Det konstruktiva samrådet

Lars  Lindberg  Funk/onshinderspoli/k.se  

Presenta/on  

•  Bakgrund  – Regeringskansliet  – Dialog  mellan  regeringen  och  civila  samhället  

– Ak8v  i  civila  samhället  

www.funk8onshinderspoli8k.se  www.lindberglars.se  

Samråd  med  funk/onshinderrörelsen  

•  Långvarig,  nära  och  ibland  komplicerad  rela8on  med  välfärdsstaten  

•  Rela8vt  välorganiserade  och  etablerade  organisa8oner  

•  Lång  historia  av  samråd/samverkan  

Måste  man  samråda?  

Krav  på  samverkan  •  Hälso-­‐  och  sjukvårdslagen  

–  ”I  planeringen  och  utvecklingen  av  hälso-­‐  och  sjukvården  skall  lands8nget  samverka  med  samhällsorgan,  organisa/oner  och  privata  vårdgivare.”  §  8  

•  Socialtjänstlagen  –  ”…När  det  är  lämpligt  skall  nämnden  härvid  samverka  med  andra  

samhällsorgan  och  med  organisa/oner  och  andra  föreningar.”  (Kap  3.  §4)  

•  LSS  –   ”samverka  med  organisa/oner  som  företräder  människor  med  

omfaTande  funk8onshinder…”  §15  

FN:s  konven/on  om  räAgheter  för  personer  med  funk/onsnedsäBning  

       Konven8onsstaterna  ska  i  uWormning  och  genomförande  av  konven8onen  nära  samråda  med  personer  med  funk8onsnedsäTning  genom  deras  organisa8oner    

(ar8kel  4.1e)  

FN:s  konven/on  om  räAgheter  för  personer  med  funk/onsnedsäBning  –  I  uCormning  och  genomförande  av  lags8Xning  och  

riktlinjer  för  aT  genomföra  denna  konven8on  och  i  andra  beslutsfaTande  processer  angående  frågor  som  berör  personer  med  funk8onsnedsäTning  ska  konven8onsstaterna  nära  samråda  med  och  ak8vt  involvera  personer  med  funk8onsnedsäTning,  däribland  barn  med  funk8onsnedsäTning,  genom  de  organisa/oner  som  företräder  dem.  (Ar8kel  4.  1e)  

–  Det  civila  samhället,  särskilt  personer  med  funk8onsnedsäTning  och  de  organisa8oner  som  representerar  dem,  ska  involveras  i  och  fullt  ut  medverka  i  övervakningsförfarandet.  (Ar8kel  33)  

Överenskommelsen  

         …  stärka  de  idéburna  organisa8onernas  självständighet  och  oberoende  roll  som  röstbärare  och  opinionsbildare…  

Poli/ken  för  det  civila  samhället  

   …  Genom  den  nya  poli8ken  vill  regeringen  lyXa  fram  det  civila  samhällets  stora  betydelse,  utveckla  och  tydliggöra  rela8onen  mellan  staten  och  det  civila  samhället….  

Åtaganden  och  principer  

Na/onellt  

•  Poli8ken  för  det  civila  samhället  (prop.  2009/10:55  

•  Överenskommelsen  

•  Na8onella  handlingsplanen  för  handikappoli8ken  (prop.  1999/2000:79)  

Interna/onella  

•  Lissabonfördraget  (EU)  •  Europeisk  kod  för  idéburna  

organisa8oners  medverkan  i  beslutsprocessen  (Europarådet)  

Formaliserad  samverkan  

Central  nivå  

•  Statens  handikappråd  (1965-­‐94)  

•  Handikappdelega8onen  1998  

Handikappråd  KHR/LHR  •  1970:  Förslag  från  

Handikapputredningen  

•  Finns  idag  i  nästan  alla  kommuner  

Brukarråd,  pa/entnämnder  osv.  

