Post on 26-Jun-2020
den 27 januari 2014
Evaluation North
Slutrapport
Arbetsmarknadsintroduktion för
nyanlända
1
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Slutrapport - Arbetsmarknadsintroduktion
för nyanlända
Innehåll
1. INLEDNING......................................................................... 2
2. UTVÄRDERINGSMETOD .......................................................... 4
3. BAKGRUND ........................................................................ 5
4. PROJEKTETS DELTAGARE – MÅLGRUPPEN..................................... 6
5. SYFTE OCH MÅL .................................................................. 7
5.1 ÖVERGRIPANDE MÅL (MÅL PÅ LÅNG SIKT) ................................ 8
5.2 PROJEKTMÅL (SYFTE, ETT MÅL PÅ MEDELLÅNG SIKT) ................... 8
5.3 DELMÅL (PROJEKT PÅ KORT SIKT) .......................................... 8
6. MÅLUPPFYLLELSE ................................................................. 9
6.1 ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNING .................................................. 9
6.2 ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN ..................................... 10
6.3 ÖKAD INTEGRATION ........................................................ 10
6.4 FUNGERANDE LÄRANDEMODELL .......................................... 11
7. DE HORISONTELLA MÅLEN – JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET ... 12
8. DELTAGARNAS UPPLEVELSER AV PROJEKTET ................................ 13
9. PROJEKTLEDNING OCH STYRGRUPP .......................................... 16
9.1 SPRIDNING .................................................................... 17
10. PROJEKTETS PÅVERKAN PÅ NÄRINGSLIVET OCH SAMHÄLLET ............ 18
11 UTVECKLINGSOMRÅDEN ....................................................... 19
12. FRAMGÅNGSFAKTORER ....................................................... 21
13. KONTAKTUPPGIFTER .......................................................... 25
2
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
1. Inledning
Detta är den slutliga utvärdering av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända som
har bedrivits i Kalix av Kalix kommun från år 2012 till år 2013. Arbetsförmedlingen och
Länsstyrelsen har varit medfinansiärer. Arbetsförmedlingen har även tillsammans med
Integration/Flyktingsamordningen i Kalix och Överkalix varit samverkanspartners.
Gruppen invandrare som är illitterata eller enbart har genomgått en kortare utbildning i sitt
hemland har ökat i Kalix under 2010. Det har blivit tydligt att det är nödvändigt att utveckla
nya arbetsmetoder om denna grupp ska ges möjlighet att lära sig svenska i snabbare takt och
snabbare kunna utgöra en resurs på arbetsmarknaden
Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända syftade till att nyanlända personer ska
med hjälp av handledarstöd praktik och SFI-undervisning lär sig det svenska språket
snabbare. Precis som projektets namn antyder handlade projektet även om att utlandsfödda
personer skulle introduceras på den svenska arbetsmarknaden. Kombination av
arbetsplatsförlagd praktik och teoretiska SFI-studier ledde till att deltagarna upplevde att de
bättre tog till sig nya kunskaper, fick en inblick i den svenska arbetsmarknaden och kände sig
mer integrerade i samhället.
Deltagarna, vilka totalt var 58 stycken, utgjordes av utlandsfödda personer med en relativt
kort utbildningsbakgrund, vissa saknade helt någon form av formell utbildning. De flesta
härstammade från Afrika och Asien och hade bara befunnit sig i Sverige mellan några
månader till några år. Deltagarna anvisades till projektet av Arbetsförmedlingen, vilket
innebar att projektledningen hade få möjligheter att påverka valet av deltagare.
Deltagarna var fördelade på 4 gruppintag och vardera grupp deltog i projektet under 16
veckors tid. Under 4 dagar per vecka i 12 veckor befann deltagarna sig på sin respektive
praktikplatser där de fick besök av projekthandledaren 4 timmar i veckan. En dag per vecka
studerade de teori i klassrummen. De fick en längre introduktion på sina praktikplatser med
hjälp av en telefontolk. Vid dessa introduktioner deltog även projektledaren och just denna
introduktion är något som projektledaren ser som en av framgångsfaktorerna med projektet.
3
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Det som skilde detta projekt från tidigare projekt som har gått ut på att kombinera SFI-
undervisning med praktik var interaktionen mellan dessa två aktiviteter, vilken skedde genom
att SFI-lärarna agerar handledare en gång i veckan när deltagarna befann sig på sina
praktikplatser. En gång per vecka fick samtliga deltagare individuell träning tillsammans med
handledaren ute på respektive praktikplats. Samtidigt kunde de praktiska erfarenheterna som
förvärvades på arbetsplatsen ligga till grund för delar av undervisningen i klassrummet.
Några deltagare blev efter genomförd praktik erbjudna olika typer av anställningar hos de
arbetsgivare de praktiserade hos. Detta har bland annat gällt sommarjobb, instegsjobb,
nystartsjobb och fortsatt praktik. Detta är ett steg i riktning mot ett av projektets långsiktiga
mål som gick ut på att deltagarna skulle få möjligheter till ökat självförsörjande.
Projektet har väl svarat mot de uppställda målen, som bland annat avsåg att uppnå en
snabbare inlärningstakt, introducera deltagarna på den svenska arbetsmarknaden, öka
deltagarnas möjligheter till självförsörjning och en öka känslan av integration. En
övervägande majoritet av deltagarna upplevde att de lärde sig det svenska språket bäst när de
fick möjlighet att utveckla sina språkkunskaper genom att delta i arbetslivet och kombinera
SFI-undervisning. Genom detta deltagande har de även introducerats på den svenska
arbetsmarknaden. Samtliga deltagare uppgav att de känner sig mer delaktiga i samhället och
ser mycket positivt på detta, dessa uttalanden är ett tydligt tecken på att denna modell leder till
ökad integration. Utvärderaren bedömer att projektets lärandemodell är en väl fungerande
modell som med fördel kan användas i olika verksamheter i syfte att uppnå goda resultat
gällande just språkinlärning, introduktion på arbetsmarknaden och integrering i det svenska
samhället.
4
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
2. Utvärderingsmetod
Projektet utvärderades genom en lärande utvärdering. Detta har inneburit att utvärderaren har
följt projektet från början till slut. Tanken med en lärande utvärdering är att den ska bidra till
ett lärande för samtliga aktörer och hjälpa alla inblandade att nå måluppfyllelsen. I
utvärderingsprocessen har det handlat om att kunna se processer och tolka diskussioner som
uppstått kring måluppfyllelse. Genom att studera händelseförlopp synliggörs bakomliggande
faktorer kan ett lärande skapas.
