Läsforskningen idag – en översikt

Post on 18-Jan-2016

42 views 2 download

description

Läsforskningen idag – en översikt. Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Tvillingpar vid 5 års ålder. Samma tvillingpar i slutet av förskoleklass. Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 1. Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 2. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Läsforskningen idag – en översikt

Läsforskningen idag – en översikt

Stefan SamuelssonInstitutionen för beteendevetenskap och

lärande

Tvillingpar vid 5 års ålder

Samma tvillingpar i slutet av förskoleklass

Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 1

Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 2

Det empiriska underlaget för fenotypiska och beteende-genetiska analyser från

tvillingprojektetSkandinavien Australien USA

Ålder (månader) vid första

testtillfället

61.2 57.7 58.8

Totalt antal tvillingar 300 260 488

Enäggstvillingar 140 140 225

Tvåäggstvillingar 160 120 263

Exempel på frågeställningar från tvillingprojektet

• Går det att förutsäga hur barn som kommer att lyckas med att lära sig läsa och skriva?

• Vad är det som bidrar till den fortsatta läs- och skrivutvecklingen under de tidiga åren i skolan?

• Dyslexi och specifika läsförståelseproblem – två olika former av lässvårigheter som uppträder i olika åldrar

• Genetiskt och miljömässigt inflytande på fonologisk förmåga vid 5 års ålder.

• Genetiskt och miljömässigt inflytande på tidig läs- och skrivutveckling• Samspelet mellan arv och miljö förändras över tid• Hur stor är egentligen lärareffekten när det gäller barns tidiga

skriftspråkliga utveckling?

Vad är dyslexi?

- Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket.

- Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning.

- Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. - Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med

läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden.

- Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund.

- Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder."

Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet

• Ordsyntes

• Stavelse- och fonemsyntes

• Ordsegmentering

• Stavelse- och fonemsegmentering

• Ljudlikhet

• Rim och sista ljud

• Identifiering av första resp. sista ljud i ord

Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN)

• Snabb namngivning av färger

• Snabb namngivning av objekt

Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär

• Namngivning av 100 bilder

• WPPSI vokabulär

Test som används för att observera verbalt minne

• Återgivning av berättelser

• WPPSI meningsminne

• Repetition av nonord

Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens

• Kunskap om bokstavsnamn

• Kunskap om bokstavsljud

• Kunskap om skriftspråklig konventioner

• Logografisk läsning

Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap

• ITPA grammatisk kunskap

• Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

Läs- och stavningstest vid slutet av förskoleklass

• Läsning ord och nonord– TOWRE A (läsning ord)– TOWRE B (läsning nonord)

• Stavning– Stavning ord– Stavning nonord

Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret

• Läsning ord och nonord

– TOWRE A (läsning ord)

– TOWRE B (läsning nonord)

• Stavning

– WRAT spelling

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i

slutet av förskoleklassOrdigenkänning

0

0,10,2

0,3

0,4

0,50,6

0,7

Sa

mb

an

d

42% av skillnader i ordavkodning i förskoleklass prediceras efter 6 timmars

kartläggning

Ordigenkänning

58%

10%

6%

20%

2%

0%

4%

Oförklarad varians

Fonologiskmedvetenhet

RAN

Skriftspråkligkompetens

Verbalt minne

Vokabulär

Grammatik/morfologi

16% av variationen i ordavkodning i förskoleklass av fonologisk förmåga (fonologisk

medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

Fonologisk förmåga

Andra tänkbara faktorer

11% av variationen i stavning i förskoleklass förklaras av fonologisk förmåga (fonologisk

medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

Fonologisk förmåga

Andra tänkbara faktorer

Går det att förutsäga vilka barn som kommer att lyckas eller misslyckas

med att lära sig läsa och skriva?

Det är mycket svårt och på individnivå mer eller mindre

omöjligt!

Trots detta har fonologisk medvetenhet getts en särställning när

det gäller definitionen av dyslexi

MEN, individuella variationer i skriftspråklig förmåga behöver inte

vara samma sak som att förstå orsaker till tidiga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Beskrivning av grupperna

Variabler Dyslexigruppen (n=82)

Typiska läsare (n=727)

Hela gruppen (n=809)

Ålder 6.2 (0.35) 6.3 (0.37) 6.3 (0.38)

Föräldrars utbildning

13.3 (2.2) 14.1 (2.3) 14.0 (2.3)

Icke-verbal IQ 92.7 (14) 100.8 (15) 100 (15)

TOWRE 83 (10) 105 (13) 103 (15)

Kön 62% pojkar 49% pojkar 51% pojkar

Procentuell fördelning av språkliga svårigheter hos elever med dyslexi (n=82)

Fonologisk medvetenhet

RAN

Verbal förmåga

Fonologisk medvetenhet och verbalförmåga

Fonologisk medvetenhet och RAN

RAN och verbal förmåga

Fler än två problem

Inga svårigheter

Procentuell fördelning av elever med dyslexi som har fonologiska problem enbart eller i kombination med andra språkliga problem

