vi lever i en tid då samhället är mer teknikberoende än någonsin och står inför globala
utmaningar där kompetens inom teknik, naturvetenskap och innovationsförmåga kommer
att vara avgörande. Tekniska museet kan väcka nyfikenhet, skapa sammanhang och stärka
barn och ungas tekniska och entreprenöriella självförtroende. Vi ska vara ett viktigt
komplement till skolan, bidra till landets kompetensförsörjning, överbrygga kunskapsklyftor
och minska risken för utanförskap. Kunskap om teknik är en demokratifråga.
Stockholm februari 2017
Peter Skogh
Museidirektör
8
Med blicken framåt Genom nyfikenhet vill Tekniska museet bidra till att stimulera intresset för teknik och
naturvetenskap redan från unga år. Genom att visa att teknik finns överallt kan vi
avdramatisera teknikämnet och stärka barn och ungas tekniska och entreprenöriella
självförtroende. Genom att vara en del av landets kompetensförsörjning och
innovationskraft vill vi vara ett viktigt komplement till skolan, bidra till att överbrygga
kunskapsklyftor och därmed minimera risken för utanförskap.
Skissbild av Tekniska museets nya Matematikträdgård, som öppnar i September 2017.
Tekniska museet fortsätter sitt förnyelsearbete med att utveckla och stärka rollen som Alla
små geniers favoritställe. Vi har barn, barnfamiljer och skola som våra prioriterade
målgrupper och utvecklar museet till en inspirerande och självklar mötesplats mellan unga
och vuxna, teknikspecialister, näringsliv, forskare, nördar samt en nyfiken allmänhet.
Liksom att vi utvecklar en mobil uppsökande pedagogiska verksamhet – Maker Tour för att
nå hela landet i samarbete med region, skola, näringsliv och akademi.
Förändringarna påverkar hela museets verksamhet och avspeglas i ett program för
dokumentation, insamling och utställningar. En mer flexibel utformning av utställningar och
koncept ger förutsättningar att enklare knyta an till aktuella teman och samhällsfrågor.
I all verksamhet betonar vi vikten av samverkan med andra aktörer. Samverkan är
formulerad som en av våra strategier och en förutsättning för att med begränsade resurser
kunna realisera den omfattande verksamhet som museet bedriver.
Museets långsiktiga mål
Tekniska museet ska tydligt uppfattas som Alla små geniers favoritställe, vara Sveriges
bästa edutainmentupplevelse, och anses som Europas mest kreativa tekniska museum. År
2020 ska museet ha 500 000 besökare varav minst hälften ska vara barn och unga.
9
Övergripande mål för 2017
Andelen besökare som är mycket nöjda med helhetsupplevelsen ska vara 45 % eller högre.
Det ska resultera i 310 000 besökare och 22 mkr i entréintäkter.
Strategier 2017-2020
1. Tydligt etablera Tekniska museet inom edutainmentsegmentet på
upplevelsemarknaden
2. Ett kundorienterat förhållningssätt ‐ på barn och ungas villkor och i dialog med
publiken
3. Fortsatt utveckla utbudet och kvaliteten i upplevelsen genom strategiska
satsningar
4. Våra fyra fokusområden:
a) TM Akademin
b) Kundresan och lojalitetsprogram
c) Upplevelse / kvalitet
d) Jobba smartare ‐ organisation och finansiering
5. Bli ett attraktivt komplement till skolan
6. Utveckla Maker Tour för att nå hela landet
7. Strategisk samverkan:
a) Med finansiärer, stiftare, uppdragsgivare, partners, volontärer och kunder med
utgångspunkt i gemensam nytta.
b) Utöka samarbetet och kunskapsutbytet med andra museer, organisationer,
utbildningssektorer etc.
Tekniska museets uppdrag Tekniska museet har formellt uppdrag från två parter; stiftelsen i form av stadgar och
staten i form av regleringsbrev och riktlinjer från Kulturdepartementet. Vi kan konstatera
att dessa uppdrag sammanfaller och kompletterar varandra väl.
Stiftelsens stadgar
Museets uppgift är att belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess
grundvetenskaper samt inom industrin. Inom detta ämnesområde skall museet såväl
bedriva och främja vetenskaplig forskning och dokumentation som utöva undervisnings-
och upplysningsverksamhet.
Museet skall särskilt:
vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika sina
samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten,
driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet och
därigenom verka för att öka intresset och förståelsen för teknik och industriell
utveckling och för att förklara teknikens och den industriella verksamhetens roll i
samhällsutvecklingen,
10
samarbeta med andra museer, organisationer och enskilda verksamma inom
museets område samt hålla en sådan kompetens, att museet utgör en ledande
kunskapskälla inom sitt ämnesområde.
Redovisning till regeringen
Stiftelsen Tekniska museet ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i
förhållande till riktlinjerna. Resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer
har utvecklats med avseende på kvalitet, volymer, intäkter och kostnader. De kvalitativa
aspekterna av verksamhetens resultat ska definieras.
Riktlinjer för verksamheten
Statens bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska användas i enlighet med de mål för
verksamheten som anges i Stiftelsen Tekniska museets stadgar.
Tillgänglighet till samlingarna
Stiftelsen Tekniska museet ska öka tillgängligheten till samlingarna.
Samlingarnas bevarande
Stiftelsen Tekniska museet ska förbättra förutsättningarna för samlingarnas
bevarande.
Kunskapsuppbyggnad
Stiftelsen Tekniska museet ska öka kunskapen inom sitt verksamhetsområde, bland
annat genom att verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med
andra, exempelvis universitet och högskolor.
Tillgänglighet
Stiftelsen Tekniska museet ska vidta åtgärder för att öka tillgängligheten för
personer med funktionsnedsättning.
Övriga riktlinjer:
Samverkan
Stiftelsen Tekniska museet ska samverka med andra aktörer för att utveckla
verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar
av det civila samhället involveras.
Tvärsektoriella perspektiv
Stiftelsen Tekniska museet ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-,
mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte
och samarbete.
Publik
Stiftelsen Tekniska museet ska till Myndigheten för kulturanalys lämna uppgifter
om besöksutveckling på museet. Redovisning ska ske i enlighet med de anvisningar
Myndigheten för kulturanalys lämnar.
Regionalt utfall
11
Stiftelsen Tekniska museet ska kartlägga, kommentera och redovisa det regionala
utfallet av sin verksamhet enligt metodanvisningar från Statens kulturråd.
Medverkans- och utställningsersättning
Stiftelsen Tekniska museet ska i förekommande fall tillämpa gällande avtal mellan
staten och berörda konstnärsorganisationer om konstnärers medverkan och
ersättning vid utställning av konstverk (MU-avtalet).
Därutöver ska Stiftelsen Tekniska museet särskilt redovisa:
Den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att
öka den unga publiken.
De åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning.
Intäkter av sponsring.
Intäkter av bidrag - vid sidan av det ordinarie årliga statliga bidraget - med
fördelning mellan statliga bidrag, bidrag från mellanstatliga organ, respektive icke-
statliga bidrag.
Kostnader för hyra, inklusive uppvärmning och elektricitet.
Uppnådda resultat av samverkan med andra aktörer.
Informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande
information från minst de två föregående åren. Väsentliga förändringar ska kommenteras.
Tekniska museets historia och nutid Museets historia präglar verksamheten än idag och utgör på många sätt dess DNA. I början
av 1900-talet hade en ny yrkeskår med ingenjörer och industrialister vuxit fram i Sverige.
Bland dem fanns en medvetenhet om en historia väl värd att dokumentera och skildra.
Efter förebild från Deutsches Museum i München kom förslaget att starta ett svenskt
tekniskt museum. Idén mötte entusiasm, men det kom att dröja tretton år innan Svenska
Teknologföreningen, Kungl. Ingenjörsvetenskapakademien (IVA), Sveriges Industriförbund
och Svenska Uppfinnareföreningen tillsammans grundade Tekniska museet vintern 1923–
1924. Museets förste chef blev Torsten Althin. Han var en pionjär på många sätt och kom
att leda museet fram till 1962.
Museets kansli inrättades i IVA:s lokaler i Stockholm. Inledningsvis var verksamheten främst
inriktad på insamling av samtida teknik- och industrihistoriska föremål, arkivalier, böcker
och bilder. Först 1936 stod en ny museibyggnad, ritad i modern funkisstil, färdig på norra
Djurgården. De första utställningarna, Maskinhallen och Gruvan, öppnade för allmänheten
två år senare. Museet, som redan hunnit samla in mer än 20 000 föremål, kunde nu inrikta
sig på utställningar och pedagogik. Målet var att bli ett levande museum och detta har
präglat Tekniska museet sedan dess.
Tekniska museets utställningar och pedagogik kännetecknas av att en som besökare ska
kunna se hur teknik fungerar och själv prova och därmed förstå. Under 1940-talet byggdes
permanenta utställningar om järn och stål, elektroteknik och textilindustri. Museet blev
12
snabbt ett av barnens favoritmuseer. Under 1950- och 60-talen vann museet ryktbarhet
genom det så kallade Atomariet där det gavs spektakulära naturvetenskapliga shower.
Under denna tid kom även Uno Miltons än i dag populära modelljärnväg till museet.
1970-talets Extravaganzadagar, som museet arrangerade på Gärdet i samarbete med en
rad hobbyklubbar, utvecklades till folkfester med tiotusentals besökare. 1975 öppnade
också Telemuseum i Norra Stallet som en självständig del av Tekniska museet. Huvudman
var Televerket (idag TeliaSonera) och senare Ericsson. Detta museum kom att drivas
parallellt med museet i cirka 30 år innan det stängdes 2004 och delar av verksamheten gick
upp i Tekniska museet.
Mitten av 1980-talet var en period av intensivt utställningsbyggande då inte mindre än sju
basutställningar invigdes på fem år. Bland dem fanns Sveriges första science
centerutställning, Teknorama, vars motto var Upptäcka, Utforska och Uppleva. Museet
publicerade då också sin första dokumentations- och insamlingspolicy, den ambitiösa
rapporten Adress Evigheten, som även var något av en pionjärinsats i museisverige.
År 2007 invigdes Cino4, Sveriges första 4D-biograf. Under 10 års tid besökte sammanlagt
590 568 besökare den populära biografen innan den stängdes i juni 2016. 2008 inleddes ett
omfattande förnyelsearbete i syfte att stärka museets fokus på barn och unga. Detta kom
att sammanfattas i en ny vision för museet; Tekniska museet – Alla små geniers
favoritställe. I en ny programserie - Nördcaféer - bjöds allmänheten in för att presentera
sina tekniska specialintressen. Nördcafékonceptet har hunnit få efterföljare på flera håll i
landet och även internationellt.
Museet arbetar idag mindre med basutställningar och mer med tidsbegränsade
temautställningar som belyser aktuella frågeställningar. 2012 invigdes 100 innovationer, då
museets största satsning någonsin, i vilken svenska folket röstat fram de viktigaste
innovationerna genom tiderna. Samma år togs ett femårigt integrerat program fram för
dokumentation, insamling och utställningar. Programmet prioriterar ett antal
gemensamma teman för de kommande åren och tar även fasta på områden för
metodutveckling.
I september 2015 öppnade den nya science centerutställningen MegaMind, en viktig
milstolpe i museets genomgripande och konsekvent genomförda strategiska
förnyelsearbete där museets vision, om att vara Alla små geniers favoritställe, tydligt
kommer till uttryck liksom museets ambition att vara tillgängligt för alla. Under 2016 har
Tekniska museet utvecklat det nya programkonceptet Megahelger, som har tematiserats
kring MegaMind. Tillgängligheten har också fortsatt utvecklats under året tillsammans med
referensgrupper, vilket bland annat resulterat i MegaMind FUNKIS, då utställningen är
reserverad en förmiddag i månaden för skolgrupper där lärare bedömer att gruppen på
grund av olika funktionsvariationer har behov av en särskilt lugn och personaltät tid.
I oktober 2016 öppnade Digital Now, ett nytt utställningskoncept som visar den ständigt
pågående utvecklingen inom digital teknik genom interaktiva konstupplevelser. Digital Now
är en långsiktig strategisk satsning som innebär en breddad målgrupp och en höjning av
13
kvaliteten i besöksupplevelsen. Installationerna visas på olika platser i museet och kommer
att bytas ut och förnyas med svenska och internationella gästkonstnärer.
Skollovsveckan 1967 ”Vi bygger en stad ”. Foto: Pressens bild
För de närmaste åren finns en omfattande utvecklingsplan. Närmast väntar under 2017 en
Matematikträdgård och ny mer tillgänglig entré på museets framsida. Tillsammans med ett
konstverk från Statens konstråd och en ny dubbelt så stor tematiserad restaurang så
kommer det ge ett helt nytt möte med publiken och en mer utvecklad besöksupplevelse.
Liksom att det skapar förutsättningar för att bli en arena för akademi och näringsliv i möte
med framtiden representerad av museets unga besökare. Detta kommer ytterligare stärkas
genom en satsning på en domteater och VR-arena som museet nu söker finansiering för
och hoppas kunna öppna 2019. Domteatern och VR-tekniken gör det möjligt att förklara
komplexa sammanhang och svårbegripliga fenomen, och förstärker Tekniska museets roll
som ett komplement till skolans klassrumsundervisning. Tekniken gör det möjligt att färdas
i tid och rum och till platser eller situationer som annars inte skulle vara möjliga – ut i
universums oändlighet eller in bland hjärnans blixtrande synapser.
Samtidigt som museet i Stockholm utvecklas som fysisk plats är ambitionen att ytterligare
utveckla den mobila uppsökande verksamheten i resten av landet i samarbete med
regionala aktörer genom Maker Tour.
14
Resultatredovisning
Resonemang kring kvalitetsbedömning Tekniska museet ska enligt regeringens riktlinjer redovisa hur verksamhetens prestationer
har utvecklats med avseende på kvalitet, volym, intäkter och kostnader. De kvalitativa
aspekterna av verksamhetens resultat ska även definieras och följas upp utifrån årets
arbete. Till stöd för arbetet har Kulturdepartementet 2015 tillhandahållit en PM ”Stöd för
redovisning av kvalitativa aspekter av resultatet” (Ku2015/01348/LS).
Vi har i tidigare resultatredovisningar resonerat kring hur vi ser på kvalitetsbegreppet och
lyft fram lämpliga metoder för att göra kvalitetsbedömningar i Tekniska museets
verksamhet. Vår utgångspunkt är självklart vårt uppdrag enligt regeringens riktlinjer och det
uppdrag som Tekniska museet har enligt stiftelsens stadgar. Inspirerade av den danske
forskaren Henrik Kaare Nielsen, har vi valt att betrakta kvalitetsbegreppet utifrån ett antal
olika kategorier; Excellens, Uppmärksamhet och Ekonomi samt Reflektion och påverkan.
Excellens. Hur definieras kvalitetskriterier för olika delar av vår verksamhet? Vilka är våra
kriterier för en god kvalitet när det rör sig om exempelvis en utställning, pedagogisk
verksamhet eller tillgänglighet till samling? Hur väl återspeglas upprättade kriterier och
program i den genomförda verksamheten? Till kategorin Uppmärksamhet hör uppföljning
av nyckeltal som; besöksstatistik, geografisk och åldersmässig spridning, uppmärksamhet i
media. Under begreppet Ekonomi utvecklas kvalitetsbedömningar utifrån finansiella
värden; till exempel värdet av medial publicitet omsatt i kronor. Under rubriken Reflektion
och påverkan diskuteras vilken långsiktig effekt vår verksamhet bidrar till. Om målet är att
öka intresset för teknik hos barn och unga, hur vet vi om vi har lyckats? Denna kategori av
kvalitetskriterier är svårare och mer komplex att utvärdera, då den ofta behöver studeras
över tid och i fördjupade studier.
Vi vill återigen upprepa att utvärdera kulturverksamhet och dess effekter är komplext.
Myndigheten för kulturanalys pekar i sin rapport på faran om en institution tenderar att
främst utvärdera sådant som är enkelt att utvärdera. Det är därmed viktigt att betona att
kvalitet måste beskrivas utifrån en sammanvägd bedömning där flera aspekter av kvalitet
ingår.
I årets resultatredovisning redovisas hur kvalitetskriterier definierats för olika delar av
verksamheten samt sammanfattas kapitelvis och sammantaget hur väl verksamheten
svarat mot uppsatta kriterier och mål. Se även avsnitt 8 Sammanfattande bedömning över
kvalitet av museets resultat.
15
1 Tekniska museets besökare Prestation: Tekniska museet ska driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet och därigenom verka för att öka intresset samt förståelsen för teknik och industriell utveckling. Museet ska också förklara teknikens och den industriella verksamhetens roll i samhällsutvecklingen.
Definierade kvalitetskriterier för Tekniska museets besökare
Tekniska museet genomför löpande besökarundersökningar där bland annat
kundnöjdheten mäts. Undersökningarna har genomförts sedan 2005 och redovisas två
gånger per år. Museet mäter också medial uppmärksamhet både i antal medieinslag och
PR-värde. Press och sociala medier är strategiskt viktiga kommunikationskanaler för
Tekniska museet. Museet arbetar ständigt för att öka antalet följare i de sociala medierna
och mäter grad av interaktion löpande, samt prenumererar på en bevakningstjänst för att
ha vetskap om i vilka sammanhang museet nämns. Besök på Tekniska museets webbplatser
mäts i antal användare.
Mått på kvalitet avseende Tekniska museets besökare har utgångspunkt i:
mycket nöjda besökare
uppmärksamhet i antal medieinslag
PR-värde och analys av mediegenomslag
antal användare på våra webbplatser
statistik och analys av museets närvaro i sociala medier
1.1 Besökarstatistik
Tekniska museet har under året haft 300 178 anläggningsbesökare. I den statistiken ingår 7 125 besökare som enbart har besökt restaurang/butik. Enligt 2016 års nya direktiv från Myndigheten för kulturanalys redovisar Tekniska museet i år både verksamhetsbesök och anläggningsbesök. Tidigare år har Tekniska museet inte redovisat besökare till butik eller restaurang. Museets biograf Cino4 stängde i juni månad, besökare till biografen redovisas därför inte som tidigare i den totala besökarstatistiken, med undantag från skolvisningar, se avsnitt 1.1.3 Skolbesök. Antalet besök av skolelever minskar med 7 020 under 2016, däremot ökade antalet pedagogledda visningar med 5 procent. Antalet användare på webbsidan har ökat med 4 procent under 2016. Museets vision att vara Alla små geniers favoritställe sätter fokus på den unga målgruppen och andelen barn och unga besökare är en viktig parameter i museets besökarstatistik. 2016 uppgick andelen besökare under 19 år till 53 procent. Under året har museets årskortsförsäljning ökat markant med 40 procent till 6 510 årskort. Antalet medlemmar vid årets slut var 24 502 personer. Museets besökarundersökning visar att 83 procent av respondenterna tror att de kommer att besöka museet igen under en 12 månaders period.
16
Antal besökare till Tekniska museets verksamhet per månad 2016 jämfört med 2015
Vikande besökssiffror från och med mars månad. Besökare som enbart kommer till butik/restaurang
redovisas inte här.
Besöksutvecklingen på Tekniska museet 2009 – 2016 i antal besökare per år:
Besökare 2016: 300 178, varav 293 053 verksamhetsbesökare och 7 125 besökare till butik/restaurang.
Not. I tidigare årsredovisningar ingick biografen Cino4:as besökare i den totala besöksstatistiken med följande antal:
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
69 145 64 189 70 624 52 129 45 499 42 693 33 744
-
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC
Utfall 2015 Utfall 2016
17
1.1.1 Tekniska museets besökare i siffror
2014 2015 2016 Totalt antal besökare 312 065 306 745 300 178 Andel under 19 år (%) 52 53 53
2014 2015 2016 Antal sålda årskort 1 768 4 659 6 510 Under året har museet sålt 6 510 årskort. Antalet medlemmar vid årets slut var 24 502 personer.
Tekniska museet genomför löpande en besökarundersökning, i samarbete med ett externt
analysföretag, för att mäta de demografiska faktorerna och kundnöjdhet. Under perioden 1
januari 2016 till 31 december 2016 svarade totalt 621 respondenter på undersökningen.
2014 2015 2016 Kön (%) * Man 48 40 40 Kvinna 52 60 60
Medelålder (år) * 42 44 44
I sällskap med barn under 15 år (%) *
79
84
87
Boendeort (%) * Stockholms innerstad 15 19 22 Förort till Stockholm 55 52 53 Övriga Sverige 25 25 23 Utomlands 5 4 3
Kundnöjdhet (%) – helhetsupplevelsen av besöket Mycket nöjda
39
40
38** Missnöjda 2 2 3
*Ungdomar under 19 år ingår inte i svarsresultatet på grund av undersökningsmetod.
**Minskningen ligger inom felmarginalen.
Museets besökare kommer enligt undersökningen främst från Stockholm med förorter och
i år har innerstadsbesökarna ökat ytterligare. Andelen besökare bosatta utomlands ligger
enligt museets egen besökarundersökning på 3 procent under 2016. Museet har låg
svarsfrekvens bland utländska besökare på grund av metodval, vilket påverkar siffrans
tillförlitlighet. Museet avser att byta undersökningsmetod under 2017-2018.
18
1.1.2 Besökare till vandringsutställningar och externa program
Under året har Tekniska museet medarrangerat vandringsutställningar och mött besökare
på externa event. Se tabellerna nedan.