Genom intervjuer har deltagarnas upplevelser av och synpunkter på projektet kartlagts.
Projektet har utgjorts av fyra gruppintag och deltagarna i samtliga gruppintag har intervjuats
innan påbörjad praktik och dessa intervjuer har sedan följts upp av intervjuer under mitten
samt slutet av praktiktiden. Det har även genomförts en uppföljning på första gruppintaget ett
halvår efter att de avslutat praktikplatsen. Intervjuerna har varit kvalitativa och av
semistrukturerad karaktär, vilket har inneburit att deltagarna har haft möjlighet att utveckla
sina svar samtidigt som utvärderaren har haft möjlighet att ställa fördjupande följdfrågor.
Samtliga intervjuer har genomförts med hjälp av tolk för att viktig information inte skulle
riskera att gå förlorad. Syftet med de inledande intervjuomgångarna var att få en bild över
deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar. Vidare kartlades hur
de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Under den andra intervjuomgången
vill utvärderaren undersöka hur deltagarna trivdes på sina respektive praktikplatser, hur de
upplevde att de lärde sig det svenska språket samt ta reda på om det hade uppstått några
hinder eller problem under praktiktiden. Den tredje och avslutande intervjuomgången syftade
till att ge en samlad bild över deltagarnas upplevelser av och tankar kring den genomförda
praktiken. När intervjuer eller samtal måste ske via en tolka kan det vara svårt att veta om
tolken har förstått frågan på det sätt som avsågs och därmed även om de som ska besvara
dessa har fått rätt fråga och tolkat den rätt. Så har även fallet varit avseende vissa frågor under
de intervjuer som har genomförts inom ramen för denna utvärdering. Ett exempel på detta är
frågor om jämställhet och tillgänglighet. Efter varje gruppintag har en delrapport skrivits för
att belysa hur projektet ligger till och om det behöver justeras på något sätt.
5
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
3. Bakgrund
Under hösten 2010 slutförde Komvux Kalix ESF-projektet Yrkeslärande för integration
(YFI). Detta projekt syftade till att underlätta etableringen i arbetslivet och samhället för
personer med utländsk bakgrund. Dock var det till skillnad från detta projekt inte riktat mot
illitterata eller mycket lågutbildade personer. YFI-projektet visade på mycket goda resultat för
berörd målgrupp.
Kalix kommun valde, att med utgångspunkt från de erfarenheter de hade förvärvat genom
YFI-projektet, prova en ny lärandemodell som var anpassad för personer som helt saknade
eller hade en mycket kort utbildningsbakgrund. Personer med utländsk bakgrund och kort
utbildningsbakgrund är en av det grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. De har
inte tillräckliga yrkeskunskaper och lär sig generellt sett inte det svenska språket i tillräckligt
snabb takt för att kunna påbörja arbete eller utbildning. Flera av dessa personer kommer
senast från flyktingläger, där många har levt under stora delar av sitt liv. De har inte haft
någon större erfarenhet av utbildning och därmed blir språkundervisning som de går på 15
timmar per vecka väldigt abstrakt och de är inte motiverade att lära sig det svenska språket
efter en tid i landet. Forskning visar att en person som saknar läs- och skrivförmåga på
modersmålet, kan behöva upp till 6-8 år för att lära sig svenska i den omfattningen att de
själva kan klara sig i det svenska samhället. Många av de nyanlända kan tala och förstå flera
språk, men dessa språk har de inte lärt sig genom någon formell utbildning, utan genom
praktiska erfarenheter i form av att lyssna och tala. Forskning påpekar även att om
arbetsplatsen inte erbjuder möjligheter till interaktion och språkanvändning på målspråket,
vilket kan vara fallet i samband med t.ex. städjobb eller enklare industriarbete, kan den
språkliga nivå man uppnått till och med sjunka efter en tid i arbetslivet (jfr Ahlgren 2003).
Under våren 2011 genomförde Kalix kommun en ESF-förprojektering. Genom denna har
Kalix kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen utarbetat en lärandemodell som sedan
har presenterats för företag, föreningar och den tilltänkta målgruppen. Vidare har företags och
föreningars samt möjlig målgrupps intresse av att delta vid ett projektgenomförande samt
deras tankar gällande upplägget av lärandemodellen undersökts. Utifrån förprojekteringen
positiva gensvar tog Kalix kommun beslutet om att ansöka om medel för ett
projektgenomförande.
6
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
4. Projektets deltagare – målgruppen
I ett inledande skede av projektet kartlades målgruppen och det visade sig att det vid den
tidpunkten fanns 33 personer i Kalix och Överkalix kommuner som var nyanlända. Av dessa
33 personer saknade 15 stycken någon form av formell utbildning från hemlandet. 9 av dessa
var kvinnor och 6 stycken män. Omkring 60-70%, och således en majoritet, av deltagarna har
utgjorts av kvinnor. Dessa kvinnor har i de flesta fall saknat all form av arbetslivserfarenhet
då de istället har haft det huvudsakliga ansvaret för hem och barn. De kvinnor som har
deltagit i projektet kommer till största del från Afrika och Asien och då huvudsakligen från
Somalia respektive Thailand. De flesta män i projektet härstammade från Afrika. Den
åldersmässigt spridningen bland både kvinnor och män var 25-55 år.
Det totala antalet deltagare i projektet har varit 58 stycken, 34 kvinnor och 24 män, fördelat
på fyra intag. 49 av dem har deltagit under hela projektfasen och 9 stycken, 4 kvinnor och 5
män, har avbrutit på grund av olika anledningar. Två av dessa avbrott har berott på flytt från
orten, två på grund av att deltagarna har påbörjat andra utbildningar. En deltagare blev
sjukskriven i samband med graviditet och tre avbrott har skett på grund av att deltagarna inte
har stått till arbetsmarknadens förfogande i det avseende att de har motsatt sig att använda
skyddskläder på sina respektive praktikplatser.
7
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Projektet har blivit tilldelat personer som Arbetsförmedlingen har anvisat. Det har till viss del
inneburit att målgruppen inte fullt ut har blivit den tilltänka, vilken omnämndes i
projektansökan. Men samtidigt har det medfört att projektet fått möjlighet att genomföra
projektet med olika typer av målgrupper och därigenom har erhållit erfarenheter som har varit
till nytta under projekts gång.
