Saco 13 mars

Post on 05-Dec-2014

831 views 3 download

description

 

Transcript of Saco 13 mars

Många i politiken, få i näringslivet: om kvinnors

möjligheter till ledande poster i samhället

Seminarium 13 mars 2013Anita Göransson, Uppsala universitet

Saco och stiftelsen AllBright

Elitstudier i Sverige

• Maktutredningen 1989 (SOU 1990:44)

• 2001: ”Kön och den sociala reproduktionen av eliter” (Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet)

• SOU 2007:108 (även regionalt och lokalt)

• Pågående projekt: ”Bygga maktbas” (Ragnar Söderbergs stiftelse, Uppsala universitet)

Vad är jämställdhet?

• Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att forma sina liv och samhället (Sveriges Riksdag).

• Ett sätt att ta reda på detta är att undersöka om alla grupper är lika representerade på maktpositioner.

Undersökta områden

• Näringsliv

• Politik

• Offentlig förvaltning

• Organisationsliv

• Massmedier

• Kultur

• Vetenskap

Resultat

• Generellt sett är skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till makt på en övergripande nationell nivå subtil men systematisk.

• Det finns dock stora variationer mellan olika områden, olika nivåer och olika typer av positioner. På sina håll är skillnaden dramatisk.

Andel kvinnor på maktpositionerKälla:

Anita Göransson, Martin Gustafsson & Ida Lidegran: Projektet Bygga maktbas, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. 2012 års siffror är preliminära.

0

10

20

30

40

50

60

Näring

sliv

Sv kyr

kan

Mas

smed

ier

Kultur

Organ

isatio

nsliv

Off fö

rval

tnin

g

Veten

skap

Politik

Total

t

1990

2001

2012

Vilka mönster fann vi?

• Jämställdhet på de synligaste politiskt influerade maktpositionerna på riksplanet.

• En tredjedel kvinnor där man strävar efter jämställdhet men inte granskas.

• Massiv mansdominans på lokal och regional nivå – och i akademier och storföretag med kollegial rekrytering och låg omsättning på ledamöter – men också i kultur och dagspress.

• Kvinnor är chefer i mindre företag och organisationer – i vård, omsorg, skola

• Män är högre chefer – i byggnad, tillverkning, it, affärsverk, finans

• Män är vd och ordförande, kvinnor är ledamöter

Kvinnor och män har olika sorters makt

Rikspolitiken mest jämställd

• Men kommunala och regionala toppchefer är män

• Partier till vänster mer jämställda än de borgerliga – särskilt på distriktsnivå och i ungdomsförbunden. Särskilt m och kd har många män i ledningen.

Näringslivet är minst jämställt

• Knappt 10 % kvinnor på toppen, drygt 90 % män

• Fler kvinnor i kooperativa bolag och statliga bolag – hälften kom från förvaltningskarriär

Könsarbetsdelning bland chefer

• Flest kvinnor i rikspolitiken – och på politiskt influerade/offentligstyrda positioner på andra områden: public service-medier, statliga forskningsråd, statliga företag

• Flest män i det privata näringslivet och i dagspressen – och kommersiella etermedier och privata forskningsstiftelser

Vald eller utsedd?

• Kvinnor är oftare valda och bestämmer oftare över offentliga resurser

• Män är oftare utsedda (av högre chefer eller av varandra) och bestämmer över privata resurser och symboliska värden (nobelpriset!)

I offentlig förvaltning finns också fler kvinnor på toppen

• Men kommunchefer och regionchefer är män

• I försvaret finns kvinnor främst bland civila

• Kvinnor finns bland höga domare men 80 % av tingsrättsdomarna är män

• Tvärtom bland åklagarna: 52 % kvinnor bland kammaråklagarna, men främst män som högre åklagare

Kultur

• På riksnivå finns könsbalans bland museichefer och teaterchefer

• På länsnivå leds teater, musik och museer nästan bara av män

• Bibliotekscheferna är kvinnor

• Musikliv och opera har flest manliga chefer

Vetenskap

• Tills nyligen styrde män universitet och kvinnor de nya högskolorna.

• Nu är de flesta rektorerna vid de stora universiteten kvinnor (2012).