Utställning på andra platser
Samarbetspartner Visningsorter Visnings- period
Antal besökare
Winter Games
Experimentarium i Danmark, Heureka i Finland och Vilvite i Norge
Heureka 6/2 2015 – 3/1 2016
204 000
Toy tech Utställning och Maker space
North West Invention Center, Seattle, USA
Skellefteå Museum, Kronoberg
24/1 2016 – 24/4 2016, 22/9 2016 – 31/12 2016
5 405 + 50 skolklasser, 2 250
Större event på andra platser
Samarbetspartner Plats Datum Antal besökare
CETIS Riks-konferens för tekniken i skolan Linköping
Linköpings universitet Skolverket
Norrköping 12 – 13/10 cirka 3 000
Skolforum – Nordens största mässa för skolan
Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska läromedel med flera
Stockholms-mässan, Älvsjö
31/10-1/11 cirka 7 100
Skola+ Museum= Sant
Övriga museer i Stockholmsområdet
Moderna museet
1/2 cirka 500
Kultur-festivalen
Norrbro, Stockolm
16 – 20/8 cirka 1 700
19
Pedagog och elever i Packalabbet. Foto: Anna Gerdén
1.1.3 Skolbesök
2014 2015 2016
Totalt antal lärare i museet 9 689 9 623 7 824
Totalt antal elever i museet 65 636 63 685 50 963 Varav elever i Cino4 10 948 10 704 5 002
Antal elever i visningar 26 169 27 842 25 079 Totalt antal visningar (exkl. Cino4)
1 280 1 379 1 445
Snitt antal elever per visning (exkl. Cino4)
20 20 17
2016 lanserades Tekniska museets rullande science center Maker Tour. Maker Tour-bussen
besökte 22 klasser i årskurserna 2-8 och träffade 900 elever under turnén i Kronoberg i maj.
Under hösten besökte bussen Älmhult och IKEA museet där ca 15 klasser med 300 elever
fick ta del av bussens pedagogiska verksamhet. Utöver detta fick även en klass med ca 30
elever på Stockholm International Academy besök av bussen. Läs vidare om Maker Tour
under avsnitt 6.5 Regional samverkan.
Under året besökte 50 963 elever Tekniska museet. 25 079 av dem deltog i en pedagogledd
verksamhet. Gruppstorleken för de grupper som deltar i pedagogledda aktiviteter har
minskat från 20 elever 2015 till 17 elever 2016 till följd av det större antal workshops som
genomförts i halvklass. Museet har skapat prisreducerade paketerbjudanden där klasser
20
kan komma på en pedagogledd workshop i halvklass medan den andra halvan av klassen
genomför ett pedagogiskt uppdrag i MegaMind. Utbudet av reguljära visningar har
begränsats då vissa av utställningarna inte varit tillgängliga under delar av året. Cino4
stängdes efter sommaren vilket också innebär en minskning av elever i visning.
1.2 Konferens och event
Under året har museet haft 6 856 konferensgäster genom att stå värd för ett antal större
konferenser och event som arrangerats av olika företag och organisationer. Bland dem kan
nämnas Naturvårdsverket, Regeringskansliet (Energikommissionen), Husqvarna Group,
Sveriges Radio och SVT. Innovationstemat väcker fortsatt intresse och MegaMind samt
även utställningen 100 innovationer är återkommande bidragande orsaker till valet av
Tekniska museet som mötesplats.
1.3 Medieinslag
Tekniska museet har haft ett starkt genomslag i media under året. Antalet medieinslag i
tidningar, TV, radio och på webben har varit långt fler än tidigare år. PR-värdet uppgår till
drygt 68 miljoner kronor. Det är en ökning med 83 procent jämfört med 2015. Under året
har museet utöver sitt vanliga pressarbete, lagt extra fokus på att bearbeta press kring
museets tillgänglighetsarbete inom ramen för ett prioriterat kommunikationsprojekt. Även
detta arbete har varit framgångsrikt och flera medier med tillgänglighetsfokus har
rapporterat om MegaMind. Se mer om kommunikation kring tillgänglighet i avsnitt 5.
Totalt antal artiklar (webb, print, etermedia):
Mediestatistik 2014 2015 2016 Totalt antal artiklar (webb/print/etermedia)
403 429 785
1.4 Webbnärvaro
I december lanserades en ny version av museets webbplats tekniskamuseet.se. Den nya
sajten är byggd utifrån en strategi för digitala kanaler som togs fram 2015 och som bland
annat innebär att webbplatsen ska leda till och underlätta för besök. Fokus ligger på utbud
och driver till webbköp samt skolbokningar. Sajten är responsiv (anpassar sig till olika
enheter) och har byggts med tillgänglighetsfokus. Drygt 53 procent av besökarna 2016
kommer från mobila enheter.
Webbstatistik 2014 2015 2016 Källa Användare – tekniskamuseet.se
607 230 669 102 694 762 Google Analytics
1.5 Sociala medier
Tekniska museets sociala närvaro har fokuserats på Facebook, Instagram och Twitter, och
har ökat mycket under året som gått. Ökningen består i antal följare men framför allt i
21
räckvidd och engagemang. Museet har fokuserat mer på film och annat högkvalitativt
innehåll som skapar intresse för museets verksamhet så som Megahelger och andra större
aktiviteter. Museet har också arbetat strategiskt med annonsering och sponsrade inlägg i
kanalerna vilket bidragit till ökad räckvidd och engagemangsgrad. Andra populära inlägg har
varit bilder från museets samlingar som ofta delas och får många kommentarer.
* inklusive kontot @sthlmmakerfaire och museidirektörens Twitterkonto **Siffran från 2015 sjunker jämfört med tidigare år, detta beror på att vi från och med denna redovisning renodlar statistiken och inkluderar statistik enbart för museets officiella konto.
1.6 Prestationens kvalitet
Museet har under året haft 300 178 anläggningsbesökare. I den statistiken ingår 7 125 besökare som enbart har besökt restaurang/butik, enligt nya direktiv för redovisning från Myndigheten för kulturanalys. Tekniska museet har tidigare inte räknat anläggningsbesökare som besökt enbart restaurang/butik, därför är statistiken inte helt jämförbar med tidigare år.
När 4D-biografen Cino4 stängdes för gott i juni 2016 hade 13 466 besökare sett någon av
museets filmer under första halvåret. Under 10 års tid besökte sammanlagt 590 568
besökare den populära biografen. Cino4-besökare per år redovisas i separat not under
avsnitt 1.1.
Inledningen på året var stark med ett bra första kvartal. Årets rekordmånad blev mars med
sina 33 816 besökare då både sportlov och påsklov låg i samma månad. Efter den
toppnoteringen är trenden vikande med årets bottennotering i september som blev den
sämsta månaden besöksmässigt. Trots det fina sommarvädret i juli och augusti höll
besökssiffrorna goda nivåer under sommarmånaderna vilket ytterligare underbygger att
andelen utländska besökare är något missvisande i museets besökarundersökning (se
avsnitt 1.1.1.). Museet avser att byta undersökningsmetod under 2017-2018.
Under året har museets övergripande kommunikation fortsatt fokusera på storsatsningen
MegaMind. Under både sommaren och loven har museets reklamkampanj gått utomhus i
Facebook 2014 2015 2016 Källa Facebookföljare 6 425 8 240 10 795 Facebook Besök från Facebook till tekniskamuseet.se
10 238 12 125 13 018 Google Analytics
Twitter 2014 2015 2016 Källa Twitterföljare 5 291* 4 675** 5 258 Twitter Besök från Twitter till tekniskamuseet.se
1 520 1 138 716 Google Analytics
2014
2015
2016
Källa Instagramföljare 848 2 554 4 575 Iconosquare
22
främst Stockholm, men även delar av Mälardalen, för att locka till besök och stärka
Tekniska museets varumärke. Artiklar om MegaMind bidrog till det höga PR-värdet för året.
Den 12 oktober öppnade I’m Alive – mobil teknik på liv och död, en viktig utställning med
stort genomslag i media. Totalt publicerades 64 artiklar om utställningen under hösten
vilket gav ett uppskattat PR-värde om 4,6 mkr enligt externt analysföretag.
Ett par veckor senare, den 26 oktober, öppnade Digital Now – ett helt nytt koncept med
interaktiva konstupplevelser som riktar sig till en mer vuxen kulturintresserad målgrupp.
Digital Now är en långsiktig strategisk satsning som innebär en breddad målgrupp och en
höjning av kvaliteten i besöksupplevelsen, då det är inom konsten som mycket av den nya
digitala teknikens möjligheter utforskas och synliggörs.
Invigning av Digital Now, liveframträdande av MAOTIK tillsammans med Diego Espinosa. Foto: Emma Fredriksson
Kundnöjdheten är en viktig parameter för att mäta kvalitet – inte minst den som rör
helhetsupplevelsen. Museet fokuserar på att mäta ”Mycket nöjda besökare” och följer den
siffran noggrant i besökarundersökningarna. I år var andelen mycket nöjda besökare 38
procent vilket var lägre än vår målsättning om 45 procent. En närmare analys visar att
museet tappar något i gruppen ”Mycket nöjda besökare” till förmån för ”Nöjda”. Slås
respondenterna som svarat antingen ”Mycket nöjda” eller ”Nöjda” ihop, blir det totalt 85
procent vilket är samma värde som för föregående år. Museet avser att arbeta ännu mer
med frågan under 2017 och har tillsatt långsiktiga projekt som fokuserar på kundresan
respektive kvalitet i upplevelsen.
Andelen svenska besökare som anger att de kommer att rekommendera andra att besöka
museet ligger kvar på samma höga nivå som förra året, 97 procent. Även i år har hela
museet fokuserat på kvalitetshöjande åtgärder och förbättringsarbete som går i linje med
att stärka varumärket och visionen om att bli Alla små geniers favoritställe. Bland annat har
23
förberedelserna för en Matematikträdgård utomhus påbörjats, liksom arbetet med
museets nya restaurang som ska bli en helt ny matupplevelse för både stora och små.
En långsiktig strategi för museet är att stimulera till återbesök vilket bland annat görs
genom att erbjuda förmånliga årskort. Årskortsförsäljningen har ökat markant med 40
procent under 2016. Museets prismodell gynnar försäljningen av årskort då det lönar sig
redan vid andra besöket. Den typ av kundlojalitet årskort ger uttryck för är också ett mått
över tid på kundnöjdhet. Genom den kanalen får museet även möjlighet till en närmare och
mer kvalitativ relation med sina besökare – det bygger lojalitet och ambassadörskap. För att
öka årskortsförsäljningen inför jul har museet för första gången haft en separat
reklamkampanj för årskortet.
Antalet elever från skolor som besöker museet på egen hand minskar sedan det blev fri
entré på statliga museer, ett tapp som förutsågs då museet inte omfattas av fri entré, och
skolan väljer andra besöksmål som är gratis för sina icke-pedagogledda aktiviteter.
Samtidigt har de pedagogledda bokningarna till museet ökat med fem procent under 2016
vilket stärker museets roll som ett viktigt komplement till skolan.
Arbetet med press, sociala och digitala medier är strategiskt viktigt då resurserna som kan
läggas på traditionell marknadsföring är begränsade. Sedan några år tillbaka mäter Tekniska
museet PR-värde via ett externt medieanalysföretag. Årets höga PR-värde och antal artiklar
beror främst på att flera av museets pressmeddelanden fångats upp av nyhetsbyrån TT som
skapar innehåll åt tidningar över hela landet. Några exempel är utnämnandet av Årets
museum, nomineringarna till Årets utställning samt European Museum of the Year Award.
Museet har också fått ett stort kvalitativt genomslag med bildsatta artiklar och inslag i TV
och radio med bland annat museets science center MegaMind och utställningen I’m Alive –
mobil teknik på liv och död. Som ett led i PR-strategin för MegaMind har museet även nått
ut bredare med sin satsning kring tillgänglighet. Det arbetet har bedrivits i ett separat
kommunikationsprojekt, se avsnitt 5 Tillgänglighet.
Med hänsyn till det tapp fri entré-reformen har förorsakat, vilket museet också förutsett
och sökt kompensation för i de två senaste budgetunderlagen, är den samlade
bedömningen att museet uppfyllt de uppsatta målen väl genom att lyckas bibehålla
besökarflödena och dessutom öka de pedagogledda visningarna mot skolan. Samtliga
besökare i digitala kanaler ökar och arbetet med att utveckla kanalerna fortlöper. Dessutom
har museet ökat stort både i genomslag i media samt försäljning av årskort.
2 Tillgänglighet till samlingarna Prestation: Tekniska museet ska öka tillgängligheten till samlingarna.
2.1 Beskrivning av prestationen
Tekniska museets samlingar tillgängliggörs genom museets egna utställningar och genom
utlån till andra museer, för forskare, i digitala kanaler, programverksamhet, pedagogisk
verksamhet, publikationer och föredrag. Digitalisering och ökad digital tillgänglighet är den
högst prioriterade insatsen för att nå ut med våra samlingar. Genom uppsökande
24
verksamhet som vandringsutställningar, webbsända aktiviteter och utlånade föremål ökar
museets närvaro nationellt och internationellt.
Målet är att så många som möjligt ska ta del av och använda museets samlingar, såväl
digitalt som fysiskt. Under 2016 hade Tekniska museet 300 178 besökare till utställningar,
program, event, butik och restaurang. Därutöver har flera hundratusen besökare tagit del
av museets verksamhet på andra platser utanför museet. Antalet användare via digitala
kanaler och sociala medier har ökat markant, framförallt via den nya webbportalen
DigitaltMuseum som hade 111 520 sidvisningar under 2016.
Definierade kvalitetskriterier för tillgänglighet till samlingarna
För samlingarna varierar kvalitetskriterierna beroende på vilken typ av samling som avses;
föremål, bilder, böcker, arkivalier.
Grundläggande kvalitetskriterier och långsiktiga mål:
samlingarna ska visas i museet men även på andra platser runt om i landet
samlingarna ska vara digitalt beskrivna och ordnade i databas
så stor del av samlingarna som möjligt ska vara digitalt publicerade med någon
form av digital avbildning samt korrekt och fyllig metadata
samlingarna ska vara tillgängliga via så många digitala kanaler och olika gränssnitt
som möjligt
databaserna ska vara tillgängliga på internet
upphovsrättsliga regler ska vara deklarerade och beaktade
Även ett antal utställningskriterier har tagits fram. Museets utställningar ska:
följa det femåriga programmet för dokumentation, insamling och utställningar
bidra till att bredda teknikbegreppet
vända sig till barn och unga i enlighet med att museet ska vara Alla små geniers
favoritställe
attrahera både flickor och pojkar
erbjuda en hög grad av tillgänglighet och fakta på flera nivåer
inbjuda till interaktivitet och medskapande
2.2 Samlingarna
Samlingarna består av cirka 54 000 föremål, 1 100 hyllmeter arkivhandlingar, 200 000
ritningar, 400 filmer, 800 ljudband, 700 videokassetter i olika format, 800 000 fotografier
(varav cirka 500 000 utgörs av en deposition från Riksarkivet) och 40 000 böcker.
Digital tillgänglighet
Tekniska museet har en digitaliseringsplan för perioden 2016-2018, som beskriver museets
övergripande prioriteringar, strategier och policys. Där framgår Tekniska museets
målsättning är att arbeta kvalitativt och effektivt med digitalisering genom medvetna
prioriteringar, istället för att digitalisera och publicera samlingen i sin helhet. Museets
samlingar ska dock finnas förtecknade med korrekt och relevant metadata, helst även i
digitala register för mesta möjliga sökbarhet.
25
Under 2016 har all digitalisering av museets samlingar skett i enlighet med museets
digitaliseringsplan och utifrån de prioriteringar som formulerats; efterfrågan (ofta
efterfrågat av allmänheten/skolan), nyförvärv (för snabb tillgänglighet), rariteter (unicitet),
bevarande (ömtåligt) och aktualitet (belyser samtidsfråga).
Förutom löpande digital registrering av nyförvärv sker komplettering av metadata och
digitala resurser (avbildning) för prioriterat äldre material. Särskilda digitaliseringsinsatser
har även gjorts, på utvalda delar av samlingarna, inom forskningsprojektet Digitala modeller
där målet är att utforska den digitala teknikens specificitet och potential som brygga mellan
forskning, minnesinstitution och besökare. Se även avsnitt 4.5 Digitala modeller.
Som ett led i att museet i början av året bytte samlingsförvaltningssystem till Primus
öppnades DigitaltMuseum i slutet av mars, Primus webbgränssnitt för sökning i
samlingarna. Redan från starten började det komma in kommentarer och rättelser till
bilderna, vilka blir granskade och införda i vår databasen löpande. Museets föremål är
sökbara tillsammans med samlingar från 236 andra museer. Liksom tidigare laddas museets
samlingsdata upp till K-Samsök och vidare till Europeana.
De historiska bilder som Tekniska museet tillgängliggör via DigitaltMuseum har fria licenser.
De kan laddas ner direkt av användare i det format som de är lagrade. Museet och fotograf
ska anges vid användning. Tillgängliggörandet har lett till efterfrågan på bilder i annan
upplösning och museet får regelbundet bildbeställningar. Museets bilder har fått ny
spridning och har förekommit i press, television och på flygplan.
Bild på Polhem från Tekniska museets arkiv pryder flygplansvinge. Foto: Solvangs Dekorbyrå AS, Norge.
26
Under året har Tekniska museet också börjat använda KulturNav som källa för auktoriteter i
databasen. Det innebär att museets samlingar knyts samman med andra samlingar t ex
genom register över fotografer som kan finnas representerade på många håll. Museet har
också lagt in definitioner (auktoriteter) om svenska uppfinnare och om gruvor och bruk i
KulturNav. Den här typen av gemensam data gör det lättare att söka i flera samlingar via t
ex DigitaltMuseum.
I samverkan med övriga centralmuseer fortsatte Tekniska museet att samarbeta med
Wikimedia Sverige för att sprida kunskap om museernas samlingar till en bred publik.
Wikipedia är idag det mest använda sättet att snabbt få information och utgör därför en
viktig plattform för tillgängliggörande och spridande av kunskap och samlingar, inte minst
bland yngre. Samarbetet har under året skett inom ramen för den pedagogiska
verksamheten.
Förutom att löpande tillgängliggöra nya föremål i samlingen har museet under året fortsatt
satsningen på digitalisering och tillgängliggörande av fotografier. I samarbete med
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna skannades drygt 1 500 analoga bilder. Urvalet
digitaliserade bilder består av ett tvärsnitt fotografier från olika arkivbildare för att visa
exempel ur samlingen. Fotografierna är tillgängliga via DigitaltMuseum, Europeana och i
urval även på Flickr och Wikipedia. För att underlätta användning registreras bilderna med
information om fotograf, motiv, upphovsrättsvillkor direkt i bildfilen så att informationen
följer med bilden, och inte riskerar försvinna när den läggs ut på webben. Vid årets slut har
urval från nästan 75 procent av de arkiv som innehåller bilder, skannats och publicerats
digitalt. Liksom föregående år har museets samlingsbilder publicerats på Flickr. Två album
har publicerats under året i samband med museets Megahelger. MegaMusik och
MegaMaker. Totalt har 84 nya bilder publicerats på Flickr, vilket innebär att det vid årets
slut finns mer än 7 000 fotografier från museets samlingar tillgängliggjorda.
Arkiv förtecknas på arkiv, serie och volymnivå i arkivdatabasen Klara. Arkivförteckningarna
tillgängliggörs på webben via Klara. Digitaliserat arkivmaterial finns tillgängligt på
DigitaltMuseum. Under 2016 har DigitaltMuseum integrerats med arkivdatabasen Klara
vilket innebär att det arkivmaterial som har digitaliserats nu kan ses direkt via webben via
arkivdatabasen Klara.
Tekniska museets bibliotekssamling är genom systemet Mikromarc tillgänglig via museets
webbsida och under 2016 gjordes drygt 92 266 sökningar i bibliotekssamlingen av 3 264
unika besökare. 26 697 biblioteksposter finns tillgängliga på webben.
Bildförmedling och arkivpedagogik
Bilder kan laddas ned högupplösta via DigitaltMuseum men bilder beställs även via museets bildförmedling. Under 2016 har totalt 7 801 bilder laddats ned, och 57 bilder har förmedlats via bildbeställningar. Exempel på bildförmedlingar till utlandet:
Till Schweiz – En person hittar sitt hus som han som bor i nu på Flickr. Bilden visar hur huset såg ut 1865, detta leder till en bildbeställning.
Till Spanien – Styrelsen för Alhambra Generalife beställer bilder som Sigurd Curman tog under en resa i Granada 1910. De vill använda bilderna för forskning, utställning och publikation.
27
Till Norge – Norwegian Airlines har beställt bilder på Christoffer Polhem och John Ericsson för deras kampanj "våra hjältar". Bilderna kommer att exponeras på deras flygplan.
Till USA – National Park Visitor in Hot Springs, Arkansas har beställt bild på Gustav Zander för en utställning.
Tekniska museets arkivarie har under början av året läst en kurs i arkivpedagogik på Södertörns högskola och gått med i nätverket Arkivpedagogiskt forum. Det har genererat nya aktiviteter i arkivet som t ex öppet hus på Internationella kvinnodagen. Då visades ett unikt arkivmaterial, tillsammans med föremål, om Stockholms utlandstelefonister. Materialet gav en gripande bild över livet under andra världskriget och efterkrigsåren ur de kvinnliga utlandstelefonisternas perspektiv runtom i världen. Under Arkivens dag var arkivet öppet med temat ”Teknik i hemmet” och även då visades föremål, arkivhandlingar och litteratur vilka speglade teknikutvecklingen i hemmet. Under museets Megahelger har arkivet varit öppet och flertalet visningar har skett där. I arkivets läsesal har en barnhörna skapats med litteratur och pyssel för museets små genier. Flera mindre utställningar har visats i rummet t ex om Tekniska museets första tillfälliga minnesutställning om Gustav de Laval från 1924. Två permanenta föremålsmontrar har installerats och dessa får ett nytt innehåll varje halvår. Arkivarien har tagit emot pensionärsgrupper från SPF vid sju tillfällen. Visningen omfattar ett studiebesök till LM Ericssons styrelserum och därefter visning av Tekniska museets arkiv. Under höstlovet visades arkivfilmer i hörsalen under lovets alla dagar. Trots att öppettiderna i läsesalen begränsades i början av året, från att vara öppet dagligen till att hålla öppet för förbokade besök varje onsdag kl 12.30-16.30, har antalet besökare till arkivet/biblioteket ökat markant från 189 besökare 2015 till 638 besökare 2016.
Utställda och utlånade föremål
Tekniska museets samlingar tillgängliggörs såväl inom den egna verksamhetens
utställningar och programverksamhet som genom utlån till andra kulturarvsinstitutioner.
Under året har totalt 1 231 föremål visats i museets utställningar och programverksamhet
som Megahelger.