Projektets målgrupp är resurskrävande och denna grupps behov tenderar att öka i Norrbottens
samtliga kommuner. Därmed är målinriktat och innovativt arbete av stor vikt i arbetet för att
minska bidragsberoende och exkluderingen från arbetsmarknaden. Om de rådande
utanförskapet bland utlandsfödda personer fortsätter kan detta medverka till att öka den
främlingsfientlighet som finns i dagens samhälle. För den enskilde individen kan detta
utanförskap leda till psykisk och fysisk ohälsa.
5. Syfte och Mål
Projektets syfte var att prova en lärandemodell, som kunde ge deltagaren en snabbare
språkinlärning, kunskap om svensk arbetsmarknad samt att öka deras förmåga att bli
självförsörjande i framtiden och integreras i det svenska samhället. Projektet följde ESF
målstyrning med hjälp av övergripande mål, projektmål och delmål. De övergripande målen
syftade till att ge en bild av vilka mål projektet hade på lång sikt. Projektmålen visade på vad
projektet hade för mål på medellång sikt och delmålen svarade på vad projektet hade för mål
på kort sikt.
8
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
5.1 Övergripande mål (mål på lång sikt)
Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som övergripande mål:
Att målgruppen ska bli självförsörjande.
Att målgruppen ska bli etablerad på arbetsmarknaden.
Att utveckla språket till en nivå så att utbildning eller arbete blir möjligt.
Att lärandemodellen kan användas i reguljär utbildning.
Att jämställdhet och tillgänglighet genomsyrar verksamheten.
Att förståelse och kännedom om jämställdhet och tillgänglighet ökar hos organisation
och deltagare.
Att påskynda integrationen.
Att öka arbetskraftsutbudet i regionen och öka mångfalden hos företagen.
Att göra kommunerna i regionen attraktiva för nyanlända.
5.2 Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt)
Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som projektmål:
Ge förutsättningar till framtida försörjning.
Att ge kunskap och utbildning om arbetsmarknaden, samt att öka möjligheten till
arbete.
Att deltagaren ska lära sig svenska språket för att komma vidare i språkutvecklingen.
Att lärandemodellen fungerar i praktiken.
Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och
samarbetspartner.
Att deltagare i projektet får mer kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet.
5.3 Delmål (projekt på kort sikt)
Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål:
Att deltagarna ska bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i
målgruppen.
Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden.
9
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Att deltagarna ska lära sig det svenska språket snabbare.
Att testa om lärandemodellen fungerar.
Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och
samarbetspartner.
Att deltagarna på kort sikt ska höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet
6. Måluppfyllelse
6.1 Ökad självförsörjning
Det har inte förflutit tillräckligt lång tid sedan projektets genomförande för att det ska vara
möjligt att utvärdera om deltagarna grad av självförsörjning har ökat. Det krävs att det går
minst några år till innan någon sådan slutsats kan dras. Projektet har dock kunnat konstatera
att 14 (8 kvinnor och 6 män) av de tidigare deltagarna har fått någon form av anställning. Det
ett bra resultat med tanke på målgruppens förutsättningar. Projektledningen menade att de
kunde se att förutsättningarna för målgruppen att bli självförsörjande hade ökat dramatiskt
efter att de deltagit i projektets verksamhet. Att få referenser och erfarenhet är något som
stärker målgruppens chanser att kunna bli självförsörjande i framtiden. Det tar lång tid innan
deltagarna lärt sig så pass mycket svenska att de kan bli anställningsbara. Det råder hård
konkurrens på dagens arbetsmarknad och att behärska det svenska språket är en förutsättning
för att kunna få en anställning.
10
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
De faktum att en majoritet av projektets deltagare var kvinnor talar för att möjligheterna till
framtida självförsörjning har stärkts främst hos kvinnor i den aktuella målgruppen. Eftersom
vissa av de deltagande kvinnorna helt saknade arbetslivserfarenhet är det rimligt att anta att
det är av stor betydelse att de har fått delta i detta projekt och därigenom har fått en chans att
få erfarenheter av och knyta kontakter inom det svenska arbetslivet.
6.2 Etablering på arbetsmarknaden
Att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kan vara problematiskt för målgruppen med
tanke på deras låga utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper. Genom den möjlighet
till praktik som projektet har erbjudit har deltagarna fått en inblick i det svenska arbetslivet
och aktörer inom arbetslivet har fått en chans att lära känna deltagarna och samtidigt blivit
medvetna om deras kompetens och förmågor Att få sitt första arbete är ett stort steg i rätt
riktning för att kunna etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen i Kalix var
väldigt positiva till projektet och det fanns en stor vilja att ta emot praktikanter. Delmålet som
handlar om introduktion på arbetsmarknaden har uppnåtts. Samtliga deltagare har genom
praktiken kommit i kontakt med den svenska arbetsmarknaden och har fått praktisk erfarenhet
av att arbeta i Sverige. Flera deltagare fick nya kunskaper då de har arbetat med nya
arbetsuppgifter.
6.3 Ökad integration
Modellen med kombinerad praktik och SFI-undervisning har medfört tydliga synergieffekter
och integrationsaspekten har varit en av de mest positiva aspekterna av projektet.
Utvärderaren kan fastslå att deltagarna upplever att de genom projektet har integrerats mer i
det svenska samhället. Deltagare beskrev att de kände sig mer delaktiga i samhället och har
knutit nya kontakter. De nämnde bland annat att de kände sig sedda när exempelvis någon
från praktikplatsen hälsar på dem när de möts utanför arbetsplatsen. Vidare berättade
deltagarna att projektet stärkte deras självförtroende då de kände sig behövda.
11
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Projektledningen och handledarna berättade att de kunde se att deltagarna hade vuxit som
människor genom detta projekt. De olika gruppernas deltagare integrerades även i det
avseende att de själva började umgås över nationalitetsgränserna. Detta ledde även till att de i
en ökad utsträckning övade på det svenska språket då det var det enda språk de hade
gemensamt.
