Målsättning

• Att öka tryggheten vid omhändertagandet av akut sjuka barn

• Att kunna påbörja basal hjärt-lungräddning och kunna ingå i situationer där A-HLR är nödvändigt.

Bakgrund

• Sällsynt med hjärtstopp hos barn.

• Hos vuxna är oftast orsaken till hjärtstopp cardiellt betingat.

• Hos barn är oftast orsaken till hjärtstopp relaterat till syrebrist beroende på andningsproblem.

De flesta hjärtstopp hos barn är orsakade av allvarlig andnings-insufficiens!Otillräcklig ventilation

Syrefattig och sur miljö för hjärtat

Bradycardi

Asystoli

Försämrad Hjärtfunktion, Lungpåverkan, Infektion, Trauma, Främmande kropp, ….

AKUT ANDNINGS- ELLER CIRKULATIONSSVIKT

ANDNINGSUNDERSTÖD MED EXTRA

SYRGAS SKALL ALLTID PRIORITERAS!

EFTER ATT ADEKVAT VENTILATION ÄR ETABLERAD ÄR DEN VIKTIGASTE ÅTGÄRDEN ATT UPPRÄTTHÅLLA ADEKVAT CIRKULATION!

FRIA LUFTVÄGAR

Start av ventilation medför att barns hjärtfrekvens ökar ökad hjärtminutvolym!

A.

C.

B.

ORSAKER TILL HJÄRTSTOPP HOS BARN

HJÄRTSTOPP

ANDNINGSSVIKT CIRKULATIONSSVIKT

LUFTVÄGS-OBSTRUKTION

_____________________Främmande kropp

AstmaPneumoni

ANDNININGS-DEPRESSION

____________________Kramper

Förhöjt ICPFörgiftning

HYPOVOLEMI

____________________Blödning

GastroenteritBrännskada

VÄTSKESKIFT

____________________Sepsis

AnafylaxiHjärtsjukdom

Viktigt att tänka A,B,C,D,E

Det vill säga:

BEDÖM LUFTVÄG FÖRE ANDNING, BEDÖM LUFTVÄG FÖRE ANDNING, FÖRE CIRKULATION, FÖRE FÖRE CIRKULATION, FÖRE MEDVETANDE………….MEDVETANDE………….

SYSTEMATISK BEDÖMNINGHur hittar vi det akut sjuka barnet?

A irway /cervical spine

B reathing

C irculation

D isability

E xposure

Vid avvikande fynd: Åtgärda innan du fortsätter!

Vid försämring: Börja om ifrån A!

Reevaluera Utvärdera och utvärdera igen!

SYFTE :IDENTIFIERA LIVSHOTANDE

TILLSTÅND

Airway – luftvägen …med kontroll av halsryggen

Airway – luftvägen

AIRWAY - LUFTVÄGEN

• Huvud och hals - Lätt att komprimera luftstrupen om huvudet böjs bakåt.

- Neutralt läge bäst.

• Näsa och svalg - Barn < 4 månader näsandas – kontrollera efter snor eller hinder.

- Barn 2-4 år utvecklar ofta polyper.

• Struphuvud - Ligger högre upp/längre fram än hos vuxna. Svårt att inspektera och svårt att intubera

- Krikoidbrosk som gör det trångt nedanför stämbanden.

• Bröstkorg och diafragma - Små barn/spädbarn beroende av diafragma i sitt andningsarbete.

- Barn snabbare uttröttade i underutvecklad muskulatur pga hög ansträngd andning som tex kan bero på en infektion.

Breathing – andning …med andningsunderstöd

BREATHING - ANDNING

• Andningsfrekvens - Små barn normalt hög andningsfrekvens. - Ytterligare ökad andningsfrekvens – kan vara tecken på ett ökat syrgasbehov.

- Mkt viktigt observandum, kan vara tecken på sjukdom ffa hos spädbarn och mindre barn.

• Andningsarbete - Lätt för att få indragningar - Näsvingespel - Gruntning speciellt spädbarn, barnet skapar sig ett eget positivt tryck för att undvika kollaps i alveolerna

• BiljudInspiratoriska biljud trångt i de övre delarna av luftvägen

Expiratoriska biljud trångt nedre delarna av luftvägen

• Cyanos och blekhet Cyanos sent tecken eller så får de inte cyanos pga normalt lägre Hb. ”De blir snarare grå!”

• Mentalt status - Slött barn? - Oroligt barn? - Plockigt barn?

Cirkulation …med blödningskontroll

CIRKULATION

• Hjärtfrekvens• Pulsfyllnad• Kapillär återfyllnad• Blodtryck• Hudfärg/temperatur• Mentalt status

”

Hemodynamic Response to Hemorrhage

25% 50%

% Plasma Loss

% of Control

100

Vasc Resistance

Cardiac Output

Blood Pressure

Disability

DISABILTY- det vill säga oförmåga avseende neurologisk funktion

Medvetandenivå AVPU

KroppshållningHur reagerar barnet - Sträckningar?