Tekniska museet välkomnar utlån till andra museer och kulturarvsinstitutioner och
eftersträvar en enkel och tydligt hantering av låneärenden. Exempel på platser dit museet
lånat ut objekt är Abbamuseet, Malmö konstmuseum och Robotmuseet i Arboga samt
utanför Sverige bl a i Japan (University of Electro-Communications Museum i Chofu, Tokyo).
Bland utlånade föremål finns allt från flygplan, datorer och musikutrustning till en komplett
utrustad Volvo Duett/Teliabil som visades vid Mall of Scandinavia under hösten i samband
med ett Teliaevent där mer än 10 000 personer såg den under en dag.
2.3 Utställningarna
Tekniska museet har ett brett och varierat utbud av utställningar som utifrån olika
perspektiv och ingångar behandlar teknik, naturvetenskap och teknikhistoria.
Målsättningen är att skapa en rolig, intresseväckande och lärande upplevelse för museets
prioriterade målgrupper barnfamiljer och skola. Tillsammans med verkstäder,
demonstrationer och visningar, arkiv och bibliotek ingår utställningarna i en lärande miljö
där museets besökare trivs och kan tillbringa åtskilliga timmar.
28
Under året har planering och projektering för flera stora utställningar pågått som ett led att
utveckla museet till Alla små geniers favoritställe. En helt ny interaktiv och aktuell
Gruvutställning (öppnar februari 2017), Matematikträdgården, en tematisk lekpark kring
matematik, natur och konst öppnar på museets framsida i september 2017 och
Dataspelshubben en stor satsning kring dataspel, barn och lärande i september 2017.
Under 2016 har museet visat 18 utställningar av vilka sju har varit tillfälliga. Museet
erbjuder även utställningar på andra platser. Under året har Toy tech – utställning och
verkstad visats på två platser i Sverige.
2.3.1 Utställningar under året
Utställningen I'm Alive – mobil teknik på liv och död invigs av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Foto: Anna Gerdén
Utställningar på museet Beskrivning
Visad del av året
Ateljé dataspel Spelarnas konstnärliga tolkningar av dataspelskulturen. februari - augusti
Christopher Polhem – tillbaka till framtiden
Polhem som ung med ledorden rörelse, tvärvetenskap, lekfullhet, konst och framtidstro.
hela året
Svett & korsett En utställning om Gustaf Zanders gymnastikapparater med föremål, bilder och arkivmaterial ur Tekniska museets samlingar.
maj - september
29
Toy tech - utställning och maker space
Toy Tech är en vandringsutställning med världens leksaker och en verkstad makerspace, där besökarna får undersöka och bygga leksaker som de sedan får ta med sig hem.
juli - augusti
I´m Alive - mobil teknik på liv och död
Om vad smartphones och mobilt internet betytt för människor på flykt
oktober - december
Digital Now Interaktiva konstupplevelser. Installationerna visas på olika platser i museet och byts ut och förnyas med svenska och internationella gästkonstnärer.
oktober - december
Christer Fuglesang – 10 år i rymden
10 utställda föremål som varit i rymden eller har anknytning till rymden.
december -
Det stora experimentet
Upplev miljöerna och testa experiment från Viaplays julkalender Det stora experimentet
december -
MegaMind En interaktiv science centerutställning där idéerna och hjärnans kreativa förmågor står i fokus.
hela året
En skruvad värld Om teknik i miniatyr, om förvandling och kreativt skapande.
t o m september
Gruvan Om gruvhantering från äldsta tid fram till 1990-talet. t o m november
LM Ericssons minnesrum
Lars Magnus Ericssons magnifika styrelserum från 1903.
hela året
Leklabbet En plats för de allra yngsta barnen att leka och lära om mekanik, ljud, ljus och tid.
hela året
Modelljärnvägen Uno Miltons unika modelljärnväg med 50 meter räls och ett naturtroget landskap.
hela året
100 innovationer De viktigaste innovationerna enligt svenska folket. hela året SKØTM – amatörradiostation
Amatörradio och demonstration av hur man genomför radiotrafik med olika trafiksätt.
hela året
Slussen i Stockholm
Historien kring Slussen, om Stockholms stads planer på en ny trafiklösning, som de nu börjat bygga.
hela året
Spelet om energin Utställning i form av ett spel med klimatet som insats. hela året Teknoleket Här kan de allra yngsta barnen leka och lära om
mekanik, ljud, ljus och tid. hela året
2.3.2 Utställningar på andra platser
Winter Games
I samarbete med tre nordiska parter har museet producerat en interaktiv utställning kring
teknik och vetenskap i vintersporter, för att stimulera förståelsen av och intresset för
naturvetenskapliga principer. Utställningen, som uppgår till 600 kvadratmeter med 22
interaktiva stationer, har under året visats på Heureka, Vanda Finland. Winter Games
kommer till Tekniska museet i februari 2017.
Hjärnkraft på Citykonferensen
I samarbete med Sveriges Ingenjörer lyfter Tekniska museet fram kreativitet och
innovationer i en utställning kallad Hjärnkraft. Utställningen är en hyllning till den kreativa
30
hjärnan och flera namnkunniga svenska innovationer, som mobilen, pacemakern, kylskåpet
och propellern har fått ge namn åt mötesrummen i Ingenjörshuset/Citykonferensen. I
restaurangen lyfts fotografier av kluriga föremål ur Tekniska museets samlingar fram.
Toy tech
- Utställning och Mini maker space
Toy Tech är en vandringsutställning med världens leksaker och en verkstad (makerspace),
där besökarna får undersöka och bygga leksaker som de sedan får ta med sig hem.
Utställningen har under året visats på Skellefteå museum och i Växjö.
Se även avsnitt 1.1.1 besök till vandringsutställningar.
Volymer inom prestationen
Samlingarna på webben 2014 2015 2016 Totalt antal bilder publicerade på DigitaltMuseum
- - 90 004
Varav antal poster (föremål) publicerade med bild på webben
42 350 45 543 45 662
Varav antal bildposter (arkiv) publicerade med bild på webben
97 955 102 338 26 456*
Varav antal bildposter (institutionens egenproducerade) publicerade med bild på webben
- - 577
Antal förmedlade/nedladdade bilder
158 137 7 858
Antal sidvisningar Tekniska museets samlingar på webben/DigitaltMuseum
- - 111 520
*Antalet bildposter i redovisningen är mindre än tidigare. En orsak är att föremålsbilder som identifierar föremål har
förts till föremålen och ingår inte i underlaget för totalt antal bilder på samma sätt. En annan orsak är att i tidigare års
statistik ingår alla bilder som tagits av ett föremål. Nu har vi infört ett nytt synsätt, ett föremål som är fotograferat i olika
vinklar och har en mängd bilder räknas nu som en bildpost. Se vidare under avsnitt 3.6.
Besök till samlingarna 2014 2015 2016 Antal besökare i samlingarna
179 189 638 (arkiv) 77 (föremål)
Antalet framplockade arkivkapslar respektive föremål
703 626 482 (arkivkapslar)
80 (böcker och tidskrifter) 288 (föremål)
31
Antal besvarade förfrågningar om samlingarna
282 295 269
Utlånade objekt 2014 2015 2016 Antal utlån/depositioner, ärenden
- - 161
Antal utlånade/deponerade objekt
786 513 551
2.4 Prestationens kvalitet
Under 2016 visades 1 231 föremål vilket motsvarar 2,3 procent av museets egna samlingar.
Det är en ökning jämfört med 2015 då 841 objekt ställdes ut, vilket då motsvarade 1, 5
procent av föremålssamlingen. Ökningen är en följd av Tekniska museets strategi att förtäta
med föremål och arkivhandlingar i museets publika lokaler. Arbetet med att visa fler objekt
ur samlingarna fortsätter med en långsiktig ambition att 5 procent av samlingarna ska visas
i museets publika ytor.
Museet lånar ut föremål till andra museer och kulturarvsinstitutioner. Under året lånade
museet totalt ut 92 föremål till 13 nya låntagare. Tillsammans med de pågående utlånen
och långtidsdepositioner från tidigare år visas nu 551 föremål ur samlingarna på andra
platser i Sverige. Jämfört med 2015 har antalet utlånade föremål ökat. Alla lån ur Tekniska
museets samlingar administreras av museets låneregistrator, en funktion som utformats
under året för att underlätta och professionalisera hanteringen. De nya rutinerna för utlån
som har tagits fram under 2016 kommuniceras på museets webbsida. All information och
avtal kommer inom kort även att finnas på engelska då museets samlingar i många fall är
världsunika och det finns ett stort intresse för museets samlingar även utanför Sverige.
Tekniska museet konverterade i början av året hela samlingen till en ny föremåls- och
bilddatabas, från ett internt utvecklat system till databasen Primus – ett standardsystem
som används av mer än 230 museer i Norge och Sverige. Samarbetet kring gemensamma
auktoriteter leder till en ökad professionalisering och samsyn kring hur museernas
samlingar tillgängliggörs och används. Objekten på DigitaltMuseum skördas även till K-
samsök och vidare till Europeana med sina högupplösta bilder vilket gör dem användbara
långt utanför Sveriges gränser. Museet bilder kan laddas ned med så fria licenser som
möjligt, vilket har gjort att de sprids i en allt större omfattning än någonsin tidigare. Under
2016 laddades 7 858 bilder ned att jämföra med året innan då 137 bilder förmedlades.
Antalet tillgängliggjorda bilder är mindre i år än tidigare år, det hänger samman med en
administrativ uppdelning av bildsamlingen där de bilder som hör till föremål visas med
dessa. Se vidare under avsnitt 3.6.
Det aktiva arbetet med arkivpedagogiken har gjort att antalet besökare har ökat markant
under 2016 med mer än 230 procent i jämförelse med 2015, trots reducerade öppettider.
32
Små besökare i arkivet under MegaHelg Rymd. Foto: Anna Gerdén
Museet har under året fortsatt att planera verksamheten utifrån det museiövergripande
programmet för dokumentation, insamling och utställningar vilket innebär att förvärv,
digitaliseringssatsningar och digitalt tillgängliggörande av samlingarna i större utsträckning
går hand i hand med publik verksamhet. Detta effektiviserar verksamheten, innebär bättre
genomslag och resursanvändning då satsningarna sinsemellan stärker varandra, skapar
mervärde och spinoff-effekter. Ett exempel på hur museet arbetar är det insamlingsprojekt
Mobil på flykt som skedde i början av året och som under hösten genererade utställning I´m
Alive – mobil teknik på liv och död.
Tekniska museet arbetar sedan utifrån att förstärka museet som Alla små geniers
favoritställe. Nya utställningar, program och aktiviteter planeras utifrån att erbjuda
besökare spännande, lärande aktiviteter som stimulerar intresset för museets område.
Året har präglats av planering och projektering av utställningar som kommer att öppna
under 2017 men museet har även tagit fram egna utställningar med ett sinsemellan
skiftande innehåll. I’m Alive fick stort genomslag då den tog upp ett aktuellt ämne som var i
allas medvetande under hösten 2017. Digital Now är ett experiment med det digitala
mediets möjligheter att låta besökare agera i utställningarna och påverka innehållet.
Bedömningen är att vi väl möter de kvalitets, tillgänglighets- och interaktionskrav museet
ställer inom utställningsverksamheten.
33
Den samlade bedömningen är att museet gjort insatser för att öka tillgängligheten till
samlingarna och kulturarvet under året och att vi väl uppfyllt uppsatta mål.
3 Samlingarnas bevarande Prestation: Tekniska museet ska förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande.
3.1 Beskrivning av prestationen
Museet arbetar kontinuerligt med att förbättra förutsättningarna för samlingarnas
bevarande utifrån gällande förvaltningsplan. Planen ska vara genomgången och uppdaterad
senast oktober varje år. De brister som upptäckts kan då tas med i kommande års
planering. Enligt stiftelsens stadgar ska museet vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta
samlingarna och genom nyförvärv berika samlingarna och hålla dem tillgängliga för
allmänheten.
Förvaringen utgör grunden för samlingarnas bevarande. Magasin och arkivlokaler är också
basen för all hantering av objekt. Därför är det särskilt viktigt att dessa är korrekt
utformade för både förvaring och hantering.
Definierade kvalitetskriterier för samlingarnas bevarande
samlingarna ska vara registrerade och i så hög grad som möjligt digitalt registrerade
samlingarna ska vara förvarade i ändamålsenliga magasin (yta/klimat)
rutiner för hur samlingarna tas om hand ska beskrivas i en förvaltningsplan
utställda och utlånade föremål ska vara skyddsklassificerade
en plan för förebyggande föremålsvård ska finnas
När det gäller nyförvärv är kvalitetskriterier att dessa:
följer kriterierna i museets policy för insamling, dokumentation och gallring
följer prioriteringarna i programmet för dokumentation, insamling och utställningar
representerar mångfald, genusperspektiv och nationell och regional spridning
3.2 Föremålssamling
Tekniska museets övergripande mål är att bedriva en kvalitativ, hållbar och långsiktig
samlingsförvaltning. Arbetet med samlingarnas bevarande omfattar hela museets bestånd
d v s alla objekt som museets ansvarar för, även inlånade objekt, och innebär att alla objekt
ska hanteras enligt vedertagna standarder för god samlingsförvaltning.
Tekniska museet följer liksom flertalet andra svenska och internationella museer Spectrum,
den internationella standarden för samlingsförvaltning. Under 2016 har Tekniska museet
arbetat aktivt med att anpassa museets förvaltningsplan till Spectrum. Uppdatering och
implementering av rutiner har under året skett utifrån de 8 primära rutinerna, in-och utlån,
inkommande objekt, förvärv, kontroll av placering och förflyttning, katalogisering,
utlämning av objekt samt retrospektiv dokumentation. Fokus har framför allt legat på
hantering av lån och förvärv, vilka är komplexa och centrala delar i museets verksamhet ur
såväl ett bevarande – som tillgänglighetsperspektiv.
34
Arbetet med samlingarnas bevarande innebär förutom utveckling och implementering av
en strategisk och standardiserad förvaltningsplan praktiska insatser. Löpande arbete sker i
form av bevakning av klimat och säkerhet, hålla placeringar uppdaterade, rengöring och
förbyggande konserveringsinsatser samt praktisk och administrativ hantering av in-och
utlån etc.
Årets insatser har bl a inneburit fortsatt arbete med utredningar kring gifter i
museisamlingarna och om museets magasins status, samt förberedelse inför framtagandet
av en långsiktig plan för förmålsmagasinen.
Arbetet med sanering av de magasin där mögelangrepp upptäcktes årsskiftet 2011/2012
har löpt på även under 2016. Uppskattningsvis är två tredjedelar av det totala antalet
föremål och hyllor som kräver rengöring nu åtgärdade enligt den saneringsplan som togs
fram under 2014. Föremålen har även vid behov kompletterats med foto och metadata.
Utöver löpande konserveringsinsatser i samband med utställningar och lån har resurser
lagts på den tornspira som tidigare tillhört Riddarholmskyrkan men som sedan 1970 ingår i
museets samlingar och är placerad på museets gård. Under 2016 gjordes en besiktning av
extern konservator för att skapa en bild av vilka behov som finns av renovering och
konservering. En åtgärdsplan har tagits fram och baserat på denna har det beslutats om
vilka insatser som ska göras under 2017.
Under året har resurser lagts på att ordna upp i museets externa magasin för att skapa en
mer effektiv och trygg förvaring. Arbetet har i förlängningen inneburit att ytor har kunnat
frigöras även i de interna magasinen då fler föremål har kunnat flyttas till den externa
förvaringen. Arbetet planeras fortsätta även under 2017.
En handlingsplan har skapats för reglering av äldre depositioner. Museet har som mål att på
sikt se över och göra om alla depositioner (ut) till lån för att på så sätt skapa bättre kontroll
över beståndet. I samband med regleringarna sker uppdatering av alla avtal med aktuella
kontaktuppgifter och villkor. Inspektionsresor (över hela landet) har skett för att säkerställa
att utlånade föremål hanteras enligt de överenskommelser som finns mellan Tekniska
museet och låntagare.
3.3 Bildsamling
Museet fortsätter satsningen på att bevara, digitalisera och tillgängliggöra fotografier ur
bildsamlingarna. Under de senaste åren har ett tvärsnittsurval av analoga bilder ur museets
arkivbildare valts ut för digitalisering, dessa fotografier skannas av Stiftelsen Föremålsvård i
Kiruna. Under 2016 har ca 1 500 bilder skickats till Kiruna och kommit åter. De analoga
bilder som skannats ompaketeras i syrafria kartonger med syrafria mellanlägg och placeras i
museets för fotografi anpassade klimatarkiv. Tillvägagångssättet innebär ett i dubbelt
avseende förbättrat bevarande digitalt och fysiskt.
Under 2016 har fokus i klimatarkivet legat på uppordning av bildmaterial. En ny
klimatanläggning har installerats i klimatarkivet för att säkerställa rätt
bevarandeförutsättningar vad gäller temperatur och luftfuktighet.
Ett större antal fotografier ur John Neréns motorhistoriska bildsamling har skickats till
Kiruna för skanning samt även en större frimärkssamling ur Gösta Bodmans samlingar.
35
Därutöver har ett test av en ny sorts material i form av en dagbok (Under flydda år
Uddevalla telestation 1920-1959, Elsa Carlsson) skickats till Kiruna.
Bildregistrering i Primus har under året påbörjats men ännu har inga bilder blivit
webbpublicerade, därför återfinns inga bildposter i statistiken nedan.
3.4 Arkiv och bibliotek
Tekniska museets arkiv speglar tekniken och industrins betydelse för samhället i ett
historiskt perspektiv. Årets insatser i arkivet har kretsat kring arbete med urval, hantering
och digitalisering av Carl Sahlins bergshistoriska samling inom ramen för Digitala modeller
projektet, framtagandet av en ny klassificeringsstruktur för diarieföring och
arkivredovisning för museets ämbetsarkiv samt skapat en låst yta för arkivering av digitala
handlingar. Arkivarien har deltagit i en kurs om arkivförteckningsprogrammet Klara på
KnowIT. Dessutom har en dagbok skriven av telefonisten Elsa Carlsson, som under 40 år
arbetade på Uddevalla telestation, digitaliserats. En unik inblick i vår historia, både ur ett
telehistoriskt såväl som ett genus- och samhälleligt perspektiv.
Sedan 2012 samarbetar museet med Sjöhistoriska museet när det gäller boksamlingen och
bibliotekarietjänster, vilket även varit fallet under 2016.
3.5 Nyförvärv
Under året har museet beslutat om 26 accessioner till samlingarna, vilka relaterar till de
fokusområden som identifierats i museets program för insamling, dokumentation och
utställningar 2013-2017. Strävan är att nya förvärv ska bidra till att vidga teknikbegreppet
och öka mångfalden och representativiteten i samlingarna, inte minst utifrån
genusperspektivet. Se avsnitt 7.2 Jämställdhetsperspektiv.
Flera av årets nyförvärv har anknytning till innovationer och fokusområdet Life Science. Till
exempel en samling av hörteknisk apparatur från Manillaskolan för döva. Från Karolinska
institutet förvärvades ett konfokalmikroskop för digitala 3D-bilder av levande celler, vilket
utvecklats av KTH och KI under 1980-talet. Inom ramen för projektet och utställningen I’m
Alive – mobil teknik på liv och död samlades mobiltelefoner och SIM-kort med anknytning
till den aktuella frågan om migration in. En gåva omfattade fyra motorfordon från åren
kring 1900. Ett virtuellt tangentbord och en downhill-cykel representerar innovationer från
senare tid.
En större insats handlade om att förvärva ett urval ur samlingarna från det nedlagda
Gasverksmuseet vid Värtagasverket. Två föremål förvärvades från det likaledes nedlagda
VVS-museet i Katrineholm. Museets samlingar har även tillförts flera föremål som funnits
hos museet i deposition i många år.
3.6 Ny och mer tillförlitlig statistik i och med ny samlingsdatabas
Från och med januari 2016 har all registrering och förmedling skett via Primus och
DigitaltMuseum. Övergången till en ny föremåls- och bilddatabas har inneburit ny och mer
tillförlitlig statistik. Detta innebär ändringar i mängdangivelser i tabellerna över volymer
inom prestationen, t ex för antal poster i föremålssamlingen (Primus). Därutöver har
36
samlingarnas administrativa indelning justerats. Accessioner kan nu följas upp på
ärendenivå. Föremålssamlingarna delas upp tydligare mellan huvudsamling respektive inlån
och andra objekt. Bildsamlingen har indelats i historiska bilder, föremålsbilder och bilder
hörande till ämbetsarkivet. Detta har medfört förändringar i arbetsprocesser och insamling
samt redovisning av statistik. Uppgifter från tidigare årsredovisningar som inte är helt
jämförbara med ny statistik är markerade med kursiv stil.
Sättet att beräkna föremål går från att räkna accessionsnummer till att redovisa unika
objektsposter i databasen, en post kan bestå av flera enskilda undernummer som är
fristående föremål. I och med övergången till Primus kan museet för första gången redovisa
totalt antal objekt i samlingen, där en post kan bestå av flera objekt. Nyregistrerade
föremålsposter redovisar förutom årets nyförvärv även retroaktiv registrering av äldre
förvärv, dock ej äldre depositioner som övergått i Tekniska museets ägo.
Antalet bildposter i redovisningen är mindre än tidigare. En orsak är att föremålsbilder som
identifierar föremål har förts till föremålen och ingår inte i underlaget för totalt antal bilder
på samma sätt. I gengäld blir det tydligare vilken omfattning bildarkivet har av historiska
bilder och hur arbetet med dessa fortlöper. Bilder innebär i detta sammanhang
digitaliserade fotografier eller avbildningar av arkivhandlingar, till exempel ritningar, som
registreras i Primus. En annan orsak är att i tidigare års statistik ingår alla bilder som tagits
av ett föremål. Nu har vi infört ett nytt synsätt, ett föremål som är fotograferat i olika
vinklar och har en mängd bilder räknas nu som en bildpost.
Eftersom insamling till arkiv beslutas på samma sätt som insamling till föremålssamling kan
Tekniska museet nu också redovisa antal beslutade förvärv till arkiv.
Avsnittet om böcker berörs inte av ovanstående. En notering är dock att det tidigare
rapporterade antalet digitalt katalogiserade boktitlar (12 480) under 2015 inte är korrekt.
