"Naturligt hög arbetslöshet?" Göran Zettergren

Post on 20-Jun-2015

667 views 1 download

description

En presentation av rapporten "Naturligt hög arbetslöshet? - om sambandet mellan politik och jämviktsarbetslöshet gjord av Göran Zettergren, chefsekonom på TCO, vid seminarium med Global Utmanings ekonomiska råd den 24 februari 2011.

Transcript of "Naturligt hög arbetslöshet?" Göran Zettergren

Naturligt hög arbetslöshet? - om sambandet mellan politik

och jämviktsarbetslöshet

Göran ZettergrenChefsekonom, TCO

IMF/ILO: “The Challenges of Growth, Employment and Social Cohesion”

Discussion paper, October 2010

• Expansionary fiscal/monetary policy• Long-term / structural unemployment • Wage moderation• Subsidized employment • Unemployment benefits• Employment protection

http://www.osloconference2010.org/discussionpaper.pdf

Arbetslösheten i Sverige

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 20100

2

4

6

8

10

12

14

Den nationalekonomiska standardmodellen

• Arbetslösheten bestäms av reallönen• Jämviktsarbetslöshet bestäms av ”lönedrivande”

strukturella faktorer:– Arbetslöshetsersättning– Skattekil– Anställningsskydd– Organisationsgrad– Lönebildning

• Efterfrågan, investeringar, kapitalstock, priser har ingen betydelse för jämviktsarbetslösheten

Ersättningsgrad och sysselsättningsgrad

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 201070

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

40

44

48

52

56

60

64

68

72

76

80

84

88

92

96

100

Sysselsättningsgrad

Potentiell sysselsättningsgrad

Ersättningsgrad

En särskild teori för skandinaver?CESifo Working Paper No. 3068

Why do Scandinavians Work?

AbstractRecent debates have suggested that taxation is very detrimental to labour force participationand employment. However, some countries - notably the Scandinavian - stand out ascontradictions to this view since they have managed to sustain high labour force participationrate despite high tax rates and a generous social safety net. This either refutes the standardincentive argument or leave the Scandinavian countries as a puzzle. This paper argues thatboth the standard view and the Scandinavian experience can be reconciled when taking intoaccount both the pecuniary and non-pecuniary incentives build into the social safety net. Thesocial safety net in the Scandinavian countries is at the same time both generous andemployment conditioned. It is shown that these conditionalities can make high labour forceparticipation consistent with a high marginal effective taxation of labour, and that it on themargin lowers the marginal costs of public funds. Such employment conditionalities make itpossible to achieve distributional objectives without jeopardizing the incentive structure.

JEL-Code: J01.Keywords: tax incentives, labour supply, activation.

Torben M. AndersenSchool of Economics and ManagementAarhus UniversityDenmarktandersen@econ.au.dk

Persistens / hysteresis

• Tillfälliga störningar ger upphov till varaktiga effekter på arbetslösheten– Oljeprischocker– Penningpolitik

• Långtidsarbetslösa blir strukturellt arbetslösa– Den arbetslöse förlorar yrkeskompetens – Den arbetslöse förlorar motivation att söka jobb– Arbetsgivarna väljer bort ”sämre” sökande– Sysselsatta driver upp lönen så att arbetslösa inte får

jobb (insider / outsider)

Jobbannons i USA (Sony Ericsson)

Arbetsgivares inställning till att nyanställa olika kategorier av arbetssökande

Sjukskrivna från annat arbete

Långtidsarbetslösa

Äldre än 55 år

Småbarnsmammor

Småbarnspappor

Utlandsfödda utom Europa

Utlandsfödda inom Europa

Yngre än 30 år

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Negativa / mycket negativa Positiva / mycket positiva

Ball’s indikator för jämviktsarbetslösheten

• Lönedrivande strukturella faktorer:– Höjd a-kassa –>– Minskat arbetsutbud –>– Stigande löner (inflation) –>– Ökad arbetslöshet

• Persistens:– Efterfrågestörning (penningpolitisk åtstramning) –>– Fallande löner (inflation) –>– Ökad arbetslöshet

Arbetslöshet och inflation

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

ArbetslöshetInflation (KPI)

Penningpolitiken

• Fast växelkurs 1982-92– Den sista devalveringen– Avregleringar av kredit- och valutamarknader– Ingen stabiliseringspolitik

• Inflationsmål 1993-– Växelkursen– Penningpolitikens effekter– Resursutnyttjandet– Inflationstrycket

Riksbankens världsbild 1994

• Penningpolitiken hade (på sin höjd) bara kortsiktiga effekter på BNP och arbetslöshet

• Förväntad penningpolitik påverkade bara inflationen

• Arbetslöshet orsakades av för hög reallön pga. av stela priser och löner

• Varaktig arbetslöshet orsakas av strukturella problem på arbetsmarknaden

Nominell och real växelkurs

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 201075

80

85

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

140

145

150

Nominell effektiv växelkurs (TCW)

Real effektiv växelkurs (TCW)

Monetary Conditions IndexRäntans och växelkursens effekt på efterfrågan

Ur Inflationsrapporten, oktober 1994

Produktionsgapet (HP-filter)

