Anatomi-Fysiologi

Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4:

The Tissue Level of OrganizationThe Tissue Level of Organization

Dick Delbro

Vt-11

4-1 Histologi är vävnadslära

• Kroppen består av ca. 200 olika celltyper.

• Olika celltyper jobbar tillsammans –samverkar.samverkar.

• Celler samlas i lager – vävnad.• Läran om olika vävnader: Histologi.• Kroppen består av 4 olika vävnader:

Epitel, stödjevävnad, muskelvävnad, nervvävnad.

4-2 Epitel: Allmänt

• Epitel täcker kroppens yttre ytor (huden) och inre ytor (mag -tarmkanal, luftvägar, urinvägar-genitalia, brösthåla, bukhåla, hjärnans inre hålrum, blodkärlens inre, hjärtats rum).hålrum, blodkärlens inre, hjärtats rum).

• Epitel bygger upp körtlar – strukturer som producerar vätska och däri lösta ämnen. Exempel: Bukspottskörteln (bikarbonat + enzymer).

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Olika egenskaper hos epitelceller

• Cellerna är bundna tätt tillsammans med cellförbindelser (junctions).

• Cellerna är polariserade med en apikal, och en basal yta.

• Cellernas basala yta binder till ett • Cellernas basala yta binder till ett basalmembran (produceras av epitelcellen och av underliggande stödjevävnad).

• Cellerna saknar blodkärl – försörjs från omgivningen.

• Cellerna kan nybildas (regenerera)

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel

• Funktion 1 : Epitel skyddar yttre och inre ytor från mekanisk skada, uttorkning, kemisk eller biologisk skada.skada.

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel

• Funktion 2 : Epitelet utgör en barriär –allt som kommer in i kroppen eller lämnar kroppen måste passera över epitelbarriären. Barriären har ofta epitelbarriären. Barriären har ofta selektivitet – kan skilja på olika typer av ämnen. Barriären kan ofta regleras av olika signalmolekyler.

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel

• Funktion 3 : Epitelet har ofta ”känselförmåga” och reagerar på yttre och inre signaler. Specialform: Neuroepitel (lukt, smak, syn, hörsel, Neuroepitel (lukt, smak, syn, hörsel, jämvikt).

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel

• Funktion 4 : Epitel som producerar sekretion: Körtelceller. Dessa är insprängda bland vanligt epitel. Ibland är körtelcellerna samlade till en körtel är körtelcellerna samlade till en körtel som frisätter sekretionsprodukt antingen via en utförsgång, eller direkt till blodbanan.

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Strukturella specialiseringar som

skiljer epitelceller från andra kroppsceller

• 1. Polaritet: Apikal del; basolateral del.• 2. Mikrovilli – finns ofta i absorptivt -• 2. Mikrovilli – finns ofta i absorptivt -

sekretoriskt epitel (t. ex. mag -tarmkanalen).

• 3. Cilier – finns i cilierat epitel (t. ex. luftvägarna).

Fig. 4-1

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Hur upprätthålls epitelets

barriärfunktion? – Intercellulära förbindelser (junctions)

• Celladhesionsmolekyler binder till varandra och till hyaluronsyra i varandra och till hyaluronsyra i extracellulärmatrix.

• Tre viktiga junctions: 1. Tight junction. 2. Gap junction. 3. Desmosom.

Fig. 4-2

4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Reparation av epitel

(regeneration)

• Åstadkoms av stamceller som ligger nära basalmembranet.nära basalmembranet.

4-3 Epitel: Cellens form och antalet cellager bestämmer klassifikation av epitel

Fig. 4-3

Fig. 4-4

Fig. 4-5

4-3 Epitel:Körtelepitel

• Endokrina och exokrina körtlar.

4-4 Stödjevävnad

• Består av specialiserade celler inbäddade i extracellulärmatrix (proteinfibrer i grundsubstans).

• Uppgifter: Stomme för kroppen, transport av vätska, skydd för känsliga organ, energiförråd, skydda kroppen från invaderande mikroorganismer.

4-4 Stödjevävnad (forts.)

• Var finns stödjevävnad?- Basalmembran.- Bindväv.- Bindväv.- Brosk.- Ben.- Fettväv.- Blod.

4-4 Celltyper i stödjevävnad

- Fibroblaster.- Adipocyter.- Mesenkymala celler: Stamceller.- Mesenkymala celler: Stamceller.- Melanocyter.- Mastceller.- Immunceller (lymfocyter, plasmaceller,

makrofager, med flera), andra blodceller.

4-4 Fibrer i stödjevävnad

• Kollagena fibrer bygger upp ledband och senor.

• Retikulära fibrer bygger upp ett nätverk • Retikulära fibrer bygger upp ett nätverk där ”organcellerna” ordnar sig.

• Elastiska fibrer: Bidrar till eftergivlighet i en vävnad.

4-4 Stödjevävnad: Fettväv

• Vitt fett.• Brunt fett.

Fig. 4-10

4-4 Stödjevävnad: Blodet

• Blodplasma.• Celler.

Fig. 4-12

4-4 Stödjevävnad: Lymfa

4-5 Stödjevävnad: Brosk och ben - Brosk

• Kondrocyter i matrix, inga blodkärl.• Typer av brosk:- Hyalint brosk (i t. ex. leder).- Hyalint brosk (i t. ex. leder).- Elastiskt brosk (i t. ex. ytterörat).- Fibröst brosk (trådbrosk; i t. ex. leder).

Fig. 4-14

4-5 Stödjevävnad:Brosk och ben - Ben

• Osteocyter i matrix bestående av kalciumsalter och kollagena fibrer.

Fig. 4-15

4-6 Membraner: Fysiska barriärer. Fyra typer.

• Alla typer består av epitel och stödjevävnad.

- Mukösa membraner: Täcker lumen - Mukösa membraner: Täcker lumen (=håligheten) i hålrum. Exempel: Tarmen.

- Serösa membraner: Täcker kroppshålor. Exempel: Bukhinnan.

- Kutana membranet.- Synovialmembraner.

Fig. 4-16

4-7 Stödjevävnaden utgör kroppens inre stomme,

organiserad i fascior. Tre typer av fascior.

• 1. Subkutis = hypodermis= underhuden.underhuden.

• 2. Djupa fascian: Omger t. ex. skelett-muskler och tränger in i senan.

• 3. Subserösa fascian.

Fig. 4-17

4-8 Tre typer av muskelvävnad

• 1. Skelettmuskulatur.• 2. Hjärtmuskulatur.• 3. Glatt muskulatur.

Fig. 4-18

4-9 Nervvävnad reagerar på stimuli och leder elektrisk

aktivitet i kroppen

Fig. 4-19

4-10 Kroppens reaktion på vävnadsskada är bl.a.

inflammation och regeneration

Fig. 4-20

Läs själv igenom sammanfattningen av de olika

organsystemen (s. 148 -155)organsystemen (s. 148 -155)