Det korrekta antalet för 2015 är 12 737 vilket är justerat nedan i tabellen.
3.7 Volymer inom prestationen
Föremål 2014 2015 2016 Antal poster i föremålssamlingen (Primus)
56 721 56 811 54 150
Antal objekt i föremålssamlingen (Primus)
- - 110 173
Antal beslutade nyförvärv/ärenden
18 48 26
Nyregistrerade föremålsposter i föremålssamlingen (Primus)
83 210 377
Arkiv (bilder och arkivvolymer)
2014 2015 2016
37
Antal bildposter i arkivsamlingen (Primus)
60 535 63 914 83 490*
Antal nyregistrerade bildposter i arkivsamlingen (Primus)
2 296 2 613 0**
Antal arkivvolymer (Klara) 74 068 77 108 78 182
Antal beslutade nyförvärv/ärenden
- - 3
Antal nyregistrerade arkivvolymer (Klara)
6 035 3 040 1 074
*I summan ingår bildposter som blivit grundregistrerade med negativnr och bildfil. Kompletterande bildregistrering
krävs för webbpublicering. ** Bildregistrering i Primus har under året påbörjats men ännu har inga bilder blivit webbpublicerade, därför återfinns
inga bildposter i statistiken nedan.
Böcker 2014 2015 2016 Totalt antal böcker, tidskrifter och artiklar i Mikromarc
26 140 26 460 26 697
Antal nyförvärv/år 42 118 244 Antal digitalt katalogiserade boktitlar (av totala bokbeståndet)
12 480 (cirka 30 procent)
12 737 (cirka 30 procent)
12 829
(cirka 30 procent)
3.8 Prestationens kvalitet
Målen för samlingarnas bevarande handlar om att säkerställa det långsiktiga bevarandet,
fysiskt och digitalt, samt att öka den digitala sökbarheten i samlingarna. Andelen analoga
samlingar som är digitalt registrerade varierar; föremålssamlingen är nästan helt digitalt
registrerad och drygt hälften av bilderna samt drygt 30 procent av boksamlingen. När det
gäller arkivet är mer än 90 procent digitalt registrerat på en övergripande nivå, medan
mindre än 5 procent är digitalt registrerat på en mer detaljerad nivå.
I museets digitaliseringsplan kategoriseras fyra olika nivåer för digitaliseringsarbetet av
samlingarna framöver. Kriterierna skiljer sig mellan olika samlingar men bygger på
uppfyllandet av Digisams checklista för metadata samt Spectrums standard för
katalogisering. Uppskattningsvis är graden av digital registrering av samlingarna på basnivå
tämligen god medan det finns stora behov av kvalitetshöjande insatser när det gäller
metadata och anpassning till standardregistrering. För att uppnå den högsta nivån krävs
stora insatser under lång tid. Dock bedömer museet att detta är önskvärt med tanke på
omvärldens förväntningar på tillgänglighet och möjlighet till användning.
Förutsättningarna för det fysiska bevarandet varierar. Situationen för arkiv och bibliotek är
tillfredställande, både vad gäller utrymme och klimat. I samband med digitalisering flyttas
38
bilder ur arkivet till det för bilder mer anpassade klimatarkivet vilket säkerställer såväl det
fysiska bevarandet av den analoga bilden samtidigt som den bevaras digitalt. När det gäller
föremålssamlingen är situationen mer problematisk. Det är trångt i magasinen och
utrymmet för nya föremål begränsat. De tätpackade systemen kan orsaka skador och leder
till resurskrävande ompackningar och omflyttningar i samband med föremålshantering.
Successivt har dock klimatet förbättrats tack vare de senaste årens åtgärder med bättre
klimatutrustning och kontroll- och larmsystem.
Museets saknar ännu ändamålsenliga konservatorslokaler. Förbättrade
konserveringslokaler är en förutsättning för att kunna återanställa en konservator.
Konservatorskompetens är nödvändig för att kunna arbeta långsiktigt förebyggande. Det är
vår förhoppning att det under kommande år kan tillställas resurser som möjliggör
förbättringar i detta avseende. Under tiden tar museet in konservatorshjälp vid behov.
Museet arbetar efter en upprättad plan för sanering och förebyggande föremålsvård.
Under året har saneringsarbete utförts i det magasin där föremål sedan tidigare har
angripits av mögel.
Årets bevarandeinsatser har i stort skett i samband med museets egenproducerade
utställningar och utlåningsverksamhet. Då sker en total genomgång av de föremål som ska
ingå i utställningen eller lånas ut, de rengörs och förebyggande konservering utförs.
Antalet nyförvärvsärenden är färre än under året innan, men antalet föremålsposter har
stigit. Detta beror på att de ärenden som har beslutats har innehållit ett större antal
föremål än normalt t ex har museet förvärvat en samling med fotografica från KTH. Museet
har kontinuerligt berättat om nyförvärv i sociala medier vilket lett till ökad spridning av
museets arbete.
Den sammantagna bedömningen är att museet har gjort betydande insatser för
samlingarnas bevarande under året, genom förebyggande vård och sanering men också
genom att byta föremåls- och bilddatabas. Ytterligare investeringar är dock nödvändiga för
att nå ett tillfredställande resultat när det gäller föremålsmagasin och konservering.
4 Kunskapsuppbyggnad Prestation: Tekniska museet ska öka kunskapen inom de områden där museet verkar, bland
annat genom forskning och samverkan med universitet och högskolor.
4.1 Beskrivning av prestationen
Museet ökar kunskapen inom sitt verksamhetsområde genom nyförvärv, dokumentationer,
undersökningar och metodutveckling liksom genom utställningar, program- och pedagogisk
verksamhet. I samverkan med forskarvärlden, myndigheter, science centers,
kulturinstitutioner och utbildningssektorer har större satsningar gjorts på såväl central,
regional som lokal nivå, i Sverige och internationellt.
Museet samverkar med externa forskare med specialkompetens i anslutning till alla stora
utställningsprojekt, i programverksamhet och ofta även vid kunskapsuppbyggnad kring
39
samlingarna. Vid sidan om projekten har museet sedan många år ett eget forskningsråd
med representanter från universitet och högskolor.
Definierade kvalitetskriterier för kunskapsuppbyggnad
Museets kunskapsuppbyggnad ska:
ha stöd av och följa museets insamlingspolicy och det gemensamma programmet
för dokumentation, insamling och utställningar
vila på vetenskaplig grund
vara kvalitetssäkrad
gärna bygga på internationell och nationell samverkan
bidra till regional spridning och bred delaktighet
4.2 Policy och program
Det femåriga programmet för dokumentation, insamling och utställningar 2013 – 2017
syftar till att planera så att samlingsprojekt och publik verksamhet korresponderar med
varandra. Programmet ska bidra till metodutveckling kopplat till nya medier,
informantgrupper, etiska frågor och användargenererad information. Under perioden
prioriteras innovationer på fem olika områden: Dialog, Life Science, Clean Tech, Rörelse och
Science+. Sedan flera år tillbaka har Tekniska museet även en policy med allmänna riktlinjer
för insamling, dokumentation och gallring, som gäller tillsvidare.
4.3 Medicinteknik, robotisering och automation
Under året har museets projekt inom området Life Science fortlöpt avseende
utställningsplanering. Inom projektet har även en studieresa gjorts till London där bl a
Science Museum, Wellcome Collection och Science Gallery besöktes.
Ett samarbete med Arbetets museum och Institutet för framtidsstudier har inletts med
syfte att tillsammans arrangera en seminarieserie på temat inför kommande utställningar
på Tekniska museet och Arbetets museum. I juni hölls det första seminariet på Institutet för
framtidsstudier med deltagare från bl a Google, Volvo Cars, KTH, TCO och LO.
Under året har 26 förvärv gjorts relaterade till området Life Science, däribland en samling
bestående av 23 hörhjälpmedel som använts i undervisningen för döva och hörselskadade
barn vid Manillaskolan i Stockholm.
4.4 Dataspelens världar
Forskningssatsningen på ”Dataspelens världar: användarinriktade studier av barn och unga,
datorspel och spelande” har fortsatt under 2016 inom ramen för Kulturrådets
bidragsgivning till centrala museers forskning. Under året har två internationella symposier
genomförts. Det första handlade om datorspel som barnkultur (Roande och oroande: ett
heldagsseminarium om barn och dataspel, 12/4) och hade inbjudna talare från
Storbritannien, Finland och Sverige. Symposiet visades på Kunskapskanalen den 21/5. Det
andra symposiet handlade om Dataspel och internet (Digital Games and Internet: Play,
Community, and Business, 14/6) och hade talare från USA, Finland samt Sverige. Symposiet
delfinansierades av IIS, Internetstiftelsen i Sverige, och visades på Kunskapskanalen den
40
22/9, 23/9 och 2/10. Symposierna är tillgängliga på både URplay.se och på Tekniska
museets Youtubekanal.
Under året genomfördes även en studieresa till Computerspielemuseum i Berlin, som en
del i delstudien om hur dataspel kan visas i utställningsform (tidigare har studier gjorts av
utställningarna Game On 2.0 vid Tekniska museet samt Women in Digital Games Industry
vid the MADE i Oakland).
Forskningsprojektet genomförs som en uppsättning av tre delstudier med källmaterial
bestående av nya och gamla intervjuer, statistik från IIS, Youtubefilmer, deltagande studier
och spelmaterial. Delstudierna handlar om hur socialt spelande ser ut i Sverige idag, tar upp
en teoretisk vinkel på den påverkan spelare har på utformningen av spel samt fokuserar på
videomedierat spelande, i första hand på Youtube.
En av projektets forskare, Patrick Prax, disputerade vid Uppsala universitet på sin
avhandling Co-creative Game Design as Participatory Alternative Media under 2016.
Avhandlingen är delvis ett resultat av projektet. Projektet har under året sökt medel från
Kulturrådet för år 3 och blivit beviljade detta.
4.5 Digitala modeller
Under våren 2016 startade forskningsprojektet Digitala modeller. Det metodutvecklande
forskningsprojektet som beräknas pågå fram till 2019 drivs i samarbete mellan Tekniska
museet och HumLAB vid Umeå Universitet med finansiering av Kungl. Vitterhetsakademin
och Riksbankens jubileumsfond. Med utgångspunkt i Tekniska museets samlingar vill
projektet utforska den digitala teknikens möjligheter och industrialismens berättelser om
samhälle, människor och miljöer. Utifrån tre olika materialkategorier undersöks
digitaliseringens specificitet och potential som brygga mellan forskning, minnesinstitution
och besökare.
Huvudfokus har under året legat på att skapa en struktur för samarbetet, praktiskt och administrativt, samt att planera och genomföra en kvalitativ och kostnadseffektiv digitalisering av museets samlingar utifrån museets digitaliseringsplan och forskarnas behov. Under 2016 har digitalisering skett och delleveranser gjorts inom alla tre materialkategorier. Delar av Polhems mekaniska alfabet har genomgått 3D/CT-skanning, hela årsbokserien Daedalus har skannats och OCR-lästs och fler arkivvolymer ur Carl Sahlins arkiv har genomgått traditionell skanning och registrering med metadata i museets databas Primus. I samband med digitaliseringsarbetet har museet även utrett viktiga frågor som bl a rör tillgängliggörande, upphovsrätt samt användbarhet och långsiktigt bevarande av digitala resurser och metadata. Museets målsättning är även att aktivt söka och vara öppna för samarbeten med andra institutioner i digitaliseringsarbetet och samverkar därför inom samordningsorgan och nätverk som Digisam och FOMU (Forskning vid museer). Forskningsprojektet har en egen webbsida där aktuell information och digitaliserat material publiceras löpande: http://digitalamodeller.se/
41
4.6 Mobil på flykt
Under året har museet genomfört en dokumentation med syfte att undersöka flyktingars
relation till sina mobiltelefoner och till mobilt internet. Genom framför allt intervjuer och
föremålsinsamling har ett material skapats som utifrån ett flyktingperspektiv belyser
användningen av modern teknik med svenska kopplingar; mobilt internet och modern
mobiltelefoni. Många av de patent som möjliggör mobilt internet och smartphones är
svenskutvecklade. En viktig del av svensk självförståelse är att vi är ett innovationsland.
Men Sverige är idag även ett utpräglat immigrationsland, vilket också präglar svensk
självförståelse. Detta projekt placerar sig i skärningspunkten för dessa två aspekter av det
moderna Sverige.
Projektmålet var att använda dokumentationsmaterialet till en utställning på Tekniska
museet samt att materialet skulle bevaras i museets samlingar och tillgängliggöras via
DigitaltMuseum/Primus. Ambitionen var dessutom att genomföra projektet på en så kort
tid att frågan fortfarande uppfattades som aktuell och angelägen. Dokumentations-
projektet har samarbetat med Refugees Welcome Stockholm och Villa Victoria.
I projektet genomfördes nio intervjuer med totalt tio informanter. Åtta ljudfiler med drygt
11 timmars intervjumaterial, 192 sidor transkriberade intervjuer. 63 GB filmmaterial.
Informanterna är sju män och tre kvinnor, vilket avspeglar att män också var i majoritet
bland flyktingmigranter under den aktuella perioden. De kommer huvudsakligen från
Syrien, men även från Irak, Kuwait och Eritrea. Informanternas ålder är mellan 17 år och 46
år. De kommer huvudsakligen från städer.
Projektet har förvärvat fyra telefoner, en powerbank, sju plastkort för SIM-kort, ett kvitto.
Den fotografiska dokumentationen har resulterat i 248 insamlade digitala fotografier från
informanternas telefoner, samt 1 082 studiofotografier av fotograf Emma Fredriksson. Av
dessa valdes 36 fotografier för att ställas ut. Dessutom har projektet spelat in 6 filmer i
museets TV-studio.
Projektet resulterade i utställningen I´m Alive – mobil teknik på liv och död, som invigdes i
oktober av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Utställningen visar resultat från
dokumentationsprojektet i form av fotografier, föremål, text och en Google Map-
visualisering där besökare kan följa flyktingarnas färd från hemlandet till Sverige och hur de
under resan använt smartphone och mobilt internet. Utställningen visar också exempel på
tidiga smartphones ur museets samlingar. Tekniska museet har vidare samarbetat med
journalisten Annah Björk och analytikern Mattias Beijmo, vilket resulterat i en visualisering
av hur en organisation som drivs av flyktingar hjälper andra flyktingar över Medelhavet
med hjälp av sociala medier. Därutöver har en film producerats i samarbete med Tekniska
museet. Filmen gestaltar hur Dr. Ahmad Terkawi, initiativtagare till organisationen, arbetar
för att hjälpa flyktingar på Medelhavet från en flyktingbostad i Oxelösund.
Samarbetspartners till utställningen har även varit Sverige för UNHCR, Better Shelter och
Refugee phones. Utställningen har rönt stort intresse besökarmässigt och fått stor medial
uppmärksamhet, totalt publicerades 64 artiklar om utställningen under hösten vilket gav
ett uppskattat PR-värde om 4,6 mkr.
42
4.7 Samverkan inom pedagogik och skolan
Samverkansarbetet med skolan med hjälp av en referensgrupp för MegaMind har fortsatt
även under 2016. Gruppen har träffat en specialpedagog som arbetar med det
tillgänglighetsprojekt som Tekniska museet genomför i samarbete med Allmänna
arvsfonden. Tillsammans har de analyserat och utvecklat den pedagogiska verksamheten i
MegaMind för att den ska fungera så bra som möjligt för alla elever, oavsett
funktionsförutsättningar. Se vidare under avsnitt 5 Tillgänglighet.
I samband med tre olika lärarträffar på museet har lärare fått möjlighet att lämna
synpunkter och förslag kring museets verksamhet. Dessa har legat till grund för
utvecklingsarbetet av den pedagogiska verksamheten och tillgängligheten på museet.
Projektet Gnistan har fortsatt i samarbete med branschorganisationen Svenska Science
Center, Förbundet Unga Forskare och Vattenfall. Tre skolor från Stockholmsområdet deltog
under 2016.
4.8 Samverkan inom forskning
Tekniska museet knyter externa forskare till sig i alla de större projekt som museet
bedriver. Museets forskningsråd med externa forskare fungerar rådgivande och
vetenskapligt kvalitetssäkrande i museets projekt. Forskningsrådet består av disputerade
forskare från Sverige, Finland och Norge med kompetens inom innovationsforskning,
produktutveckling, miljöteknik, IT-kultur, teknik-, medicin- och idéhistoria samt barn- och
genusvetenskap. Under 2016 har Tekniska museets forskningsråd diskuterat och kritiskt
granskat vid museet pågående forskning, dokumentationer och utställningsprojekt.
Forskningsrådets medlemmar under 2016:
Namn Befattning/Institution Universitet/organisation Anders Houltz (ordf.) Docent i teknik- och
vetenskapshistoria, forskningssekreterare vid Centrum för Näringslivshistoria
Centrum för näringslivshistoria
Åsa Marnell (sekr.) Avdelningschef Samlingar, dokumentation och forskning
Tekniska museet
Solveig Jülich Professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria
Uppsala universitet
Malin Sveningsson Docent i kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Göteborgs universitet
Margareta N. Bergendahl
Professor i integrerad produktutveckling
Kungliga Tekniska högskolan
Finn Arne Jørgensen Docent i teknik- och miljöhistoria, institutionen för idé- och samhällsstudier
Umeå universitet
Mats Fridlund Professor i industrihistoria Aalto universitetets högskola för
43
ingenjörsvetenskaper, Helsingfors
Anna Sparrman Professor vid tema Barn Linköpings universitet Jenny Sundén Professor i genusvetenskap Södertörns högskola Min-Jung Jonsson Kreativ utvecklingschef Tekniska museet Peter Skogh Museidirektör Tekniska museet
Under året har museet bedrivit forskningsprojektet Dataspelens världar i samverkan med
både nationella och internationella forskare. Helsingfors universitet, Universitetet i Vaasa,
University of Southampton, Massachusetts Institute of Technology, Statens medieråd,
Dataspelsbranschen, Toca Boca, Filimundus, King, Paradox Interactive, Challengermode,
Esportmagasinet och Svenska e-sportsföreningen har alla samverkat genom att bidra med
talare kostnadsfritt till de genomförda symposierna.
Utöver egen forskning är museet delaktigt i etablerade nätverk inom forskning och sammanhang där forskning bedrivs. Vi är exempelvis representerade i nätverket för forskningsansvariga på centralmuseerna som samverkar för att stärka forskningen vid museerna samt Forskning vid museer, FOMU, som är ett nätverk som samlar museer som bedriver forskning under Riksförbundet Sveriges museers paraply. Museet är också representerat i Svenska Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria som arbetar för att främja och förmedla kunskap om teknik- och vetenskapshistorisk samt medicinhistorisk forskning i Sverige.
4.9 Publikationer
Tekniska museets medarbetare har publicerat eller medverkat i följande externa
publikationer/rapporter:
Documenting Industry. How and Why?
Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 50. Översättning av “Industridokumentation:
Hur och varför?”. Samverkan med Jernkontoret, Järnvägsmuseet, Länsmuseet i Gävleborg.
Social, Casual and Mobile Games: The Changing Gaming Landscape
“Who are the casual gamers? Gender tropes and tokenism in game culture”
Co-creative Game Design as Participatory Alternative Media
Dissertation in Media and Communication Studies, Uppsala University. Samverkan med
Uppsala universitet.
Proceedings of 1st International Joint Conference of DiGRA and FDG. Dundee, UK.
“Critical Alternative Journalism from the Perspective of Game Journalists”. Samverkan med
DiGRA.
Stockholm Internet Research Group Working paper series 16(1)
"GameOff – a critical analysis of a digital game exhibition." E-publikation:
http://www.sirg.se/wp-content/uploads/2016/05/SIRR2016_1.pdf. Samverkan med
Stockholm Internet Research Group / Stockholms universitet.
44
Analyzing the participatory creation of a World of Warcraft modification - The 12-steps
analytical toolkit on the test rig.
ECREA 2016, 6th European Communication Conference, Meddiated (Dis)Continuities:
Contesting Pasts, Presentss, and Futures. Prague, Czech Republic.
Dimensions of Participatory Game Design in Virtual Worlds and Multiplayer Online
Games.
IAMCR 2016: Memory, Commemoration and Communication: Looking Back, Looking
Forward. Leicester, UK.
Gaming in Social Context – Policy and Research.
Concerns about Video Games and the Video Games of Concern. Copenhagen, Denmark.
Gaming in Social Context – Policy and Practice.
Nordic Research on Problem Gaming from an Everyday Perspective: What is the problem in
problem gaming? Lund, Sweden. 4.10 Föreläsningar och presentationer
Museets medarbetare har medverkat som föreläsare/talare vid konferenser, seminarier
och kurser vid 39 tillfällen för sammanlagt cirka 2 400 deltagare. Antalet tillfällen är något
färre medan antalet deltagare ökar jämfört med 2015. Sex presentationer genomfördes
utomlands och resten i Sverige. Presentationerna har bland annat handlat om science
centret MegaMind och museets uppmärksammande förändringsarbete och
tillgänglighetsarbete kopplat till detta, samt generellt om museets verksamhet.
4.11 Handledning av studenter och praktikanter
Tekniska museet har under året haft totalt 37 praktikanter och handlett 23 studenter.
Museet har tagit emot flest elever från grundskolan, vilka har huvudsakligen praktiserat på
avdelningen Värdskap. Ett antal praktikanter/studenter har även arbetat med
kommunikation, med den pedagogiska verksamheten samt med utställningar.