6.4 Fungerande lärandemodell
Framsteg till följd av kombinationen mellan praktiken och den kompletterande SFI-
undervisningen har kunnat visas. Dock går det att diskutera om det redan nu är möjligt att se
resultat som visar på att språknivån är tillräckligt hög för att de tidigare deltagarna ska ha
chans att bli erbjudna en anställning. Projektet har nu övergått till en implementeringsfas där
tanken är att lärandemodellen ska implementeras i ordinarie verksamhet. Utvärderaren
bedömer, med underlag av de dokumenterade framstegen att det borde vara fullt möjligt att
använda sig av lärandemodellen i den ordinarie verksamheten.
12
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
7. De horisontella målen – Jämställdhet och Tillgänglighet
Jämställdhet och tillgänglighet är två av de horisontella mål som ska finnas med i samtliga
ESF-finansierade projekt och projektet har aktivt arbetat för att dessa ska genomsyra
verksamheten. Detta arbete har både riktats mot målgruppen och mot projektledning.
Projektledningen har använt sig av jämställdhetsintegreringens processtöd och har arbetat för
att integrera jämställdhet i projektet. Det har gällt allt från den mer kvantitativa aspekterna av
jämställdhet, vilken går ut på att skapa en jämn könsfördelning till mer kvalitativa aspekter så
som attityder, normer och värderingar. Inledningsvis fanns det problem gällande att förmedla
informationen avseende jämställdhet till projektdeltagarna då de inte kunde tillgodogöra sig
informationen fullt ut på grund av avsaknad av översatt material. Vissa ur målgruppen
menade inledningsvis att de inte hade fått någon sådan information under projektets gång utan
att de hade fått information om jämställdhet strax efter att de hade anlänt till Sverige.
Projektledningen har genom hela projektet informerat om jämställdhet och tillgänglighet dock
uppfattades inte detta av samtliga deltagare med anledning av att det inte fanns tillgängligt
material som de kunde ta till sig och förstå. Inom projektets ramar har jämställdhets- och
tillgänglighetsmaterial översatts för målgruppen, vilket har varit både nödvändigt och
givande. Samtliga deltagare har uppgett att de har fått information om jämställdhet och
tillgänglighet. Både deltagare och projektledningar har under projektets gång ökat sina
kunskaper om jämställdhet. Informationen gällande jämställdhet och tillgänglighet har blivit
tydligare och fått en mer framträdande betydelse allt eftersom projektet har fortskridit.
Målet avseende att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet har uppnåtts.
Projektledningen har använt sig av processtödet JÄMT och genomgått en utbildning med
Maria Stefansson. Det har även genomgått en utbildning inom tillgänglighet som
tillhandahållits av Handisam. Där lärde sig projektledningen och handledarna att det finns
mycket i vardagen som handlar om tillgänglighet utan att man för den skull reflekterar över
det. Det finns många sätt att arbeta på för att öka tillgängligheten för olika målgrupper.
Projektet har arbetade målmedvetet kring tillgänglighetsfrågor och kartlade deltagarnas
eventuella behov av stöd för att underlätta deras praktik och undervisning. Detta behov bestod
bland annat av läsglasögon samt hörapparat. Projektledningen kartlade även deltagarnas
eventuella allergier. Det fanns några allergiker bland deltagarna och i dessa fall har projektet
försök anpassa praktikplatsen utifrån det. Det var exempelvis inte lämpligt för en astmatiker
praktiserar i en blomsteraffär.
13
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Målet har även uppnåtts när det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och
tillgänglighet. Samtliga deltagare har fått information om dessa ämnen. Hur deltagarna
kommer ihåg och har uppfattat informationen har dock varierar. Flertalet beskrev att de
gemensamt hade gått igenom dessa områden under lektionstid medan vissa menade att de fick
den informationen när de var nyanlända. Vid intervjuerna var det svårt för tolkarna att
översätta frågorna gällande just jämställdhet och tillgänglighet och det finns därmed en risk
att deltagarna inte uppfattade dessa frågor på ett korrekt sätt.
För de flesta av deltagarna var jämställdhet en självklarhet. Några av dem påpekade dock att i
deras hemland var synen på jämställdhet en annan till följd av den religiösa uppfattningen.
Andra deltagare som hade samma religionsuppfattning som dessa menade dock att de är
jämställda samt att de bor i Sverige och accepterar den svenska jämställdheten. Flertalet såg
positivt på den svenska jämställdhetstanken och ansåg att det är bra att kvinnor och män
behandlas lika. Att arbetsplatserna deltagarna praktiserade på har varit jämställda var samtliga
deltagare överens om. Du uppgav att kvinnor och män behandlades lika. Ingen av deltagarna
upplevde någon särbehandling på grund av könstillhörighet.
8. Deltagarnas upplevelser av projektet
Flera deltagare från samtliga gruppintag poängterade vikten av att lära sig svenska och
menade att språket är nyckeln till framtida arbete samt är avgörande när det gäller att kunna
leva i det svenska samhället och kommunicera med andra. Deltagarna berättade att de hade
positiva upplevelser avseende bemötandet av det svenska samhället. Flera av dem uttryckte
tacksamhet och vittnade om bra bemötande av de svenska myndigheterna.
14
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
De flesta deltagare hade höga förväntningar inför kommande praktik och trodde att praktiken
skulle bli givande samt att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin
praktiktid. Några poängterade att man lär sig språk när man samtalar med andra människor.
En deltagare som skulle praktisera på förskola såg fram emot praktiken eftersom denne skulle
få möjlighet att samtala med barn och menade att samtal med barn är ett bra sätt att lära sig
språket på. Några berättade att de hade förhoppningar om att få möjlighet att lära sig mer om
den svenska kulturen samt skapa nya kontakter. De flesta deltagare poängtera att det är viktigt
lära sig det svenska språket då man valt att stanna i Sverige.
Majoriteten av projektdeltagarna har var nöjda med sina respektive praktikplatser och de
erfarenheter och kunskaper de har förvärvat därigenom. De berättade även att de upplevde att
de hade fått ett bra bemötande. Deltagarna uppskattade att de fick lämna skolbänken och
träffa andra människor i arbetslivet. Överlag upplevde de flesta deltagarna att de lärde sig det
svenska språket bättre när de fick delta i arbetslivet än vid enbart SFI-studier. De flesta av
deltagarna ansåg att de lärde sig språket bäst när de befann sig på sina praktikplatser medan
några menade att de lärde sig mest under lektionerna. De flesta kände att de kunde göra sig
bättre förstådda efter praktiken innan den påbörjades samt att de fick en ökad förståelse för
det svenska samhället efter att de hade fått delta i arbetslivet. Det sågs som ett mervärde att de
fick möjlighet att arbeta samtidigt som de fick träna på och utveckla sina språkkunskaper.