Den  svenska  samrådskulturen  

Svenska  modellen  

Organisa/onernas  roll  

• Medborgarnas  företrädare  

• Intresseorganisa8oner  

•  Staten  har  8llsammans  med  organisa8onerna  format  poli8ken  och  kompromissat  fram  en  ståndpunkt.    

•  Organisa8onerna  varit  länken  mellan  stat  och  medborgare  

•  Utredningar  och  styrelser  arenor  för  kompromisser  

Civilsamhällets  roller  

• Röstbärare  • Serviceproducent  • Gemenskap  

• Demokra8skola  

AB  vara  röstbärare  

Vox  Nostra!  

Nothing  About  Us  Without  Us!  

Från  serviceproducent  /ll  röstbärare  

•  Ins8tu8onerna  börjar  försvinna  

•  Föreningarnas  verksamheter  tas  över  av  välfärdsstaten.  

De  nya  kommunerna  

•  Sammanslagning  av  kommuner    – 1952:  Från  2498  8ll  1037  – 1974:  278  – 2014:  290  

•  Antalet  poli8ker  minskad  kraXigt  

•  Nya  organisa8oner  växte  fram  på  kommunalnivå  

Konsensus  -­‐  konfronta/on  

Inspira/on  för  den  poli/ska  funk/onshinderrörelsen  

•  ”Handikappades  fackförening”  

•  InräTande  av  central  paraplyorganisa8on  

•  Arbetsmetoder  och  språkbruk  

•  Krav  på  inflytande  ”medbestämmande”  Richard  Sterner  

Samverkans  utmaningar  

”Spel  för  gallerierna”  

”Vi  får  bara  informa8on-­‐  inget  inflytande”  

”Vi  siTer  med  för  aT  legi8mera  beslut”  

”Organisa8onerna  kan  inte  enas”  

”De  bara  gnäller  och  bidrar  inte”  

”De  förstår  inte  den  poli8ska  beslutsprocessen”  

Miljörela/va  handikappbegreppet  

”Handikapp  är  i  stor  utsträckning  en  följd  av  

brister  i  samhället.  Därför  kan  många  handikapp  

elimineras.  Det  gör  man  genom  aE  förändra  

samhället.”  

Princip-­‐  och  handlingsprogram,    

HCK  -­‐  1972    

Om  alla  samhällsfrågor  har  en  funk8onshinderaspekt,  finns  det  då  några  

gränser  för  hur  mycket  man  kan  samverka  och  samråda  om?  

Antal  samråd  2010  

Källa:  Folkbildningsrådet  

Åh, nej! Inte ett möte till!

Varför  samverka?  

Risker  

•  Beroende  •  Socialiseras  in  i  det  

offentligas  perspek8v  

•  Legi8mera  besparingar  och  ”dåliga”  beslut  

•  Reak8v  •  Övertar  det  offentligas  

ansvar  

Möjligheter  

•  Påverka  •  Få  insyn  •  Helhetsbilden  •  Komma  in  8digt  i  processen  

(eventuellt….)  

AB  tänka  på  

•  Respektera  varandras  förutsäTningar  och  roller  

•  Båda  parter  har  behov  av  varandra  •  AT  vara  personlig  men  inte  privat  

•  Undvik  anekdo8sk  bevisföring  •  Ta  bara  ställning  8ll  det  man  har  kompetens,  mandat  eller  kunskap  om  

•  Undvik  samrådsfällan  

Giraffspråket  

•  Lyssna  ak8vt,  om  någon  är  upprörd,  då  lugnar  sig  personen.  

•   Möt  människor  med  empa8,  som  inte  ska  blandas  ihop  med  sympa8,  då  man  delar  den  andras  värderingar.  

•  UTryck  din  ståndpunkt  tydligt  och  sakligt,  utan  värderingar.  

•  Återkoppla.  Vill  du  vara  säker  på  aT  du  har  uppfaTats  räT,  be  personen  aT  återberäTa  vad  du  har  sagt.  

