Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys

• Cost-Benefit Analysis• Ett beslutsunderlag som syftar till att belysa

nytta av och kostnader för en åtgärd för alla medborgare i ett samhälle

Hur ska beslutsunderlaget struktureras?

• 1.Vilka personers nytta och kostnad ska räknas?• 2. Identifiera åtgärdens konsekvenser (identifiering)!• 3. Beräkna åtgärdens effekter under hela dess livslängd

(kvantifiering)!• 4. Beräkna ett penningvärde för alla effekter (värdering)!• 5. Diskontera nytta och kostnad och beräkna ett nuvärde

för varje projekt (diskontering till NNV)!• 6. Genomför en känslighetsanalys och ge

rekommendationer!

Kaldor-Hicks kriteriet

Genomför en åtgärd om de som tjänar på den i princip skulle kunna kompensera förlorarna och ändå ha det bättre än om ingenting görs.

Motiv:• Alla får del av förtjänsten i det långa loppet.• Den som förlorar en gång kan vinna en annan.• Praktiskt: Det räcker med att beräkna summan av

plus- och minuseffekter.

Att mäta nytta och kostnad

• Summan av betalningsvilja från alla som berörs mäter nyttan av en åtgärd.

• Kostnaden för en åtgärd mäts i termer av den nytta som går förlorad när resurser används här i stället för någon annanstans;

• kallas alternativkostnaden.

Samhällsekonomiska intäkter

• Antag ökad konsumtion till följd av det genomförda projektet

• En samhällsekonomisk kalkyl utgår från de berörda personernas egen uppfattning av effekterna av en investering.

• Värdet av konsumtionsökningen bestäms alltså av konsumenternas betalningsvilja.

Att mäta betalningsvilja

• På en perfekt fungerande marknad mäts betalningsviljan med hjälp av marknadens efterfrågekurva.

• Konsumentöverskott: Skillnaden mellan betalningsvilja och faktisk betalning.

• För nyttigheter som hålls tillgängliga utan avgift utgörs betalningsviljan av hela ytan under efterfrågekurvan.

Kvantitets förändringar…som inte påverkar priset- Utgå från marknadspriset

(Obs utbuds- resp efterfrågeöverskott geröver- resp undervärdering)

...som påverkar priset- Ta även hänsyn till förändringar av

konsumentöverskott.

Konsumentöverskottets förändring när priset varierar.

A

C B Efterfrågan

Pris

p* p1

q* q1 Kvantitet

Samhällsekonomiska kostnader

Antag att vårt projekt köper en insatsvara eller utnyttjar arbetskraft, kapital eller mark.

Avgörande fråga; Vad är alternativkostnadenVad händer om vi inte utnyttjar produktionsresursen

Pris opåverkatEx insatsvara;

om P=MCSAM (konk, ej skatt, ej ext eff..)

Så visar priset alternativkostnaden

Om P skilt från MC

Två fall

Trängs annan produktion undan eller ej

Exempel: negativ extern effekt

Vid undanträngning görs inga ytterligare utsläpp.

Det uppstår ingen mer kostnad än förlusten av nytta den gör i sin tidigare produktion. (som är p)

S

MCSAM

MCP

Producentöverskottets förändring när priset varierar.

Utbudc

b

Pris p1

p*

a

0 q* q1 Kvantitet

Producent-överskott

Tull, Arbetslösa mmVid köp från utländska företag utgå från projektets betalning till utlandet (tullen betalas av ftg till stat)

Arbetskraft; För sysselsatta eller om arbete finns

LÖN (inkl alla skatter!!)

Arbetslösa – alternativkostnad noll??

(Åtminstone 1 år)

Kommunen bygger en fabrik som tillverkar filtar

• Nyttan mäts som antalet tillverkade filtar multiplicerat med konsumenternas nytta av de extra filtarna. (Jmf stor – liten förändr)

• Ställs mot kostnaden för bygga fabriken.

Kommunen förbättrar en väg

• Nyttan mäts som lägre transportkostnader för den som utnyttjar vägen. (rörl kostn, tid, olyckor, miljö..)

• Ställs mot kostnaden för att bygga vägen. (resursåtgång!!)

d c

Nytt utbud

Efterfrågan

Utbud

Pris

p0

a

b

q0 q1 Kvantitet

Ex; vägförbättring och transportföretag

b c

aNytt utbud

Efterfrågan

Utbud

Pris

p0

p1

d e

q2 q0 q1 Kvantitet

Ex; vägförbättring och transportföretag, P ner

Hantering av skatter

• Problem 1: Ska man använda pris inklusive eller exklusive skatt?– Tumregel; räkna i ’konsumentpriser’.

• Problem 2: Skatter snedvrider relativpriset mellan beskattade och låg- eller obeskattade nyttigheter, fr.a. arbete vs. fritid.– Tumregel; räkna med att en skattekrona ’kostar’

mer än en krona!

Sunk Cost

En gjord investering som inte kan göras ogjord

Investeringen har ingen alternativ användning

Ex Hallandsås, skola som läggs ner

Transfereringar

Transfereringar i sig påverkar ej CBA:när överföringar mellan olika grupper i samhället, OBS dess snedvridande effekter

uppkommer både på cost o benefitsidan

Ex en tidigare arbetslös blir anställd

DiskonteringOm B o C inträffar vid olika tidpunkter diskontera till nuvärde

Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn till framtida effekter

Valet av diskonteringsränta kan påverka rangordningen mellan olika projekt

Osäkerhet

Kan hanteras på åtminstone två sätt.• Känslighetsanalyser; hur påverkas

kalkylresultatet av variationer i parameterantaganden?

• Riskkostnad; diskonteringsräntan kan behöva öka med en komponent som tar hänsyn till att framtiden är osäker.– Ger större tyngd åt ’nära’ effekter.

Effekter som inte kan kvantifieras eller värderas

• Kalkylen tvingar fram en strukturering av beslutsproblemet;– Exempelvis måste alternativen klargöras.

• Man kan försöka kvantifiera, även om man inte kan värdera;– Ger förståelse för vad som är stort eller smått.

• Värderade effekter kan adderas och ställas mot övriga effekter.– Reducerar problemets dimensionalitet.