Några lärde sig språket bättre via att lyssna, några tyckte att det lärde sig mer av att läsa. Flera
av deltagarna upplevde att det var väldigt givande att kombinera klassrumsundervisning med
praktiskt arbete. Några få av deltagarna förstod dock inte meningen med praktiken och blev
besvikna på att praktiken inte har ledde till arbete. Flera av de som inte såg meningen med
praktiken har praktiserat en eller flera gånger tidigare och hade förväntningar på att praktiken
denna gång skulle leda till en anställning. Ett fåtal av deltagarna framförde även missnöje
över att de inte fick någon regelrätt lön under praktikperioden. Dessa deltagare såg inte
praktiken som ett sätt att lära sig språket på. Genom intervjuerna framkom det att dessa
personer inte ser någon koppling mellan bristande språkkunskaper och anledningen till att de
inte har blivit erbjudna något av de arbeten de hade sökt.
Av intervjuerna framträdde en tydlig bild av att de som inte har befunnit sig i Sverige i mer än
några månader och de som har en låg utbildningsbakgrund upplevde problem med
kommunikationen på praktikplatserna. Flertalet av de deltagare som inte har befunnit sig i
Sverige i mer än några månader och därmed har väldigt begränsade kunskaper i det svenska
15
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
språket, ansåg att de borde ha fått påbörja praktiken vid ett senare skede. De berättade att de
tror att de sannolikt skulle ha varit mer språkmässigt givande och lättare att arbeta om de hade
varit något mer bevandrade i det svenska språket. De upplevde att kommunikationen med
andra medarbetare inte var tillfredsställande på grund av rådande språkförbristningar. En
deltagare beskrev att hon inte kunde delta i diskussionerna i fikarummet på grund av att hon
bara kunde några få meningar på svenska. Hon berättade även att hon inte ville att de andra
medarbetarna ska uppfatta henne som osocial eller ointresserad då hon inte hade de kunskaper
som hade krävts för att kunna delta i konversationerna på det sätt hon hade önskat att hon
kunde. Deltagarna berättar att deras kollegor hjälpte till att förklara om det var något de inte
förstår, både när det gällde språket och arbetsuppgifter.
Deltagarna har befunnit sig på olika nivåer när det gäller det svenska språket. Vissa, som hade
kommit längre, upplevde en viss frustration över att inte ha möjlighet att gå vidare i en
snabbare takt då de var tvungna att vänta in de som inte hade kommit lika långt. Vissa
deltagare som hade en högre utbildningsbakgrund än andra deltagare upplevde att de lärde sig
i ett snabbare tempo och ansåg att de borde få möjlighet att gå vidare till en högre nivå.
Enklare språktester visade dock att dessa personer inte hade klarat av mer avancerad
undervisning vid den tidpunkten. Andra såg de skiftande språkkunskaperna som positivt
eftersom de då kunde hjälpa och ta hjälp av varandra. Tack vare den ojämna nivån bland
deltagarna och de faktum att olika individer lär sig olika mycket i vissa sammanhang har
lärarna insett vikten av att anpassa undervisningen efter den enskilda individens behov. Med
en undervisning bättre anpassad till den enskilda är sannolikheten att kunskaperna ökar i
snabbare takt större.
En del av deltagarna hade inte bott längre än 3-4 månader i Sverige och dessa upplevde att de
hade för lite kunskaper i svenska för att fullt ut kunna tillgodose se sig språkkunskaper och
andra kunskaper på sin praktikplats. Det blev för svårt för dem att kommunicera när de enbart
16
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
hade lärt sig några enkla faser och inte förstod stora delar av det som sades under samtalen.
Det fanns även deltagare som hade levt i Sverige en längre tid och vissa av dem har
praktiserat tidigare. Denna grupp var inte lika positivt inställda till praktiken som övriga
deltagare eftersom de inte ansåg att de hade möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i
samma utsträckning som övriga deltagare.
De flesta deltagare var under projektet vid god hälsa. Det förelåg inte några psykiska eller
fysiska hinder för någon när det gällde att delta i samtliga moment. Dock har det funnits en
viss problematik gällande vissa fysiska, mer eller mindre tillfälliga, funktionsnedsättningar
samt några deltagares psykiska välmående.
9. Projektledning och styrgrupp
Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerade utmärkt och
resultatuppföljningen skedde kontinuerligt. Dokumentationen inom projektet uppfattades som
tydlig och det inblandade fick månatliga nyhetsbrev från projektledaren. Styrgruppen arbetade
aktivt och det fanns ett engagemang hos de medverkande i gruppen. Styrgruppen har
genomgått SPel strategiska påverkanutbildning för att bli bättre på att styra projektet.
Närvaron på styrgruppsmötena har varit god och styrgruppen har läst månadsrapporterna och
deltagit på presentation av utvärderarens delrapporter där de har kommit med synpunkter och
reflektioner. Det hade dock varit önskvärt om Försäkringskassan hade varit med i
styrgruppen.
Projektgruppen utvecklades under hela projekttiden genom att de fick nya kunskaper och
erfarenheter. Projektledningen har haft en bra uppdelning som har bestått i att projektledaren
har kunnat fokusera på praktikplatserna och lärarna/handledarna på undervisningen.
17
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Projektgruppen har genom hela projektet varit väl medvetna om projektets mål och har på
daglig basis arbetat för att uppnå dessa. Gruppen har varit väl sammansatt trots att det blev
nödvändigt att dra ner en tjänst inom gruppen. Inom gruppen har samtliga haft en tilltro på
projektidén och att projektmålen skulle komma att uppnås. Projektgruppen har till viss grad
upplevt hinder när de har gällt att få deltagare ur tilltänkt målgrupp till utbildningarna.
Projektledningen blev medveten om svårigheterna de deltagare som befunnit sig en väldigt
kort tid och därmed hade mycket begränsade kunskaper i svenska upplevde. De förstod vilka
hinder som uppstod till följd av den bristande språkkompetensen. Projektets kommande
deltagare bör ha befunnit sig i Sverige i minst 6 månader innan de deltar. Arbetsförmedlingen
har anvisat deltagare till projektet och projektledningen har därmed haft mycket liten
möjlighet att påverka vilka som har erbjudits möjlighet att delta i projektet. En ökad möjlighet
för projektet att påverka framtida gruppsammansättning vore önskvärt i syfte att deltagarna
ska få ut så mycket som möjligt av sitt deltagande.