4.12 Volymer inom prestationen
Föreläsningar och presentationer
2014 2015 2016
Antal tillfällen 54 43 39 Antal deltagare 6 000 2 000 2 400
Praktikanter/studenter 2014 2015 2016 Från grundskolan 31 30 32 Från gymnasiet 5 3 5 Från universitet/ högskolor och motsvarande
12 8 23 Från Arbetsförmedlingen 0 0 0
45
Museets medarbetare har under året varit representerat i 13 olika råd, styrelser, styrgrupp
och utskott. Exempel på råd, stiftelser, kommittéer och utskott där museet varit
representerat:
Trafikverkets internstyrelse för museerna
Svenska Industriminnesföreningen
Vattenfalls kulturarvskommitté
Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria,
Vetenskapsakademin
DOSS: Nätverket Dokumentation av samtida Sverige
Gruvrådet Stiftelsen Stora kopparberg
John Ericsson Sällskapet
Stiftelsen Finnforsens kraftverksmuseum
4.13 Prestationens kvalitet
Museet har under året fortsatt på inslagen väg när det gäller forskarsamverkan. Inom
samtliga delar av kärnverksamheten – samling och dokumentation respektive publik och
pedagogisk verksamhet – samarbetar Tekniska museet med universitet och högskola samt
medverkar i forskning. Forskarnärvaron berikar verksamheten med vetenskapliga
diskussioner om relevanta frågeställningar och metodutveckling. Museets gemensamma
program för dokumentation, insamling och utställningar har bidragit till en tydligare
riktning och fokus kring verksamhetens kunskapsuppbyggnad. Flera projekt inom
fokusområdena har initierats och forskning har knutits till projekten.
Projektet Mobil på flykt och utställningen I´m Alive – mobil teknik på liv och död har
inneburit att museet belyst teknikanvändning och utveckling med fokus på en grupp som
sällan synliggörs i museisammanhang, nämligen flyktingar. Insamlingen och utställningen
speglar på ett unikt sätt samtiden och den betydelse som mobil teknik kan ha för människor
på flykt, vilket nu tillförts samlingarna.
Även när det gäller internationellt samarbete har museet ytterligare flyttat fram
positionerna. I såväl medicinteknik-projektet som dataspelsprojektet har museet skapat
nya internationella kontakter. Museets forskare inom Dataspelens världar har medverkat
vid den internationella konferensen: IAMCR 2016 (Leicester, UK). Museet fortsätter med
strategin att ta in extern spetskompetens till de större projekt som bedrivs, exempelvis i det
kommande utställningsprojektet om Människa-Maskin.
Under året har museet engagerat sig i ett flertal aktiviteter med regional spridning. Museet
har planerat och medverkat i ArbetSams ”Lilla museiskolan” för arbetslivsmuseer vid
sammanlagt fyra tillfällen under året på platser som Söderhamn, Gislaved, Tidaholm och
Norrköping. Vidare har museets forskare inom Dataspelens världar presenterat sina
forskningsresultat vid t ex Barnkulturellt Symposium i Stockholm samt vid Svenska
sociologiförbundets årskonferens. Ytterligare exempel på aktivitet med regional spridning
är att museet medverkat vid beredningsarbetet inför bidragsgivning till arbetslivsmuseer
som leds av Riksantikvarieämbetet.
46
Den samlade bedömningen är att Tekniska museet väl uppfyllt målet att öka kunskapen
inom de områden där museet verkar. Såväl samarbetet med universitet och högskolor som
det internationella samarbetet har ytterligare ökat och fördjupats under året.
5 Tillgänglighet Prestation: Stiftelsen Tekniska museet ska vidta åtgärder för att öka tillgängligheten för
personer med funktionsnedsättning.
5.1 Beskrivning av prestationen
Tekniska museet har under många år arbetat med frågor utifrån ett
tillgänglighetsperspektiv. Ett inkluderande synsätt där 100 % för alla och 100 %
tillgänglighet är ledord för Tekniska museets science centerutställning MegaMind.
Definierade kvalitetskriterier för tillgänglighet
Verksamheten attraherar publik oavsett funktionsvariation
Referensgrupper involveras för att säkerställa att vi möter olika målgrupper och
olika behov.
Fakta erbjuds på flera kunskapsnivåer, från lättläst till nördfakta.
Verksamheten följer tillgänglighetskrav för lokalanpassning och digitala medier
enligt riktlinjer.
Verksamheten bedriver dokumentation, insamling och utställningar och
programverksamhet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv
Verksamhetens arbete med JAMMT (se avsnitt 10) ska vara integrerat i all
verksamhet.
5.2 Tillgänglighetsperspektiv
Tekniska museets science center MegaMind har tagits fram med ambitionen att vara
tillgänglig för alla, oavsett funktionsförutsättning. Även efter lanseringen 2015 har museet
fortsatt med ett omfattande arbete kring tillgänglighetsfrågor med fokus på utveckling
inom publik verksamhet, pedagogik och kommunikation.
Arbetet med att göra museet och dess utställningar tillgängligt för människor med olika
funktionsförutsättningar har med stöd av Allmänna arvsfonden och Post- och telestyrelsen
(PTS) fortsatt under 2016. Tillgänglighetsarbetet kopplat till MegaMind har utvecklats för
ökad tillgänglighet i såväl den fysiska utställningen som i den pedagogiska verksamheten
som är knuten till utställningen. I detta utvecklingsarbete har ett antal olika
referensgrupper deltagit, bland annat speciallärare, representanter från Synskadades
Riksförbund (SRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU),
Riksförbundet för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Center för
kommunikativt och kognitivt stöd (Habilitering och hälsa), STIL, personlig assistans och
politisk påverkan.
I samarbetet med dessa grupper har det framkommit ett starkt önskemål om egen, lugn tid
i MegaMind då det kan vara svårt att hantera en miljö med många besökare samtidigt.
Museet skapade då FUNKIS, som innebär att MegaMind är reserverat en förmiddag i
47
månaden för skolgrupper där lärare bedömer att gruppen på grund av olika
funktionsförutsättningar har behov av en särskilt lugn och personaltät tid.
MegaMind FUNKIS – extra tillgängliga onsdagar.
Med stöd från Post- och Telestyrelsen har ett projekt pågått sedan den 1 oktober 2015 till
den 31 december 2016 med syfte att skapa kännedom om museets genomförda
tillgänglighetssatsningar i MegaMind. Mycket arbete har lagts på att delta i föreläsningar
och debatter, arrangera seminarier och arbeta med PR men också annonsering och
utveckling av nya koncept.
Projektets målgrupper:
barn och unga med olika funktionsförutsättningar och deras familjer
funktionshinderorganisationer och särskolor
andra kulturinstitutioner och myndigheter.
Ett externt analysföretag har utvärderat projektet och deras sammanfattande bedömning
är att projektet varit framgångsrikt och bidragit till uppsatta målsättningar. Enligt rapporten
har MegaMind fått stor uppmärksamhet och projektet har bidragit till att Tekniska museet
uppfattas som en förebild i arbetet med tillgänglighet i sin verksamhet. Vidare svarar
projektet mot en viktig samhällelig utmaning – att verka för jämlika förutsättningar att ta
del av kulturutbud på samma villkor.
Under 2016 har en stor satsning gjorts på utbildning av all personal kring frågor om och
bemötande av människor med olika funktionsförutsättningar. Bolaget Funka har
konsulterats och engagerats i denna utbildning. I arbetet med framtagandet av en ny
48
webbplats har tillgänglighetsperspektivet också varit en central del och konsulter från
Funka har anlitats även i det.
Under 2016 fick Tekniska museet pris som Årets Museum och i juryns motivering lyftes
arbetet med tillgänglighet särskilt fram med inkludering som begrepp:
”Museet har med en tydlig och slagkraftig strategi samt ett välförankrat helhetstänkande
utvecklat hela verksamheten. Målsättningen att vara ”alla små geniers favoritställe” uppnås
genom ett framgångsrikt förnyelsearbete och ett brukarorienterat fokus, där barn och unga
blir huvudmålgrupp för teknikens förändring i samhället.
Med ett inkluderande perspektiv har museet genererat mervärde samtidigt som man på ett
nyskapande sätt gynnat både medarbetarutveckling och entreprenörskap.”
5.3 Prestationens kvalitet
Årets fortsatta satsningar i MegaMind är konkreta exempel på hur Tekniska museet
utvecklar verksamheten utifrån de kvalitetskriterier som vi har definierat för det
tillgänglighet. Med MegaMind har museet arbetat för att attrahera barn och unga,
involverat målgruppen för att möta deras behov och tillgängliggjort museet och våra
samlingar på ett sätt som tilltalar dem.
Det arbete kring tillgänglighet som hade sin början 2013 i samband med skapandet av
MegaMind har nu fått en självklar del i allt utvecklingsarbete på Tekniska museet. Ett
exempel på det är MegaMind FUNKIS – då museet efter referensgruppens önskemål infört
särskilt öppethållande en förmiddag i månaden för skolgrupper med barn med olika
funktionsförutsättningar.
Genom den uppmärksamhet som Tekniska museet fått för sitt tillgänglighetsarbete, bland
annat genom priset för Årets Museum och genom kommunikationsprojektet som
genomförts 2015-2016, har museet haft möjlighet att nå ut till en bredare krets av
kulturinstitutioner i Sverige och Europa och kunnat fungera som inspiratörer för dessa i
deras tillgänglighetsarbete.
Vår samlade bedömning är att vi mycket väl uppfyllt målet med att integrera tillgänglighet i
verksamheten.
6 Samverkan Prestation: Tekniska museet ska samverka med andra aktörer för att utveckla
verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det
civila samhället involveras.
6.1 Beskrivning av prestationen
Under året har Tekniska museet samverkat med såväl näringsliv, myndigheter, skola och
forskarvärlden, som med ideella organisationer och med allmänheten.
49
Definierade kvalitetskriterier för samverkan
För kvalitetsbedömning ska samverkan:
leda till ömsesidig nytta för medverkande parter genom till exempel ökad kunskap,
breddade kontaktytor eller ökad möjlighet att sprida kännedom
leda till kostnadseffektivisering alternativt ett slutresultat som kunderna upplever
har högre värde
6.2 Co-creation – samskapande med målgruppen
I arbetet med MegaMind har ambitionen varit att skapa en lärande och rolig upplevelse
som fungerar för alla. För att uppnå det målet har co-creation/samskapande med
målgruppen varit en viktig ingrediens från projektets start. Utställningskonceptet
utvecklades i samverkan med ett stort antal personer som på olika sätt representerade
målgrupperna.
Under 2016 har samskapandeprocessen fortsatt med stöd av bland annat Allmänna
Arvsfonden och Post- och telestyrelsen. Ett antal möten med referensgrupper, lärare och
elever har lett till att den pedagogiska verksamheten och science centrets installationer
utvärderats och utvecklats för att på ett än bättre sätt passa alla. Se vidare under avsnitt 5
Tillgänglighet samt avsnitt 7.5 Barnperspektiv.
Även i dokumentationsprojektet Mobil på flykt, som resulterade i utställningen I’m alive –
mobil teknik på liv och död, har samskapande varit viktigt. Genom framför allt intervjuer
och föremålsinsamling har ett material skapats som utifrån ett flyktingperspektiv belyser
användningen av modern teknik med svenska kopplingar; mobilt internet och modern
mobiltelefoni. Läs vidare under avsnitt 4.6 Mobil på flykt.
6.3 Samverkan med privat sektor och näringsliv
Tekniska museet har under året fortsatt samarbetet med King och BillerudKorsnäs via
Framtidslabben Hacka och Packa i MegaMind. Kings personal har haft möjlighet att utnyttja
sin årliga volontärdag genom att tillsammans med skolelever delta i skolprogrammet Hacka
med sensorer under ledning av museets pedagoger. I Packa har museet erbjudit
skolprogrammet Design för hållbarhet där matsvinn diskuteras och skolelever funderar
kring detta. Dokumentärfilmen True Intention – om att skapa konst för en hållbar framtid,
premiärvisades på Tekniska museet. Filmen är initierad av konstbyrån Reflection Company
och producerad av Ronnit Hasson i samarbete med BillerudKorsnäs.
Tekniska museet blev nominerade för samarbetet med King och BillerudKorsnäs i två
kategorier på sponsringsgalan Gyllene Hjulet, Årets Nytänkande och Årets Hantverk.
På Google Sessions fick också Tekniska museet berätta om MegaMind Framtidslabb och hur
konst gör teknik tillgängligt för fler. Ämnet för konferensen var ”Art in a Digital World”.
Coca Cola vann två kategorier; Årets internationella och Årets event b2b med Coke 100
years of Contour där Tekniska museet medverkade genom en utställning om
designklassikerns 100-årsjubileum. En okänd men enormt framgångsrik design- och
teknikhistoria som startade för 100 år sedan, och som blev början till ett av världens mest
kända varumärken.
50
Museet inledde under våren 2016 ett samarbete med Google CS First och Clas Ohlson vilka
blev projektpartners till Maker Tour. Inom ramen för Maker Tour och samarbetet med Mot
nya höjder, Region Kronoberg och Linnéuniversitet har museet också samarbetat med det
regionala näringslivets nätverk GoTech. Läs vidare om Maker Tour under avsnitt 6.5
Regional samverkan.
Under 2016 har Tekniska museet samarbetat med bNosy kring två boklanseringar och i
samband med detta har bNosy erbjudit museets yngsta besökare högläsning, experiment,
digitala spel, pyssel, musik och dans. bNosy är ett nystartat utbildningsföretag som vill
hjälpa barn till att utforska och inspireras av naturvetenskap och teknik. Ytterligare sju
böcker är planerade.
I samband med en nationell informationskampanj om magen tillverkade Apoteket AB en
mekanisk matsmältningsapparat. Tekniska museet fick förfrågan om samarbete kring detta
och under höstlovet demonstrerades apparaten inför stor och intresserad publik i alla
åldrar. Apoteket marknadsförde att apparaten visades på Tekniska museet i sina sociala
medier.
Under elva veckor hösten 2016 fick produktionsbolaget Nexiko hyra inspelningslokaler på
Tekniska museet. En ny julkalender för barn med tema naturvetenskap, teknik och
matematik spelades in med programledaren och vetenskapsnörden Beppe Singer.
Uppdragsgivaren var Viaplay. Handlingen gick i linje med Tekniska museets verksamhet och
då det fanns synergier som skulle kunna gynna även museets besökare beslutades det,
tillsammans med Viaplay, att låta delar av inspelningslokalerna övergå till en utställning
med samma namn, Det Stora Experimentet, som öppnade i december 2016. I utställningen
kan barn, som är den primära målgruppen, uppleva julkalendern och hur det ser ut bakom
kulisserna vid en filminspelning, samt prova på experiment speciellt framtagna för
utställningen. Även Viaplay kommunicerade utställningen till sina kunder via egna kanaler.
Under året har museet haft ett samarbete med Swemine - gruvindustrins
samarbetsorganisation - kring en ombyggnad av museets utställning Gruvan. Swemine och
dess medlemsföretag (LKAB, Boliden, Sandvik, Atlas Copco m fl) har utöver finansiella
medel bidragit med kunskap, föremål, bild- och filmmaterial i syfte att skapa en utställning
som speglar dagens gruvindustri i Sverige. Den nya Gruvan öppnar den 18 februari 2017.
6.4 Samverkan inom programverksamhet
Under året har Tekniska museet samarbetat med olika aktörer för att utveckla
programaktiviteter som har tematiserats kring MegaMind. Megahelger är ett nytt
programkoncept där Tekniska museet har arbetat gränsöverskridande över avdelningarna
för att utforma totalt sex stycken temahelger under 2016.
Under Megahelgerna fick besökaren uppleva allt ifrån uppträdanden, workshops och pop-
up-talks till att se unika föremål från samlingarna. Allt skräddarsytt efter helgernas olika
teman. Vid de olika Megahelgerna lyfte museet upp olika förebilder och samarbetade med:
Spelhelgen – youtubern KimmyPower, Sverok, Dragons Lai’r, CodaRica, Rovio och
Hey STHLM.
51
Musikhelgen – artisten Mariette, Teenage Engineering och Popkollo.
Makerhelgen – amerikanska ambassaden och Makertjej, som tillsammans tog hit
makern Alex Glow från San Fransisco. Under makerhelgen anordnades även
Stockholm Mini Maker Faire för tredje året i rad. Totalt erbjöds 20 olika maker-
workshops.
Magihelgen – entreprenören, makern och magikern Simon Almers visade tekniken
bakom magi. Museet samarbetade även med My Virtual Reality.
Rymdhelgen – astronauten Christer Fuglesang , IRF (Rymdinstitutet för Rymdfysik),
KTH Rymdcenter, Astronomisk Ungdom, Rymdsällskapet och studenter från Luleå
tekniska universitet.
Robothelgen – Stockholm Robot Championship, Naoroboten Elsa och Fredrik
Löfgren.
Utöver Megahelgerna har Tekniska museet även samarbetat med Geek Girl Meetup, då
besökare fick prova på VR (Virtual Reality) samt programmering med Karin Nygårds. I
samband med museets fasadrenovering fick 15 graffitimålare ta över planket under
sommaren och måla under temat ”små genier”, ett mycket uppskattat inslag bland
besökare till museet. I samarbetet med spelprojektet Stugan lyftes okända spelutvecklare
från hela världen upp för att få en chans att komma vidare i branschen. Tillsammans med
Oxfam premiärvisade museet filmen ”District Zero” i Sverige, en programaktivitet i
samband med utställningen ”I´m Alive – mobil teknik på liv och död”. Ett Cryptoparty
anordnades tillsammans med föreningen DFRI, vilket blev uppmärksammat både i tidning
och på radio.
Under året har Tekniska museet i programverksamheten även samarbetat med Stockholms
Filmfestival Junior, Berättarministeriet, Tekniska museets vänner, UR, Föreningen
Flaskskepparna, ViaPlay, Quirkbot, Febtop, Avalon, IIS, MakerSheroes, Pyzzle IT och KTH
Formula Student.
Maker
The Maker Movement är ett relativt nytt fenomen (sprunget ur en amerikansk subkultur),
som tar fasta på att just främja utforskande i gränslandet mellan teknik, konst och
hantverk. Den genomsyras av en social gemenskap och viljan att praktiskt förstå hur saker
fungerar och uppmuntrar till lekfullt meckande och innovation genom interdisciplinärt
samarbete.
52
Pojke med rymdbiljett på väg in till arkivet under MegaHelg Rymd. Foto: Anna Gerdén.
6.5 Regional samverkan – Maker Tour
Tekniska museet har under 2016 lanserat en ny mobil plattform – en rullande
inspirationsverkstad som på ett enkelt sätt kan flyttas runt mellan olika platser i Sverige
såsom skolor, bibliotek och festivaler för att ge fler tillgång till science centerpedagogiken.
Konceptet består av en skåpbil full med spännande makerutrustning och ett tält som
fungerar som ett mobilt klassrum.
Maker Tour ger barn och unga som inte bor i närheten av ett av Sveriges 19 fasta science
centers möjlighet att delta i workshops, experimenterande och pedagogledda
labbaktiviteter. Under 2016 har Tekniska museets Maker Tour-buss besökt skolor och
publika platser och evenemang – i Stockholmsområdet, Kronobergs län, Dalarna och
Gävleborg.
Genom projektet Maker Tour har museet initierat ett nära samarbete med Region
Kronoberg, Linnéuniversitetet och projektet Mot Nya Höjder, med stöd av projektets
partners Clas Olsson, Google CS First och Atteviks / Volkswagen. Maker Tour besökte 16
53
skolor och 22 skolklasser i årskurserna 2-8 under två veckor i maj månad, totalt träffade
museet 900 elever. Under hösten åkte bussen till Älmhult och IKEA museum där ca 15
klasser med 300 elever fick ta del av bussens pedagogiska verksamhet. Utöver detta fick
även en klass med ca 30 elever på Stockholm International Academy besök av bussen
liksom ett antal köpcentra runt om i landet. Möjlighet gavs också för besökande barn vid
olika andra publika platser att delta i skapande verksamhet i anslutning till bussens besök
där, bland annat Insjödagarna i Leksands kommun, Kulturfestivalen i Stockholm,
Prideparaden, Sandviken och ett flertal andra platser i Sverige.
6.6 Samverkan med andra museer
Tekniska museet ingår i Centralmuseernas samarbetsråd och samarbetar även med
Wikimedia Sverige. Läs vidare under avsnitt 4.8 Samverkan inom forskning.
Museerna i Museiparken, Sjöhistoriska museet, Riksidrottsmuseet, Polismuseet, Tekniska
museet och Etnografiska museet, har sedan tidigare ett kontinuerligt samarbete kring att
göra Museiparken till ett attraktivt besöksmål. I gruppen ingår även representanter för
Statens fastighetsverk och Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Under året har museet
tillsammans med Museiparken anordnat programverksamhet för att uppmärksamma
Kulturnatten och Internationella barndagen.
Museet är också medlem och representerad i KDI, Kungliga Djurgårdens Intressenter, en
medlemsorganisation som driver och arbetar med utvecklingen av hela Djurgården som
besöksmål. Museet ingår i KDI:s marknadsgrupp som träffas kontinuerligt för att arbeta
med Kungliga Djurgårdens övergripande marknads- och varumärkesfrågor.
Tekniska museet har också tillsammans med Historiska Museet, Moderna Museet,
Världskulturmuseerna, Statens Maritima museer, ArkDes och Nationalmuseum m.fl. inlett
ett samarbete under året för att gemensamt upphandla en ny besökarundersökning.
Under 2016 har Tekniska museet fortsatt samarbetet med Statens maritima museer kring
IT-plattform. Vidare har ett samarbete med Malmö museer, Sveriges andra stora tekniska
museum, inletts kring dataspel. Samarbetet är primärt knutet till deras science center-
verksamhet. Tekniska museet är också medlem i Svenska science centerföreningen och är
en mycket aktiv part som den enda organisationen med ett nationellt uppdrag från
regeringen. Föreningen och museet har bland annat medverkat under Almedalsveckan
under året samt arbetar tillsammans för att etablera landets 19 science center som en
etablerad komplementär struktur till skolan.
6.7 Samverkan med civila samhället och nationella organisationer
Tekniska museet har under året samverkat med flera nationella organisationer som på olika
sätt arbetar med att öka och sprida kunskap om, samt på andra sätt stödja bevarandet av
det industriella kulturarvet i landet. Sedan flera år är museet med i styrelsen för Svenska
Industriminnesföreningen (SIM) som bland annat delar ut utmärkelsen Årets industriminne.
Mottagare 2016 var Lessebo handpappersbruk i Kronobergs län.
54
Under 2016 fortsatte museet sitt samarbete med ArbetSam, arbetslivsmuseernas
samarbetsorganisation, och Arbetets museum. Museets medverkade i det kursutbud som
erbjuds landets alla arbetslivsmuseer. Museet bidrar i kurserna med kunskap om bevarande
av det industriella kulturarvet. Mötet med arbetslivsmuseerna skapar också värdefulla
kontaktnät till personer med viktiga erfarenheter och specialkunskaper om teknik- och
vetenskapshistoria. Museet deltar också sedan många år i beredningen av ett statligt bidrag
om 8 miljoner kronor till Arbetslivsmuseer, vilket handläggs av Riksantikvarieämbetet.