Fonologiska problem

Inga fonologiska problem

Procentuell fördelning av språkliga svårigheter hos typiska läsare (n=727)

Fonologisk medvetenhet

RAN

Verbal förmåga

Fonologisk medvetenhet och verbalförmåga

Fonologisk medvetenhet och RAN

RAN och verbal förmåga

Fler än två problem

Inga svårigheter

Procentuell fördelning av typiska läsare som har fonologiska problem enbart eller i

kombination med andra språkliga problem

Fonologiska problem

Inga fonologiska problem

Två typer av lässvårigheter identifierade vid 10 års ålder

Fonologisk medvetenhet från förskola till Årskurs 4

-1

-0,9-0,8-0,7

-0,6-0,5-0,4-0,3

-0,2-0,1

0

Resultat i förhållande till typiska läsare

Dyslexi

Specifika läsförståelseproblem

RAN från förskola till årskurs 4

-1,2

-1

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0

0,2

Resultat i förhållande till typiska läsare

Dyslexi

Specifika läsförståelseproblem

Ordavkodning från förskoleklass till årskurs 4

-1,8

-1,6

-1,4

-1,2

-1

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0

Resultat i förhållande till typiska läsare

Dyslexi

Specifika läsförståelseproblem

Stavning från förskola till Årskurs 4

-1,4

-1,2

-1

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0

Resultat i förhållande till typiska läsare

Dyslexi

Specifika läsförståelseproblem

Läsförståelse från Årskurs 1 till 4

-1,4

-1,2

-1

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0

Resultat i förhållande till typiska läsare

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 4

Dyslexi

Specifika läsförståelseproblem

Dyslexi eller specifika läsförståelseproblem?

• Det är svårt att veta innan skolstart om en elev riskerar att utveckla tidiga läs- och skrivsvårigheter

• Det är minst lika svårt att veta vilket typ av läs- och skrivsvårigheter det kan handla om

• Efter skolstarten kan man tidigt identifiera dyslexi som kännetecknas av dålig avkodning som oftast orsakas av fonologiska svårigheter

• Däremot kan ta flera år innan man kan identifiera specifika läsförståelseproblem

Fakta och ett viktigt antagande

• Enäggstvillingar (MZ) delar 100% av generna

• Tvåäggstvillingar delar i genomsnitt 50% av generna

• Enäggs- och tvåäggstvillingar som uppfostras tillsammans delar hem- och skolmiljö (ett viktigt antagande)

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk

medvetenhet vid 5 års ålderFonologisk medvetenhet

61%

30%

9%

Genetiskt inflytande

Miljömässigt inflytande

Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning

(RAN) vid 5 års ålderSnabb benämning (RAN)

64%11%

25%Genetiskt inflytande

Miljömässigt inflytande

Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på verbalt minne vid 5

års ålderVerbalt minne

57%29%

14%

Genetiskt inflytande

Miljömässigt inflytande

Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på tidig skriftspråklig

kompetens vid 5 års ålderTidig skriftspråklig kompetens

23%

67%

10%

Genetiskt inflytande

Miljömässigt inflytande

Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på vokabulär vid 5 års

ålderVokabulär

32%

60%

8%

Genetiskt inflytande

Miljömässigt inflytande

Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på grammatik/morfologi

vid 5 års ålderGrammatik/morfologi

29%

59%

12%

Genetiskt inflytande

Miljömässigt inflytande

Icke-delad miljö

Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i

slutet av år 1 i skolan

Gener

Delad miljö

Unik miljö

Ordigenkänning

Gener

Delad miljö

Unik miljö

Läsförståelse

Gener

Delad miljö

Unik miljö

Stavning

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av

förskoleklass

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Scandinavia US Australia

E

C

A

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av

Årskurs 1

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Scandinavia US Australia

E

C

A

Finns det någon lärareffekt på barns tidiga skriftspråkliga utveckling?

(t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done” ”It’s time to move from identifying

failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007)

Eller….

”If schools can’t fire bad teachers and reward good ones, then nothing else we do to improve education will do any good”

(New York Times, Jan, 2008)

Lärareffekter på läsning och stavning i slutet av Årskurs 1

Samband mellan enäggstvillingar som går i samma klass jämfört med motsvarande samband för enäggstvillingar

som går i olika klasser

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

1

Enäggstvillingar i sammaklass

Enäggstvillingar i olikaklasser

Lärareffekter på läsning och stavning i slutet av Årskurs 2

Samband mellan enäggstvillingar som går i samma klass jämfört med motsvarande samband för enäggstvillingar

som går i olika klasser

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

1

Enäggstvillingar i sammaklass

Enäggstvillingar i olikaklasser

Lärareffekten är i bästa fall ca 8% när det gäller variation i tidiga läs-

och skrivfärdigheter

Klassrumseffekten

Andra faktorer