Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Post on 03-Feb-2017

218 views 2 download

Transcript of Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016

Inflytande över lättare sjukvård

En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination. Skolsköterskan vet sedan tidigare att pojken är stickrädd.

•  På vilket sätt har pojkens mognad betydelse i sammanhanget?

•  Hur kan pojkens ADHD tänkas påverka hans mognad?

•  Vad i pojkens mognad och erfarenheter påverkar hur delaktig han kan vara i samband med vaccinationen?

•  På vilka sätt kan pojken göras delaktig i samband med vaccinationen?

•  Hur kan skolsköterskan göra för att bedöma vilken information som är relevant för pojken?

•  Vilken information kan vara relevant för pojken?

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016

Syftet med kunskapsstödet

•  Stöd i arbetet med bedömningar av barns mognad för delaktighet.

•  För hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten.

•  Kunskapsbas, underlag och verktyg för dialog och diskussion på arbetsplatsen

•  Inga rekommendationer

Kunskapsstödets bakgrund

•  I flera centrala lagtexter beskrivs hur barns delaktighet ska bestämmas utifrån en bedömning av barnets mognad

•  Komplext begrepp

•  Behov av stöd har uttryckts på flera håll

•  Regeringsuppdrag

Tre separata delar

•  Mognadsbedömning och barns delaktighet

•  Barns utveckling – en översikt

•  Fallbeskrivningar och diskussionsfrågor

Mognadsbedömning och barns delaktighet

20xx-xx-xx

•  Barns rätt till information •  Barns rätt att komma till tals •  Barns rätt till inflytande och självbestämmande

•  En bedömning av barnets mognad är relevant för… hur man ska kommunicera med barnet och i vilken grad barnets inställning ska tillmätas betydelse

Barnets rätt till information

20xx-xx-xx

•  Rätten till information är en grundläggande förutsättning

för barns alla former av delaktighet •  För att barnet ska kunna sätta sig in i frågan och bilda sig

en uppfattning krävs att barnet har fått relevant information

•  För att barnet ska förstå och kunna ta till sig informationen behöver den anpassas till barnets mognad

•  Barn har rätt till information i alla åldrar

Barnets rätt att komma till tals

20xx-xx-xx

•  Barnets rätt att göra sin röst hörd = att barnet

överhuvudtaget får möjlighet att uttrycka vad det tycker och tänker

•  Barnets rätt att bli lyssnad till = att någon aktivt tar emot det barnet har att säga

•  Barnets rätt att både få uttrycka sin åsikt om vad som är bäst för hen, och rätten att få uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser

•  Barn har rätt att komma till tals i alla åldrar •  Barn är aldrig skyldig till att komma till tals •  Sättet på hur man låter barnet komma till tals är beroende

av barnets mognad

Barnets rätt till inflytande och självbestämmande

20xx-xx-xx

•  Inte bara rätt till att komma till tals, utan även att barnets

åsikter ska tillmätas betydelse •  Tillmätas betydelse = ha inflytande •  I vilken grad barnet ska ha inflytande bedöms utifrån ålder

och mognad

Barnets rätt inflytande och vårdnadshavarens ansvar

20xx-xx-xx

•  Utgångspunkten i svensk rätt är att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter

•  Vårdnadshavaren ska i takt med barnets ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål

Barnets rätt till inflytande utifrån ålder

20xx-xx-xx

•  Vissa åldersgränser berör barns delaktighet och inflytande •  Barn som har fyllt 15 år har rätt att själv söka bistånd

enligt SoL •  Kontaktperson får utses för den som fyllt 15 år bara om

hen begär eller samtycker till det •  En patient som har fyllt 15 år har rätt att i domstol föra sin

talan om psykiatrisk tvångsvård •  Vissa uttalanden i JO och regeringsrätten, som pekar på

både 12 år och 15 år som riktmärken i olika sammanhang

Begreppet mognad

•  Odefinierat, men viss vägledning

”Begreppet mognad handlar om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella frågan medför” (förarbeten SoL och LVU)

”Mognad innebär att ett barn har kapacitet att uttrycka sina åsikter på ett rimligt och självständigt vis” (Barnrättskommittén)

”Centralt för bedömningen av om ett barn ska anses moget nog att ensam ge sitt samtycke till en sjukvårdsåtgärd är om barnet förstår hälso- och sjukvårdsinsatsen samt vilka konsekvenser insatsen kan få” (förarbeten Patientlagen)

”Mognad kan beskrivas som i vilken grad man har olika förmågor, till exempel att hålla flera perspektiv samtidigt, kunna väga risker och möjligheter mot varandra och tänka långsiktigt”

Mognaden påverkas av barnets utveckling och erfarenheter

•  Mognaden följer till stora delar barns typiska socioemotionella och kognitiva funktionsutveckling

•  Barnets tidigare erfarenheter, snarare än utvecklingsnivå, ligger till grund för den kompetens och mognad barnet har