SFI-lärarna insåg under projektets gång att det är viktigt att anpassa undervisningen till den
enskilde individen eller gruppen med liknande erfarenheter och kunskaper. Detta underlättas
ju mer homogen gruppen är eftersom det kan vara svårt för lärarna att lägga upp
undervisningen på ett sätt som samtidigt tillgodoser behoven hos personer med vitt skilda
utbildningsbakgrund.
Som en följd av att deltagarna i det första gruppintaget hade olika uppfattningar avseende om
och när de hade genomgått utbildningar i jämställdhet och tillgänglighet ökade
projektgruppen medvetet tydligheten kring arbetet med jämställdhets- och
tillgänglighetsfrågorna, vilket visade goda resultat.
Projektledningen ser integrationsaspekten och att deltagarna växte som människor som den
enskilt största framgångsfaktorn i projektet. Att det funnits olika kompetens och bakgrund i
projektgruppen har bara varit positivt för projektet i sin helhet.
9.1 Spridning
Projektledaren har på ett föredömligt sätt spridit projektet både lokalt, regionalt och nationellt.
Projektledningen har föredragit projektet under Integrationskonferensen i Piteå som
arrangerades av Länsstyrelsen. Vidare har både projektledaren och utvärderaren hållit i en
föreläsning gällande projektet under en utvärderingskonferens som anordnades i Stockholm.
Projektledaren blev kontaktad av regeringskansliet, vilka önskade en genomgång av projektet
18
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
på plats i Stockholm. En spridningskonferens för kommunerna i Östra Norrbotten har
projektet varit med på. Det visar på att projektidén är aktuell och av intresse för samhället i
stort. Spridningen är god när projektet även är uppmärksammad på nationell nivå. Lokala
medieinslag i både lokalpressen och tv. Projektet har även presenteras för kommunstyrelsen
och utbildningsnämnden i Kalix kommun.
10. Projektets påverkan på näringslivet och samhället
Deltagarnas ökade anställningsbarhet har lett till ett ökat arbetskraftutbud i Kalix kommun.
Ett antal projektdeltagare har fått anställning och de företag som har anställt dessa har på så
sätt fått en ökad mångfald inom respektive företag. Genom praktiken har arbetsgivarna fått
möjlighet att lära känna dessa personer och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter har skett.
Även företagen har fått nya lärdomar och erfarenheter genom kunskapsutbyte med
praktikanterna och nya innovativa idéer har gemensamt skapats.
Att göra kommunerna i regionen mer attraktiva är ett långsiktigt politiskt mål och detta
projekt bidrar till processen genom att implementera lärmodellen i ordinarie verksamhet.
Givetvis är detta bara en del i ett omfattande arbete i hela kommunens verksamhet mot
målgruppen. Det handlar om att förkorta tiden mellan slutförd SFI-utbildningen och
introduktionen på arbetsmarknaden. Det är viktigt att regionen ser integrationen som en
tillväxtfaktor för att på sikt bli en attraktiv region för nyanlända. En stor del av den framtida
försörjningen för kommunen handlar om att kunna integrera nyanlända på bästa tänkbara sätt.
Detta är ett sätt som förhoppningsvis ger ringar på vattnet och att andra kommuner tar efter.
19
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Enligt studien 41 000 anställningar till och med 2025. En studie av rekryteringsbehov i
Norrbottens län som genomförts vid Luleå Tekniska Universitet år 2013, står Norrbotten och
därmed även Kalix kommun inför en kommande arbetskraftsbrist, vilket kommer bli särskilt
stor inom vård- och omsorgssektorn. De bakomliggande faktorerna är en omfattande
generationsväxling som väntar samt en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Mer än var tredje
arbetsför person i länet kommer att gå i pension innan år 2025. Detta i kombination med en
minskning av den arbetsföra delen av befolkningen i länet leder det till att länet står inför ett
problem och en utmaning. Behovet av arbetskraft kommer således att öka i Kalix och ur
denna aspekt är det av största vikt att nyanlända får möjlighet att lära sig det svenska språket
så snabbt som möjligt för att sedan kunna utgöra en del av arbetskraftsutbudet. Det är allmänt
känt och påpekades av en majoritet av projektdeltagarna att kunskaper i svenska är direkt
avgörande för chansen att få en anställning. Projektet skapade därmed både förutsättningar
för en snabbare inlärningstakt av det svenska språket och ett steg in på arbetsmarknaden.
Aktiviteterna som utgjort detta projekt löser en del av det problem som har bestått i att
nyanlända studerar på SFI under en längre tid och sällan kommer i kontakt med
arbetsmarknaden under den tiden.
11 Utvecklingsområden
De nyanlända bör inte gå på praktik för tidigt, de bör vara minst 6 månader på SFI innan det
kan bli tal om att praktisera enligt lärandemodellen. Utvärderaren kunde konstatera att några
deltagare som hade mycket bristfälliga kunskaper i svenska språket, inte såg praktiken som
givande för sin språkutveckling. Målgruppen bör kunna kommunicera enkla fraser med
handledarna och med arbetskamraterna för att det ska bli meningsfullt med praktik. Dessa
personer tyckte att de lärde sig mer på SFI-undervisningen. Detta var något som projektet fick
lärdom om när de fick ett gruppintag med deltagare som gått på SFI under kortare tid än 6
månader. Eftersom personer som gått längre tid på SFI upplevde att de lärde sig språket bättre
i kombination med praktik är det möjligt att konstatera att lärmodellen är framgångsrik, men
att deltagarna bör ha tillgodosett sig SFI-undervisning under minst ett halvt år.
Några deltagare hade förväntade sig att praktiken skulle leda till en anställning och uttryckte
sitt missnöjde över att det inte blev som de hade förväntat sig. Sett till dessa förväntningar och
den besvikelse som uppstod till följd av dessa är det av yttersta vikt att kommande deltagare
20
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
informeras om att huvudsyftet med praktiken är att de ska lära sig det svenska språket. Vidare
bör de informeras om den höga konkurrens som råder på arbetsmarknaden samt de generellt
sett höga utbildningskrav som råder på den svenska arbetsmarknaden. Med en ökad förståelse
för dessa aspekter finns det möjlighet att förhindra att fler deltagare blir besvikna till följd av
höga förväntningar. Samtidigt är detta en balansgång eftersom man inte vill att målgruppen
ska tappa hoppet om de vet att en fast anställning ligger flera år bort.