• Mellancheferna (dekanerna) är män.• Fler kvinnor studerar, men efter

doktorsexamen tar männen över. • Från 17 % kv professorer 2007 till 23 %

2012. – Adm karriär – forskarkarriär?

Regionala skillnader – fler kvinnor i storstädernas topp och längs kusten, färre i traditionella områden som Småland och Västerbotten

• 40-60 %-regeln: alltid kvinnor som är 40 %, männen 60 %

• Likheterna mellan könen är större än skillnaderna (hög utbildning, hög social bakgrund, födda i storstad)

• Skillnaderna är större mellan olika eliter än mellan könen inom samma elit (även livsstil, familjeförhållanden, åsikter)

Skillnader kvinnor - män på toppen gäller främst:

• Placering i maktelitens olika delar

• Familjeförhållanden (både uppväxt och egen)

• Åsikter om kvinnors karriärhinder

• Skillnaderna mellan könen är störst i näringslivet

I näringslivet – 90 % män på toppen

• Kvinnorna på toppen hade växt upp i tvåförsörjarfamiljer, oftare mor med karriär och föreningsaktivitet

• Hälften av kvinnorna i näringslivet var ensamma med barn, hälften gifta med man i samma karriär

• 94 % av männen var gifta, hade flest barn men minst föräldraledighet

Näringslivsmännens särart

• Männen i näringslivstoppen hade i arbetet sällan kontakt med kvinnor på samma nivå, mötte främst underställda kvinnor.

Privat hade de en traditionell samlevnadsform: en fjärdedel hade hemmafru (13 % bland toppcheferna allmänt), ytterligare nästan en tredjedel hade deltidsarbetande fru. De trodde också att könen har olika medfödda egenskaper, till skillnad från andra toppmän.

Varför så få kvinnor på toppen?

• Enligt kvinnorna på toppen: Rekrytering sker ofta genom informella nätverk, kvinnor förbigås, många män vill inte samarbeta med kvinnliga chefer

• Enligt männen på toppen: Kvinnor söker inte dessa poster tillräckligt ofta. Kvinnor har också ofta omsorgsuppgifter som hindrar dem att satsa helt på jobbet.

Jämställdhet och mångfald tycks kräva:

• Representativ ambition

• Genomskinlig rekryteringsprocess

• Synliga positioner

• Att positionen inte är unik (för då blir det en man)

Jämställdhet – en tidsfråga?

• Delvis kanske kvinnor klättrar.• Men frapperande att den motsatta tendensen är

så vanlig: fler kvinnor utnämns på toppen där de syns.

• Däremot är det svårt bli chef lokalt – som tingsrättsdomare, kommunchef, länsteaterchef eller chefredaktör.

• Viktigt med synliga föregångare – motverkar stereotypiska idéer. Ett argument för kvotering?

Om materialproblem:

• Folk- och Bostadsräkningarna har slopats sedan länge.

• SIS Ägarservice ger inte längre ut sin kartläggning av näringslivschefer (finns dock som betaltjänst på nätet).

• Statskalendern ges inte längre ut som förut. Motsvarande uppgifter finns inte komplett på nätet.

• Medieguiden ges heller inte ut längre.

• Företagens hemsidor är ofta utmärkta men saknar ibland viktig information. Ännu mer så andra organisationer.

Att göra:

• Förbättra statistiken. Den bör vara överskådlig, tillgänglig och jämförbar (gärna internationellt).

• Redovisa den årligen.• Kartlägg mellancheferna (rekryteringsbasen), t ex

affärsområdeschefer, dekaner, prefekter.• För upp den lokala makten på dagordningen.• Pressen är särskilt viktig eftersom mediernas makt ökar

hela tiden. (Enligt 2001 års toppchefer har medierna störst makt.)

• Utnyttja generationsskiftet när 40-talisterna går i pension!

• Agera internationellt!

Källor:

• SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige (Kapitlet om makteliten)

• Anita Göransson (2004) Kvinnor, män och karriärer. Visioner och verklighet i näringslivet. Stockholm: SNS Förlag

• SOU 2007:108 Kön, makt och statistik

• Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten (2007) Anita Göransson, red. Nora: Nya Doxa Bokförlag)

• Anita Göransson

• Professor i genus, organisation och ekonomisk förändring, Linköpings universitet, och gästprofessor vid Uppsala universitet

anita.goransson@edu.uu.se