Mognadsbedömningen central

•  Bedömningen av barns mognad av central betydelse för vilken delaktighet barn får i vård och omsorg

•  I tex förarbetena till patientlagen konstaterar man att ”den individuella mognadsbedömningen ofta får en helt avgörande betydelse för barns ställning i vården”

Svår och subjektiv mognadsbedömningen

•  Mognadsbedömningen upplevs som svår och subjektiv

•  Måste göras från fall till fall

•  Subjektivt = olika personer kan göra olika bedömningar av samma barn

•  Kunskapsstödet en väg till att skapa förutsättningar för mer samstämmiga bedömningsgrunder

För bedömning av ett barns mognad behövs…

•  kunskap om barns utveckling, behov och förmåga

•  kunskap från föräldrar och andra viktiga personer

•  kunskap från barnet själv

Samtalet med barnet centralt!

Inför samtalet •  Inför samtalet förbereda sig själv och barnet.

•  Ska barnet vara själv eller tillsammans med känd vuxen.

•  Förbereda barnet: Förklara syfte med samtalet och vad det ska handla om. Resonera kring hur föräldrarna är involverade.

•  Förbereda sig själv: Påminna sig om sådant man redan känner till om barnet, tex fritidsintressen, viktiga personers namn och annat väsentligt som gäller för just det här barnet.

•  Förbereda rummet: Går det att anpassa rummet så att det blir mer välkomnande och med utrymme för barnets rörelsebehov?

•  Förebereda med hjälpmedel: Leksaker, papper/kritor och olika digitala verktyg är sådant som kan inbjuda till lättsam kontakt som inte känns hotande.

Om samtalet

•  Börja med att ge information på en förhållandevis lättfattlig nivå och därefter göra resonemanget alltmer avancerat, i takt med att man märker att barnet förstår

•  Barnets förmåga att berätta påverkas av ålder och mognad samt av ärftliga faktorer, tidigare erfarenheter, aktuella relationer och det sammanhang i vilket de ombeds berätta.

Efter samtalet •  Viktigt med tydlighet gentemot barnet; hur har man kommit fram till

bedömningen och vad innebär det?

•  Ge möjlighet till barnet att diskutera och lämna synpunkter på bedömning och beslut

•  Viktigt att personalen får möjlighet att resonera och problematisera kring mognadsbedömningen

Några frågor att ställa sig:

•  Hur vet jag och hur ser jag till att barnet förstår de ord jag använder och tolkar de frågor jag ställer på det sätt jag avser?

•  Hur vet jag och hur tar jag reda på vilka lojaliteter och rädslor som påverkar barnets bedömning av vad hen kan säga eller inte säga?

•  Hur vet jag hur mycket jag styrs av mina egna hypoteser och föreställningar i samtalet och bedömningen?

Barns utveckling – en översikt

•  Översiktlig bild av hur barns utveckling typiskt ser ut.

•  Tre huvuddelar –  Utvecklingslinjer. –  Typiska barn. –  Faktorer som påverkar barns utveckling och funktion.

Utvecklingslinjen

•  Syfte: presentera barns socioemotionella och kognitiva funktionsutveckling

•  Tex med teman som –  ärftliga faktorer –  samspel med andra –  sexualitet –  språkutveckling –  minnessystemen –  tidsuppfattning –  könsidentitet

Typiska barn

•  Syfte: beskriva hur barn i olika åldrar typiskt fungerar i olika avseenden

•  Innehåller Hållpunkter – i punktform beskrivs vad ett typiskt barn i den aktuella åldern kan och gör

•  Tex –  ”Ett typiskt spädbarn är aktivt och söker kontakt med omvärlden” –  ”En typisk 2-4-åring lär sig klä på sig själv” –  ”En typisk 9-11-åring förstår mångtydighet i ord, vilket syns i humor och

förståelse för metaforer. –  ”En typisk 14-18-åring utsätter sig ofta för risker och kan experimentera”

Faktorer som påverkar barns utveckling

•  Syfte: ge inblick i hur svårigheter i tänkande eller i livssituationen kan påverka barns utveckling

•  Teman –  Intellektuell funktionsnedsättning –  Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter –  Svårigheter med socialt samspel –  Ångest depression och trauma

Fallbeskrivningar och diskussionsfrågor

•  Beskrivningar av autentiska situationer där en bedömning av barns mognad för delaktighet är central

•  Varje beskrivning följs av ett antal diskussionsfrågor

•  Inga självklara svar

•  Tidigare delar av kunskapsstödet en bas

Publicering och kommunikation

•  Tillgänglig att ladda ner gratis http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-12-22

•  Beställa för ca 100 kr

•  Sprid!

•  Ta kontakt för frågor och synpunkter!

Kunskapsguiden.se Tema: Mognads-bedömning för barns delaktighet

Undersida för temat

•  Meny med övriga delar till temat

•  Relaterade

kunskapsstöd •  Relaterade teman

•  Aktuell lagstiftning och konvention

Tack för uppmärksamheten!

thomas.jonsland@socialstyrelsen.se

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se