Det fanns även deltagare som var ifrågasatte att de inte fick någon regelrätt lön under
praktiken. Här är det viktigt att deltagarna informeras om det rör sig om en praktik där syftet
är att lära sig det svenska språket samt få en inblick i och erfarenhet av den svenska
arbetsmarknaden. Det är viktigt att förklara att praktiken är en form av utbildning och att det
därmed inte kan bli tal om någon arbetsrelaterad lön som råder på arbetsplatsen.
Den rådande psykiska ohälsan bland deltagarna utgjorde ett problem. Några av deltagarna var
traumatiserade och mådde psykiskt dåligt som en följd av det. Detta avspeglades i
prestationen i skolan och på praktiken. En del av frånvaron kunde förklaras med den psykiska
ohälsan. Det går att misstänka att några deltagares sjukdomssymtom var psykosomatiskt
relaterade. Detta är något som sjukvården behöver bli uppmärksammad på och det borde
finnas stöd för dessa personer eftersom behovet är stort. Inlärningssvårigheter beror många
gånger på psykisk ohälsa.
En av deltagarna berättar att hon har haft problem att förstå innebörden av de brev som är
utskickade av myndigheter. Det är ett stort problem när man inte förstår vad som står i brev
som till exempel kommer från en läkare eller från Arbetsförmedlingen. Det är allvarligt och
det borde finnas tolk att tillgå för personer som inte behärskar det svenska språket i den
omfattning som krävs för att förstå innebörden av sådan information. Det är sjukvården och
Arbetsförmedlingens skyldighet att se till att patienten eller kunden förstått den information
som de erhållit.
Det fanns en upplevelse bland arbetsgivarna gällande att det var svårt för praktikanterna att ta
egna initiativ och vara drivande på arbetsplatsen. Detta utgjorde i vissa fall en orsak till att
arbetsgivarna kände att de inte kunde erbjuda praktikanten i fråga någon form av fortsatt
anställning. Orsakerna till avsaknaden av initiativtagande och driv kan ligga i en osäkerhet
som kan tänkas uppstå när mycket runt omkring en individ är nytt, i det här fallet gällde det i
många fall både språket, arbetsuppgifterna och kollegorna. Orsakerna går sannolikt att finna i
21
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
den skillnad i företagskultur som rådde mellan arbetsgivaren i Sverige och tidigare
arbetsgivare samt i de faktum att vissa av deltagarna aldrig hade förvärvsarbetat tidigare.
Projektledningen kunde konstatera att det under projektets gång fanns några praktiska
problem. Ersättningsmodeller från olika myndigheter ledde till mycket administrativt arbete i
syfte att få ihop projektekonomin. Deltagarersättningen från Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan släpade efter. Detta är något som borde varit inarbetat i hela
projektbudgeten från början. Detta är ett tydligt utvecklingsområde där olika myndigheter är
delaktiga i medfinansieringen. En modell för att lösa hanteringen av de ekonomiska
ersättningarna på ett smidigt sätt är att föredra inför en implementering.
Ett fåtal deltagare vägrade att ta på sig skyddskläder på grund av religiösa skäl.
Arbetsförmedlingen prövade dessa ärenden och kom fram till att det är miljöskyddslagen som
är gällande i dessa fall eftersom det handlar om individens säkerhet. Det går inte att tumma på
dessa regler om det exempelvis gäller arbete med livsmedelsvaror. Deltagarersättningen drogs
in eftersom Arbetsförmedlingen ansåg att personerna i fråga inte stod till arbetsmarknadens
förfogande.
12. Framgångsfaktorer
Deltagarnas upplevelser av projektet var nästan uteslutande positiva. De upplevde att de hade
lärt sig det svenska språket bättre när de fick möjlighet att använda sig av och förvärva nya
kunskaper på sina respektive praktikplatser. De fick även nya kunskaper och erfarenheter från
olika yrkesområden inom de svenska arbetslivet och några deltagare blev efter avslutad
praktik erbjudna någon form av anställning hos den arbetsgivare de praktiserade hos.
Att deltagarna fick önska inom vilka branscher praktiken skulle ske har varit en
framgångsfaktor. Alla deltagare fick lista tre alternativ och nästan samtliga fick sitt första-
eller andrahandsval. Detta medförde att de uppskattade praktiken mer eftersom de själva fick
vara delaktiga i valet. Om deltagarna hade blivit placerade på praktik inom ett arbetsområde
de inte önskat hade risken varit att de inte hade sett praktiken och språkträningen som
givande.
22
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
Integrationsaspekten upplevs som mycket positiv av deltagarna. De uppskattade kontakten
med nya människor och samtalen i fikarummen, även om de i vissa fall inte hade möjlighet att
delta i den omfattning de hade önskat på grund av för begränsade språkkunskaper. De lärde
känna nya personer i Kalix och berättade att de var mycket glada över att olika personer
hälsar på dem när de möts. Integrationen i samhället är även en betydande faktor när det gäller
att skapa trivsel och en vilja bland de nyanlända att stanna kvar i Kalix och söka arbete i
kommunen istället för att flytta därifrån. Den ökade integrationen och känslan av att känna sig
behövd har medfört att deltagarna har stärkt sitt självförtroende och utvecklats som
människor.
Resultatet av antalet deltagare som har fått någon form av anställning efter projektdeltagandet
är över förväntan. De som i dagsläget inte har erbjudits någon form av anställning har dock
skapat kontakter som kan vara till nytta i arbetslivet, bland annat som referenser. Referenser
och arbetslivserfarenhet är av stor vikt när det gäller att bli erbjuden en anställning.
Flera av de deltagande kvinnorna hade inte arbetat i sitt hemland utan hade istället haft
huvudansvaret för barn och hem. Ur en jämställdhetsaspekt är det ytterst viktigt att dessa
kvinnor får en chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är även viktigt för företagen
och samhället i stort eftersom jämställda företag har mer positiv utvecklingskurva och en ökad
jämställdhet bidrar till ett mer välmående samhälle i stort. Forskning visar på att jämställdhet
påverkar företags tillväxt på ett positivt sätt och ur den aspekten bidrar projektet till en ökad
tillväxt genom att de ger kvinnor ökade förutsättningar för att etablera sig på
arbetsmarknaden.