6.8 Volontärer på Tekniska museet
Många volontärer bidrar med sitt starka engagemang till att levandegöra teknik och
teknikhistoria för museets besökare och målgrupper. Under året har vi fortsatt samarbetet
med Tekniska Museets Vänner (TMV). Under större lov bidrar volontärer från TMV med
sina teknikkunskaper och i allmänhet hjälper till med mottagandet av besökare. Precis som
tidigare år sköter Uno Miltons Vänner museets populära modelljärnväg som visas dagligen,
och radioamatörerna SKØTM bemannar radiostationen flera dagar i veckan.
6.9 Volymer inom prestationen
Organisation Antal volontärer/timmar under 2016 Tekniska Museets Vänner Cirka 2820 timmar Uno Miltons Vänner Cirka 700 timmar SKØTM Cirka 800 timmar
6.10 Prestationens kvalitet
Tekniska museet har de senaste åren utvecklat former och metoder för att samverka i nära
dialog med olika intressenter. I arbetet med MegaMind har samskapande (co-creation)
med publiken fortsatt vara helt central och integrerad i produktionen. Under året har
dialogen med målgrupperna fokuserats kring tillgänglighet. Genom att involvera publiken
hela vägen i produktionen, har museet siktat mot att skapa ett resultat som ännu bättre
möter museets målgruppers olika behov – ett slutresultat som besökarna upplever har ett
högt värde.
Tack vare samverkan med olika företag, organisationer och sponsorer kan museet
förverkliga satsningar och nå nya målgrupper genom att kommunicera via varandras
kanaler. Med Framtidslabben vill King och BillerudKorsnäs, liksom Tekniska museet, ge barn
och unga möjligheter att få skapa kreativa och hållbara innovationer i en unik och
inspirerande miljö. En för parterna gemensam långsiktig ambition är att öka intresset för
branscherna och bidra till framtidens kompetensförsörjning. Samarbetet med King ger
genom deras volontärskap också ömsesidig kontakt mellan skolelever och yrkespersoner
inom spel- och programmering. Samarbetet med BillerudKorsnäs ger utbyte kring hur
matsvinn kan minskas med kreativa förpackningslösningar.
Museets nuvarande strategi är att ingå samarbeten med något färre sponsorer, men på
högre nivå. Detta för att säkerställa kvalitet i motprestationer och möjlighet att ge stöd till
samarbetspartner vid aktivering av sponsorskap. Lagstiftningen som reglerar upphandling
55
(LOU) gäller även vid sponsring med varor och tjänster (så kallad barter). Detta begränsar
museets möjligheter att ingå samarbeten med vissa intresserade sponsorparter.
Samverkan inom programverksamheten har fortsatt att vara viktig under 2016. Med hjälp
av samarbeten har Tekniska museet kunnat erbjuda besökare en omfattande variation av
aktiviteter. Genom att inspirera inom områden som spel, rymd, programmering och
innovationer, med hjälp av passionerade eldsjälar, företagssamarbeten och ideella krafter,
har vi fortsatt att tillföra ett mervärde till våra intressenter.
Maker Tour är ett unikt samarbete mellan region, skola, akademi och näringsliv. Turnén i
Kronobergs län fick stor uppmärksamhet både bland lärare runt om i Sverige och i media.
Nu förbereder museet för en större satsning i länet, men med siktet på att fler bussar ska
rulla i hela Sverige med Kronobergs län som förlaga. Det sker i dialog med Tillväxtverket,
Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Smarta elektroniksystem.
MakerTour på besök i klass. Foto: Anna Gerdén
Samarbetet med ideella organisationer som arbetar med kulturarvsbevarande frågor är
också ett viktigt strategiskt steg. Genom samverkan med nationella organisationer kan
museet erbjuda mer konkret verksamhet mot denna sektor och nå ut på ett mer effektivt
sätt. Samverkan innebär också en satsning på att öka ömsesidigt kunskapsuppbyggnad.
Volontärverksamheten fortsätter att ge en ökad service till besökarna, framförallt under lov
och större evenemang, då det brukar vara högt besökstryck.
Den samlade bedömningen är att museet mycket väl uppfyllt målet med att samverka med
andra aktörer för att utveckla verksamheten.
56
7 Tvärsektoriella perspektiv Prestation: Tekniska museet ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds-
och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.
7.1 Beskrivning av prestationen
Tekniska museet har under många år arbetat med frågor utifrån jämställdhets-, mångfalds-
och barnperspektiv. Många framsteg har gjorts, samtidigt som verksamhetens egen
kunskap, medvetenhet och därmed ambitionsnivå successivt har höjts. Museets vision att
vara Alla små geniers favoritställe är starkt vägledande och förutsätter ett integrerat
barnperspektiv i hela verksamheten. Barns och kvinnors perspektiv kommer fortsatt att
behöva stå i fokus för såväl insamling och dokumentationer som utställningar och
programverksamhet.
Museet har valt en vidare tolkning av mångfald och tagit fram en policy för inkluderande
synsätt, vilken inkluderar både jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Samtliga
perspektiv är starkt integrerade men här särredovisas de, enligt regeringens riktlinjer.
Avsnittet 7.5 Barnperspektiv redogör hur museet arbetar med att integrera ett
barnperspektiv i verksamheten, samt vilka insatser som görs för att svara mot den unga
publikens behov och insatser för att öka den unga publiken.
Definierade kvalitetskriterier för tvärsektoriella perspektiv
Verksamheten attraherar publik oavsett kön, etnicitet eller kulturell bakgrund.
Verksamheten attraherar barn och unga (fortsatt utveckling av utbudet till 65
procent för barn/unga respektive 35 procent för vuxna – ompositioneringen mot
Alla små geniers favoritställe).
Referensgrupper involveras för att säkerställa att vi möter olika målgrupper och
olika behov.
Målgruppen involveras om möjligt i samskapande processer (co-creation).
Verksamheten granskas utifrån normkritiska perspektiv.
Verksamheten engagerar lika många kvinnliga som manliga deltagare i
programverksamheten.
Verksamheten bedriver dokumentation, insamling och utställningar och
programverksamhet utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv.
Verksamhetens arbete med JAMMT (se avsnitt 10) ska vara integrerat i all
verksamhet.
7.2 Jämställdhetsperspektiv
Tekniska museet ser som sin uppgift att inom jämställdhetsområdet belysa hur kvinnor i
traditionellt manliga miljöer banat väg för nytänkande och innovation i teknikutvecklingen.
Att lyfta fram kvinnors kompetens och stimulera att unga kvinnor söker till traditionellt
manliga tekniska och naturvetenskapliga utbildningar ser vi som ett viktigt uppdrag.
Ett jämställdhetsperspektiv handlar också om att öka medvetenheten om vems berättelser, vems verklighet samlingen belyser. Kvinnors teknikanvändning är underrepresenterat i
57
museets samlingar och har därmed i stort sett osynliggjorts. I nya insamlingar och dokumentationer ska ett genusperspektiv anläggas. Föremål som berör kvinnors teknikanvändning ska aktivt samlas in. Som en del av denna ambition har museet under året bland annat förvärvat ett exemplar av Mutewatch, som ett tidigt exempel på ”wearable technology” och kvinnliga entreprenörer.
Under året har ett jämställdhetsperspektiv fortsatt implementerats i museets
programverksamhet. De förebilder som har bjudits in för att medverka under
Megahelgerna har speglat flera olika förebilder inom teknik. Museet har också jobbat med
olika teman kopplat till teknik, för att visa att det finns många olika ingångar och att teknik
är kul. Det har lett till att fler barn och även vuxna har vågat testa något nytt genom att
delta i någon eller några av de hundratals workshops vi har genomfört.
Tekniska museet har också lyft externa aktiviteter speciellt för de som identifierar sig som
kvinnor, ett exempel är Geek Girl Meetup Stockholm, en tvådagarskonferens av och för
kvinnor som syftar till att lyfta fram kvinnor inom de traditionellt mansdominerade tekniska
ämnena. Under 2016 var temat Better Together, där tillsammanskap, socialt
entreprenörskap och start-ups stod i fokus.
Tekniska museet har under året fortsatt vara en strategisk partner för de kommunala
teknikskolorna, KomTek. Uppdraget innebär, som tidigare, att öka intresset för teknik från
förskola upp till gymnasiet med särskilt krav att hälften av deltagarna ska vara flickor.
7.3 Mångfaldsperspektiv
Besökare ska kunna ta del av Tekniska museets verksamhet oberoende av
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller etnisk och kulturell bakgrund. Insatser för
tillgänglighet redovisas särskilt under avsnitt 5.
Tekniska museet strävar efter att vara ett museum för alla. Under 2016 har museet
medverkat i flera event på andra ställen för att fortsätta vara ett museum utan väggar, och
nå fler, genom att erbjuda aktiviteter utanför museet. Med Maker Tour erbjöd museet tre
olika labb under Kulturfestivalen tillsammans med 1 700 barn. Tekniska museet
medverkade också som enda museum på Teklafestivalen, en festival för alla som
identifierar sig som tjejer mellan 11-18 år och genomförde rymdworkshopsexperiment.
58
Tekniska museet deltar i Prideparaden 2016 med Maker Tour bussen. Foto: Johanna Hedgårdh
Under året har en normkritik-grupp bildats på museet. En representant för gruppen deltog
på ”The Unstraight Museum – November Conference”. Gruppen agerar bollplank samt
säkerställer att utbildningen i normkritik och HBTQ, som har påbörjats av all personal under
2016, genomförs och följs upp. Gruppen föreslår även fortsatt arbete med frågan.
Under 2016 och 2017 arbetar Liv Höglund, genusvetare, med museet i syfte att fortbilda
samtliga anställda på Tekniska museet inom frågor som rör normer kring kön/genus och
sexualitet. Fokus ligger på medvetandehöjande insatser, normkritiska arbetssätt och
metoder, kunskapsutveckling samt bemötande. Allt i syfte att skapa en gemensam
kunskapsbas, en god och trygg arbetsmiljö och möjligheter att utveckla verksamheten
utifrån de nya kunskapsområdena. Hela personalen får en och samma grundläggande
fortbildning men indelas i grupper utifrån olika verksamhetsområden och fortbildningen
anpassas även till varje enskild grupps behov och arbetsområden. Inledningsvis utfördes en
kartläggning som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Efter fortbildningens
avslut kommer museet att få checklistor som stöd för fortsatt arbete avseende de
bemötandestrategier och normkritiska arbetsmetoder som fortbildningen bland annat
syftat till att införa.
7.4 Barnperspektiv
7.4.1 Hur integreras barn- och ungdomsperspektiv i verksamheten?
Ett antal långsiktiga strategier och delmål har formulerats för att öka barn- och
ungdomsperspektivet i verksamheten.
59
Fortsätta utveckling av den publika verksamheten för att i än högre grad attrahera
en ung publik (utbudet till 65 procent för barn/unga respektive 35 procent för
vuxna).
Utveckla Tekniska museet som komplement till skolan.
Utveckla och förstärka museet som ett lärande utflyktsmål för barn, ungdomar,
deras familjer och skolan.
Erbjuda ett ökat antal kurser under helger och skollov för barns och ungas
meningsfulla fritid.
Anpassa museets verksamhet utifrån barns och ungas villkor.
Bjuda in barn och unga till ökad delaktighet till exempel i egenskap av
medproducenter.
Bedriva insamling och dokumentation med barn- och ungdomsperspektiv.
Tillgängliggöra museets verksamhet på sätt som även tilltalar barn och unga.
Medproducenter och co-creation
Under 2016 har samskapandeprocessen fortsatt med stöd av bland annat Allmänna Arvsfonden. Ett antal möten med referensgrupper, lärare och elever har lett till att den pedagogiska verksamheten och science centrets installationer utvärderats och utvecklats för att på ett än bättre sätt passa alla. Under året har museet med anledning av önskemål från referensgruppen, infört särskilt öppethållande en förmiddag i månaden för skolgrupper med barn med olika funktionsförutsättningar. De har marknadsförts som FUNKIS-dagar. För att upprätthålla de goda relationerna inför ett fortsatt co-creationarbete har Tekniska museet tillsammans med flera olika intresseorganisationer genomfört VIP-kvällar. En av installationerna i MegaMind har, med utgångspunkt i besökarnas uttryckta behov, utvecklats för att förbättra tillgängligheten för personer med rullstol. Ett co-creationarbete har under året pågått tillsammans med ett antal konstnärer för att förstärka upplevelsen av utställningarna på museet. Den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken
I den tidigare nämnda samskapandeprocessen har den unga målgruppens behov varit
central. Tekniska museets science center-utställning MegaMind har ett tydligt fokus på
barn och unga. Utställningen har som mål att stärka barn och ungas självförtroende genom
att de själva får prova, utforska och laborera sig fram till nya idéer och ser hur de kan bli till
verkliga innovationer. Förutom de interaktiva installationerna som finns i MegaMind,
erbjuds barnen även ett antal olika pedagogiskt utvecklade verksamheter. De har möjlighet
att delta i liknande verksamhet men på olika sätt beroende på om de kommer tillsammans
med skolan eller om de kommer som besökare tillsammans med sina vuxna.
60
Visning av föremål i magasinet under MegaHelg Maker. Foto: Emma Fredriksson
Utöver MegaMind, har museets programverksamhet även fokuserat på målgruppen barn
och unga. Flera programaktiviteter har ambitionen att möta barnens behov att på ett
enkelt och roligt sätt lära sig, och förstå, komplexa teknikämnen. Museet har anordnat sex
stycken Megahelger där barnen bland annat har haft möjlighet att besöka museets arkiv på
ett spännande och äventyrligt sätt, programmera robotar och bygga musikinstrument av
överblivet material.
I museets Studio får barn och ungdomar möjlighet att göra sina röster hörda genom att
göra egna tidningar, TV- och radioprogram som också sänds i offentliga TV- och
radiokanaler. Även i år samlade Snilleblixtarna ca 700 barn som alla fick ställa ut sina
uppfinningar.
Tekniska museet är medarrangör i flera projekt och nätverk för barn och unga. Dessa svarar
mot målgruppens behov att få utveckla sina egna idéer, lösa problem i vardagen och att få
förståelse för teknik och naturvetenskap på ett roligt och lärorikt sätt.
Projekt/nätverk Samarbetspartner Beskrivning Målgrupp Utställningen Unga forskare
Förbundet Unga Forskare, KTH, Stockholms universitet, Karolinska institutet med flera
En nationell final, i form av utställning, för elever som har gjort ett projekt inom naturvetenskap eller teknik.
Gymnasiet
Snilleblixtarna Snilleblixtarna Sverige Museet har uppdraget att sprida konceptet Snilleblixtar i Stockholmsregionen, genom
Årskurs F-5
61
utbildningar och den nationella Snilleblixtutställningen.
Gnistan Branschorganisationen Svenska Science Centers, Förbundet Unga Forskare, Vattenfall, Innovatum och Teknikens Hus
Ett nationellt pedagogiskt projekt där eleverna arbetar utifrån utmaningen ”År 2025 lever vi hållbart, hur?”
Årskurs 8-9
Future city Future city Ett nationellt pedagogiskt projekt för innovationer på temat att bygga framtidens hållbara stad
Årskurs 6-9
Kulturfestivalen Stockholms Stad Tekniska museet erbjöd olika aktiviteter där barn och unga kunde bygga, skapa och experimentera. Anordnades i samarbete med Makertjej, The Big Hack och Stockholm Makerspace.
Barn och unga
KomTek – kommunala teknikskolor
Tekniska museet är strategisk partner. Finansiering via Skolverket.
En verksamhet som omfattar 24 kommuner med uppdraget att öka intresset för teknik från förskola upp till gymnasiet.
Årskurs F – gymnasiet
Enlightening Imagination –Math and Science Competition
Tekniska museet Skolverket 4D-frame Tillsammans med fyra andra science center och två KomTek
Tävling för elever i högstadieåldern, teknik, mekanik, energi samt studieresa till Sydkorea för 28 personer
Årkurs 7 – 9
Pedagogisk verksamhet
Genom en omfattande pedagogisk verksamhet och medverkan på externa platser fortsätter
Tekniska museet att utveckla och förstärka museet som ett attraktivt komplement för
skolan.
Under 2016 har Tekniska museet i samarbete med Kronobergs län och deras projekt ”Mot
nya höjder”, samt med stöd av Clas Olsson, Google och Atteviks / Volkswagen, fått
möjlighet att i högre utsträckning verka för det nationella uppdraget och att vara ett
museum utan väggar genom satsningen på Maker Tour-bussen. Se avsnitt 6.5 om Regional
samverkan.
Under 2016 fanns en fortsatt god efterfrågan på pedagogiska aktiviteter i museets science
center MegaMind. För att ytterligare stärka kvalitén på dessa har delar av aktiviteterna
omarbetats inom ramen för Allmänna Arvsfondens projekt för att säkerställa hög
tillgänglighet i MegaMind.
62
De mest bokade skolprogrammen i övrigt är kopplade till museets mer permanenta
utställningar och frågor om energianvändning, innovationer, media och programmering.
Museet har fortsatt arbetet med att tydliggöra utbudet av olika aktiviteter för skolan och
att säkerställa att det museet erbjuder är relevant för lärare och elever.
Ambitionen har varit att tydliggöra på vilket sätt museet kan vara en resurs för skolan i de
ämnen där de har sina största utmaningar. Den översyn av prissättningen som gjordes 2015
har visat sig vara relevant och Tekniska museet har fortsatt god tillströmning av bokningar
och större kostnadstäckning inom det pedagogiska området.
Museet har med uppsökande verksamhet erbjudit workshops och aktiviteter för tusentals
lärare och elever på externa evenemang som Kulturfestivalen, Elektronikmässan
och Skolforum. Se avsnitt 1.1.2 Besökare till vandringsutställningar och externa program.
Tekniska museet har utvecklat en lärarfortbildning i grundläggande programmering där
lärare får möjlighet att ta de första stegen för att programmera och att våga prova
tillsammans med sina elever.
Insamling och dokumentation
I Tekniska museets program för dokumentation, insamling och utställningar finns det ett
särskilt fokus att dokumentera barns och ungas perspektiv. Några exempel från 2016 är en
samling av leksaker föreställande kameror samt enklare kameror, totalt omfattande ett
sextiotal objekt från en samlare. Vidare har museet tagit emot en samling av hörteknisk
apparatur för träning och hjälpmedel för hörselskadade och döva använd på Manillaskolan,
omkring 25 objekt. I projektet Mobil på flykt samlades en Samsungtelefon in, som använts
av en flicka under flykt från Eritrea. Den köptes av givaren i Sudan och användes under
flykten till Sverige.
7.5 Internationella perspektiv
Museet deltar löpande i internationella nätverk och konferenser samt genomför
internationella samproduktioner.
7.5.1 Internationell samverkan
Under året har museet samverkat med olika internationella aktörer. I flera
forskningsprojekt har museet skapat nya internationella kontakter. Se avsnitt 4
Kunskapsuppbyggnad. Gällande utställningsprojekt, har museet under året fortsatt
samarbetet med VilVite i Bergen, Heureka i Helsingfors och Experimentarium i Köpenhamn
kring vandringsutställningen Vintersport.
Tekniska museet har sedan 2006 ett samarbetsavtal med The National Science Museum of Korea, i Daejon. I år har ett avtal undertecknats med Koreas störstas vetenskapsmuseum, Gwacheon National Museum of Science & Technology, i Seoul. Samverkan med Daegu National Science Museum genererade ett besök från deras utställningsavdelning i december 2016. Kontakterna med koreansk science center- och skolverksamhet har bibehållits och utvecklats. Exempelvis arrangeras sammankomster i samband med besök från respektive institution, i respektive land. Föreläsningar, seminarier och tävling har
63
arrangerats i Korea under året med medverkan från Tekniska museet, andra svenska aktörer samt företrädare för skola och utbildning. Gemensam nämnare är STEAM-konceptet för utbildning och lärande.
7.5.2 Internationella konferenser och studieresor
Museets medarbetare har medverkat i workshops och deltagit på internationella
konferenser samt evenemang; Ecsite Annual Conference i Österrike, Ecsite Directors Forum
i Spanien, Communicating the museum i Tyskland, och konferensen Culture for all och
Nordic Science Center Conference båda i Finland, samt konferensen Northern Dimension
Partnership on Culture i Ryssland.
Flera medarbetare har varit på studieresor till museer och science center i bland annat
Österrike, Frankrike och Storbritannien.
7.5.3 Internationella besök till museet
Tekniska museet har 2016 tagit emot 21 olika internationella besök och delegationer. Det
bestod av representanter från science centers, museer och organisationer från bland annat
Italien, Finland, Norge, Korea, Kanada och Danmark. Under året tog vi även genom Svenska
institutet emot journalister från dagspress, online-media samt facktidningar rörande olika
funktionsförutsättningar från Tyskland, Österrike, Litauen, Vitryssland, Ukraina, Ryssland,
Indien, Brasilien, Nigeria och Singapore.
7.5.4 Internationella nätverk
Tekniska museet är medlem i flera internationella nätverk. Några exempel:
ICOM (International Council of Museums)
Ecsite (the European Network of Science Centers and Museums)
Nordiska Science Center Forbund
KOCEF (Korea Future Convergence of Creative Culture Foundation)
TICCIH (The International Committee For The Conservation Of The Industrial
Heritage)
7.6 Volymer inom prestationen
Allmänna visningar och programaktiviteter för barn och unga
Under 2016 har museet haft cirka 1 310 allmänna visningar (observera att program och
visningar för skola inte är inkluderade i detta). Samtliga visningar har varit utformade att
passa för barn och unga.
Tekniska museet har under 2016 haft 30 programaktiviteter. Av dessa var 21 inriktade mot barn och unga. Museets megahelger riktar sig till barn och unga, men även till dem som är intresserade av temat oavsett ålder. I en av programaktiviteterna robotprogrammering genomförde museet totalt 42 antal tillfällen i museets robotlabb och ca 3 360 personer har därmed testat på programmering.
