Kunskapsseminarium Samverkan Stockholmsregionen

26 september 2019

Kärnteknisk händelseFöreläsning 2

Hur kommunicerar vi i osäkra lägen? Anders Jörle, Eversharp

Kunskapsseminarium 26 september

GråzonsproblematikVad innebär gråzonsproblematik? Daniel Jonsson, Forskningsledare, FOI

Exempel på tillvägagångssätt och effekter Henrik Sundbom, Skribent och Fellow, tankesmedjan Frivärld

Polisen roll och ansvar i dessa skeendenAnnika Lindroth, Polismästare, Polisregion Stockholm

Vad kan ske och vilka konsekvenser kan det leda till? Jan Johansson, Myndighetsspecialist, SSM

Hur kommunicerar vi i osäkra lägen? Anders Jörle, Konsult Eversharp

Länsstyrelsens roll och ansvar vid kärnteknisk händelseStaffan Forsell, lokal övningsledare, Länsstyrelsen

Kärntekniska händelser

Vad är samhällets utmaningar? Vilka inriktningar och prioriteringar krävs?

Gråzonsproblematik Kärntekniska händelser

InledningJohan von Sydow, Länsöverdirektör Länsstyrelsen Stockholm

Program

12:00 – 13:00 Lunch

Bordsdiskussioner & summering

Bordsdiskussioner & summering

16:00 Avslut

08:30 Registrering och kaffe

09:00 Seminariet startar

Paus

Paus

Globen Quality Hotel, Arenaslingan 7, Lokal Stjärnrummet, våning 11

www.samverkanstockholmsregionen.se - @Samverkan_Sthlm

Gråzonsproblematik Kärntekniska händelser

Anders Jörle, EversharpAnders Jörle har en bakgrund som skrivande journalist och redaktör på landsortstidningar, Svenska Dagbladet, TT och Göteborgs-Posten och därefter arbetat i roller som kommunikationschef på Statens kärnkraftinspektion, Utrikesdepartementet och statliga rymdbolaget SSC. Han verkar nu som oberoende konsult och föreläsare med inriktning på krishantering och är ledamot i insynsrådet för Institutet för Rymdfysik. Han har varit representant i Krisberedskapsmyndighetens CBRN-råd och lett en gemensam kommunikationsgrupp som OECD-staternas kärnkrafts- och strålsäkerhetsmyndigheter driver. Efter flodvågskatastrofen 2004 hade Jörle uppdrag för Räddningsverket i Thailand och har vidare skrivit böcker om krisen kring Ubåt 137 och Estonia-katastrofen.

When do we have a crise?

Att kommunicera i osäkra lägenAnders Jörle

Krishantering är som att köra bil i dimma

• Det är farligt att stanna men det är också farligt att köra .

• Oväntat

• Beslutsfattande under osäkerhet

• Utgången kan inte förutses

Alltså är det svårt att på förhand besluta om strategier och budskap

Modell för krisdiagnostik

1. Identifiera hotade kärnvärden– Vad är hotat– Vilka är de viktigaste intressenterna?

2. Identifiera osäkerheter och möjliga motåtgärder mot dessa

3. Utvärdera brådska– Varför är det bråttom

• Operationsskäl – bråttom att rädda liv• Politiska skäl• Medietryck

Vi kommunicerar för att göra intryck

Communication and accountability/ BLP Sigtuna 2017

Kommunikationsmål

Målgrupp

Budskap

Kanal

Kommunikation vid katastrofer

Vi vill skapa rationella beteenden för att rädda liv och egendom

och då blir kommunikationen central i krishanteringen.

Kommunikationen skall stärka förtroendet för de åtgärder som

myndigheterna vidtar.

Communication and accountability/ BLP Sigtuna 2017

Mindre än en sekund krävde ett års krishantering

Länsstyrelsens webbsida räknade 220 000 besök.

Före branden hade deras Facebook 200 “gilla”, efter en vecka hade den 13 000!

Ett av meddelandena på Facebook fick 550 000 läsningar.

Tydligt prioritering av P4 som också kallade in semesterlediga “kända” radioröster.

Media

Jordbruksverket

+37 organisationer

Kommer inte att fungera!

• 37 organisationer med eget informationsansvar som ska hantera en kärnkraftolycka/kris som eventuellt är del av en destabiliserande operation…

• Den bästa förberedelse ni kan göra är att inse att samordningen aldrig kommer att leverera det ni hoppas.

Japan 2011 och svensk

krishantering

Inta scenen!

Lärdomar av Fukushima

• Det fanns mycket information men lite kommunikation – lite förklaringar.

• Forskningssamhället ville inte tala om osäkerheter men allt var osäkert om konsekvenserna efter olyckan.

• De flesta kräver inte perfekt information, dom var ok med osäkerhet bara saker och ting förklarades noggrant – människor vill veta.

• Litar man inte på egna myndigheter går man idag utomlands och läser vad det sägs där.

Suget efter mer uppgifter

Att förbereda

Hur är man ett steg före

Krishanterande organisation behöver:• Tydligt uppdrag• Strategiska mål• En planerad organisation• Delegerat ansvar• Kärnvärden • Olika intressenter bör på förhand ha etablerad kunskap

om organisationen

Viktiga saker att lösa snabbt

• Vem beslutar om budskapen?• Vem eller vilka är talespersoner?• Vem kan besvara mediefrågor?• Vilka kanaler ska användas i kommunikationen

Till slut:

• Uppdaterad informationsavdelning ett överlevnadsvillkor.

• Inledningsvis tar kommunikationsteam alla frågor, (tills dimman lättar).

• Att aktivt våga ge information, också om problem för dig, vinner respekt.

• Gå i stab snabbt– funktion i stället för person .