Det är dock viktigt att inse att jämställdhet inte bara handlar om mätbara siffror eller att fler
kvinnor ska börja arbeta i traditionellt sett mansdominerade branscher. Det handlar till lika
stor del om att få män intresserade av yrken som traditionellt sett har setts som kvinnoyrken,
som till exempel utbildning samt vård och omsorg. Det är av speciellt stor vikt att få män
intresserade av att arbeta inom dessa branscher i större utsträckning än idag med tanke på den
kommande arbetskraftsbristen. Där kan denna typ av verksamhet bidra genom att i större
utsträckning försöka styra deltagare mot praktik inom dessa branscher. Om fler provar på att
arbeta inom utbildning samt vård och omsorg är chansen större att fler blir intresserade av att
arbeta med inom dessa branscher. Några deltagare har efter projektets slut påbörjat
undersköterskeutbildningen för nyanlända. Detta är en framgång både för projektet och för
samhället i stort. Genom denna utbildning kommer de tidigare deltagarnas chanser på
23
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
arbetsmarknaden att öka avsevärt samtidigt som den arbetskraftsresurs de kommer att utgöra
är ett steg mot att motverka den kommande arbetskraftsbristen, vilken kommer att påverka
hela kommunen och länet.
Som en följd av att deltagarna hade olika omfattande utbildningsbakgrund kom SFI-lärarna
till insikt om vikten av att anpassa undervisningen till den enskilde individen. Genom att göra
det fick deltagarna ökade möjligheter att ta till sig undervisningen i klassrummet på ett sätt
som passade just dem. Ju mer homogen en klass är desto lättare blir det dock för läraren att
anpassa undervisningen så att den passar för olika individer och grupperingar inom klassen.
Ur den aspekten är en mer homogen grupp att föredra. Den skilda utbildningsbakgrunden kan
i vissa fall vara positiv. Detta eftersom deltagare kan lära av varandra. På så sätt blir eleverna
själva en resurs för de som inte har kommit lika långt i sin språkutveckling och får själva
möjlighet att fördjupa sina kunskaper eftersom man lär under tiden man lär ut.
Genom sitt deltagande i arbetslivet har deltagarna fått en ökad förståelse för vilka krav som
ställs på språkkunskaper när det gäller att bli erbjuden en anställning. Detta kan öka
motivationen att lära sig språket bättre och i en snabbare takt under SFI-undervisningen.
Genom kopplingen mellan SFI-undervisning och praktiskt deltagande i arbetslivet har
projektet förtydligat vikten av goda språkkunskaper för att bli anställningsbar.
Det faktum att SFI-lärarna även agerade handledare och i egenskap av denna roll besökte
samtliga praktikplatser en gång per vecka var mycket uppskattat av deltagarna. Genom detta
stöd fick de en chans att individuellt träna på och utveckla de specifika områden som just de
hade störst nytta av. Detta medförde även att lärarna var uppdaterade på vad som hände ute på
praktikplatserna och kunde lägga upp undervisningen utifrån detta. Skapandet av kollage, med
bilder från praktikplatserna var en form av lärande som var fruktsam för interaktionen.
Förprojekteringen med kartläggningen av arbetsgivares intresse av att delta i projektet var
framgångsrikt. Att sälja in projektidén var av yttersta vikt för att kunna erbjuda målgruppen
praktik. Projektledaren besökte alla deltagande arbetsgivare personligen och skapade på så
sätt en bra relation till dem. Vidare förklarade projektledaren varför detta projekt och
möjligheten till praktik var så viktig för deltagarna. Projektet har i kontakt med
praktikplatserna lyft frågor gällande Kalix framtida försörjning samt kommunens skyldighet
att ta emot nyanlända på bästa möjliga sätt och ge dem en introduktion på arbetsmarknaden.
Företagen har förstått situationen och på ett föredömligt sätt ställt upp med praktikplatser. I de
få fall det inte har fungerat mellan en praktikant och en arbetsgivare har arbetsgivaren fortsatt
24
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
sitt engagemang i projektet genom att ta emot en annan deltagare. Efter genomförd praktik har
projektledningen visat sin uppskattning gentemot arbetsgivarna och lämnat feedback till dem.
Utvärderaren ser detta som positivt eftersom praktikplatsen fortsatt erbjuda sig att ta emot
deltagare från projektet.
Samarbetet inom projektgruppen fungerade mycket väl och projektgruppen uppmärksammade
problem som förelåg och förändrade projektet under projekttiden för att bättre styra mot
uppsatta mål och för att deltagarna skulle få ut så mycket som möjligt av sitt deltagande i
projektet. Projektgruppens skilda kompetenser och erfarenheter har varit en tillgång i
projektet då dessa har kompletterat varandra och kunnat bidra till att utveckla projektet.
Projektgruppen upplevde att det fanns en tydlighet från projektledningens sida gällande
projektets riktning.
Projektet har presenterat resultatet för kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Detta är av
största vikt eftersom det politiska beslutfattarna måste vara med på tåget för att en
implementering ska vara möjlig. Att projektet har gjort en socioekonomisk analys är bra för
att visa politikerna vad kostnaderna blir av att inte satsa på denna lärandemodell. Det räcker
med att några deltagare kommer ut på arbetsmarknaden så har socialnämnden tjänat in
pengarna som annars hade gått till försörjningsstöd.
Genom att i fortsättningen använda denna läromodell, vilken leder till bättre språkinlärning,
introduktion på den svenska arbetsmarknaden samt ökad integreringen menar utvärderaren att
många goda resultat kommer gynna både enskilda individer, företag och samhället i stort. För
att klara av den demografiska utvecklingen och säkerställa arbetskraft i framtiden behöver
regionen börja se integrationen även som ett tillväxtmål.
25
Slu
tra
pp
ort
| 2
01
4-0
1-2
7
13. Kontaktuppgifter
Företag Evaluation North
Adress Kompanivägen 31, 974 44 Luleå
Telefon 070 - 236 50 76
E-post fredrik@evaluation.se
Hemsida www.evaluation.se