64
Antal lärare på fortbildningar och event
Totalt fjorton lärarfortbildningar har anordnats för förskola och grundskola på Tekniska
museet med 274 deltagande lärare. Dessutom deltog cirka 500 lärare i årets mässa ”Skola +
museum = sant”. Tekniska museet har även anordnat tre lärarinspirationskvällar under året
för cirka 341 lärare, med olika teman.
7.7 Prestationens kvalitet
Årets fortsatta satsningar i MegaMind är konkreta exempel på hur Tekniska museet
utvecklar verksamheten utifrån de kvalitetskriterier som vi har definierat för det
tvärsektoriella perspektivet.
Jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv har museet inkluderat i samband med arbete med insamling, extern kommunikation och programverksamhet. Tekniska museet har fortsatt att uppmärksamma kvinnors teknikanvändning vid insamlingar. I flera programaktiviteter uppmuntrar museet att tekniktunga ämnen, som programmering och rymd, är något för alla, även för barn. Med uppsökande verksamhet och deltagande på externa event, arbetar Tekniska museet för att vara ett museum utan väggar och för att kunna inspirera barn och unga inom teknikområdet, oavsett barnets ålder, kön, kunskap och bakgrund. Teklafestivalen är ett konkret exempel på sådan verksamhet, där museets rymdworkshop blev uppmärksammad på Barnkanalen och i Rymdkanalen.
De långsiktiga effekterna av vårt arbete med att integrera tvärsektoriella perspektiv och att
ha ett inkluderande synsätt i verksamheten är förhoppningsvis att vi når en ny och bredare
publik, att våra samlingar i framtiden får en annan och mer representativ sammansättning,
att barn och unga får ett ökat intresse för teknik och naturvetenskap samt att vi påverkar
attityder till kvinnors och mäns användning av teknik. Internationella samarbetsprojekt och
internationellt sammansatta team knutna till museet bidrar till att bevaka internationella
perspektiv i verksamheten.
Den samlade bedömningen är att museet mycket väl uppfyllt målet med att integrera
tvärsektoriella perspektiv i verksamheten.
8 Sammanfattande bedömning: kvalitet av
museets resultat Tekniska museet har definierat kvalitet utifrån tre kategorier – kriterier för vad vi i
verksamheten uppfattar som god kvalitet under Excellens, kriterier för mått och värde av
den spridning verksamheten får under Uppmärksamhet samt vilken långsiktig effekt
verksamheten bedöms ha under Reflektion och påverkan. Samtliga kategorier bedömer
kvalitet kopplat till resultat. Kvalitetsbedömningen är integrerad i övrig resultatredovisning
och kommenterad mer detaljerat med jämförelser över tid (om möjligt) under respektive
mål för återrapportering.
I den samlade kvalitetsbedömningen av den Uppmärksamhet som Tekniska museet haft
2016, är vår bedömning att vi lycktas väl givet den grundläggande förändring av
65
konkurrensförutsättningarna fri entré-reformens genomförande inneburit på marknaden.
Tekniska museet har inte ökat antalet besökare, men å andra sidan endast tappat
marginellt i antalet besökare, från 306 745 besökare 2015 till 300 178 besökare 2016. Det
bör ses i ljuset av att Tekniska museet valt en strategi som bygger på högre pris och kvalitet
i besöksupplevelsen. Museet har också bibehållit den mycket höga andelen barn och unga
(53 procent) som besökare till museet, samt ökat antal användare i digitala och sociala
kanaler. Medievärdet av den uppmärksamhet museet fått under året har ökat markant.
Från 41 mkr till 68 mkr. Vi har även ökat antalet elever i pedagogledd verksamhet på
museet. Tyvärr har vi dock tappat avsevärt vad gäller obokade skolbesök där vi konkurrerar
mot gratis inträde.
Vår bedömning motiveras också av att vi ökat antalet besöker till arkivet, tillgängliggjort
samlingarna via DigitaltMuseum och därigenom ökat antalet nedladdningar samt visat ännu
fler föremål ur samlingarna i landet och internationellt, liksom ökat vår pedagogiska
närvaro i riket genom Maker Tour.
Angående god kvalitet – Excellens, är kundnöjdheten (nöjda och mycket nöjda besökare)
oförändrad. Vi tolkar det som att museet i högre grad måste leva upp till de förväntningar
ett högre pris ställer på upplevelsen. Åtgärder har vidtagits för att säkra detta. Samtidigt
sker omfattande förändringsarbete på museet med interimslösning vad gäller restaurang,
ombyggnation och renovering vilket ofrånkomligt påverkar upplevelsen i det korta
perspektivet, men som bör leda till upplevd högre kvalitet på sikt. Personalens bemötande
och vårt nya science centerutställning får mycket höga omdömen. Det tyder på att vi är på
rätt väg. Även de priser och nomineringar museet erhållit under året pekar på att vi bör
kunna göra bedömningen att vi når Excellens inom vår sektor med utnämningen till årets
museum i Sverige, framhävandet som det goda exemplet inom Ecsite genom Mariano Gago
Award och inte minst nomineringen till årets museum i Europa 2017.
Ett ytterligare kvitto på verksamhetens kvalitet är ökningen av sålda årskort (+ 40 procent)
vilket tyder på att våra besökare värdesätter upplevelsen och gärna kommer tillbaka flera
gånger.
Vi gör samma bedömning gällande excellens i tillgänglighetsarbetet där vi under året
framstått som det goda exemplet i branschen, vilket förhoppningsvis inspirerar andra men
också förpliktigar då mycket återstår att göra. Vår samlade bedömning är också att vi
mycket väl uppfyllt målet med att integrera tvärsektoriella perspektiv i verksamheten,
MegaMind har inkluderat ett mångfalds-, barn- och ungdomsperspektiv som vi fortsatt
utveckla under året. Jämställdhetsperspektivet fortsätter att inkluderas vid nyförvärv och
även i programverksamheten, där en balans bland talare, arrangörer och deltagare
generellt sett eftersträvas.
Även gällande tillgängliggörandet av bildsamlingarna bedömer vi att vi mycket väl uppfyllt
målet, där vi med så fria licenser som möjligt och högupplösta bilder gör dem användbara
långt utanför Sveriges gränser. Den aspekten kan också lyftas under kriteriet
uppmärksamhet.
66
Museet har under året fortsatt på inslagen väg när det gäller forskarsamverkan. Inom
samtliga delar av kärnverksamheten – samling och dokumentation respektive publik och
pedagogisk verksamhet – samarbetar Tekniska museet med universitet och högskola samt
medverkar i forskning. Forskarnärvaron berikar verksamheten med vetenskapliga
diskussioner om relevanta frågeställningar och metodutveckling. Museets gemensamma
program för dokumentation, insamling och utställningar har bidragit till en tydligare
riktning och fokus kring verksamhetens kunskapsuppbyggnad.
Tekniska museet har haft fler värdefulla samarbeten som ordentligt har berikat
programverksamheten och tillfört ett mervärde för besökarna. Arbetet med co-creation
kopplat till science centersatsningen MegaMind har fortsatt under 2016 med fokus på
tillgänglighet – vilket kvalitetssäkrat processen i framtagandet av FUNKIS, särskilt
öppethållande en förmiddag i månaden för skolgrupper med barn med olika
funktionsförutsättningar.
Även när det gäller internationellt samarbete har museet ytterligare flyttat fram
positionerna. Museet har skapat nya internationella kontakter och fortsätter med strategin
att ta in extern spetskompetens till de större projekt som bedrivs. Vår samlade bedömning
är att Tekniska museet väl uppfyllt målet att öka kunskapen inom de områden där museet
verkar. Såväl samarbetet med universitet och högskolor som det internationella samarbetet
har ytterligare ökat och fördjupats under året.
I relation till samlingarnas bevarande återstår att finna en långsiktigt hållbar lösning vilket
också inkluderar möjligheter till konservatoriska åtgärder på museet alternativt i
magasinen.
I kategorin Reflektion och påverkan är kvalitetskriterierna svårare och mer komplexa att
utvärdera. Tekniska museet har en viktig roll i att ge perspektiv på hur teknikutvecklingen
har påverkat samhällsförändringar. Hur ny teknik förhåller sig till, och ofta är, beroende av
tidigare tekniska framsteg och teknikanvändning.
Under året fortsatte Tekniska museet att uppmärksamma den digitala teknikutvecklingen
med forskningsprojektet Dataspelens världar samt med satsningen på interaktiva digitala
upplevelser med inriktning på konst i Digital Now. Detta för visa på utforskandet av
teknikens potential i framkant. I I’m Alive – mobil teknik på liv och död har inneburit att
museet belyst teknikanvändning och utveckling med fokus på en grupp som sällan
synliggörs i museisammanhang, nämligen flyktingar. Insamlingen och utställningen speglar
på ett unikt sätt samtiden och den betydelse som mobil teknik kan ha för människor på
flykt vilket rönt stor medial uppmärksamhet. Förberedelserna fortsätter också för
utställningen om människan och maskinen och vilka frågor det kan väcka ur etisk moralisk
synvinkel.
67
MegaMind Funkis. Foto: Anna Gerdén
9 Tekniska museets medarbetare
2016 var medelantalet anställda 76 på Tekniska museet. Medelåldern bland museets
medarbetare var 47 år (exklusive timanställda). Museet har haft totalt 14 anställda på
visstidsanställningar motsvarande 6 årsarbetskrafter. Under 2016 har museet timarvoderat
86 personer. De arbetar som museivärdar, receptionister, pedagoger, butiksbiträden och på
enstaka uppdrag i verksamheten som t.ex. Daedalus (motsvarande 19 årsarbetskrafter).
Personalrörligheten har under 2016 varit cirka 5 procent. Den genomsnittliga
anställningstiden för tillsvidareanställda är cirka 11 år (för män cirka 14 år, kvinnor cirka 8,5
år).
Under 2016 har museet rekryterat 11 personer, både till basorganisationen och till projekt.
En viktig förstärkning av organisationen har varit att skapa en ny tjänst som Business
controller, Therese Ericsson. Museet har också förstärkt chefsgruppen med en Kreativ
Utvecklingschef, Min-Jung Jonsson, som ansvarar för utställningar och program.
Till Tekniska museets pool av timarvoderade värdar, pedagoger och butiksbiträden
rekryteras kontinuerligt nya medarbetare.
68
Jämställdhet och mångfald
Tekniska museet arbetar för en jämn könsfördelning och arbetar för en spridning i etnisk
och kulturell bakgrund bland medarbetarna.
Även 2016 genomfördes löneanalyser enligt jämställdhetslagen i samband med
lönerevisionerna.
Könsfördelning
Könsfördelningen M % K % Totalt LEDNING 2 33 4 67 6 KÄRN 22 45 28 55 50 STÖD 11 56 8 44 19 SUMMA 36 47 40 53 76
Tekniska museets arbetsmiljöarbete
Tekniska museet har en hälsovision som ska prägla verksamheten: ”Tekniska museet – Vi
arbetar tillsammans. Med lust och glädje, respekt och omsorg – en hållbar arbetsplats för
hela människan.”
Under 2016 genomförde museet en arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga
företrädare i grundläggande arbetsmiljökunskap med anledning av en ny förordning om
”Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Utbildningen genomfördes i Feelgoods regi.
Vartannat år genomför Tekniska museet en arbetsmiljöenkät. Årets arbetsmiljöenkät
genomfördes under september.
”Förbättringar har skett inom alla områden sedan föregående mätning som gjordes 2014.
Jämförelserna är gjorda mellan heltidsanställda och timanställda. Speciellt utmärkande
förbättringar är Självförtroende, Motiverande ledarskap, Möjlighet till utveckling och
Kollegialt stöd. Förbättringspotential finns särskilt inom områdena Praktiskt och
Strukturerat ledarskap.” – ur rapporten Åtgärdsförslag av konsult Robert Sundqvist.
För första gången riktades enkäten även till museets pool av timarvoderade medarbetare.
Där har museet flera utmaningar i att skapa delaktighet, förtydliga strukturer och inkludera
dem i museets interna arbete.
Museet ger friskvårdsbidrag och bidrar även till anmälningsavgifter till motionslopp där
enskilda eller grupper av medarbetare deltar. Museet har också ett aktivt
rehabiliteringsarbete som bygger på att upptäcka och åtgärda tidiga signaler.
Museet har under 2016 genomfört en upphandling inom ramavtalet för
företagshälsovårdsleverantörer. Det innebar att museet från och med 2016-07-01 har bytt
från Feelgood till Avonova, som ny företagshälsoleverantör. Konsulter anlitas som stöd i
förebyggande hälsoarbete samt rehabiliterings- och omställningsarbete.
69
10 Organisation och arbetssätt
Tekniska museet arbetar kontinuerligt med att effektivisera processerna i verksamheten.
Museets organisation är enkel och tydlig. Dess struktur kan förändras över tiden och
anpassas till omvärldens växlande krav.
Under 2016 har museets nya organisation trätt i kraft. Den är en del av museets färdplan
mot 500 000 besökare och syftar till att skapa en effektivare och mer verksamhetsanpassad
organisation med bättre arbetsmiljö och ökat kundfokus. Varje avdelning har i den nya
organisationen tydliga kopplingar till publik verksamhet.
Den nya organisationen innebär att museet organiseras i fem avdelningar; Värdskap
Kunskap & Samlingar, Kommunikation & Marknadsföring, Verksamhetsstöd &
Affärsutveckling och Human Resources.
I samband med verksamhetsplaneringen för 2017 beslöts att från och med januari 2017
inrätta en avdelning för utställningar och program, som kommer att ledas av museets nya
kreativa utvecklingschef Min-Jung Jonsson.
JAMMT – att tänka på jämt!
JAMMT står för jämställdhet, arbetsmiljö, miljö, mångfald och tillgänglighet.
Medvetenheten om frågor som rör kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförutsättning, sexuell läggning
eller ålder ska hela tiden vägas in i museets hela verksamhet.
JAMMT är ett övergripande perspektiv i museets verksamhetsplan och ska både ge utslag i
den interna verksamheten som den utåtriktade och finnas som en aktiv del i personalens
medvetande i det dagliga arbetet. Ansvaret för dessa frågor är delegerat på museets
chefsgrupp att driva på museets avdelningar och enheter. Tekniska museet har en policy för
inkluderande synsätt som innefattar jämställdhet, mångfald och tillgänglighet.
Under hösten 2016 har första delen av en seminarieserie om normkritik, queerteori och
jämställdhet genomförts för museets medarbetare. Seminarieserien kommer att fortsätta
under våren 2017 och leds av konsult Liv Höglund, genusvetare.
Ledarskap – medarbetarskap
Museets organisation och arbetssätt bygger på självgående medarbetare med stark
initiativkraft. Tekniska museets mission, vision och gemensamma mål gör att alla går mot
samma mål. De skapar tydliga ramar, men ger frihet inom ramarna. Alla har ansvar för att
bidra till att utveckla verksamheten.
Avdelningschefer/enhetschefer som har personal-, resultat- och arbetsmiljöansvar ska
utöva ett coachande och lösningsorienterat ledarskap, vilket innebär att de stödjer och
uppmuntrar sina medarbetare att i hög utsträckning ta egna initiativ och finna lösningar på
problem.
70
Samtliga medarbetare har ett ansvar att utveckla och förbättra verksamheten utifrån ett
kundperspektiv inom sitt ansvarsområde, i gränsöverstigande projekt och/eller i samverkan
med externa parter. Museet håller regelbundna personalmöten där avdelningarnas och
enheternas verksamheter lyfts fram. I samband med verksamhetsplaneringen involveras all
personal.
Som ett led i att involvera och engagera medarbetarna i fler centrala frågor har ledningen
delat in viktiga utvecklingsområden i fyra s k fokusområden med sikte mot år 2020. Varje
fokusområde har en koordinator som tar hjälp av övriga organisationen för att nå målen
inom varje område. Koordinatorerna får stöd av ledningen.
Museet involverar också de lokala fackliga representanterna i samband med större
förändringar i verksamheten med syfte att skapa en god dialog och ett breddat underlag för
beslut.
Verksamhetsstöd
Arbetet med att utbilda projektledare och budgetansvariga i ekonomifrågor som
budgetering och resultatuppföljning av respektive kostnadsställe eller projekt har fortsatt
under året. Detta har resulterat i en effektivare och mer kvalitetssäkrad ekonomistyrning.
Inrättandet av en ny tjänst som Business Controller har också bidragit till utvecklandet av
modeller för investeringskalkyler.
11 Tekniska museets byggnader Tekniska museet är, sett till utställningsyta, ett av de största museerna i Sverige. Den totala
utställningsytan uppgår till cirka 12 400 kvadratmeter, varav drygt 9 100 kvadratmeter för
egna utställningar. Stiftelsen Tekniska museet disponerar ett helt museikvarter med sex
byggnader vid Museivägen på Gärdet i Stockholm och äger dessutom ett föremålsmagasin i
Upplands-Bro. Stiftelsen äger huvudbyggnaden och Wallenberghallen. Tre flygelbyggnader;
Norra och Södra Stallet samt Norra och Södra Ridhuset (Teknoramabyggnaden) ägs av
staten men museet har avgiftsfritt arrende på obegränsad tid. Delar av Norra Stallet hyrs ut
till Polismuseet och Riksidrottsmuseet.
Total yta är 24 000 kvadratmeter i Stockholm och 1 600 kvadratmeter i Upplands-Bro.
Därutöver hyr museet ytterligare 1 000 kvadratmeter magasinsyta i Upplands-Bro. Tekniska
museet har sedan 2008 egen förvaltning av samtliga byggnader.
Förbättringsinsatser på fastigheterna 2016
Fasadrenovering, fasadomfärgning, fönsterrenovering och målning samt byte av
fönsterbläck av huvudbyggnaden för första gången sen byggnaden uppfördes 1936.
Ny energifilm installerades på alla fönster vilket resulterade i energibesparing och
bättre arbetsmiljö i lokalerna.
Lokalanpassning efter utställningar på plan 3 och 4.
Takmålning Norra Stallet.
Fasadrenovering Norra Stallet.
Befuktningsaggregat installerat i magasin på plan 3.
71
Projektering och installation av ny reception och informationsdisk i foajén, vilket
medförde förbättrad arbetsmiljö för berörd personal samt service för besökare.
Nödvändiga besiktningar genomfördes.
Kostnader för hyra, uppvärmning och elektricitet
Under 2016 uppgick hyreskostnader till 245 tkr och el och bränsle till 4 214 tkr.
12 Tekniska museets miljöarbete Tekniska museet arbetar aktivt med att se över alla aspekter av miljöpåverkan i den interna
och utåtriktade verksamheten. Museet har en policy för miljöledning och rapporterar
årligen in resultatet av arbetet till Naturvårdsverket. Museet uppfyller idag de kriterier som
Naturvårdsverket satt upp.
Här följer en sammanställning av några viktiga insatser inom miljöområdet under 2016:
Fastighet
Under året har ett förnyat abonnemang på förnybar grön el tecknats. På så sätt
bidrar museet till att minska utsläppen av växthusgaser.
Under året har arbetet fortgått med att installera LED-belysning i museets
utställningslokaler i syfte att minska energiförbrukningen.
I samband med att fasaden under året renoverades installerades energifilm på
samtliga fönster i huvudbyggnaden i syfte att spara energi.
Skolverksamhet
Utställningen Spelet om energin, som tar upp sambandet mellan energianvändning
och klimatförändringar, har under året besökts av ca 300 inbokade skolklasser.
Sedan utställningen öppnade i november 2009 har den besökts av sammanlagt
över 2 300 skolklasser som fått en genomgång med museets pedagoger.
I samarbete med branschorganisationen Svenska Science Center, Förbundet Unga
Forskare och Vattenfall deltar museet i ett pedagogiskt koncept ”Gnistan” där
skolklasser får arbeta med visioner kring energi och hållbar framtid.
Publik- och programverksamhet
Utställningen Green room (i Spelet om energin) har under året omarbetats och
återinvigts. I utställningen visas inspirerande exempel på hur material kan
återanvändas. I utställningsrummet finns även en Remake-verkstad.
Tekniska museet deltog för andra gången i Elektrisk Loppis, en loppmarknad på
Katarina Bangata som genomförs av Batteriåtervinningen i syfte att uppmuntra
Stockholmarna att göra ett elektriskt rens hemmavid. Tekniska museets personal
visade de yngre besökarna hur de löder ihop en blinkande robot. Det återvanns
närmare 2 ton elektronik denna dag.
I många av de publika aktiviteter som museet anordnar är miljöaspekten en
självklar och integrerad del. På Stockholm Mini Maker Faire kunde besökare ta del
av flera miljörelaterade projekt som exempelvis solfångare och växtodling. I
utställningarna Unga forskare, Snilleblixtarna och Gnistan, fanns många bidrag som
visade miljöteknik på innovativa sätt.
72
ÅRSREDOVISNING
Förvaltningsberättelse 2016
Stiftelsen Tekniska museet
Tekniska museet är en stiftelse som har sitt ursprung i en ideell förening, som bildades 1923
av Sveriges Industriförbund (idag Svenskt Näringsliv), Kungl. Ingenjörsvetenskaps-
akademien, Svenska Teknologföreningen (idag Sveriges Ingenjörer) och Svenska
Uppfinnareföreningen. Verksamheten inleddes 1924 och nuvarande huvudbyggnad
öppnade för publik 1936. Stiftelsen bildades 1948.
Stiftelsens ändamål och uppdrag
Tekniska museets uppgift enligt stiftelsens stadgar är att belysa utvecklingen inom
ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin. Inom detta
ämnesområde skall museet bedriva och främja vetenskaplig forskning och dokumentation
samt utöva undervisnings- och upplysningsverksamhet.
Tekniska museets uppdrag från Kulturdepartementet formuleras i regleringsbrev och årliga
riktlinjer. Enligt riktlinjer för verksamheten ska Tekniska museet öka tillgängligheten till
samlingarna, förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande samt öka kunskapen
om det område museet verkar inom, bland annat genom forskning och samverkan med
universitet och högskolor. Tekniska museet ska också integrera ett jämställdhets-,
mångfalds- och barnperspektiv i sin verksamhet. Dessutom ska internationellt och
interkulturellt utbyte och samverkan öka och integreras i museets verksamhet.