Ur Inflationsrapporten, oktober 1994

Riksbankens inflationsprognoser

Jan/94 Jul/94 Dec/94 Jun/95 Dec/95 Jun/96 Dec/96 Jun/97 Dec/97 Jun/98 Dec/98 Jun/99 Dec/99 Jun/00 Dec/00-1

0

1

2

3

4

5

Hushållens inflationsförväntningar och inflationen (KPI / KPIF)

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Inflationsförväntningar (HIP)

KPIF

KPI

Riksbankens styrränta

19931993

19941994

19951995

19961996

19971997

19981998

19991999

20002000

20012001

20022002

20032003

20042004

20052005

20062006

20072007

20082008

20092009

20102010

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Lämplig penningpolitikTaylor-regler

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009-10

-5

0

5

10

15

20

Re-poräntaRodebuschMankiwTaylor

Riksbankens bedömning av effekten av en räntehöjning (RAMSES-modellen)

• 1 p.e. räntehöjning under ett kvartal ger 0,44 p.e. lägre tillväxt 2-3 kvartal senare (PPR 07:1)

• 1 p.e. högre ränta under ett år ger 0,63 p.e. lägre BNP samma år.

• 1995: reporäntan 8,5%8,5 * 0, 63 = 5,4

• 5,4% lägre BNP 1995 (1,2% 1999)

Var lönerna för höga?

• Lägre löner riskerar att förvärra djupa lågkonjunkturer.

• Arbetskostnadsandelen föll 10 p.e. 1991-95. Trots det steg arbetslösheten fram till 1997.

• 1996-2001 steg arbetskostnadsandel nästan lika mycket. Trots det halverades arbetslösheten 1997-2001.

• Styrräntan halverades 1996.

Arbetskostnadsandel, reporänta och arbetslöshet

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

44

46

48

50

52

54

56

58

60

62

64

LöneandelReporäntaArbetslöshet

Varför gick det så fel?

• Den penningpolitiska strategin från 1982• Bristande erfarenhet av rörlig växelkurs• Nationalekonomiska teorier• En nedgång utan motstycke i historien

Lärdomar av 90-talskrisen

• Penningpolitiken har betydande reala effekter.• En längre tids stram penningpolitik får

bestående effekter på arbetslösheten.• Det svenska utanförskapet skapades av en

missriktad penningpolitik på 80- och 90-talet.• En bättre utformad penningpolitik kan bidra

till att varaktigt minska arbetslösheten.

Den europeiska krisen 2008-

• Global finanskris med ursprung i USA.• Dålig reglering / övervakning av finanssektorn.• För svaga offentliga finanser.

• Efterfrågedynamik i eurozonen– Lågkonjunktur i Tyskland– Överhettning i Irland / Spanien

• Intressant utveckling av jämviktsarbetslösheten i eurozonen

OECD:s uppskattningar av jämviktsarbetslösheten (2010)

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 20110

2

4

6

8

10

12

14

16

Denmark Finland Ireland Italy Netherlands Spain Sweden

Policy-förslag

• Inflationsmål kompletteras med ett sysselsättningsmål

• Preciserat av Riksbanken• Utvärderat av finansutskottet och allmänheten

SLUT

Amerikansk realränta

1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010-4

-2

0

2

4

6

8

10 Real 10-årsränta Real 3-månadersränta

Scania Lastvagnar

Mar/04 Mar/05 Mar/06 Mar/07 Mar/08 Mar/09 Mar/100

5,000

10,000

15,000

20,000

25,000

30,000

35,000

40,000

0.000

0.200

0.400

0.600

0.800

1.000

1.200

1.400

1.600

Order bookings, trucksTrucks deliveredNumber of employees "Productivity" - 98 %

Den svenska 10-årsräntan och den svenska 3-månadersräntan

+ den tyska avkastningskurvans lutning

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 20002

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

Sweden, 10 Year

Germany 10y + 3m (SE-DE)

Sysselsättningsgrad efter utbildning 2000-2008

Slova

k Rep

ublic

Hungary

Poland

Czech Rep

ublic

Belgium

Turke

yIta

ly

German

y

Austria

Canad

aSp

ain

United St

ates

Finlan

d

Irelan

dFra

nce

Greece

Chile

Netherl

ands

Luxe

mbourg

Australi

a

Mexico

Denmark

Norway

United Kingd

om

Switz

erlan

dKorea

Swed

enJap

an

New Ze

aland

Portuga

l

Icelan

d30

40

50

60

70

80

90

100

PrimarySecondaryTertiary

Arbetslöshet och ersättningsgrad

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 20100

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

Arbetslöshet

Jämviktsarbetslöshet (KI)

Ersättningsgrad

Ersättningsgrad och löneandel

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 201050

52

54

56

58

60

62

64

66

68

70

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

Löneandel

Ersättningsgrad

Effekten av reformer på arbetsmarknaden

Björklund, m.fl. ”Arbetsmarknaden”(2000), sid. 96

”Det är viktigt att komma ihåg att efterfrågan på arbetskraft är en härledd efterfrågan. Efterfrågan på varor och tjänster styr efterfrågan på arbetskraft. […] Minskar den totala efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin,… så minskar också efterfrågan på arbetskraft. Det är vad som händer i en konjunkturnedgång.”

Nationalekonomi

• Penningpolitiken ”neutral” på lång sikt

• Arbetslöshet beror på för hög reallön

• Rationella förväntningar

• Real Business Cycle Theory