- Böjningar?

Pupiller - Pupiller lika stora och reagerar för ljus

Barn kan bli hypo-glykemiska vid hypotermi och vid hypoxi!

Exposure …men bevara temperaturen

EXPOSURE

Kroppstemperatur - Feber?

- Hypoterm? Kroppsyta jämfört med vikt disponerar till hypotermi!

Utslag

Hudfärgsskillnader övre och nedre kroppshalva

Med SYSTEMATISK BEDÖMNINGhittar vi det akut sjuka barnet!

Airway …med kontroll av halsryggen

Breathing …med andningsunderstöd

Circulation …med blödningskontroll

Disability …och förhindra sekundära skador

Exposure …men bevara temperaturen

HOTANDE ORGANSVIKT:

Potentiell respiratorisk svikt

Potentiell cirkulations svikt

Potentiell CNS svikt

HLR på barn 0-1 år

Medvetslös? Öppna Luftvägar

Andas?

- Se

- Lyssna

- Känn

5 inblåsningar Cirkulation:

Puls?

HLR: 15:2

Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag

Nej: Grått, slappt och livlöst

HLR på barn 1 år-pubertet

Medvetslös? Öppna Luftvägar

Andas?

- Se

- Lyssna

- Känn

5 inblåsningar Cirkulation?

Puls?

HLR: 15:2

Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag

Nej: Grått, slappt och livlöst

Främmande föremål i luftvägarna

0-1 år 1 år – pubertet

A-HLR BARNSvenska rådet för hjärt-lungräddning

A-HLR BARNSvenska rådet för hjärt-lungräddning

Puls <60 hos medvetslöst barn,

utan egen andning som ej hostar

vid inblåsningar jämställs

med hjärtstopp

Defibrillering

● 4 J/kg , 1 chock, efterföljs med bröstkompressioner

● Barn vikt < 25 kg. Använd barnplattor (50 J). Om fortsatt defibrilleringsbar rytm efter 3 defibrilleringar byte till vuxenplattor (150 J).

● Använd i första hand defibrillatorn i halvautomatiskt lägeHeartstart, FR2, Laerdal.

Ålder 1-3mån 1år 3år 5år 7år 9år

Vikt(kg) 5 10 15 20 25 30

Luftväg

● Barn utan luftvägshinder är oftast lätta att ventilera. Fördröj ej ventilation med intubationsförsök.

AKUT PREHOSPITAL OMHÄNDERTAGANDE

BEHANDLINGSRIKTLINJER KAMBER-Skåne.

● Intubera prehospitalt?

A-HLR BARN

Svenska rådet för hjärt-lungräddning

Läkemedel

● Läkemedel under HLR administreras i första hand via intravenös infart, i andra hand via intraosseös nål och i tredje hand via tub

AKUT PREHOSPITAL OMHÄNDERTAGANDE

BEHANDLINGSRIKTLINJER KAMBER-Skåne.

A-HLR BARN

Svenska rådet för hjärt-lungräddning

PVK barn: Brukar fungera bra på handrygg upp till 3 månaders ålder innan de blir ”vällingtjocka”. Undvika armvecket på små barn då venerna ligger djupt och det är lätt att träffa artär. Insidan underarm & skalp också något att tänka på som möjlighet.

A-HLR BARNSvenska rådet för hjärt-lungräddning

Glöm ej! ”Aldrig” fel att ge vätskeboulus oavsett anledning till att barnet har drabbats av hjärtstopp!!!

SITUATIONSANPASSAD

TRÄNING // PATIENTFALL

Speciellt

Vårdprogram

Alla nyfödda:

- Torka barnet torrt

- Motverka nedkylning

- Kontrollera andning, tonus och färg

Fri luftväg

Kroppsläge

Avlägsna ev mekonium fr. luftvägarna

Stimulera sensoriskt

Ventilera

60 andetag/minut

Fortsatt ventilation

Thoraxkompressioner (3:1)

90/min 30 inblåsningar/min

Neonatal HLR

Vårdprogram ”Nytt liv på väg”

Algoritm HLR, ABCD

Fortsatt ventilation och thoraxkompressioner

Tillför extra O2

Ge adrenalin (0,1 mg/ml)

0,3-1,0 ml/kg intratrachealt

A (irway)

B (reathing)

C (irkulation)

D (rugs)

Apné eller otillräcklig andning. Sänkt muskeltonus. Central cyanos

Apné eller otillräcklig andning.

Hjärtfrekvens < 60/min trots >30 sek adekvat ventilation

Hjärtfrekvens < 60/min trots adekvat ventilation och thoraxkompressioner

Central cyanos trots adekvat ventilation eller egenandnng

Överväg tillförsel

Av extra O2

Ca 30 sek