Förändrade  förutsäTningar  

Från..   …8ll  

Brukarorganisa8on  

Effek8vitet  

Utvärdering  

Intresseorganisa8on  

Demokra8  

”Särintresse”  

Svenska    

modellens  död  

•  Statens  Handikappråd  läggs  ned  

•  Juridikens  intåg  •  LSS  seger  men  ekonomin  tar  över  

Påverkansarbetet  under  förändring  

•  Opinionsbildning  •  Lobbyism  

•  Svagare  paraply-­‐organisa8oner  •  Mix  av  organisa8oner,  nätverk  och    enskilda  individer  som  aktörer  

•  Poli8ken  mer  personlig  –  sociala  medier  

•  Interna8onalisering  

Utvecklingen  sedan  90-­‐talet  

•  Poli8ska  intresset  flyTas  från  intresseorganisa8oner  8ll  frivilligorganisa8oner  

•  Paraplyorganisa8onerna  tappar  styrka  •  Tradi8onella  funk8onshinderorganisa8oner  utmanas/kompleTeras  av/med  nätverk  och  communitys  

EB  förändrat  samhällsengagemang  

Källa:  Levnadsnivåundersökningen  1968-­‐2000  

Värderingsförändringar  

•  Mindre  vik8gt  aT  enbart  bli  representerad  och  medlem  i  organisa8on.  

•  Ökad  vilja  aT  själv  vara  med  och  direkt  påverka  poli8k  och  samhällsutveckling.  

•  Dock  finns  forWarande  en  kollek8v  iden8tet  

Bli  din  egen  agendasäTare  

Maktens  dimensioner  

Makt  över  beslutsfaTandet    

Makt  över  dagordningen  

Makt  över  tanken  

Steven  Lukes  

•  Ställ  krav  vid  samråd  •  Använd  flera  olika  påverkansmetoder  •  Ta  fram  egen  fakta  och  var  kunnigast  •  Skapa  allianser  och  nätverk  •  Den  egna  erfarenheten  är  det  som  skapar  trovärdigheten  

•  Systema8sera  medlemmarnas  erfarenheter  •  Använd  er  av  all  kunskap  som  idag  finns  

•  Organisa8onens  argument  vilar  på  aT  den  representerar  en  grupp  

•  Tankesmedjans  argument  vilar  på  kunskap    •  För  in  tankesmedjans  arbetssäT  i  organisa8onen  – Egna  analyser  – Egna  förslag  

•  UtnyTja  all  fakta  och  sta8s8k  som  tas  fram  av  myndigheter  idag!  

Na/onella  funk/onshinderspoli/ken  

2000   2006   2011   2016  

13  sektorsmyndigheter  Etappmål  

22  strategiska    myndigheter  Delmål  Årlig  rapportering  

Myndigheten  för  delak8ghet  –  www.mfd.se  

– Öppna  data  avser  digital  informa8on  som  är  friT  8llgänglig  utan  inskränkningar  

– Stockholm    •  open.stockholm.se  

– Portal  •  www.opengov.se  

– Kommun  och  lands8ngsdatabasen:  •  www.kolada.se  

Öppna  data  

– Öppna  jämförelser  är  indikatorer  som  syXar  8ll  aT  kunna  analysera  och  jämföra  verksamheter  inom  kommuner  och  lands8ng.  Uppdateras  i  regel  årligen.  

– Socialstyrelsen  •  www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser  

– Sveriges  kommuner  och  lands8ng  •  www.skl.se/oppnajamforelser.se  

Öppna  jämförelser  

HiBa  hjälp  

•  Volontärer  -­‐  Volontärbyrån  –  www.volontarbyran.org  

•  Programvaror:  techsoup  –  www.techsoup.se  

•  Datajournalis8k  – www.datajournalis8k.se  – www.jplusplus.se  – datajournalismhandbook.org  

Tack!  

Kontakt:  info@lindberglars.se  www.lindberglars.se  www.funk8onshinderspoli8k.se  Larslindberg.wordpress.com