Hållbarhet
Tekniska museet ska medverka till en ekologiskt hållbar utveckling genom att låta
miljötänkande genomsyra verksamheten, väga in miljöhänsyn och hushållning av resurser i
utnyttjandet av energi vid val och handhavande av material och kemikalier samt i samband
med resor och transporter, sprida kunskap och engagemang om miljöfrågor i utställningar
och pedagogisk verksamhet, förebygga föroreningar och ständigt förbättra museets
miljöarbete genom att följa miljölagstiftning och andra krav samt ge alla anställda
kontinuerlig utbildning i miljöfrågor.
Tekniska museet har som målsättning att;
- Minska energiförbrukningen av el och värme
- Förbättra systemet för källsortering
- Fortsätta arbetet med att öka antalet anskaffningar med miljökrav
- Minska utsläpp av CO2 för transporter och tjänsteresor
73
Finansiella förutsättningar
Museet finansieras dels av staten genom anslag från Kulturdepartementet, dels av bidrag
från olika stiftelser, fonder, näringslivet, myndigheter och organisationer samt av egna
intäkter från bland annat entrébiljetter, visningar, undervisning och lokaluthyrning.
Statsanslaget uppgick under 2016 till 48 procent (44 procent) av verksamhetsintäkterna.
En betydande bidragsgivare är Stora Fonden, som instiftades år 1990 med medel från
näringsliv, organisationer och privatpersoner. Stora Fondens ändamål är att främja Tekniska
museets verksamhet. Under senare år har detta skett främst med inriktning på utveckling
av museets utställningar och basverksamhet. Av den årliga utdelningen från fonden har
historiskt sett hälften gå till basverksamheten och hälften till olika projekt, efter särskilt
äskande från museiledningen. Stora Fonden har delat ut sammanlagt 127 mkr till Tekniska
museet sedan fonden startades. Av årets utdelning om 6 mkr har 3 mkr balanserats för
spelutställning 2017.Vänföreningen Tekniska Museets Vänner stöder museet i form av
ideellt arbete och ekonomiska bidrag.
Förändring av eget kapital
Föregående års resultat har balanserats i ny räkning och ökat balanserat resultat med
7 053 148 kr till 20 542 618 kr. Detta är en temporär förstärkning av fritt eget kapital vilket
kommer att användas i verksamheten inom de närmsta åren.
Verksamheten under året
Öka intresset för teknik
Utsetts till Årets museum av Riksförbundet Sveriges museer och tagit emot
Mariano Gago Ecsite Strategic Partnership Award för innovation och kreativitet
med genomslagskraft.
Nominerats till Children in Museums Award, St Julianpriset, Gyllene Hjulet och 100-
wattaren samt till European Museum of the Year Award där den slutgiltiga
vinnaren utses i maj 2017.
Påbörjat flera projekt som fokuserar på kundresan och kvalitet i upplevelsen.
Andelen mycket nöjda besökare har minskat med 2 procentenheter under året och
uppgår till 38 procent. Sammantaget är dock andelen nöjda och mycket nöjda
besökare densamma som 2015, 85 procent.
Besökts av 300 178 personer, varav 53 procent var unga besökare i åldersgruppen
0-19 år.
Ökat årskortsförsäljningen med 40 procent. Antalet medlemmar vid årets slut var
24 502 personer.
Genomfört robotprogrammering vid 42 tillfällen i museets Robotlabb för totalt
cirka 3 360 personer.
Skapat PR kring verksamheten i svensk media värderad till 68 miljoner kronor.
Ökat räckvidden i sociala medier och bland annat nått milstolpen 10 000 följare på
Facebook. Ökat antalet användare på webben till 694 762, samt lanserat en ny
webbplats som ska leda till och underlätta för besök.
Genomfört 1 310 allmänna visningar och 1 445 skolvisningar.
74
Besökts av 50 963 skolelever och 7 824 lärare. Ökat antalet pedagogledda visningar
med 5 procent. Antalet skolbesök på egen hand har minskat med 7 020 personer
sedan fri entré infördes på statliga museer.
Hållbarhet under året
I samband med planerna inför byggnation av en ny restaurang under 2017 liksom
upphandling av ny restauratör är hållbarhetsfrågorna i fokus och kommer i
förlängningen också leda till en uppdaterad hållbarhetspolicy för hela museet. En
ny miljöstation kommer att byggas under 2017.
Aktiviteter som genomförts för indirekt positiv påverkan på miljön är bland annat;
- Bibehålla och öka det stora antalet skolklasser som får undervisning i energi
och klimatfrågor i utställningen Spelet om energin.
- Genomföra ett antal program- och skolaktiviteter med miljötema.
- Dokumentera, samla och visa föremål med koppling till miljöteknik.
Tekniska museet har en hälsovision som ska prägla verksamheten: ”Tekniska
museet – Vi arbetar tillsammans. Med lust och glädje, respekt och omsorg – en
hållbar arbetsplats för hela människan.” Under 2016 genomförde museet en
arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga företrädare i grundläggande
arbetsmiljökunskap med anledning av en ny förordning om ”Organisatorisk och
social arbetsmiljö”.
Framtida utveckling
Under våren 2017 påbörjas de förberedande markarbetena för
Matematikträdgården som kommer att vara gratis för alla och öppen dygnet runt.
Redan utanför museet kommer alla att kunna ta del av grundvetenskapen
matematik på ett handgripligt och lekfullt sätt. Till detta kopplas ett pedagogiskt
utbud för skolan för att ännu tydligare bli ett attraktivt komplement till densamma.
Matematikträdgården planeras att invigas i september, samma månad som den
nya restaurangen och konferenslokalen planerar att invigas. Investeringen i en ny
restaurang ses som central för att höja besökarnas upplevelse, både genom en
förbättrad logistik och en matmiljö som i sig själv blir en attraktiv och intressant
miljö.
Första delen i museets spelsatsning planeras även den att öppna i september. Det
blir en ny spelutställning inklusive pedagogisk verksamhet kopplad till denna. I
förlängningen av detta planeras för en domteater 2019 dit museet söker ytterligare
medel.
Tekniska museet kommer att utöka ”museet utan väggar”, bland annat genom
Maker Tour på flera platser runt om i landet. Satsningen på den pedagogiska
verksamheten fortsätter och kommer att fortsätta att förstärkas under 2017 med
fler pedagoger.
75
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Entréintäkterna är en viktig del av verksamhetsintäkterna då de utgör mer än
hälften av nettoomsättningen. Sen fri-entré-reformen för statliga museer infördes i
februari 2016 har museet tappat besökare, huvudsakligen de skolklasser som
kommer för ej pedagogledda besök. Det finns en risk att denna minskning av
besökare fortsätter.
Bidragen är ofta kopplade till projekt som löper på ett till tre år. Ansökningar görs
löpande men beslut kommer ofta långt senare vilket medför en osäkerhetsfaktor i
museets planering av projekt, inte minst de större utställningarna som tar flera år
att ta fram.
Resultat och ställning
För att säkra den långsiktiga finansieringen av museets verksamhet har museet bland annat
medvetet arbetat med att öka egenfinansieringen genom att öka sina intäkter. Övriga
verksamhetsintäkter dit t ex entréintäkter räknas har ökat med 24% sedan 2013.
Entréintäkterna har under samma period ökat med 62%.
Intäkterna hänförliga till investeringen i MegaMind och den pedagogiska verksamheten har
ökat under året och beräknas fortsätta i form av bland annat fler besök av lärarledda
aktiviteter för skolklasser. Event- och konferensverksamheten bedöms fortsätta att
utvecklas positivt i samband med byggandet av en helt ny restaurang och konferenslokal.
Av de bidrag som redovisas som intäkt under året är merparten hänförliga till Stora Fonden,
Allmänna arvsfonden samt Kungliga Vitterhetsakademin. Utöver medel till
basverksamheten från Stora Fonden, har bidragen använts till fortsatt tillgänglighetsarbete
i MegaMind och nya projektet Digitala Modeller som drivs i samarbete med Umeå
universitet.
Museet har erhållit 695 tkr från Kulturrådet till ett forskningsprojekt benämnt Dataspelens
världar. För 2016 redovisas sponsorintäkter till ett sammanlagt värde av 960 tkr.
Ekonomisk översikt 2016 2015 2014 2013
Balansomslutning 82 069 549 77 313 721 81 969 534 67 766 236
Statsanslag 47 393 000 46 845 000 46 634 000 45 694 000Övriga verksamhetsintäkter 50 500 232 58 976 224 50 337 485 40 598 597Summa verksamhetsintäkter 97 893 232 105 821 224 96 971 485 86 292 597
Verksamhetskostnader -94 158 955 -97 964 074 -97 841 534 -84 194 172
Årets resultat 3 083 031 7 053 148 -1 715 634 1 165 433
Antal besökare 300 178 306 745 312 065 254 965Definitioner: se not 17
76
Resultaträkning
Belopp i kr Not 2016 2015
Verksamhetsintäkter
Bidrag 2 11 373 346 17 634 573Statsanslag 47 393 000 46 845 000Nettoomsättning 3 39 126 886 41 341 651Summa verksamhetsintäkter 97 893 232 105 821 224
Verksamhetskostnader
Övriga externa kostnader 5 -43 163 809 -44 573 202Personalkostnader 4 -46 051 777 -47 551 705Av- och nedskrivningar av materiella och immateriellaanläggningstillgångar 6, 8 -4 943 369 -5 839 167Summa verksamhetskostnader -94 158 955 -97 964 074Verksamhetsresultat 3 734 277 7 857 150
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter 16 309 14 756Räntekostnader och liknande resultatposter -667 555 -818 758Resultat efter finansiella poster 3 083 031 7 053 148
Resultat före skatt 3 083 031 7 053 148
Skatt på årets resultat – –Årets resultat 3 083 031 7 053 148
77
Balansräkning
Belopp i kr Not 2016-12-31 2015-12-31
TILLGÅNGAR
AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar
Byggnader och mark 6 56 822 894 54 375 775Samlingar 7 2 000 000 2 000 000Inventarier, verktyg och installationer 8 2 129 079 744 307Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångar 9 5 731 234 4 227 562
66 683 207 61 347 644Summa anläggningstillgångar 66 683 207 61 347 644
OmsättningstillgångarVarulager m m
Färdiga varor och handelsvaror 10 489 656 468 119489 656 468 119
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 1 944 971 1 391 344Övriga fordringar 108 964 131 233Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 1 302 651 1 367 320
3 356 586 2 889 897
Kassa och bank
Kassa och bank 15 11 540 100 12 608 06111 540 100 12 608 061
Summa omsättningstillgångar 15 386 342 15 966 077
SUMMA TILLGÅNGAR 82 069 549 77 313 721
78
Balansräkning
Belopp i kr Not 2016-12-31 2015-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital
Bundet eget kapital
Stiftelsekapital/donationskapital 2 000 000 2 000 0002 000 000 2 000 000
Fritt eget kapital
Balanserat resultat 20 542 618 13 489 470Årets resultat 3 083 031 7 053 148
23 625 649 20 542 61825 625 649 22 542 618
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut 12 29 937 500 32 437 50029 937 500 32 437 500
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 2 500 000 2 500 000Leverantörsskulder 6 929 738 4 242 911Skuld erhållna ej nyttjade bidrag 13 7 743 788 5 340 468Övriga skulder 998 090 1 037 249Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 8 334 784 9 212 975
26 506 400 22 333 603SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 82 069 549 77 313 721
79
Kassaflödesanalys
Belopp i kr 2016 2015
Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 3 083 031 7 053 148Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 16 4 943 369 5 839 167
8 026 400 12 892 315Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar av rörelsekapital 8 026 400 12 892 315
Förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -21 537 -125 505Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -466 689 3 143 810Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 4 172 798 -14 208 961Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 710 972 1 701 659
InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -11 097 283 -32 129 558Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 097 283 -32 129 558
FinansieringsverksamhetenUpptagna lån – 5 000 000Bidrag 818 350 24 966 255Amortering av lån -2 500 000 -2 500 000Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 681 650 27 466 255
Årets kassaflöde -1 067 961 -2 961 644Likvida medel vid årets början 12 608 061 15 569 705Likvida medel vid årets slut 15 11 540 100 12 608 061
80
Noter med redovisningsprinciper och
bokslutskommentarer
Belopp i kr om inget annat anges
Not 1 RedovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och enligtBokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning(K3).
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat angesnedan.
Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumuleradeavskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter somär direkt hänförliga till förvärvet.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde.Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer.
För byggnader har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig.Byggnader har därför delats upp i komponenter vilka skrivs av separat.
Avskrivningar
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar denförväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisassom kostnad i resultaträkningen.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Installationer, MegaMind 20 årYtskikt, MegaMind 20 årKontorsdel, huvudbyggnad 20 årFasad, huvudbyggnad 30 årFönster, huvudbyggnad 20 årExternt magasin i Upplands Bro 20 årOmbyggnad Norra Stallet 10 årInventarier, verktyg och installationer 5 årDatorer 3 årUtställningsinstallationer Utställningsperioden
(oftast 3 år)LeasingAlla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal.
Operationella leasingavtal
Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra menexklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt överleasingperioden.
81
Utländsk valutaPoster i utländsk valuta
Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknasinte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering eller omräkning av monetära posterredovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de uppkommer.
VarulagerVarulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid harinkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen.I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till derasaktuella plats och skick.
Finansiella tillgångar och skulderFinansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrumentvärderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1.
Värdering av finansiella tillgångar
Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till detbelopp som beräknas inflyta.
Ersättningar till anställdaPension
Ersättningar vid uppsägning
IntäkterDet inflöde av ekonomiska fördelar som museet erhållit eller kommer att erhålla för egen räkningredovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer atterhållas, med avdrag för rabatter.
Försäljning av årskort
Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i organisationen. Medlemsavgifter intäktsredovisas vid inbetalning från medlemmen.
Nettoomsättning
Bidrag
Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Erhållna bidragredovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls.
Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet.
Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som museet fått eller kommer att få.
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller det statliga avtalet om omställning som Tekniska museet omfattas av. Kostnaden för museet är dels att uppsägningstiden enligt LAS förlängs enligt en avtalad skala och dels en årlig avsättning till Trygghetsstiftelsen. Vid uppsägningar av personliga skäl gäller uppsägningstid enligt LAS och inga andra ersättningar utgår. I enskilda fall kan omständigheterna innebära att överenskommelser om ersättningar utöver uppsägningslön betalas ut.
Tekniska museets personal omfattas av det statliga pensionsavtalet PA-16. Det innebär att personalen har i huvudsak avgiftsbestämd (premiebestämd) pension. Genom övergångsregler från tidigare pensionsavtal omfattas en del medarbetare i delar av sina löner av förmånsbestämd pension. Det gäller främst de som tjänar över 7,5 basbelopp och är födda 1987 eller tidigare.
Intäkt vid försäljning av varor och tjänster redovisas normalt vid försäljningstillfället respektive utförandetillfället.
82
Not 2 Bidrag2016 2015
Erhållna bidrag 11 373 346 17 634 573
Bidrag som redovisats som intäkt 2016 2015
Insamlade medel:Stiftelser/fonder 6 623 834 14 671 481Företag/föreningar 16 966 259 146Summa insamlade medel 6 640 800 14 930 627
Offentliga bidrag:Statliga 4 145 048 2 087 902Arbetsmarknadsstöd 517 498 591 044Kommunala 70 000 25 000Summa offentliga bidrag 4 732 546 2 703 946
Summa bidrag 11 373 346 17 634 573
Not 3 Nettoomsättning per verksamhetsgren2016 2015
Nettoomsättning per verksamhetsgren
Entréintäkter 20 277 162 20 361 151Publik verksamhet 5 378 258 5 661 098Hyror 7 518 498 7 435 891Butiksförsäljning 4 992 968 4 787 697Sponsringsintäkt 960 000 2 885 000Försäkringsersättningar – 210 814
39 126 886 41 341 651
83
Not 4 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse
Medelantalet anställda varav varav
2016 män 2015 män
Sverige 76 46% 77 38%
Redovisning av könsfördelning i företagsledningar2016-12-31 2015-12-31Andel kvinnor Andel kvinnor
Styrelsen 50% 50%
Övriga ledande befattningshavare 67% 67%
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader
2016 2015
Löner och ersättningar 30 633 921 32 458 631Sociala kostnader 12 946 650 13 854 746(varav pensionskostnad) (3 143 795) (3 509 307)Övriga personalkostnader 2 471 206 1 238 328Tot personalkostnader 46 051 777 47 551 705
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övrigaanställda
2016 2015
Styrelse och Övriga Styrelse och Övriga
museidirek tör anställda museidirek tör anställda
Löner och andra ersättningar 1 101 010 29 532 911 1 226 958 31 231 673
Av stiftelsens pensionskostnader avser 117 147 kr ( 304 122 kr) gruppen styrelse ochmuseidirektör. Den 5 oktober 2015 anställdes Peter Skogh som museidirektör och anställningengäller tillsvidare enligt särskilt avtal mellan styrelse och Skogh. Avtalet innebär att Skogh har en uppsägningstid på tolv månader och pension enligt statliga avtal. Pension inträder vid 65 år.
Not 5 Operationell leasing
Leasingavtal där museet är leasetagare
Framtida minimileaseavgifter avseende icke 2016-12-31 2015-12-31
uppsägningsbara operationella leasingavtal
Inom ett år 482 314 255 585Mellan ett och fem år 610 727 325 585Senare än fem år – –
1 093 041 581 170
2016 2015
Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter 477 045 454 785
Avgifter gällande externt magasin, kontorsinventarier och kassaterminaler. Avtalen löper på mellan 12 och 36 månader.
84
Not 6 Byggnader och mark2016-12-31 2015-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 94 640 626 62 735 625Nyanskaffningar 6 889 897 31 905 001Vid årets slut 101 530 523 94 640 626
Netto anskaffningsvärde 101 530 523 94 640 626
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början -40 264 851 -35 873 388Årets avskrivning -4 442 778 -4 391 463Vid årets slut -44 707 629 -40 264 851
Redovisat värde vid årets slut 56 822 894 54 375 775
Not 7 Samlingar2016-12-31 2015-12-31
Redovisat värde vid årets slut 2 000 000 2 000 000
Det bokförda värdet är 2 000 000 kronor, vilket varit oförändrat sedan stiftelsens bildande. Försäkringsvärdet är dock avsevärt högre.
Not 8 Inventarier, verktyg och installationer2016-12-31 2015-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 37 487 736 37 458 017Nyanskaffningar, omföring från pågående nyanläggning 2 703 714 24 995 974Årets bidrag -818 350 -24 966 255Avyttringar och utrangeringar -3 450 300 –Vid årets slut 35 922 800 37 487 736
Netto anskaffningsvärde 35 922 800 37 487 736
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början -36 743 429 -35 295 726Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 3 450 300 –Årets avskrivning på anskaffningsvärden -500 592 -1 447 703Vid årets slut -33 793 721 -36 743 429
Redovisat värde vid årets slut 2 129 079 744 307
85
Not 9 Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångar
2016-12-31 2015-12-31
Vid årets början 4 227 562 28 998 980Investeringar 3 839 005 32 099 838
-818 350 -24 966 255
Omföring till Byggnader och Mark – -31 905 001Omföring till Inventarier, verktyg och installationer -1 516 983Redovisat värde vid årets slut 5 731 234 4 227 562
Not 10 Varulager m m2016-12-31 2015-12-31
Färdiga varor och handelsvaror 489 656 468 119489 656 468 119
Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2016-12-31 2015-12-31
Förutbetalda hyror 19 924 19 924Förutbetalda försäkringspremier 282 742 280 102Upplupna intäkter 353 616 292 499Övriga poster 646 369 774 795
1 302 651 1 367 320
Not 12 Långfristiga skulder2016-12-31 2015-12-31
Långfristiga skulder
Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagenÖvriga skulder till kreditinstitut 29 937 500 32 437 500
Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagenÖvriga skulder till kreditinstitut 19 937 500 22 437 500
Kortfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut 2 500 000 2 500 000
Väsentliga förutsättningar för SEB:s kreditgivning till Stiftelsen Tekniska museet är att staten utserminst hälften av antalet styrelseledamöter samt ordföranden i stiftelsens styrelse samt att stiftelsenframgent erhåller statliga bidrag till verksamheten.
Anskaffningsvärdet utställning MegaMind minskas med erhållna bidrag
86
Not 13 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag
Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter2016-12-31 2015-12-31
Personalrelaterade upplupna kostnader 5 209 274 6 406 549Övriga upplupna kostnader 1 326 314 1 104 117Förutbetalda hyror 1 797 587 1 700 582Övriga poster 1 609 1 727Summa 8 334 784 9 212 975
Not 15 Likvida medel2016-12-31 2015-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassamedel 48 000 51 000Banktillgodohavanden 11 492 100 12 557 061
11 540 100 12 608 061
Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att:- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.- De kan lätt omvandlas till kassamedel.- De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten.
Not 16 Övriga upplysningar till kassaflödesanalysenJusteringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m
2016 2015
Avskrivningar 4 943 369 5 839 1674 943 369 5 839 167
Not 17 NyckeltalsdefinitionerBalansomslutning Totala tillgångarVerksamhetsintäkter Summa intäkterVerksamhetskostnader Totala kostnader exkl.finansiella posterÅrets resultat Enligt resultaträkningAntal besökare
Not 18 Exceptionella intäkter och kostnader
Not 19 Händelser efter balansdagen
I posten ingår skulder avseende bidrag från stiftelser och föreningar med 7 743 788 kr (5 340 468 kr) vilka är hänförliga till pågående projekt.
Samtliga besökare till museet, exklusive besökare till Cino 4, som stängde under sommaren 2016.
Tekniska museet slöt under året en uppgörelse med dåvarande restauratör om att denne skulle lämna lokalerna i förtid. För detta erhöll restauratören en ersättning om totalt 1 500 000 kr inklusive inventarier vilken ingår i resultaträkningen i posten övriga externa kostnader.
Tekniska museet får 20 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att bygga en domteater med den senaste visualiseringstekniken för storskaliga projektioner samt en virtual reality-arena. Tekniska museet söker nu ytterligare samarbetspartners för att kunna realisera denna långsiktiga satsning på framtidens kompetens.